UTVÄRDERING AV KALKNINGENS EFFEKTER I MÅLVATTEN- DRAG I KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2017:03
Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 2 av 30
Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 9 Uppdraget... 10 Metodik... 12 Resultat... 12 Motiv och Mål... 13 Restaurering / Biologisk återställning... 15 Kalkning... 15 Effektuppföljning... 16 Resultat... 17 Diskussion och Slutsatser... 19 Slutsatser... 20 Resultat & Diskussion... 21 Måluppfyllelse... 21 Oorganiskt Aluminium (Ali)... 23 Försurningsbedömning... 25 Orsaker till utebliven måluppfyllelse... 27 Rapporter per målvattendrag ordnade efter avrinningsområde Varje rapport har en egen sidnumrering Översiktskarta över målvattendrag och huvudavrinningsområden Alsterån Hökabäcken från Hjärtsjön Forsaån från Forsa kvarn Lillån från Älgasjön Alsterån från Alstern Badebodaån från Hultbren Bräkneån Bräkneån från Tiken Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 3 av 30
Helgeån Lilla Helge å från Kalvsnäs Helgeå från Sälleberg Helgeå från Ryssbysjön Helgeån från Möckeln Lillån från Römningen Helgeån från Delary Lillån Hallaryd från Hallaborg Lagan Björknaån från Yafors Önneån från Unnen Torpaån Vänneån från Össjasjön Kåpsjöbäcken från Skinnersböke Örsbäcken från Olsborg Vänneån från Vännesjö Ålkistebäcken från Gunnaltasjön Krokån från doseraren i Vrå Mieån Bastaremålabäcken från Bastaremåla Drevån från Drevsjön Lunkbäcken uppströms Lunksjön Lunkbäcken från Lunksjön Mörrumsån Sågebäcken från Kolvesjö Bäck från Lilla Skärsjön Nottebäcken från Lommarydssjön Hökasjöbäcken Rosendalsån Lugnån Vasebrobäcken Svanåsabäcken från Svanås kvarn Kårestadån från doseraren i Hagerås Ronnebyån Fagerhultsån och Sandsjöån från Sandsjön Skräbeån Siggabodaån från Krampen Farabolsån från Västra gyl Bilaga 1 - Tabell med motiv för kalkning Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 4 av 30
FÖRORD På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har Länsstyrelsen tagit fram föreliggande rapport. Huvudsyftet är att informera HaV och andra intressenter om vad 30 års kalkningsverksamhet har givit för resultat i länets målvattendrag samt ge underlag för förändringar och effektiviseringar av spridningsplaneringen. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 5 av 30
SAMMANFATTNING Kalkning av sjöar och vattendrag i Kronobergs län har pågått sedan slutet av 1970-talet för att motverka skador på försurningskänslig fauna. Denna rapport tar sikte på att sammanställa och utvärdera resultaten från många års undersökningar i 38 kalkade målvattendrag. Underlagsdata har genererats inom ramen för Länsstyrelsens kalkeffektuppföljning, i vilken såväl kemiska som biologiska undersökningar ingår. Vidare har flödesuppgifter inhämtats från SMHI. Rapporten beskriver hur kalkning och vattenkemi utvecklats i respektive målvattendrag från start och fram till idag. Vidare beskrivs motiven för kalkning, vilka mål som ska vara uppfyllda för att kalkningen ska betraktas som lyckad samt hur dessa följs upp. För varje målvattendrag har en bedömning gjorts avseende hur kalkningen lyckats i förhållande till uppsatta mål. Måluppfyllelse har dels bedömts var för sig för vattenkemi, bottenfauna och fiskfauna, men också som en samlad bedömning per vattendrag. För en del målvattendrag har helhetsbedömningen varit självklar. För andra har den varit betydligt svårare eftersom underlaget pekat åt helt olika håll. Sammanställning av bedömningarna visar att det kemiska målet uppnås i 71% av målvattendragen. Motsvarande siffror för fiskfauna och bottenfauna är 66% respektive 50% (tab. 1). Den samlade bedömningen, där alla undersökningar vägts samman, visar att måluppfyllelse uppnås i 53% av målvattendragen. Tabell 1 Bedömning av måluppfyllelse i 38 målvattendrag avseende kemi, fiskfauna och bottenfauna, samt en sammanvägd bedömning per vattendrag. Undersökning av botten- respektive fiskfauna har inte gjorts i alla målvattendrag. Måluppfyllels e ph-mål (% ) F is kfauna (% ) B ottenfauna (% ) S ammanvägd (% ) Uppnådd 27 71 25 66 19 50 20 53 E j uppnådd 11 29 6 16 14 37 18 47 Utbredning av målvattendragens avrinningsområden framgår i figur 1. Av den totala längden målvattendrag ( 267 km) uppnås sammanvägd måluppfyllelse i ganska precis hälften (135 km). Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 6 av 30
Figur 1. Kalkningens måluppfyllelse i länets 38 målvattendrag, samt ph -mål för respektive målvattendrag. Ytorna anger den sammanvägda (totala) måluppfyllelsen per målvattendrag medan strecken anger kemisk måluppfyllelse. Oorganiskt aluminium (Ali) innebär en stress för många vattenlevande organismer. Halter över 50µg/l anses vara kritiska för fisk och känsliga bottendjur. Analyser 2010-2015 visade att i 75% av proverna från målvattendrag kunde inget Ali alls uppmätas. Endast i 3% var halterna >50 µg/l (fig. 2). Figur 2 Oorganiskt aluminium ( Ali) i målvattendrag till vänster (n=1546) och okalkade referenser till höger (n=416). Proverna är rangordnade från lägsta till högsta halt Ali. I de okalkade referenserna var Ali-halterna betydligt högre och hela 31% av proverna uppvisade halter >50 µg/l. Med ledning av uppmätta Ali-halter i målvattendragen gjordes en bedömning av risken för att skadliga halter skulle uppträda vid ph-värden ner till 5,6. I målvattendrag med risk höjdes ph-målet till 6,0. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 7 av 30
Underlag (delta-ph) för bedömning av försurningspåverkan har tagits fram av SLU. För två målvattendrag saknas dock data. Av 36 målvattendrag bedöms 76% vara kraftigt försurade. Endast två bedöms vara oförsurade. Även om vattenkemin är bra uppnås inte alltid biologisk måluppfyllelse. I 26 av länets 38 målvattendrag finns ett eller flera vandringshinder (för fisk). Vidare bedöms 34 av målvattendragen vara helt eller delvis rensade, d v s de har inte ha kvar sin naturliga bottenstruktur. Även om höga Ali-halter har betydelse är rensning och vandringshinder sannolikt huvudorsaken till att öring m fl fiskarter inte lyckas återkolonisera och bilda livskraftiga bestånd i de flesta målvattendragen. Det finns helt enkelt inte lämpliga miljöer att leva och fortplanta sig i. Kalkningen har utvecklats under många år och fungerar efter förutsättningarna hyfsat bra. Det finns emellertid behov av vissa förbättringar, vilket beskrivs under respektive målvattendrag. För att få utväxling på kalkningsinsatserna behövs även andra åtgärder som t ex restaurering av rensade åsträckor, utrivning av vandringshinder och byggande av vandringsvägar. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 8 av 30
