Kumla bibliotek Det handlar om Kumla A v kommlmafn'jder Sven-Ove Cederstrand Öppettider: HUVUDBIBLIOTEK Folkets hus, Skolvägen 12, Kumla tel 88 190 månd-fred 12-20 lord 11-14, sond 16-18 sommartid: 1 juni-31 aug månd-fred 14-20, lord. sänd siängi Filialer: HÄLLABROTTET Tallängensskola, lel72413 tisd 10-14 onsd och torsd 10-14, 17-19 Juli stängt KUMLABY Högstadieskolan. Korslagalan tel 88 198 (endast barn- och ungdomsböcker) månd 10-17, lisd 17-19 onsd 10-19, torsd 10-17 Juli stängt. Viss reducering av öppettiderna åven i juni och augusti. SANNAHED Centrumhuset. lel786 30 månd 17-19 tisd och fred 10-13 Juli Slängt KUMLAN Informationsblad för Kumla kommun Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand Redaktion: Kanslichef Thage Arvidsson Assistent Sigbrit Hagghult Postadress: BOK 17, 69201 KUMLA ASYTORP Posthuset, tel 732 41 måndoch tisd 18-20 fred 10-12 Juli stängt BIBLIOTEKEN HALLER STANGT Kristi himmetfardsdag, pingstafton, pingstdagen, annandag pingst och midsommarafton. Onsd 15 maj (dag före Kr himmelfdag) stänger huvudbiblioteket kl 17.00, filialerna Hällabroltet kl 14.00 och Kumlaby kl 17.00. Fred 24 maj (dag före pingstafton) stänger huvudbiblioteket kl 17.00. Torsd 20 juni (dag före midsommarafton) stänger huvudbiblioteket kl 17.00, filialen i Hällabrottet kl 14.00. SAGOSTUNDER även på finska för barn 4-6 år. På höstterminen börjar vi vecka 40 och slutar vecka 49. Fr o m juni har biblioteken förlängd lånetid (SaMMAALÅN) till 1 sept. Besöksadress: Stadshuset, Kumla torg Telefon: 019188100 (väkei) Nästa nr utkommer början september 1985 En lång vinler och en kall, ogästvänlig vår är snart till ända. Sommaren gör sitt intåg. Vi är ofta styrda av vädret och vädrets makter. Definitivt gäller det värt humör. Avgjort är att sommaren med värme och ljus, av de allra flesta upplevs som skön och glad. Med reservation; bara det inte blir regn... Även om vädret inte alltid ger oss tillfälle att glädjas, så kanske kommunens ekonomi kan göra det. Bokslutet för år 1984 visar positiva siffror. Återigen har kommunens personal inom olika verksamhetsgrenar på en beundransvärt sätt ställt upp på de statliga direktiven om återhållsamhet inom den offentliga sektorn. En för långt driven sparsamhet kan givetis tära på humöret hos våra kommunalt anställda. Det känns emellertid som om flertalet inser, att vårt sparande ändå hjälper landet som helhet att nå fram till en bättre ekonomi. De senaste ärens positiva resultat innebär att kommunen kunnat minska skuldbördan. Vi har återbetalt lån. Vi kan också spara för framtida investeringar. Förhoppningsvis skapas utrymme för att även i fortsättningen hålla en oförändrad låg kommunalskatt. För au nå goda ekonomiska resultat i en verksamhet krävs kunnig och utbildad personal. Kumla kommun har därför under senare år al1tmer satsat på en målinriktad utbildning för olika kategorier av personalen. Som exempel kan nämnas att såväl vårdbiträden inom öppen vård som dagbarnvårdare erhållit vidareutbildning inom sina respektive yrkesområden. Utbildningsnivån för dessa grupper är därför hög jämfört med omgivande kommuner. Utbildningsinsatser för arbetsledare m fl har också påbörjats. Utbildning kommer i framtiden att ta en allt större del av kommunens resurser i anspråk. Vår uppgift är att alltid ge bästa möjliga service. Till detta krävs utbildning. Man kan med fog säga, att kommunen inom detta område allt mer tagit efterde privata företagen, som avsevärt tidigare än offentliga sektorn, satsat stora resurser på personalutbildning. Genom frikostigt stöd från regering och riksdag erhåller kommunens invånare en ny, efterlängtad service. Den nya trafikförbindelsen under järnvägen och lärnvägsgatan i korsningen med Drottninggatan håller på au färdigställas. Invigningen sker den 12 juni 1985. Kommunikationsminister Curt Boström har lovat att förrätta invigningen. Det blir ett av Boströms sista offentliga uppdrag som kommunikationsminister. Den 1 juli tillträder han som landshövding i Norrbottens län. Som ytterligare service, om än på lite längre sikt, kan vi betrakta pågående arbete för förnyelse av centrum. Än så länge finns det bara tankar och utkast på papperet. Under medverkan av handeln, fastighetsägarna. hyresgästerna m fl kommer så småningom en fast plan för cenlrums förnyelse att presenteras och konkreta åtgärder att vidtagas. 2 3
På goil och ont har vi "storebror"' Örebro alldeles inpå oss. Utbudet av butiker i Örebro lockar många Kumlabor i tro att man i Örebro får tillgång till större urval och lägre priser. Prisskillnaden är i allmänhet ingen. eller åtminstone mycket liten. Speciellt om man ställer den i relation till vad det kostar att åka till Örebro och åter. Prisskillnaden kan också vara omvänd. så att Du handlar samma vara thl ett lägre pris i Kumla än i Orebro, Utbudet av varor i Kumla ar i de flesta fall tillrackligt för våra behov. Bara vi ger oss tid att se oss omkring i butikerna så hittar vi nog vad vi vill ha. Och det blir inte dyrare. Det är också en nödvändighet för handeln i Kumla. att vi utnyttjar deras service. Köptrogna Kumlabor gör all handeln i Kumla, Välkommen till MIDSOMMARFEST i Sannahed - kan leva och utvecklas. Därför vill jag vädja: Handla i Kumla! Bo i Kumla! Trivs i Kumla! Kumla blir vad vi gör det till. Efter sommaren kommer en höst och med den valet den 15 september. Valdebatten har redan börjat. Den kommer att stegras ända fram till valdagen. Många löften kommer alt ges, många överord kommer att slungas ut av engagerade talare. Följ valdebatten! Bilda Dig en egen uppfattning! Deltag sedan i valet. Det är viktigt au alla röstberättigade verkligen röstar i de olika valen. Det är en förutsättning för en verklig demokrati. Än bättre vore givetvis om fler ville ställa upp och