INLEDNING Kalkning av sjöar och vattendrag i Kronobergs län har pågått sedan slutet av 1970-talet för att motverka skador på försurningskänslig fauna. Många arter tar skada vid låga ph-värden i vattnet. Främst sker detta genom störningar i reproduktionen. Inom kalkningsverksamheten bedrivs en omfattande effektuppföljning, bland annat i form av undersökningar av fisk och bottenfauna i kalkade vattendrag. Resultaten från dessa undersökningar har vanligen redovisats i separata rapporter för respektive undersökning. Däremot saknas till stor del mer samlade utvärderingar av kalkningens påverkan på faunan i rinnande vatten, samt bedömningar i vilken utsträckning kemiska och biologiska målsättningar har uppnåtts. Länsstyrelsen i Kronobergs län har därför, i likhet med flera andra län, fått i uppdrag att göra en samlad analys. Uppdraget avser utvärdering av länets 38 kalkade målvattendrag. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 9 av 30
UPPDRAGET Målet med projektet är att utvärdera effekterna av kalkning på biota i 38 målvattendrag i Kronobergs län. Studien baseras huvudsakligen på data från länsstyrelsernas vattenkemiska och biologiska effektuppföljning samt vattenföringsdata från SMHI. I uppdraget ingår enligt HaV:s riktlinjer följande moment. Framtagande av resultat avseende mätningar av vattenkemi ( ph, alkalinitet, oorganinskt Al) samt undersökningar av fisk, bottenfauna, bentiska kiselalger och flodpärlmussla. Samtliga resultat från kalkstart och även från före kalkstart i den mån sådana förekommer har använts. Även uppgifter om kalkningsmotiv, mål, storlek på avrinningsområden, kalkstart (kalkavslut), kalkningsmetoder, kalkdosering och eventuell fysisk restaurering ingår. Utvärdering av effekterna av kalkning på ph, alkalinitet, oorganiskt Al, artantal, tätheter, reproduktion och biologiska index samt orsakerna till uteblivna eller avvikande effekter på de biologiska parametrarna. Bedömningar av huruvida de vattenkemiska mätningarna har förmått ge tillfredsställande svar på vilka ph-värden som har förelegat under högflöden. Bedömningarna baseras på flödesdata från SMHI:s vattenwebb. Bedömningar av kalkningarnas måluppfyllelse samt orsaker till att målen inte uppnås. Vilka förändringar behöver ske för att uppnå de vattenkemiska eller biologiska målen. Bl a följande frågeställningar bör utvärderingen belysa. Vilka motiv samt biologiska och vattenkemiska mål finns för kalkning i de aktuella målvattendragen? Vilka kalkmetoder och kalkdoser har använts? Vilka åtgärder i form av fysisk restaurering har vidtagits? Vad har kalkningarna åstadkommit avseende vattenkemiska tillstånd och ph-mål? I vad mån har de vattenkemiska mätningarna förmått ge ett tillfredsställande svar på vilka ph-värden som har förelegat under högflöden? Vad har kalkningarna åstadkommit avseende tillstånd och biologiska mål för fisk, bottenfauna, bentiska kiselalger och flodpärlmussla? I vad mån kan låga ph-värden vara orsak till eventuella uteblivna eller begränsade effekter på biota? Kan andra faktorer vara orsak till eventuella uteblivna eller begränsade effekter på biota? Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 10 av 30
Vilken betydelse kan fysisk restaurering, reglering eller annan påverkan ha haft för observerade förändringar av biota? Vilka förändringar av kalkningsinsatserna behövs för att öka måluppfyllelsen och/eller förbättra biologiska effekter? Finns det anledning att ompröva de biologiska målen, t ex när det inte finns förutsättningar för måluppfyllelse? Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 11 av 30
METODIK Nedan beskrivs bland annat hur utvärderingen av respektive målvattendrag gått till, vilka undersökningar och data som använts samt vilka överväganden som gjorts. Vidare behandlas använda förkortningar, förklaringar etc. Vi har valt att sortera in allt detta under respektive rubrik i samma struktur som används för varje målvattendrag. Beskrivning av målområdet Målvattendragens sträckning och tillrinningsområde beskrivs med en kartbild enligt exemplet nedan. Som framgår av förklaringen visas även kalkning och effektuppföljning. RESULTAT Försurningssituationen före kalkning I förekommande fall används analysvärden från målvattendraget före kalkning och/eller resultat från biologiska undersökningar före kalkning. Alternativt används vattenkemi eller biologi från uppströms liggande vattendrag eller sjöar för att beskriva situationen före kalkning. Kalkningens utveckling över tiden I Kronoberg påbörjades kalkningen i några sjöar redan 1977 med dåvarande Fiskeristyrelsen som ansvarig. Under de följande åren kalkades även en rad andra sjöar. Dessvärre saknar Länsstyrelsen i stor utsträckning uppgifter om kalkmängder etc. från den s.k. försöksperioden1976-1981. Beskrivning av kalkningens utveckling i målvattendragen är därför nästan helt begränsad till tiden efter 1981. Uppgifter om kalkobjekt och kalkmängder har hämtats ur Nationella kalkdatabasen. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 12 av 30
MOTIV OCH MÅL Motiv Det övergripande motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Såväl arter som påverkas direkt som sådana som påverkas indirekt kan utgöra motiv för kalkning. I Bilaga 1 redovisas motiv-arter, nyttjandevärden samt olika former av skyddad natur som målvattendragen omfattas av. Öring bedöms historiskt ha funnits i de flesta av länets rinnande vatten, och är därför en motivart i samtliga målvattendrag. Vidare medräknas alla rödlistade arter med limnisk anknytning till motiv-arterna. Samma sak gäller limniska Natura 2000- arter. Exempel på en sådan art är stensimpan. Även regionala hänsynsarter som färna, sandkrypare, bergsimpa och bäcknejonöga utgör motiv för kalkning. Nyttjandemotivet innebär att vattendraget ingår i ett fiskevårdsområde där fisket är upplåtet till allmänheten. Tre målområden saknar anknytning till fiskevårdsområde. Biologiska mål De biologiska målen är kopplade antingen till indikatorer på god vattenkvalitet eller till specifika arter som utgör motiv för kalkningen. Bottenfaunan undersöks med avseende på försurningskänsliga arter och indikerar på så sätt försurningspåverkan i respektive vattendrag. Fiskfaunan undersöks med elprovfiske. Fångsten tolkas både utifrån förekomst av indikatorer på försurning och utifrån förekomst av specifika arter. Exempelvis är signalkräftan är ingen motiv-art för kalkning men förekomst av yngel indikerar att vattenkvalitén är bra nog för att naturliga arter ska kunna leva och fortplanta sig i vattendraget. Öringen är däremot både en motiv-art och samtidigt en indikatorart. När yngel (0+) av öring fångas indikerar detta att försurningskänsliga arter kan leva och fortplanta sig i vattendraget. För mer information se vidare under rubriken Resultat nedan. ph-mål ph-målen anpassades under 2011 schablonmässigt till 5,6 i rinnande vatten och 6,0 i sjöar samt i vattendrag med förekomst av flodkräfta. I vattendrag med mal och färna höjdes ph-målet 2012 till 6,0. ph-målen reviderades ytterligare under våren 2014. Denna gång med fokus på risken för att förhöjda halter av oorganiskt aluminium (Ali) skulle kunna uppträda. Oorganiskt aluminium (Ali) innebär en stress för många vattenlevande organismer. Halter över 50µg/l anses vara kritiska för fisk och känsliga bottendjur. I vattendrag med risk för förhöjda halter valdes det högre ph-målet (6,0). Analys Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 13 av 30
av Ali i målvattendragen utförs av ITM - Stockholms Universitet. Detektionsgränsen är 10 µg/l. Mindre-än-värden har i diagrammen ritats ut som 8 µg/l. Provtagningarna påbörjades vid halvårsskiftet 2010 och pågår fortfarande. Om det visar sig att förhöjda halter av Ali uppträder i ett vattendrag vid ph-värden strax under 6,0 har ph-målet satts till 6,0 för att undvika skador på biologin. Ett bra exempel på detta är Forsaån där ett tydligt samband finns mellan sjunkande ph och stigande Ali-halt (se figur nedan). Även om inga halter högre än 35 µg/l har uppmätts ner till ph=5,6 är det troligt att de stundtals kan bli betydligt högre. phmålet bör därför sättas till 6,0 i Forsaån. Försurningsbedömning Beräkningar av okalkad kemi respektive bedömning av försurning, som gjorts av SLU enligt tabell nedan baseras på vattenprovtagning och kemisk analys inom ramen för Nationell kalkeffektuppföljning och Uppföljning av målvattendrag i omdrev. Uppgifterna har hämtats från SLU:s hemsida: http://www.slu.se/institutioner/vatten-miljo/miljoanalys/sjoar-och-vattendrag/kalkeffektuppfoljning-keu/ Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,6 0,036 Dålig status 2,08 Okalkad kemi, d.v.s. vad kemin skulle vara om kalkningen upphörde, beräknades med Ca/Mg i närliggande referenser samt med uppgifter om magnesiuminnehållet enligt metoden i SLU. Rapport 2011:1. Försurningsbedömningen är gjord med MAGIC-bibliotek version 2016 www.ivl.se/ Försurningspåverkan enligt Kalkhandboken (NV Handbok 2010:2) är följande: Delta-pH<0,4 Delta-pH=0,4-0,6 Delta-pH>0,6 Ingen försurningspåverkan Måttlig försurningspåverkan Kraftig försurningspåverkan Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 14 av 30
RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Här beskrivs vilka åtgärder som hittills genomförts i syfte att främja öring och andra vattendragslevande arter. Åtgärderna i rinnande vatten avser framförallt utrivning av vandringshinder och biotopvård. Planerade åtgärder Här anges om planer finns på att genomföra restaurering/återställning. I många fall finns det inga planer eftersom det saknas huvudmän som kan/vill driva sådana projekt. Det saknas även till viss del resurser för att bekosta åtgärder. Uppföljning av åtgärder Här anges i vilken utsträckning uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder gjorts eller planeras göras framöver. KALKNING Utförda åtgärder Utöver vad som beskrivits ovan under Kalkningens utveckling över tiden beskrivs här årliga kalkmängder och beräknade doser för respektive målvattendrag under perioden 2000-2015. Volymdosen är beräknad som arealdosen (kg/ha/år) delad med avrinningstalet (l/s/km²) * 0,315. I tabellen nedan anges även Medel-Q som är årsmedelflödet framtaget med SMHI:s beräkningsmodell S-hype. Genom att utgå från S-hype-flödet och den årliga kalkmängden kan en Verklig volymdos beräknas. Verklig volymdos (g/m³)=kalkmängd (ton)*(1000*1000)/medel-q (m³/s)*(60*60*24*365). Volymdosen är således verklig på så sätt att den bygger på det årliga (modellberäknade) medelflödet istället för avrinningstalet som är ett medelvärde för en 30-årsperiod (SMHI:s normalperiod). Variationerna i volymdos mellan åren blir på så sätt synlig. Kalkmängd (ton) 44,6 72,5 84,9 111,9 63,5 108,0 156,8 175,3 96,4 21,5 3,0 3,0 5,0 100,0 99,7 100,3 Arealdos (kg/ha/år) 6,5 10,5 12,3 16,2 9,2 15,6 22,7 25,3 13,9 3,1 0,4 0,4 0,7 14,5 14,4 14,5 Volymdos (g/m³) 2,2 3,5 4,1 5,4 3,1 5,2 7,6 8,5 4,7 1,0 0,1 0,1 0,2 4,8 4,8 4,8 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,69 0,72 0,70 0,50 0,85 0,46 0,74 0,86 0,82 0,49 0,84 0,71 0,72 0,56 0,61 0,53 "Verklig" volymdos (g/m³) 2,1 3,2 3,9 7,1 2,4 7,4 6,7 6,4 3,7 1,4 0,1 0,1 0,2 5,7 5,2 6,0 Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 15 av 30
Doserarbeskrivning Här beskrivs i förekommande fall typ av doserare, vilket år den installerades/skrotades, hur den är utrustad samt hur den fungerat över åren etc. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Här beskrivs i vilken mån effektuppföljning utförs i målvattendraget. Provpunkter för såväl kemi som elfiske och bottenfauna anges med stationsbeteckning. Dessa kan sedan identifieras på första sidans karta. Även provtagningsfrekvensen framgår här. Vattenkemisk provtagning och flöden Länsstyrelsens målsättning är att ta prov vid alla betydande högflöden för att fånga de suraste värdena under året. Vissa praktiska svårigheter föreligger dock. Högflödena varierar i tiden mellan olika delar av länet och en flödes-topp varar i regel bara någon eller några dagar. Om inte provtagning skett vid minst ett tillfälle under året då flödet överstiger 50 % av årets maxflöde anses måluppfyllelsen det året vara okänd, oavsett vilka ph-värden som uppmätts. Ett flödesdiagram, gjort med utgångspunkt av SMHI:s S-hype, visar provtagningarnas överensstämmelse med flödestoppar fem år tillbaka i tiden. Ett exempel från Forsaån kan ses nedan. Varje rött streck motsvarar ph-värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. Utifrån dessa diagram har det sedan avgjorts om uppmätta kemivärden kan anses spegla målvattendragets kemi på ett rättvisande sätt. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 16 av 30
RESULTAT Vattenkemi Här beskrivs i text och diagram hur vattenkemin utvecklats sedan kalkstart, samt hur den kemiska måluppfyllelsen uppnåtts under perioden 2000-2015 Lägsta-Alk (mekv/l) 0,03 0,06 0,03 0,07 0,03 0,03 0,02 0,03 0,04 0,05 0,01 0,02 0,03 0,01 0,03 0,04 Lägsta-pH 5,9 6,2 5,8 6,1 5,8 6,0 5,6 5,8 6,0 6,2 5,6 5,8 5,9 5,6 5,9 6,1 utifrån uppsatta ph-mål för respektive målvattendrag. Årslägsta värden för alkalinitet och ph framgår även av tabellen nedan. Vidare kommenteras även eventuella förändringar i t ex kalkning som påverkat vattenkemin. Så gott som all provtagning har genomförts av Länsstyrelsens personal. Analyserna gjordes från början på Länsstyrelsens eget laboratorium. Detta stängdes dock ned 2001. Analyserna övergick därefter först till ALcontrol och senare till Eurofins. Från och med 2010 skickas proverna till Länsstyrelsen i Jämtland (Kalklab) för analys. Bottenfauna Undersökning av bottenfauna har genom alla år gjorts på konsultbasis. Två konsulter har genom åren varit inblandade i undersökningarna, Ekologgruppen AB och Medins biologi AB. Provtagning har genomgående skett på våren, och med den standardiserade sparkmetoden SS-EN 27828 (SIS 1994). Försurningspåverkan har bedömts enligt Naturvårdsverkets rapport 4913 med efterföljande expertbedömning, respektive Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007) i kombination med ett antal andra index och expertbedömning. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 17 av 30