deltaga i de oli ka partiernas organisationer för att vara med och på'erka den kommunala demokratin. Väl mött den 15 september 1985. O midsommarahon den 21 juni 1985 Klockan 14.30 Midsommarstången reses av Kumla lolkdansgille däreher dans och lekar föf barn och vuxna Klockan 16.00 Grenadjärsexletten, teater, utdelning av Kumlasmycket, dans av Kumla folkdansgille Servering av kaffe, salt, korv Chokladhjul, ponnyridning, boll och pilkastning FEST FÖR HELA FAMILJEN Du fär träffa små kycklingar, lamm och små kaniner Fri entre Midsommar i Sannahed Av Sonja Nordin-Tapper "Den som vill fira en lugn. vacker och traditionsrik midsommar rekommenderas att åka till Sannahed" - så skriver Dagmar Sundström i Hembygdsföreningens årsberättelse från år 1969. Hemb)"gdsffireningen arrangör Hembygdsföreningen har arrangerat midsommarfirandet i Sannahed sedan 1920-talet. Många barn i Kumla har soliga, glada minnen från lekar kring midsommarstången, ponnyridmng. brandbilsåkning och glass i mängder vid midsommarfesten i Sannahed. De vuxna minns kanske främst folkdanserna, mässingsmusiken. de glada byg dedräkterna. amatörteatern, fiolmusiken. något intressant föredrag eller den avslappnade sköna stämningen kring Pukestugan. Militär tradition Men traditionen med midsommarfirande på Sanna Hed är äldre än från 1920-talct. Är 1815 - för mer än 170 år sedan - gjorde militären sitt intåg på "Heden". Med dem kom ett midsom marfirande som samlade folk från hela provinsen. Överste Viktor Balck berättar i sin bok "Minnen, Ungdomen": "Heden företedde ett rörligt folkliv. Beväringen var inne, och den drog fal ket dit. Bröder och systrar, vänner och väninnor komma i långa karavaner. Skjuts efter skjuts körde in i byarna omkring, där de fingo kvarter; gående och åkande anlände från alla håll. - -- Sanna hed stod högt i kurs hos ungdomen. särskilt hos bygdens flickor, som gärna gingo ett par mil för att träffa gossarna och få sig en dans kring majstången. Ett märkligt inslag i folklivstavlan var grupper av åldriga avskedade knektar, som ville uppliva gamla soldatminnen och återse mötesplatsen, där de marscherat och exercerat. Åtföljd av hustru och barn. ej sällan hälsad välkommen aven son. som nu var skri'en på det gamla soldatnumret. stod knekten där; dessa famjjegrupper utgjorde en tilltalande syn. - - - Officersfamiljernas glädje. barnens langtan och förhoppning att få komma till Sanna hed utgjorde hemmets samtalsämne före och efter midsommardagen, som var en verklig bemärkelse dag. Det var för dc små en högtidsstund av gripande intryck att första gången få övervara en kyrkparad med hela regementet uppställt i öppen fyrkant, varvid trummor bildade predikstolen. - -- Därefter följde idrottstävlingar med folkliv och möte med husarerna. Kom så middagen i officerssalongen för ett hundratal personer. varvid regementsmusiken var placerad på läktaren; då var feststämningen hög. På eftermiddagen började dansen först kring majstången, där alla samlades, sedan fot! satte den i officerssalongen. Dessa voro huvuddragen i midsommarfirandet på Sanna hed. Minnesrika dagar!" 5
Midsommar 1981 restes cn mmnnsten {wer lk -fö~ta välordnade ldrotlsta...hngama-, 'ilka aglk rum pj Sannahcd midsommardagen 188t. Bygdemusik och folkdans Musik hör också till traditionerna. Bygdelåtar på fiol, musik av Kumlapojkarna eller Hallsbergs blåsorkester, sång av Hallsbergs hembygdskör (1961), musik av riksspelmän och från och med år 1969 av Rolf Helmers måssingssexten i uniform modell Ä, förhöjer feststämningen vid Pukestugan. En tradition som kommit för att stanna är folkdanslagens uppvisning av gamla svenska folkdanser. Sannahed har även besökts av folkdansare från Norge, Danmark och Tyskland. Vad vore en midsommarfest i Sannahed utan kaffeservering j Officersmässen och glass och korv från kiosken i uthuslängan vid Pukestugan. Bollkastning, chokladhjul och ponnyridning år barnens stora nöje. T.-adition som leve.- Några glimtar från festlighctcrnas senare historia kan vara av intresse. År 1938 anordnades festligheterna av Södermanlands-Närkes nation från Uppsala. som avslutning på en sommarkurs. vilken var förlagd till Sannahcd, I slutct av 1950-talet samlade festligheterna cirka l 000 deltagare. Några år saknades frivillig arbctskraft, det regnade och hembygdsföreningen förlorade pengar på arrangemangen. Efter dessa besvärligheter inställdes festligheterna några år. Är 1968 samlades 300 personer för all leka kring majstången till Klas Lundströms dragspel och för att se när Karl Ostlund slipade färdigt en av honom tillverkad stenyxa. Ostlund berättade också om stenyxor han hittat. Den slipade stenyxan lottades ut, kaffe serverades i Officersmässen och varm korv från en bänk vid Pukestugan. ret därpå engagerades Rolf Helmers mässingssextett. Major Torsten af Geijerstam berättade kunnigt om Idrottstävlingar Overste Balck berättar vidare: "I samband härmed må nämnas att Sanna hed var den första plats i riket. där välordnade idrottstävlingar ägdc rum. Det var Närkes regementes officerskår, som tidigast förstod idrollens betydelse." Midsommardagen 1881 var den första stora tävlingsdagcn. Man tävlade i löpning, hopp, kast, brottning och dragkamp. "1 dragkampen segrade alltid första bataljonens (inom Närkes regemente) storväxta, tunga lag av 'etternärkingar' över såväl husarer som segslitna bcrgslagsbcväringar" skriver Viktor Balck. Avcn skämuävlingar förekom, Viktor Balck berättar om löpning med vattenfyllda ämbar på huvudet och säcklöpning. 6 Lek kring stången Dans och lek kring midsommarstången är den tradition som funnits med hela tiden under de gångna 170 åren. Både barn och vuxna dcltar. Att klä midsommarstångcn cllcr majstången är också en tradition, som barnen deltar i. Majstång kommer av ordet maja i betydelsen "pryda med gröna kvistar och dylikt", Kyrkparad På 1930- och 1940-talet och några år in på 1950-ta1ct hörde det till traditionen att en präst skulle medverka vid festligheterna. Jämför med militärernas högtidliga kyrkparad vid midsommarfirandet, som Balck berättar om. Gemytligloch roligt har både barn och vuxna kring majstången på midsommarafton; en nästan 200 ång tradition i Sannahed. 7