Bedömningsklasser 1 Obetydlig försurningspåverkan 2 Måttlig försurningspåverkan 3 Betydlig försurningspåverkan 4 Stark el. mkt stark försurningspåverkan Bedömning av försurningspåverkan görs utefter en fyrgradig skala. Vi har i föreliggande utvärdering ansett att kalkningens biologiska mål, avseende bottenfauna, är uppfyllt när försurningspåverkan hamnar i klass 1 eller 2. F ors aån fr F ors a kvarn B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 057 3 3 2 2 B F 002 3 3 3 3 3 3 2 3 3 2 2-3 1 - Provpunkter har genom åren lagts till och tagits bort. Ibland har flera provpunkter i samma målvattendrag undersökts parallellt. Tabellen ovan från Forsaån ger exempel på detta. Elprovfiske Bedömning av måluppfyllelse Provlokalerna har i möjligaste mån valts ut med hänsyn till lämplighet för uppväxande öring, men även med till förekomst av andra försurningskänsliga arter såsom t ex elritsa, flod- och signalkräfta. De flesta lokaler har undersökts i många år, en del ända sedan början av 1980-talet. Länsstyrelsen har använt följande tillvägagångssätt för att bedöma utfallet av genomförda elfisken. Metoden bygger på fynd av känsliga arter. Om en eller flera av nedan uppräknade försurningskänsliga arter/stadier noteras vid elfiskeundersökning bedöms vattendraget/lokalen som ej försurningspåverkat. Biologisk måluppfyllelse avseende fiskfaunan anses därmed vara uppnådd. Öring 0+ (årsyngel) Elritsa (< 40 mm) Mört (< 100 mm) Yngel av flod- eller signalkräfta Färna (förekomst) Sandkrypare (förekomst) Mal (förekomst) Forsaån fr Forsa kvarn Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F002 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ E F023 JA JA JA JA JA NEJ JA NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 18 av 30
Bedömning av ekologisk status avseende fisk Bedömning av ekologisk status för fisk i vattendrag görs enligt Bilaga A Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Vattendragsindex (VIX) används bl a vid statusklassning av vattenförekomster inom vattenförvaltningen. Indexet är indelat i fem klasser 1-5, motsvarande hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig ekologisk status, där klass 1 och 2 anses vara till tillfredsställande. Forsaån fr Forsa kvarn E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F002 3 3 2 2 2 2 2 5 5 5 5 5 2 5 3 5 E F023 2 3 3 2 4 3 2 2 3 2 2 2 2 2 2 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Här diskuteras i vilken mån de kemiska och biologiska målen har uppnåtts totalt sett. För de flesta av lokalerna finns långa tidsserier för respektive typ av undersökning. Mest vikt vid bedömningarna har dock lagts på resultaten från de senaste fem åren. Årlig måluppfyllelse för vattenkemi, bottenfauna och fiskfauna har ovan i texten, under respektive rubrik, bedömts var för sig. Här görs en samlad bedömning per målvattendrag som en så kallad expertbedömning. Denna har diskuterats fram i en arbetsgrupp bestående av tre av Länsstyrelsens experter på området. För vissa målvattendrag har bedömningen varit självklar. För andra har den varit betydligt svårare att göra. Olika omständigheter som kan ha påverkat resultaten enskilda år har vägts in, liksom mer bakomliggande faktorer som provlokalernas lämplighet etc. Bedömningar av denna typ blir naturligtvis alltid mer eller mindre subjektiva. Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse I de fall kemiska och/eller biologiska mål ej uppnåtts diskuteras här tänkbara orsaker till detta. Det kan vara kalkningen som inte räcker till. Det kan också vara olika former av fysiska påverkan i vattendraget såsom rensning, vandringshinder eller reglering. Behov av åtgärder Här diskuteras i förekommande fall behov av åtgärder för att förbättra kalkningens måluppfyllelse och därmed också miljön för den naturliga floran och faunan i och kring vattendraget. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 19 av 30
SLUTSATSER Här ges de viktigaste slutsatserna som framkommit vid utvärderingen av kalkningen i respektive målvattendrag. Exempelvis hur väl den vattenkemiska provtagningen har lyckats pricka in de suraste förhållandena under året i respektive målvattendrag, och om målet med kalkning har uppnåtts eller ej. Vidare sammanfattas eventuellt behov av åtgärder för att nå upp till kalkningens mål. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 20 av 30
RESULTAT & DISKUSSION MÅLUPPFYLLELSE Varje målvattendrag har bedömts med avseende på hur kalkningen lyckats i förhållande till uppsatta kemiska och biologiska mål. Dels har bedömning gjorts var för sig för vattenkemi, fisk och bottenfauna, dels har en sammanvägd bedömning av den totala måluppfyllelsen gjorts enligt vad som beskrivits ovan under rubriken Måluppfyllelse och status. Tabell 2 Måluppfyllelse avseende kemi, fisk och bottenfauna samt helhetsbedömning (sammanvägd) per målvattendrag. Vidare framgår om provtagningen bedöms ha skett vid relevanta tidpunkter i förhållande till högflöden. Sjö/vattendr/våtm namn Målsjö-Id Kalkplan ph-mål Eff-kemi speglar högflöden Kemi Fisk Måluppfy llels e Botten fauna Sammanvägd Hökabäcken fr Hjärtsjön MV03 6,0 ja ja ja ja ja Forsaån fr Forsa kvarn MV02 6,0 ja nej nej nej nej Lillån fr Älgasjön MV04 6,0 ja ja ja ja ja Alsterån fr Alstern MV01 6,0 ja ja ja ja ja Badebodaån fr Hultbren MV05 6,0 ja ja ja ja ja Bräkneån fr Ygden MV06 5,6 ja ja ja ja ja Helgeå fr Sälleberg MV07 6,0 ja ja nej ja nej Helgeå fr Ryssbysjön MV08 6,0 ja ja - ja ja Lilla Helge å fr Kalvsnäs MV09 6,0 ja nej ja nej nej Lillån fr Römningen MV10 6,0 ja ja ja ja ja Helgeån fr Möckeln MV13 6,0 ja ja - ja ja Lillån Hallaryd fr Hallaborg MV12 6,0 ja nej ja nej nej Helgeån fr Delary MV11 6,0 ja ja - ja ja Björknaån fr Yafors MV14 5,6 ja ja ja ja ja Önneån fr Unnen MV15 5,6 ja ja ja - ja Kåpsjöbäcken fr Skinnersböke MV16 5,6 ja nej ja - nej Vänneån från Össjasjön MV18 5,6 ja ja - - ja Örsbäcken fr Olsborg MV19 5,6 ja ja ja - ja Vänneån fr Vännesjö MV17 5,6 ja ja ja nej nej Ålkistebäcken fr Gunnaltasjön MV21 5,6 ja nej ja - nej Krokån från dos Vrå MV20 5,6 ja ja ja nej nej Torpaån MV41 5,6 ja ja - nej nej Bastaremålabäcken fr Bastaremåla MV24 6,0 ja ja ja nej ja Drevån från Drevsjön MV23 6,0 ja ja ja nej ja Lunkbäcken u Lunksjön MV42 6,0 ja ja nej nej nej Lunkbäcken fr Lunksjön MV22 6,0 ja ja nej ja ja Kårestadån fr dos Hagerås MV35 6,0 nej nej ja ja nej Svanåsabäcken fr Svanås kvarn MV26 5,6 ja ja ja ja ja Bäck fr Lilla Skärsjön MV30 5,6 ja ja nej ja nej Hökasjöbäcken MV44 6,0 ja ja - ja ja Rosendalsån MV43 6,0 ja nej ja ja nej Lugnån MV27 6,0 ja ja ja ja ja Vasebrobäcken MV45 5,6 ja ja - nej nej Fagerhultsån och Sandsjöån fr Sandsjön MV38 6,0 ja nej nej nej nej Farabolsån fr Västra gyl MV40 6,0 ja nej ja nej nej Siggabodaån från Krampen MV39 6,0 ja nej ja nej nej Nottebäcken fr Lommarydssjön MV28 5,6 nej nej ja nej nej Sågebäcken fr Kolvesjö MV25 5,6 ja ja ja ja ja Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 21 av 30
I de fall den kemiska måluppfyllelsen inte uppnåtts har inte heller den totala måluppfyllelsen bedömts som uppnådd. Däremot har resultaten från både bottenfauna och fiskfauna, tillsammans eller var för sig, kunnat avgöra helhetsbedömningen när det kemiska målet varit uppfyllt. För två av målvattendragen (tab. 2) har den kemiska effektuppföljningen inte skett i den omfattning eller vid de tidpunkter som behövdes för att tillräckligt bra pricka in de suraste tillfällena under året. Detta spelar dock mindre roll vid bedömningen eftersom båda ändå inte uppnått kemisk måluppfyllelse dessa år. Sammantaget bedöms ph-målet vara uppnått i 71% av antalet målvattendrag. Motsvarande siffror för fiskfauna och bottenfauna är 66% respektive 50%. När alla tre undersökningarna vägts samman till en total bedömning per målvattendrag uppnås måluppfyllelse i 53% av målvattendragen (tab. 3). Tabell 3 Bedömning av måluppfyllelse i 38 målvattendrag avseende ph -mål, fiskfauna och bottenfauna, samt en sammanvägd (total) bedömning per vattendrag. Siffrorna anger antal målvattendrag med uppnå dd respektive ej uppnådd måluppfyllelse samt procentuell fördelning mellan dessa. Måluppfyllels e ph-mål (% ) F is kfauna (% ) B ottenfauna (% ) S ammanvägd (% ) Uppnådd 27 71 25 66 19 50 20 53 E j uppnådd 11 29 6 16 14 37 18 47 Figur 3 Kalkningens måluppfyllelse i länets 38 målvattendrag, samt ph -mål för respektive målvattendrag. Ytorna anger den sammanvägda (totala) måluppfyllelsen per målvattendrag medan strecken anger kemisk måluppfyllelse. Av de 38 målvattendragen bedöms kalkningens mål vara uppfyllt i 20 st (53%) och ej uppfyllt i 18 st (47%). Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 22 av 30
Utbredning av målvattendragens avrinningsområden framgår i figur 3 som ytor. Målvattendragen anges som blåa eller röda streck. Kartan visar både sammanvägd måluppfyllelse och kemisk måluppfyllelse. Av den totala längden målvattendrag (267 km) uppnås sammanvägd måluppfyllelse i ganska precis hälften (135 km). Figur 4 Kemisk och/eller biologisk måluppfyllelse respektive ingen måluppfyllelse alls i länets 38 målvattendrag för kalkning t o m 2015. Figur 4 visar måluppfyllelse i målvattendragen. Av kartan framgår dels var både kemisk och biologisk måluppfyllelse uppnås, dels var endast en av dessa uppnås samt var ingen måluppfyllelse alls uppnås. OORGANISKT ALUMINIUM (ALI) Oorganiskt aluminium (Ali) innebär en stress för många vattenlevande organismer. Ali påverkar fiskens jonreglering och syreupptag i gälarna. Halter över 50µg/l anses vara kritiska för fisk och känsliga bottendjur. Enligt rapport 2015:23 från HaV bör Ali-halterna inte överstiga 20-30 µg/l för att undvika toxiska effekter i form av sämre tillväxt och sämre överlevnad hos öring. I syfte att undersöka halterna av Ali i länets målvattendrag samt i okalkade referenser påbörjades analys vid halvårsskiftet 2010. Sammanställning av resultaten t o m 2015 visade att i 75% av proverna från målvattendrag uppmättes inget Ali över detektionsgränsen. Vidare uppvisade endast 3% av proverna halter >50 µg/l. I de okalkade referenserna var Ali-halterna betydligt högre och hela 31% av proverna uppvisade halter >50 µg/l (fig. 5). Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 23 av 30
Figur 5 Oorganiskt aluminium ( Ali) i målvattendrag till vänster (n=1546) och okalkade referenser till höger (n=416). Proverna är rangordnade fr ån lägsta till högsta halt Ali. I 75% av proverna från målvattendrag kunde inget Ali alls detekteras. Motsvarande siffra för okalkade referenser var 13%. Endast 3% av proverna i målvattendragen uppvisade halter >50 µg/l, medan motsvarande siffra för prover från okalkade referenser var 31%. För både kalkade och okalkade vatten finns ett tydligt synbart samband mellan Ali och ph (fig. 6). Halterna förefaller dock vara högre i de okalkade vattnen vid samma ph-värden. När det gäller målvattendragen härrör alla uppmätta Alivärden >50µg/l från två målvattendrag, Farabolsån och Nottebäcken. Figur 6 Oorganiskt aluminium (Ali) mot ph i målvattendrag (till vänster, n=1546) och mot ph i okalkade referenser (till höger, n=416). Båda diagrammen visar på ett tydligt samband mellan ph och Ali -halt. När det gäller målvattendragen härrör alla uppmätta Ali -värden >50µg/l från Farabolsån respektive Nottebäcken, och alla >40µg/l från totalt fem målvattendrag inklusive de två ovan nämnda. Med ledning av uppmätta Ali-halter i målvattendragen gjordes en bedömning av risken att skadliga halter skulle uppträda vid ph-värden ner till 5,6. För de målvattendrag i vilka det bedömdes finnas en sådan risk höjdes ph-målet från 5,6 till 6,0. En del målvattendrag hade dock redan ph-målet 6,0 av andra orsaker, t ex förekomst av flodkräfta, mal eller färna. I figur 7 visas hur risken för höga Ali-halter i målvattendragen fördelar sig över länet. I Lagan, Bräkneån och en del källområden i Mörrumsån är risken liten. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 24 av 30
Figur 7 Risk för skadliga halter av oorganiskt aluminium ( Ali) i målvattendrag. Klassificeringen bygger på en be dömning som gjorts med ledning av uppmätta halter i vattenprov. I gulfärgade områden har inga höga halter av Ali uppmätts. Eftersom inga låga ph-värden noterats kan det dock misstänkas att höga halter skulle kunna uppträda vid lägre ph -värden, liksom i uppströms liggande målvattendrag. FÖRSURNINGSBEDÖMNING Underlag till bedömning av försurningspåverkan har tagits fram av SLU. Okalkad kemi i detta sammanhang avser vilka värden ph och alkalinitet skulle hamna på om kalkningen upphörde idag. Endast i fyra av målvattendragen skulle medelalkaliniteten hamna över 0,05 mekv/l efter ett kalkavslut enligt presenterade data. Delta-pH (dph) är den beräknade skillnaden mellan ph 1860 och ph idag. I tabell 4 nedan listas länets målvattendrag avseende dessa parametrar. Även Försurningspåverkan enligt kalkhandboken anges i tabellen. Av de totalt 38 målvattendragen bedöms 29st (76%) vara kraftigt försurade, vilket motsvarar 77% av den totala sträckan målvattendrag (tab. 5). Endast för två målvattendrag bedömdes ingen försurningspåverkan alls föreligga. Figur 8 visar den geografiska fördelningen av försurningspåverkan enligt kalkhandboken. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 25 av 30