"Heden". TV-amatörerna från Örebro spelade Vilhelm Mobergs "Marknadsafton". Sedan dess har midsommarfirandet i Sannahed återigen blivit populärt och deltagarantalet har ökat varje år. År 1965 hade midsommarfesten inställts, Den 31 oktober anordnade emellertid I 3:s kamratförening en ståtlig fest till minne av ISG-årsdagen av "militärens intåg på Heden 18IY'. Tillfälligt postkontor Midsommar 1972 hade posten gett tillstånd till specialstämpel och tillfälligt postkontor i den gamla postdiligensen. Detta med anledning av att två frimärken med Kumlaanknytning getts ut. Det var märken till minne av Hugo Alfven född 1872 (65 öre) och Frans Michael Franzen född 1772 (50 öre). Se artikel i Kumlan 1/1972 om frimärken med Kumlaanknytning. Hela kommunens fest Nutida festligheter äger rum vid Pukestugan och i Officersmässen. Så har skett sedan 1927, när Pukestugan flyttades från Brånsta till Sannahed. Tidigare hölls festen på gamla lägerplatsen, norr och öster om nuvarande Centrumhuset. Sedan 1968 arrangeras festen med visst bidrag från Kumla kommun, Det är alltså hela kommunens fest. Hembygdsföreningens medlemmar och deras familjer arbetar ideellt utan betal ning med allt som hör till en så stor fest. De senaste åren har cirka 2 000 personer samlats för att fira midsommar i Sannahed. O Kumlasjön 50 år Av[ritidsche[ Lage Sjöberg Arbetslöshetskrisen under 1930-talet drabbade även Kumla. Speciellt kännbart blev detta år 1932, då skofabriken Sture ödelades av brand. Ytterligare ett par hundra människor blev då arbetslösa. Det är förståeligt att arbetslöshetskommitten i Kumla hade stora problem att finna lönsamma sysselsättningar som kunde komma såväl socknen som municipalsamhället till godo. 1 en motion till municipalfullmäktige föreslog arbetslöshetskommittens sekreterare att arbete skulle beredas genom att anlägga en konstgjord sjö på lämplig plats i Kumla. Iden var inte helt ny, Det fanns ett allmänt önskemål men även behov av ett utcbad i samhället. Februari 1933 tog municipalfullmäktige upp motionen till behandling, Beslut fattades "att med anlitande av sakkunnigt.. biträde verkställa en ulted-. nmg. Djupadalen - en badplats Djupdalen ansågs vara den mest lämpade platsen för en badsjö. Dalen hade bildats vid inlandsisens avsmältning Djupadalen - det blivande Kumlasjön kring 1930 8 Frän samma plats värcn 1985 ser vi 5O-årsjubilcrande Kumlasjön 9
och rullstensåsen hade ordnat en na turlig förutsättning för en insjö. Två månader efter beslut om utredning, det vill säga april 1933, redovisade arkitekt Gösta Nesser sitt förslag till anläggande av friluftsbad i Djupadalen. Municipalfullmäkligc fattade beslut och redan i augusti samma år påbörjades byggnationen. Arbetet utfördes som statskommunalt beredskapsarbete. År 1935 kunde friluftsbadet Kumlasjön tas i bruk. Fyrtio år senare var det dags för ytterligare arbeten i Djupadalen. Kum+ lasjön komplette.~ades med tempererade bassänger. Aven detta arbete utfördes som statskommunalt beredskapsarbete. En akut kris inom skotillverkningen gjorde att många Kumlabor var arbetslösa vid denna tidpunkt. I maj 1975 invigdes Djupadalsbadet med tempererade bassänger. Utöver simbassäng finns bassäng för barn samt separat hoppbassäng. Djupadalen - fritidsområde Området vid Kumlasjön har utvecklats till ett välbesökt och uppskattat fritidsområde. Under vinterhalvåret finns isbanor för skridskoåkning. För utförsåkning på skidor, om än i begränsad omfattning, har en replift monterats upp. Kumla skidförening har under hösten och vintern en omfattande verksamhet vid Kumlasjön. Elljusspåret är välbesökt året runt. Ut årets semester bli en aktiv semester vilket ger mera nöje och större värde än om man enbart latar sig. Deltag i olika semesterarrangemang med motion, eller motionera på egel sätt. Della bör varvas med vila och avspänning. Utnyttja semestern för ell rejält konditionslyft. Semesterhälsning från PARK- OCH FRITIDSKONTOAET,. Kring det ursprungliga friluftsbadet har ett året-runt..-område vuxit fram. Ny serveringslokal och ny utomhusscen byggdes så sent som 1983. Inom området finns numera även en friskvårdscentrai. Djupadalen i fortsatt utveckling Park- och fritidsnämnden planerar att Kumlasjöns fritidsområde skall göras än mer attraktivt. Parkområdet ska komplettcras med blommor och växtarrangemang. En campingplats finns också med i planeringen. Många förfrågningar ställs till såväl turistbyrån som till park- och fritidskontoret rörande möjligheter att "campa". Kurnla har ett geografiskt fördelaktigt läge för såväl övernauning som semestercamping. Badområdet är inte färdigt för alltid. Det kan behöva utökas. Golfbanorna kommcr att rustas upp. Ett fritidsområde i utveckling blir aldrig färdigt. Djupadalen - något unikt Kumlasjöns fritidsområde j Djupadalen är på flera sätt unikt. Det ligger i omedelbar anslutning till centrum och är därmcd mycket lättillgängligt. Det har scdan begynnelsen för 50 år sedan varit i ständig utveckling. Från "ingenting" till friluftsbad, till fritidsområde med varicrande möjligheter. En plats för avkoppling, motion oeh rekreation för såväl tillfälliga besökare som kommunens egna invånare. O Förbindelse öst-väst A I' galuchef Mats iggmark Goda iakttagare har säkcrt konstaterat all brobygget vid Västra Drottninggatan nu går mot sitt fullbordande. Många har redan börjat provgå den nya