Tabell 4 Status och försurningspåverkan för målvattendrag i Kronobergs län. Okalkad kemi (flödesviktad medelkemi, alkalinitet i mek v/l) respektive statusbedömning och delta-ph enligt M AGIC har tagits fram av SLU. Försurningspåverkan är klassificerad enligt kalkhandboken (NV handbok 2010:2). Vasebrobäcken och Hökasjöbäcken har inte ingått i målvattendragsomrdrevet. SLU har därför inte kunna beräkna okalkad kemi och dph för dessa två vattendrag. Länsstyrelsen har istället gjort en bedömning avseende okalkad kemi utifrån uppmätt vattenkemi och volymdos kalk. Målvattendrag L ängd Okalkad kemi MAGIC bibl v9 F örs urnings - Namn ID km ph Alk. S tatus dph påverkan Alsterån fr Alstern MV01 34,3 4,99-0,016 Måttlig 0,48 Måttlig Lillån fr Älgasjön MV04 4,7 5,97 0,044 G od 0,25 Ingen F orsaån fr F orsa kvarn MV02 6,0 5,05 0,005 Måttlig 0,48 Måttlig Hökabäcken fr Hjärtsjön MV03 4,0 4,84-0,018 Dålig 1,48 K raftig Badebodaån fr Hultbren MV05 18,8 5,56 0,036 Dålig 2,08 K raftig Bräkneån fr T iken MV06 5,4 6,35 0,109 Måttlig 0,47 Måttlig F agerhultsån och S andsjöån fr S andsjön MV38 12,2 4,77-0,056 Dålig 1,24 K raftig K årestadån fr dos Hagerås MV35 13,3 4,89-0,007 Dålig 1,40 K raftig S vanåsabäcken fr S vanås kvarn MV26 1,8 5,95 0,079 Otillfredställande 0,74 K raftig Vasebrobäcken MV45 3,8 5,00 0,000 * * * Nottebäcken fr Lommarydssjön MV28 6,7 5,03 0,044 Otillfredställande 0,81 K raftig Bäck fr Lilla S kärsjön MV30 0,7 6,46 0,088 G od 0,41 Måttlig R osendalsån MV43 5,0 5,31 0,033 Otillfredställande 0,81 K raftig Lugnån MV27 1,2 5,76 0,052 G od 0,32 Ingen Hökasjöbäcken MV44 3,3 <6,0 <0,05 * * * S ågebäcken fr K olvesjö MV25 1,9 5,21 0,022 Dålig 1,34 K raftig Lunkbäcken fr Lunksjön MV22 0,3 5,70 0,014 Dålig 1,04 K raftig Lunkbäcken u Lunksjön MV42 2,9 4,81 0,004 Dålig 1,71 K raftig Drevån från Drevsjön MV23 3,7 4,60-0,015 Dålig 1,33 K raftig Bastaremålabäcken fr Bastaremåla MV24 2,4 4,62 0,002 Dålig 1,33 K raftig F arabolsån fr Västra gyl MV40 6,3 4,76-0,028 Dålig 1,71 K raftig S iggabodaån från K rampen MV39 2,7 5,08-0,003 Dålig 1,71 K raftig Helgeån fr Delary MV11 17,8 5,64 0,018 Dålig 1,69 K raftig Lillån Hallaryd fr Hallaborg MV12 2,9 4,73-0,037 Dålig 1,07 K raftig Lillån fr R ömningen MV10 6,5 5,31-0,007 Dålig 1,69 K raftig Helgeån fr Möckeln MV13 11,1 5,59-0,006 Dålig 1,69 K raftig Lilla Helge å fr K alvsnäs MV09 0,9 4,74-0,054 Dålig 1,86 K raftig Helgeå fr R yssbysjön MV08 7,4 5,39 0,000 Dålig 1,69 K raftig Helgeå fr S älleberg MV07 7,9 5,07-0,028 Dålig 1,86 K raftig Vänneån fr Vännesjö MV17 23,5 4,63-0,047 Dålig 1,45 K raftig Örsbäcken fr Olsborg MV19 2,9 4,45-0,078 Dålig 1,57 K raftig K åpsjöbäcken fr S kinnersböke MV16 0,7 4,52-0,055 Måttlig 0,55 Måttlig Vänneån från Össjasjön MV18 4,0 4,66-0,033 Dålig 1,23 K raftig K rokån från dos Vrå MV20 19,6 4,61-0,026 Dålig 1,23 K raftig Ålkistebäcken fr G unnaltasjön MV21 1,9 4,52-0,054 Dålig 1,57 K raftig T orpaån MV41 16,3 4,76-0,020 Dålig 1,37 K raftig Björknaån fr Y afors MV14 1,7 5,04-0,020 Dålig 1,10 K raftig Önneån fr Unnen MV15 0,4 5,05-0,022 Dålig 1,48 K raftig * Underlag för bedömning saknas. Tabell 5 Sammanställning av försurningspåv erkan för målvattendrag i Kronobergs län enligt tabell 4 ovan. Av de totalt 38 målvattendragen bedöms 29st (76%) vara kraftigt försurade, vilket motsvarar 77% av den totala vattendragslängden. Endast i två målvattendrag bedömdes ingen försurningspåverkan f öreligga. B edömningsklass Antal Antal (% ) S umma längd S umma längd (% ) E j bedömda 2 5,3 7,1 2,7 Ingen försurningspåverkan 2 5,3 5,8 2,2 Måttlig försurningspåverkan 5 13 47 18 K raftig försurningspåverkan 29 76 207 77 s umma: 38 267 Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 26 av 30
Figur 8 Försurningspåverkan för målvattendrag i Kronobergs län klassificerad enligt kalkhandboken (NV handbok 2010:2) med ledning av delta -ph enligt M AGIC. ORSAKER TILL UTEBLIVEN MÅLUPPFYLLELSE Som beskrivits ovan uppnår endast 53% av målvattendragen sammanvägd måluppfyllelse. Motsvarande för enbart kemisk måluppfyllelse är 71%. Även om vattenkemin är bra uppnås således inte alltid biologisk måluppfyllelse. Det finns ett antal andra faktorer som påverkar återhämtningen av biologin i vattendragen. Några av de viktigaste är förekomst av vandringshinder och rensningar. Även reglering av vattenföringen innebär ofta en stark påverkan. Möjlighet att reglera vattenföringen finns i drygt hälften av målvattendragen. Det är dock inte känt i vilken utsträckning detta sker. Där reglering görs är detta naturligtvis en påtaglig stress för livet i vattnet. I 26 av länets 38 målvattendrag finns ett eller flera vandringshinder (för fisk). Vidare bedöms 34 målvattendrag vara helt eller delvis rensade, d v s inte ha kvar sin naturliga bottenstruktur. Totalt är det endast två målvattendrag som inte är fysiskt påverkade (tab. 6). Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 27 av 30
Tabell 6 Möjliga orsaker till utebliven måluppfyllelse i målvattendragen. Sjö/vattendr/våtm namn Målsjö-Id Kalkplan Måluppfyllelse kalkning Risk för höga Alihalter Reglering Vandringshinder Rensning Fysisk påverkan totalt Hökabäcken fr Hjärtsjön MV03 ja Nej ja nej ja ja Forsaån fr Forsa kvarn MV02 nej Ja ja nej ja ja Lillån fr Älgasjön MV04 ja Ja ja ja ja ja Alsterån fr Alstern MV01 ja Ja ja ja nej ja Badebodaån fr Hultbren MV05 ja Ja ja ja ja ja Bräkneån fr Ygden MV06 ja Nej nej ja ja ja Helgeå fr Sälleberg MV07 nej Ja ja ja ja ja Helgeå fr Ryssbysjön MV08 ja Ja nej nej ja ja Lilla Helge å fr Kalvsnäs MV09 nej Ja nej ja ja ja Lillån fr Römningen MV10 ja Ja ja ja ja ja Helgeån fr Möckeln MV13 ja Nej ja ja ja ja Lillån Hallaryd fr Hallaborg MV12 nej Ja ja nej ja ja Helgeån fr Delary MV11 ja Nej ja ja ja ja Björknaån fr Yafors MV14 ja Nej nej ja ja ja Önneån fr Unnen MV15 ja Nej nej nej nej nej Kåpsjöbäcken fr Skinnersböke MV16 nej Nej nej ja ja ja Vänneån från Össjasjön MV18 ja Nej ja ja ja ja Örsbäcken fr Olsborg MV19 ja Nej ja ja ja ja Vänneån fr Vännesjö MV17 nej Nej ja ja ja ja Ålkistebäcken fr Gunnaltasjön MV21 nej Nej nej nej ja ja Krokån från dos Vrå MV20 nej Nej ja ja ja ja Torpaån MV41 nej Nej nej nej ja ja Bastaremålabäcken fr Bastaremåla MV24 ja Ja nej nej ja ja Drevån från Drevsjön MV23 ja Ja nej ja ja ja Lunkbäcken u Lunksjön MV42 nej Ja nej nej ja ja Lunkbäcken fr Lunksjön MV22 ja Ja nej nej nej nej Kårestadån fr dos Hagerås MV35 nej Ja ja ja ja ja Svanåsabäcken fr Svanås kvarn MV26 ja Nej ja ja ja ja Bäck fr Lilla Skärsjön MV30 nej Nej ja ja ja ja Hökasjöbäcken MV44 ja Ja ja ja ja ja Rosendalsån MV43 nej Ja ja nej ja ja Lugnån MV27 ja Ja nej ja ja ja Vasebrobäcken MV45 nej Nej nej ja ja ja Fagerhultsån och Sandsjöån fr Sandsjön MV38 nej Ja ja ja ja ja Farabolsån fr Västra gyl MV40 nej Ja nej ja ja ja Siggabodaån från Krampen MV39 nej Ja nej nej ja ja Nottebäcken fr Lommarydssjön MV28 nej Nej nej ja ja ja Sågebäcken fr Kolvesjö MV25 ja Nej nej ja nej ja Antal "ja": 20 20 20 26 34 36 Antal "nej": 18 18 18 12 4 2 T otalt antal: 38 38 38 38 38 38 Även om höga Ali-halter har betydelse är rensning och vandringshinder sannolikt huvudorsaken till att öring m fl fiskarter inte lyckas återkolonisera och bilda livskraftiga bestånd i de flesta målvattendragen. Det finns helt enkelt inte lämpliga miljöer att leva och fortplanta sig i. Kalkningen har utvecklats under många år och fungerar efter förutsättningarna mestadels bra. Det finns dock behov av en del förbättringar, vilket beskrivs under Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 28 av 30
respektive målvattendrag. För att få utväxling på kalkningsinsatserna behövs även andra åtgärder som t ex restaurering av rensade åsträckor, utrivning av vandringshinder och byggande av vandringsvägar. Utvärdering av kalkningens effekter i målvattendrag i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län 2017-02-02 Sida 29 av 30
Översiktskarta över målvattendrag och huvudavrinningsområden i Kronobergs län
ALSTERÅN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN MV03 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Hökabäcken som är det översta målvattendraget i åtgärdsområdet har en längd av 4,0 km och ett avrinningsområde på ca 19 km². Bäcken är bitvis kraftigt rensad och rätad. Huvuddelen av bäckens vatten kommer från Hjärtsjön (121 ha) som har en omsättningstid på 0,8 år. Bäckens vattenkemi är m.a.o. till stor del beroende av Hjärtsjöns kemi. - 1 -
ALSTERÅN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN Hökabäcken vid gamla landsvägsbron, söderut. Hökabäcken vid gamla landsvägsbron, norrut. Försurningssituationen före kalkning I Hjärtsjöns utlopp noterades under mitten av 1970-talet ph-värden ner mot 4,4. Sjön och nedströms bäck var således kraftigt försurade, se figur 1 nedan. - 2 -
ALSTERÅN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN Figur 1 ph och alkalinitet i Hjärtsjöns utlopp 1976-2015. Fr.o.m. 1985 har sjön kalkats årligen vilket tydligt framgår i form av förbättrad vattenkemi från denna tidpunkt och framåt. Kalkningens utveckling över tiden Kalkningen av Hjärtsjön påbörjades 1979 med dåvarande Fiskeristyrelsen som ansvarig. Under de följande åren kalkades även en rad andra sjöar, inklusive den nedströms liggande sjön Alstern. Dessvärre saknas uppgifter om kalkmängder etc. från den s.k. försöksperioden1976-1981. Fr.o.m. 1985 har Hjärtsjön, och därmed Hökabäcken, kalkats årligen. Det framgår tydligt av figur 1 ovan att detta hade god effekt på vattenkemin. Kalkdosen har under åren minskats i flera steg (fig. 2), bl.a. 2004 då ny kalkspridningsplan togs i drift. För 2016 motsvarar den planerade kalkmängden 63% av medelmängden för hela perioden 1985-2015. Figur 2 Kalkmängder spridda i Hjärtsjön perioden 1985-2014, och som därmed även kommer Hökabäcken tillgodo. För 2016 motsvarar den planerade kalkmängden 63% av medelmängden för hela perioden. - 3 -
ALSTERÅN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN MOTIV OCH MÅL Motiv I Hökabäcken förekommer öring och stensimpa. I nedströms liggande Alstern finns troligen ett svagt bestånd av sjölevande öring som eventuellt leker i bäcken. Det är oklart i vilken omfattning denna lekvandring sker. Uttern finns idag i stora delar av åtgärdsområdet. Hökabäcken ingår i Hjärtsjöns FVO. Motivet för kalkning av Hökabäcken (via Hjärtsjön), är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Hökabäcken har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Inga höga Ali-halter har hittills uppmätts i Hökbäcken (fig. 3). Samtidigt har ph inte varit <6,0 vid de tillfällen då Ali hittills analyserats där. Däremot visar analyser i närliggande Forsaån på förhöjda Ali-halter (34 µg/l) vid ph 5,6 (fig. 3). Figur 3 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Hökabäcken resp. Forsaån under perioden 2010-2015. Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller ligga något i underkant i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH pekar på att Hökabäcken är kraftigt försurningspåverkad. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 4,8-0,018 Dålig status 1,48 Mätningar inom ramen för målvattendragsomdrevet 2011, i den närliggande referensen för Hökabäcken (Ref75 03 Dammån källflöde), visar att ph över året (n=6) ligger mellan 5,0 och 5,6 och alkaliniteten mellan -0,01 och 0,03 mekv/l. - 4 -
ALSTERÅN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Hökabäcken biotopkarterades år 2006. I Hökabäcken finns ett vandringshinder vid utloppet ur Hjärtsjön. Hökabäcken är kraftigt rensad på ca tre fjärdedelar av sin längd. Endast den nedre fjärdedelen är orörd och uppvisar en mycket fin strömvattenmiljö med stora lek- och uppväxtområden för öring. Resultat från elfiske visar på höga tätheter av årsyngel av öring på orensade sträckor, och något lägre och mer varierande tätheter på rensade sträckor. En enklare biotopvård med spett och vinsch utfördes under 2014 på en sträcka av ca 400m av ett arbetslag från Skogsstyrelsen. Figur 4 Hökabäcken uppströms väg Planerade åtgärder År 2010 togs det fram en förstudie inför en eventuell återställning av bäcken. Hökabäcken är bitvis kraftigt rensad och rätad (fig. 4). En omfattande återställning på en ca 800 m lång sträcka är sedan länge planerad. Bäcken skulle delvis behöva ledas om till sin gamla naturliga sträckning, i syfte att underlätta lek och uppväxt för stationär öring och eventuellt även sjölevande öring från Alstern. Projektet lades dock ner då kostnaden beräknades bli alltför hög eftersom det krävdes tillstånd av miljödomstolen. Uppföljning av åtgärder Ingen uppföljning förutom årliga elfisken har hittills genomförts. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Kalkdosen i vattendraget har gått från 8 till - 5 -
ALSTERÅN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN 6 g/m³. Marginalen till ph 6,0 är stundtals är liten. Inget ph under 6,0 har dock uppmätts sedan 2007. Även alkaliniteten är stundtals låg, vilket innebär att kalkdosen för närvarande inte bör sänkas ytterligare. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 49,9 50,2 51,8 49,3 37,3 37,4 37,6 31,8 32,0 37,0 37,0 37,4 31,9 37,0 37,1 37,0 Arealdos (kg/ha/år) 25,6 25,7 26,5 25,3 19,1 19,2 19,3 16,3 16,4 19,0 19,0 19,2 16,4 19,0 19,0 19,0 Volymdos (g/m³) 8,0 8,1 8,3 7,9 6,0 6,0 6,1 5,1 5,2 6,0 6,0 6,0 5,1 6,0 6,0 6,0 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,19 0,20 0,19 0,14 0,24 0,13 0,21 0,24 0,23 0,14 0,23 0,20 0,20 0,15 0,17 0,15 "Verklig" volymdos (g/m³) 8,2 7,9 8,5 11,3 4,9 9,3 5,8 4,2 4,4 8,6 5,0 6,1 5,0 7,8 6,9 7,8 Metoder/mängder/doser/årstider Ingen förändring av kalkmängder till Hökabäcken (Hjärtsjön) planeras för den närmaste treårsperioden (tab. 3). Doserarbeskrivning Ingen doserare finns i området EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Hökabäcken följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år i målpunkten E75 A075. Vattendraget elfiskas varje år i punkterna EF029 samt EF032. Bottenfaunaprovtagning görs också årligen på lokalen BF052. Punkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle per år då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 5). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. Figur 5 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar i Hökabäcken. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 6 -