förbindelsen. På grund av olycksriskerna är en sådan promenad intc att rekommendera. I KUMLAN nr4/1983 fannsen utförlig beskrivning om den långa och mödosamma planeringstidcn för detta bygge. Nu har ell drygt år gått sedan byggstarten. Det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av hur arbetet bedrivits. Provisorisk bro för SJ Den nya järnvägsbron var ursprungli+ gen planerad att byggas bredvid spårområdet för au sedan pressas in under spåren. Rera anbudsgivare hade emcllertid räknat på förslag baserade på en provisorisk bro för SJ under byggtiden. De antagna entreprcnörerna ABV och BPA lämnade ett anbud, som var cirka 500 000 kronor billigarc med provisorisk bro än med pressning. Kommunen beslöt att antaga och låta utföra det billigaste förslaget. Många problem Att åstadkomma den provisoriska bron blev i många avseenden proble+ matiskt. Bron skulle uppfylla samma krav på bärighet som en permanent bro. Provisoriet skulle tåla vad man på fackspråk kallar bromskraft och dynamiska tillskott. Det innebär att dcn provisoriska bron utövcr tågens vikt även skulle klara den extra belastning som uppstår när tågen bromsar och accelererar eller möts på bron. En sådan belastning kan uppgå till flera hundratals ton. SJ krävde dessutom att tågen skulle kunna framföras i 90 km/tim. Dctta var första gången man ställde så höga krav på en provisorisk konstruktion. Störd nattsömn En ytterligare förutsättning för utförandet av den provisoriska bron var, att arbetena bedrevs under lågtrafik, företrädesvis på helger. Brons konstruktion bestod av längsgående kraftiga balkar. Dessa bars upp av ett sextiotal stålpålar, som skulle slås ner till fast mark. Under många veckor pågick det monotona dunkandet med pålhammare. En enerverande ljud som störde nattsömnen för många Kumlabor. Överraskande berg Man gjorde omfattande grundunder+ sökningar under projekteringstiden. Därför kom det som en överraskning au det fanns berg i broläget. Detta bcrg ställde verkligen till besvär för brobyggarna. Dct blev svårt att hålla stålpålarna stilla, vilket krävde ständiga förstärkningsarbeten. Därtill måste berget tas bort med andra metoder än sprängning. Man valde en metod, där berget spräcktes med hydraulhammare. "
Komplicerat broarbele När därefter de egentliga broarbetena påbörjades, var ingalunda utmaningarna slut. Utrymmet för au åstadkomma järn...ägsbron...ar ytterst marginellt. A... ståndet från järn...ägsrälsen, där full tågtrafik pågick, och till formen...ar cirka en meter. Där skulle armerare montera cirka 60 lon järn och betonggjutare gjuta cirka 500 kubikmeter betong. Men med duktiga yrkesmän är ingenting omöjligt. Vägbron för Järn ägsgatan. som byggdes i det fria, ar närmast en barnlek efter alla prö...ningar med järn...ägsbron. Vid jultiden drog brobyggama sig tillbaka efter...äl förrättat...är... Handikappanpassning A...seende kantstensättningen har på handikapprådets begäran ett a...steg gjorts från bygghandlingarna. Ursprungligen var det tänkt att gång och cykeltrafiken skulle gå fram på en gemensam bana, på samma säll som på Slene...ägen. Det är emellertid svårt för synskadade au la sig fram på en gemensam gång- och cykelbana. Därför har kantstenen flynats in och cyklisterna får köra på ett målat fält på körbanan. Vidare har en ramp tillkommit i Köpmangatans norra anda, så att rullstols bundna kan åka ner på Drottningga tan och passera under broarna. Ändringar i trafiken När alla gator är utbyggda enligt planen kommer vissa ändringar att ske i trafikföringen. Trafiken norrifrån på Järnvägsgatan måste åka runt kvarteret Falken för all komma ut på Drottninggatan och under broarna. För gående kommer det dock att finnas lrappförbindelse från Järnvägsgatan ned på Drottninggatan. Fabriksgatan kommer att stängas a... för motorfordoostrafik...id Dronninggatan. Cyklar kan dock passera och dessa leds på särskild cykelbana på Fabriksgatan fram mot stationen. Slutspurt Slutspurten med färdigställande a... alla gator med kantstensättning, belysning, beläggning, målning ffi ffi är i full gång. Men det kommer att bli hektiska veckor för atl få allt klart i föreskri...en tid. Invigning Onsdagen den 12 juni 1985 kommer kommunikationsminister Curt Boström liii Kumla och förrättar in...igningen av "förbindelsen öst-väst". Och därmed Ö...erlämnas den nya trafikleden till Kumlaborna. Vi hoppas givetvis att vi alla får stor nytta och glädje a... de 15 miljoner, som satsats på detta projekt. D Nya byar på gammal boplats av Arkitekt Per Flodström Kanta - den försmnna byn Enligt folktraditionen skall Korsta by ha legat på den...ackert...älvda höjden SÖder om skogsdungen Länsmanskullen i Kumla by. Idag är området uppodlat och rester av någon bosättning finns inte synliga. 1 skogsdungen intill finns däremot spår efter äldre odlingar. Långsträck~ ta, 5-6 meter breda tegar. åtskilda a... grunda s...ackor löper i öst-...ästlig riktning genom hela dungen. Tegarna måste ha tillkommit för mycket länge ~~~:~d ~~~~~r~tso:~~d~~o~~~~;r~å~f gamla kartor. Namnet Korsta nämns i skrift för första gången i 1550 års jordebok, men då som en utjord med namnet Korsta Iychia, belägen mellan Blacksta och Kumla byar. Först på 1850-talet aterkommer namnet i skrift. Då beskrivs all grundmurar och källare, efter en by med namnet Korsta. fortfarande är synliga på kullen. Genom senare tiders odlingar har byggnadsresterna försvunnit. Vid markanalyser har emellertid anmärkningsvärt höga fosfatrnangder på...isats. Deua bekräftar uppgifterna om en gammal boplats. Korsta by växte förmodligen fram under järnåldern, då "sta"-namnen var...anliga. Eftersom Korsta by inte finns upplagen annat än som utmark i l500-talets jordeböcker, har den troligen förs...unnit redan på eller till och med före l400-talet. Folktraditionen berättar att byn öde lades i samband med digerdöden; den stora pestkatastrofen i mitten a... 1300 talet. Förmodligen dog de flesta i byn medan överle...ande...alde att flytta till någon grannby. Korsta by brändes och markerna fördelades mellan grannby~ arna. Men Korsta le...er kvar i folktraditio nen in i...årt århundrade. Kumla hat en bänre kollektivtrafik än Du tror! Har Du kollat om Inte Du också kan åka buss till jobbet? Turlistor finns hos Weidermans buss AB, lel780 25 eller Kumla kommun. lel88116 ~KorstakulJen"800 m väster om BlacksIa by 12 13
- loronsplats _ --- ' ~rtfält, -,, - '// ---: Småindustriområde ------- --.H Jordbruksmark.' _Korstagatan förlängs mot SV,... alleplanteras och får sep. gång- och cykelväg 2~Ojter k ~"""A I ---' - - 1 ", t, Totalt = ca 135 enbostadshus Etapp 1 = 49 st I~ "I LLUSTRATIONSPLAN" KORSTA BYAR STADSAAKITEKTKONTOAET 1985-03-25 Hör låg Karsta by
Skogsbacken Viaskogen På upptäcktsfärd i Kumlabygd Av kulturchef MaLS Runering Kumlaby skola Korsta by blir Korsta byar Augusti 1985 öppnar Kumla kommun ett nytt område för småhusbebyggelse; Korsta byar. Områdel är beläget i Kumlaby, söder om Kumlaby skola och nuvarande Korstagatan. Från en punkt väster om landstingets dagcentral förlängs Korstagatan mot sydväst. Kring den alleplanterade gatan grupperas fem "byar" med 20-25 friliggande småhus. Inom varje by finns en så kallad enlrcgala, formad som en rundslinga, för att slippa backning och vändning vid snöröjning och sophämtning. Korsta byar är beräknadc att rymma totalt 135 tomter, Av dessa är 49 tomter plancrade i första ctappen. Närheten till motionsspår i Viaskogen, bollplaner på sportfältet, tennisplaner, sporthall m m gör området unikl för Kumla. Här finns skola och förskola inom ett stenkast. En butik är planerad i anslutning till den nya gatu- 0::;:;;-- Korstagatan Dagcentral f-- Etapp 1 49 enbostadshus RIksvig 52 Ralaån korsningen vid skolan och dagcentralen. Allt detta finns inom 3 km från Kumla centrum, i en by på landet med utsi.kt över Blacksta. Gränby och Rösav!. Två kvanerslekplatscr kommer att anläggas. En söder om sportfältet och cn på det trädbevuxna höjdpartiet, som tidigare var brukshundsklubbens övningsområde. För att förstärka by-karaktären, kommer byarna att skiljas åt genom parkstråk med naturplamcringar. Mot söder ordnas läplanteringar som ram kring områdel. Byarna binds samman med korta gång- och cykelvägar, som gör det möjligt att röra sig mellan byarna utan att passera Korstagatan. Man kommer även att kunna nå sponfältet, skolan samt gång- och cykelvägen lill Sannahed på trafikskyddade förbindelser. I denna planering ser vi Korsta by återuppstå i Korsta byar. D Om du vill lära känna din bygd är ett av de bästa sätten all planmässigt av verka den på cykel. I Kumlabygd är detta ovanligt lätt att genomföra, eflersom ytan är liten och vägarna lälltrampade, Med tanke på detta har kullurförvaltningen utarbetal cykelguider för olika delar av Kumlabygden. Cykelguider na kan hämtas på biblioteket. Kumlabygden är i detta sammanhang inte enbart Kumla kommun, Ulan omfattar även kringliggande områden. Täby kyrka, KuUkyrkan m fl Cykelguide nr3 En omväxlande och trevlig cykeltur går via HORSTA. TÄBY, KULL KYRKA och MosAs. Turen är totalt 27 km och går i huvudsak på asfaltvägar i gammal jordbruksbygd. Om du startar färden i Kumla ska Du åka norrut och passera Gamla E 3:an vid del så kallade Vägtorget. Följ skyl tama mot Täby. Strax före Hörsta ser Du på höger sida om vägen en vacker stenvalvsbro, Framrär före detta skolan i Hörsta finner Du markeringar i markytan efter grundmurarna lill det gamla Hörsta kapell. G) Hörsta kapell hade en total längd om 18 meter. Långhuset var nästan kvadratiskt med innermatten 6,6x5,2 meler. I öster fanns rester efter ett smalare kor och i väster efter ett lom med samma mått. Kapellet var uppfört i så kallad skalmursteknik med en murbredd om drygt 1,1 meler. Vid utgrävning 1962 fann man gravplatser både inne i och utanför kyrkan, Ytterligare tre kyrkor av denna typ är kända i Närke; Granhammarskyrkan, Skoftesta kapell och Kullkyrkan. Dessa oansenliga kyrkobyggnader uppfördes under I lqo-talet av kristna storgodsägare och var avsedda för gårdens befolkning eller närmast kringliggande bygd. På 1200-talel ersatles dessa gårdskyrkor av de större sockenkyrkorna. Fortsätt att cykla mol Täby. Så småningom kommer Du fram liii Täby kyrka. Här bör Du inte försumma atl titta på den vackra stenvalvsbron över Täljeån. @ Täby kyrka är i sina äldsta delar. bland annat långskeppet, från l loo-talel. Kyrkan är restaurerad i flera omgångar, senast år 1953. Sevärt och inlressant inne i kyrkan är de sju helgonbilder från sen medeltid, som finns placerade i etl sentida skåp. Täljdn är en av Närkeslättens största åar. Den har sin källa i Vibysjön; en typisk slältbygdssjö strax norr om Tivedsslultningarna, 460 meter över havet. Täljeån rinner först norrut genom den torrlagda Skarbysjön, vidare genom Kräcklinge och Täby, där den vänder 16 17
Täby kyrka _ 0 ~, ~ ". >0 <JO J o HOrsla kapell j.~~ -----... I Gamla Prästg. w" 1- (;; I I I ) I I,,,,,,, mot öster och söker sig fram till utloppet i Hjälmaren vid Scgersjä. Flertalet av Kumlabygdens övriga åar rinner ut Täljeån. I sitt nedre lopp flyter Täljeån genom slättbygdssjöarna Mosjön samt Västra och Östra Kvismaren. Mosjän är nu helt torrlagd. Delar av de tidigare torrlagda Kvismarsjöarna har återställts och ingår nu i ett naturreservat. Vid Hjälmarens och Kvismarsjäarnas sänkning 1879-1888 blev medelvattenståndet 130 cm lägre. Täljeåns sista sträckning ersattes då med en grävd kanal, Kvismare kanal, som dränerade Kvismarsjöarna och gjorde det möj ligt att odla upp de omgivande ängsmarkerna till åker. Från Täby fortsätter Du förbi avtagsvägarna till Rilberga respektive Dyfinge. Så småningom tar Du av till höger in på en grusväg ~ vid vägskylt Mosås 3. Efter 1,2 km passerar Du avtagsvägen till Gamla prästgården. Cirka 100 meter därefter ligger p,i vänster sida den med ett stående kors markerade Kullkyrkan 0. Här kan vara lämpligt att rasta. Du har nämligen avverkat drygt halva sträckan av Din cykeltur. Kullkyrkan är en kyrkoruin. Här finns resterna av en gårdskyrka från förra delen av lioo-talet. Kyrkan ligger pil en kulle, som tidigare använts som grustag. Halva grunden är därför förstörd. Vid en utgrävning 1963 kunde man konstatera att kyrkobyggnaden varit av samma typ som kapellet i Hörsta. När Du cyklar vidare passerar Du först motorvägen. När Du kommer fram till den stora vägkorsningen i Mosås tar Du till höger. Så småningom ser Du Mosjö kyrka på vänster sida om vägen. Åk upp till församlingshemmet före kyrkan vid skylten Mosjö kyrka. I<. R~G Mosjö kyrka i MosAs. en sandstenskyrka byggd på l100--talet Mosjö kyrka är en av Sveriges intressantaste. Ursprungligen fanns här en träkyrka av stav- eller skiftesverkstyp. Den ersattes aven stenkyrka vars äldsta delar tillkom under 11oo-talets senare del. Mosjö kyrka är bygd av sandsten i den romanska stil som härskade på 1100 talet och i början av 12oo-talet. Utmärkande för den romanska stilen är det tunga slutna murverket och rundbågen i fönster och portal. I allt väsentligt har kyrkan fått behålla sitt medeltida yme. Kyrkan fick under medeltiden ta emot många långväga besök. I kyrkan fanns den så kallade MOSJOMADON NAN; en träskulptur föreställande jungfru Maria. Skulpturens kraft ansågs vara så stor att man till och med trotsade Tivedcns faror för att kunna tillbedja madonnan. Mosjömadonnan 16 19
spår tar Du av till vänster in på en liten grusväg. Denna väg är Kumla kommuns enda kvarvarande, oförändrade och fortfarande nyttjade del av den gamla Eriksgatan som också var den gamla vägen till Örebro. Av kommllt/sekrelerare Torild Hj/merSSOIl MosJOmadonnan l väl&jorcl kopta Originalet finns på HlslOruka m~('l i Stockholm anses vara en av Sveriges märkligaste madonnabilder. Ar 1883 såldes den emellertid till Statcns historiska museum. Besökarna i Mosjö kyrka får därför hålla till godo med en välgjord kopia. Fortsätt mot Kumla och Du passerar ett industrispår. Cirka I km efterdetta Handla i Kumla! Vår service blir vad vi gör den till! Eriksgata var den rundresa, som den av upplänningarna valde kungen under medeltiden hade att göra genom övriga landskap i Svealand. Resvägen var fastställd i Upplandslagens konungabalk. Den utgick från Mora stenar (Mora äng) vid Uppsala och passerade genom Enköping. Nyköping, Jönköping, Skara, Örebro och Västerås. Sista Eriksgatan gjordes av Karl IX. Se nare kungars eriksgator har endast namnet gemensamt med denna medeltida färd. Till Kum1a kom Eriksgatan från Västergötland. Kungen och hans följe passerade genom byarna Blacksta och Kum1a by. Färden mot Örebro fortsatte sedan på rullstensåsen, en stabilt naturens underlag för en väg. Traditionen har alltså fått ge namn åt nuvarande Kungsvägen. Efter cirka I km delar sig vägen. Tag då till vänster. Efter ytterligare 500 meter kommer Du upp på en asfaltväg. k 400 meter. lag till vänster i vägkorsningen. cykla under viadukten. Till centrum av Kumla tar Du Dig sedan via någon av tunnlarna under järnvägen. D Hösten 1984 genomfördes en del fbrändringar i kollektivtrafiken. Vid den uppföljning som gjorts kan konstateras att satsningen på arbetsresor och kompletteringsirafik slagit väl ut. medan lokaltrafiken har svårigheter att slå igenom bland rescnärerna. Arbetsresor Den största förändringen innebar all en helt ny morgontur mellan Kumla och Örebro med avgang från Kumla klockan 06.20 infördes. Turen har anknytningar fran Kvarntorp, Hällabrottet. Sannahed och Abytorp. Turcn, som är i Örebro lagom för dem som börjar arbetet klockan 07.00, har slagit väl ut. En trafikräkning som genomfördes en vecka i mars visar att turen samlar i genomsnitt 63 resenärer från Kumla till Örebro. Anslutnings turerna från tätorterna runt Kumla har sammanlagt 27 resenärer. Sannahed har fån en ny förbindelse till och från Kumla med anknytning till Örebro morgon och kväll. Turen samlar cirka 10 resenärer morgon och kväll. Hällabrottet har fått två nya turer till Kumla och Örebro på morgonen och en ny tur tillbaka på kvällen. Antalet resenärer varierar mellan 9 och 14 per tur. ÅbYlorp har fått en ny tur på morgonen till Kumla och Örebro och en ny tur tillbaka på kvällen. Här är tyvärr antalet resande betydligt färre; 3-5 resenärer per tur. Lokaltrafik Lokaltrafiken i Kumla tätort utökades från tre till fyra turer per dag och linjen lades om så att den täcker en större del av tätorten än tid~are. Hällabrottet, Sannahed och Abytorp har dessutom fålt vardera två dubbelturer till Kumla. Sammanlagt körs 14 turer per dag i lokaltrafiken. Därtill kommer en lokaltur från Kumla till Sannahed som fortsätter till Hallsbcrg. De I-t lokalturerna samlade vid trafikräkningen i mars i genomsnitt 45 resenärer per dag. varierande från O till 6 resande per tur. 3-4 resenärer per tur utnyttjade lokaltrafiken i tätorten. Komplelleringstrafiken Kompletleringstrafik med taxi till Kumla erbjuds två gånger i veckan för dem som bor i områden i kommunen som inte har reguljära bussförbindelser. Under tidigare år utnyttjades kompletteringstrafiken endast för som mest ett tiotal resor per år. Under det första halvåret efter omläggningen har 82 tur- och returresor genomförts. D Friskvårdscentralen Djupadalsbadel har sommarstängt från 23 maj till 27 augusti. _ Tidbeställnmgar för besök under hosten, ring 88 212. 20 21
UPPSLAGET - ett par sidor åt konsumenterna Ny faktabok om att köpa bil Att köpa bil är svårt. Ett stort utbud på en krånglig marknad gär att det tar lång tid. När dct gäller begagnade bilar är det särskill svårt. En bil är tekniskt komplicerad. Varje exemplar måste bedömas för sig. Två bilar av samma märke och samma ålder kan vara i mycket olika skick. Allt beror på hur och var dc har körts och hur de har skötts. Ofta krävs en fackman för att fastställa en bils värde och kvalitet. Bilen är inte bara dyr i inköp. Den är även dyr att köra och att underhålla. Svårigheterna vid bilköp underskattas av många. Därom vittnar statistiken hos Allmänna reklamationsnämnden och hos dc kommunala konsumcnlväglcdarna. Bilen loppar dessa statistiker. Till alla bilköpares hjälp har Konsumentverket gett ut en ny faktabok:.,att köpa bil". Den är helt nyskriven och tar upp frågor som kan bli aktuella inför ett bijköp. - Kontant eller avbetalning? - Lönar sig leasing? - Hur letar jag reda på rosten? - Vart ska jag vända mig om något går snett? Dessa och fler frågor tas upp i boken. som kostar 20 kronor. Den finns att köpa bland annat hos konsumentvägledningen i Stadshuset. Det är Ivå väl använda tior. om Du funderar på att köpa bil! SPAR TID och SLIPP BEKYMMER! Kontakfa konsumentvägledningen i Stadshuset FÖRE KÖP ~ köpråd och tester EFTER KÖP - skyldigheter/ränigheter - skötselråd ~ reklamationer Telefon 019-881 06, Hälften var dåliga! Två bra, fem mindre bra och sex direkt dåliga cykelhjälmar. Dena blev resultatet, när Råd & Rön läl testa tretton cykelhjälmar. Testet utfördes av Statens provnings anstalt. Dels provades hjälmarnas stötdämpande förmdga, dels den kraft fördelande förmdgan. Som underlag användes konsumentverkets förslag till riktlinjer för cykelhjälmar. Testet redovisas i Råd & Rön nr 4/85. Det visar att endast två hjälmar klarade proven. Fem hjälmar fick betyget ganska bra, vilket innebär att de har någon svag punkt. Sex hjälmar skyddar på sin höjd huvudet mot skrapsår. Ingen barnhjälm var helt utan an~ märkning. En bra hjälm ska ha tjockt stötdämpande material på insidan och så gott som heltäckande skal. Cyklisterna upplever emellertid dessa hjälmar som fula, tunga och vanna. Konsumentverket kommer nu au diskutera med tillverkarna om möjligheterna att få fram såväl bekväma som snygga cykelhjälmar. Kanske måsle kraven sänkas något för au få fram hjälmar som cyklisterna vill bära. säger man på Konsumentverket. Enligt tillverkarna bör det inte vara helt omöjligt au göra hjälmar som fyller kraven på såväl säkerhet som bekvämlighet. Förutsättningen är att normer finns. Till hösten 1985 är det tänkt att riktlinjerna för bra cykelhjälmar ska fastställas. SJ informerar Vi vet att många handikappade och äldre har svårt an gå i trapporna under järnvägen. Mellan stationshuset och perrongen tlnns en låst grind. Du som har problem. kan säga till stalionspersonalen. VI öppnar grinden och hjälper Dig över järnvägsspåret. SJ I KUMLA 22 23
Skäll inte på hunden Av hiifsovjrdsil1spekrör Monica EriksSO/l Hunden är för många en kär vän. som ger sällskap och trygghet. Att ha hund medför också ansvar. Hundägaren har ansvar gentemot medmänniskor, sin egen hund och andras hundar. Alla vill ha ren miljö. Nedsmutsning genom hundavföring är ett omdiskuterat problem. ÅT 1983 skänkte miljöoch hälsoskyddsnämnden "bajspåsar" för eu helt års behov till alla hundägare, som visade hundskattemärke. Samtidigt sattes 45 hundlatriner upp på olika ställen i kommunen. Hundägare har under senare år efterlyst ner påsar. Utdelning av "bajspåsar" var emellertid en engångsföreteelse. Vår förhoppning var att varje hundägare skulle fonsätta att använda plastpåsar för att ta hand om hundbajset. Miljöoch hälsoskyddskontoret anser det nu vara dags all påminna om behovet av att hålla rent efter hunden. Hundavföring kan orsaka olägenhet på nerasäu. Den kan till exempel sprida sminosamma tarminfektioner till andra hundar. Avföringen kan inne~ bära olägenhet för dem, som arbetar med underhåll och skötsel av grönområden och gator. Den som råkar trampa i hundbajs blir självfallet irriterad. Genom att plocka upp efter våra hundar får vi en renare miljö. All plocka upp avföringen efter hunden sker lämpligen med hjälp aven plastpase. som man trär över handen som en handske. Tag upp bajset och vänd in och ut på plastpåsen. Knyt till påsen. Della förfaringssätt är absolut hygieniskt. Plastpåsen kan sedan läggas tillsammans med hushållssoporna i soptunnan. Några finner det motbjudande (och tröttsamt!?) att bära hem hundbajset. Till dessa kan påpekas. att det är tillåtet att lägga bajspåsarna i kom~ munens papperskorgar. Ett absolut villkor är givetvis att påsen är tillknuten och håller helt tätt. I bland annat lokala ordningsstadgan finns bestämmelser angående hundar. Där anges au hund ej får förorena i park. på gräsmalta, plantering. begravningsplats, gångbana eller körba~ na. ej heller på lekplats. badplats eller annan allmän plats. Håll rent efter hunden! Därmed bidrar Du till att minska motsättningarna mellan hundägare och icke hundägare. Du medverkar också till au hunden får det goda rykte dcn förtjänar. D VIKTIGT tör Dig som tänker bygga småhus! Kumla kommun har JUST NU Tomter i HäJlabfOtlet, 802 kvm upp till 1 169 kvm Vackert läge i Romarbäcken I HÖST Tomter i KOfSta byar. Kumlaby Bra lägel Nära skola och fritidsområde! INTRESSERAD? Kontakta Ulla James, tel 019-88 135. Ljus och värme på räkning Elräkningar sänds ut till abonnenterna sex gånger per år. Fem av dessa räkningar är preliminära. Avläsning och dårmed beräkning av slutlig avgift sker en gång, i vissa fall två gånger, per år. Fort>rukningen mellan de två senaste avläsningarna är beräkningsuncterlag föl' nästa års preliminära räkningar. För abonnenter utan elvårme är de preliminära räkningarna i stort sett lika. FÖl'" elvärmeabonnenterna kan räkningarnas storlek variera med högre kostnader under vintermånaderna och lägre under sommaren. Fördelningen mellan de fem räkningarna bygger på statistik för en genomsnittlig elvårmeförbrukning. På samma räkning tas även avgift för vatten och renhållning ut. Dessa avgifter är relativt jämnt fördelade under året. Räkningarna på el, vatten och renhållning upplevs av de flesta abonnenter som svårlästa. Givetvis vill vi att abonnenten ska förstå sin räkning och även kunna kontrollera den. Isträvan att nå detta sytfle har vi tagit fram en ny typ räkningar. Det första utskicket av dessa kommer troligen att ske ungefär samtidigt som detta nummer av Kumlan. 24 25
Kulturnämndens sommarprogram vid Kumlasjön Tisdag 4 juni kl 13.00 Musikunderhållning med Ria Ra För barn från 3 år Tisdag 2juli kl J9.00 Sommarkvlill Programvärd Carl-Olof Steen Tisdag 9 juli kl/ö.oo Sång och mu_,ikprogram med Karin Liungman För förskote- och lågstadiebarn Tisdag 16 juli kl /6.00 Sång- och musikprogram med Karin Liungman Tisdag 23 juli ki16.00 Sång- och musikprogram med Karin Liungman Turlista för bokbussen maj-augusti 1985 Eneby Qrmesla Brändåsen' Tor51a 6/5. 10/6, 12/8 316, 5/8, 219 1515,1216,14/8 215,616, 15/8 Sånnersia' Hjortsberga Öja Ekeby 1315,17/6,19/8 715, 4/6. 6/8, 319 1015, 7/6, 9/8, 6/9 215, 23/5, 6/6. Brånsta Vallersta Nynäs 27/6, t 518, 29/8 1315,1716,19/8 14/5,1116,13/8 915, 1316, 2218 Kvarntorp Byrsta Rala Ekeby by 9/5, 30/5, 1316, 2015, 24/6, 26/8 21/5,18/6,20/6 2315,2716,2918 8/8, 2218, 519 S:a Ekeby' Berga Frommesta 316, 518, 2f9 28/5, 2516, 27/6 30/5,818, 5/9 Museer Sannahed Pukeslugan, Skomakarstugan och Officersmässen Oppet varje söndag under juni-augusti kl 14-17 Hardemo Lundmarkska skolan Visning varje söndag 16 juni-25 augusti kl 11-14. Tisdag 30 juli kl/9.00 Sommarkväll i viston ABF-kören m n Programvärd Carl-OJof Steen Tisdag 1J ai/gust; kl J9JJO Sommark'äll i operetto" Programvärd Carl-Olof Steen Programplaneringen är preliminär. Varje arrangemang kommer alt annonseras i lokalpressen. 'Förmiddagstur För ytterligare upplysningar hänvisas till Kutturnämndens kansli, tel 019/88197 eller 88191. Park- och fritidskontoret informerar KUMLAHALLEN Sporthalll'n Under tiden mllj-juli är sporthallen stängd. Augusti-öppet tisdag och torsdag kl 17.30 22.00 Simhallen Ordinarie öppethållande till dess Djupadalsbadet öppnar. Se annons i lokalpressen. DJUPADALSBADET Telefon 88100 I'X eller direktnummer Kassan 88 183 Driftledare 88 184 Familjekort till Djupadalsbadet kan under veckj 21 avhamtas i KumlahalJen, dilrefter Djupadalsbadets kassa. Öppning.'idalum - se annons i lokalpressen. Öppethållande Måndag-fredag kl 09.00-20.00 Lördag-söndag kl 09.00-18.30 Tisdag och fredag morgonbad kl 07.00-08.30 KaIsan I/änger JO milwfnfore bad/idens S/III! Provtagning för simmärken varje dag kl 12.00 14.00 Servering och kiosk öppen dagligen under badperioden. Badavgifter Vuxna Rabauhäfte vuxna. 10 besök Barntom6år Barn, studerande. militärer. pensionärer Rabanhäfte,!O besök Ansökan om lo/{alf Sasongskort, familj Hyra av skåp Hyra al' simdräkt Hyra al' haodduk Hyra al' skåp hel säsong aktivitetsstöd Den vita delen i tresetsblanketten skickas till Ert distrikt- eller riksförbund, den gula delen skickas till park- och fritidskontoret. Bryt sammankomsterna när som helst efter den 15 maj. De sammankomster som inträffar under juni får medtagas vid nästa redovisning. Glöm inte att angiva rätt postgironummer på ansökningsblanketten, samt kontrollera att även andra uppgifter är rätt ifyllda. PARK- OCH FRITIDSKONTORET 3: 20:- 6: 50: fri entre 125: 2: 3: 3: 40:- SIMSKOLOR Simundervisningen förläggs till Djupadalsbadet, där instruktion sker dagligen kl 09.00-10.00. Simskolan ar i första hand avsedd för barn i skolåldern, vilka ännu ej lärt sig simma. I mån av plats kan även förskolebarn mottagas. Upprop och anmälningar tisdag den 10 juni 1985 kl 09.00 TENNISBANOR Tt:nnisbanorna vid Kllmlaliallen får under sommarpcrioden disponeras gratis. Tennisbanorna vid Linsmansskogen är öppna för spel under perioden maj~september. Bokning av tider görs vid tennisbanorna. Avgift er läggs samtidigt som nyckel avhämtas vid BP bensinstation. Ostra Drol1ninggatan 1. Kumla. Tennisbanan vid Kvarntorps idrottsplats upplåtes kostnadsfritt. Inbokning av tider sker på tidlista vid banan. FRITIDS- OCH KVARTERSGÅRDAR Fritidsgårdarna MALMEN (Kumla) och TALLANGEN (HällabroHel) samt kvartersgårdarna i Sannahed, Kvarntorp och Fylsta hälles stängda från mitten av maj till början av september. Kumlabyfritidsgård är stängd under juli månad. Se anslag på resp gård. 26 27
Gruppkorsband Befolkningstakta för Kumla kommun Folkmängd 1 januari respektive år Män Kvinnor Totalt 1982 1963 1984 1985 8852 8797 8828 8789 9009 8993 9023 9017 Befolkningsförändringar 1982 1983 1984 Födde Död. Inflyttade Utftyttade Folkökning Kumla Hardemo Ekeby 7812 388 589 187 192 196 187 180 209 703 683 708 774 634 740-71 61-45 Folkmängd per församling 1 januari 1985 Män Kvinnor 8101 365 551 Totalt 15913 753 1 140 Folkmängd efter ålder 1 januari 1985 Män Kvinnor Totalt 0-15 1 924 1 788 3712 16-24 1 115 1 065 2180 25-39 1 916 1 884 3800 40-64 2471 2520 4991 65-1363 1760 3123 Totalt 8789 9017 17 806 Laxå leder batteriinsamlingen Batte BatterisamIare. För naturens skull! Under februari månad samlades 139 kg batterier in i Kumla kommun och under mars blev det 112 kg, TACK alla miljövänner! Om den insamlade mängden batterier fördelas på antalet invånare i kommunen så hamnar emellertid Laxå kommun i topp. Så här såg det ul den 31 mars 1985. 1 laxå kommun 2 Hallsbergs kommun 3 Askersunds kommun 4 Kumla kommun 14,8 kg per 1000 invånare 14,34 kg per 1000 invånare 14,31 kg per 1000 invånare 14.1 kg per 1000 invånare