ALSTERÅN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN RESULTAT Vattenkemi Inga höga halter av oorganiskt aluminium har uppmätts i Hökabäcken under de fem år som mätning pågått (fig. 6). Detta är heller inte att vänta då ph-värdet under perioden varit som lägst 6,0. Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar cykliska variationer (fig. 6). Figur 6 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Hökabäcken och Fors aån perioden 2010-2015 Vattenkemin i form av ph och alkalinitet i Hökabäcken uppvisar sedan provtagningen påbörjades en tendens till jämnare mätvärden med tiden (fig. 7). Endast två dippar under ph 6,0 har uppmätts. Detta var under 2007 då ph-målet var 5,8. Måluppfyllelse har således uppnåtts hela mätperioden (tabell nedan). Lägsta-Alk (mekv/l) 0,12 0,13 0,05 0,12 0,05 0,08 0,05 0,03 0,05 0,06 0,04 0,05 0,08 0,07 0,07 0,08 Lägsta-pH 6,5 6,5 6,0 6,3 6,0 6,2 5,9 5,8 6,0 6,2 6,0 6,0 6,3 6,2 6,2 6,3 Figur 7 ph och alkalinitet i Hökabäcken perioden 1999-2015 Bottenfauna Bottenfauna har undersökts i Hökabäcken sedan 2011. Trenden vad gäller måluppfyllelse är positiv och totalbedömningen blir därför måluppfyllels avseende bottenfauna (tabell nedan). - 7 -
ALSTERÅN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN BF052 2 3 2 1 2 Elprovfiske Elfiske har, med undantag för 2005, genomförts årligen sedan 1995 i Hökabäcken. Öring har fångats regelbundet och tätheterna är de högsta i närområdet. Av figur 8 nedan framgår tydligt skillnaden i täthet av öringyngel före och efter lokalbytet 2003/2004. Den tidigare lokalen som var rensningspåverkad övergavs då för den nuvarande helt opåverkade lokalen. Figur 8 Öringtätheter i Hökabäcken 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Obeservera lokalbyte mellan 2003 och 2004. Hökabäcken har klassats som opåverkad av försurning vid alla elfisketillfällen sedan 2004. Totalbedömningen blir därför måluppfyllelse avseende fiskfaunan (tabell nedan). Hökabäcken fr Hjärtsjön B edömning måluppfyllelse - E lfiske E F032 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Den ovan nämnda skillnaden i täthet av öringyngel före och efter lokalbytet 2003/2004 framgår även i statusbedömningen som God status före 2004 respektive Hög status fr.o.m. 2004. Hökabäckens ekologiska idag status bedöms som Hög (tabell nedan). Hökabäcken fr Hjärtsjön E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F 029 2 2 2 2 E F032 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-8 -
ALSTERÅN HÖKABÄCKEN FRÅN HJÄRTSJÖN DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Resultat från undersökningar av vattenkemi, elprovfiske och bottenfauna pekar entydigt på ingen eller obetydlig påverkan av försurning (tab. 2). Såväl kalkningens kemiska som biologiska mål är m a o uppfyllda (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,5 6,5 6,0 6,3 6,0 6,2 5,9 5,8 6,0 6,2 6,0 6,0 6,3 6,2 6,2 6,3 F iskfauna - - - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - - 2 3 2 1 2 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Behov av åtgärder Vattendragets övre tre fjärdedelar är behov av restaurering. Inga planer på genomförande finns dock i dagsläget. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen av Hökabäcken (via Hjärtsjön) fungerar bra, och har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på vattendragets naturliga djur- och växtliv. Kalkningens kemiska och biologiska mål är uppfyllda. - 9 -
ALSTERÅN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN MV02 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Forsaån från Forsakvarn och ner till inflödet i Alsteråns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 6,0 km lång avvattnar ett område om 69 km². Vattendraget är inte påverkat av reglering men ett definitivt vandringshinder finns vid den övre avgränsningen av målområdet. Däremot finns inga hinder nedströms mot Alsteråns huvudfåra. I denna finns ytterligare 11 km sammanhängande områden med stora ytor lämpliga lek- och uppväxtområden för bl a öring. - 1 -
ALSTERÅN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN Forsaån vintertid, strax uppströms målsträckans början. Forsaån vid gamla bron nerströms landsvägen Försurningssituationen före kalkning Vid provfiske i uppströms liggande Skärsjön 1980 kunde ingen föryngring av mört konstateras. I Forsaån uppmättes 1987 ett ph på 5,1 före kalkning. Kalkningens utveckling över tiden Kalkdoseraren i Hökhult installerades 1987, samtidigt som Skärsjön kalkades för första gången (fig. 1). Under de följande åren påbörjades även sjökalkningar i Kroksjön och Varsjön. Ny doserare installerades 2001/2002. Inte heller denna visade sig vara problemfri och doseraren utsattes dessutom för upprepad skadegörelse och verksamheten upphörde därför 2009. För att kompensera för utebliven - 2 -
ALSTERÅN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN doserarkalkning (och måluppfyllelse) återupptogs efter några år (2013) kalkningen av den tidigare kalkade våtmarken uppströms Varsjön med 100 ton/år. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Forsaån under perioden 1987-2015. Doserarkalkningen upphörde 2010, medan våtmarkskalkning återupptogs 2013 på en tidigare kalkad yta. MOTIV OCH MÅL Motiv I Forsaån, som ingår i ett fiskevårdsområde, finns öring, stensimpa, elritsa och lake. I vattendraget förekommer fritidsfiske. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Forsaån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar ett klart sådant samband (fig. 2). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i årliga cykler. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Forsaån åren 2010-2015 (n=30). - 3 -
ALSTERÅN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN Försurningsbedömning Mätningar inom ramen för målvattendragsomdrevet 2011, i den närliggande referensen för Forsaån (Ref75 02 Kvilleån), visar att ph över året, (n=6) ligger mellan 4,9 och 5,2 och alkalinteten mellan -0,03 och 0,00 mekv/l. Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) verkar stämma ganska väl överens med vad som uppmätts enligt ovan. Delta-pH tyder på att Forsaån är måttligt försurningspåverkad. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,0 0,005 Måttlig status 0,48 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Forsaån biotopkarterades år 1999/2000 då även förslag till biotopvårdsåtgärder togs fram. Under 2007-2010 har ett mindre, definitivt, vandringshinder åtgärdats. Vidare har biotopvård utförts på två lokaler med en total längd om ca 200 m. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade för närvarande. Uppföljning av åtgärder Överlag är tätheterna av öring mycket låga i Forsaån. De årliga elfisken som utförs på två lokaler tyder inte på några tendenser till ökade öringtätheter till följd av utförda åtgärder. De åtgärdade sträckorna har följts upp med elfiske 2011, 2012 och 2016. Det förväntade resultatet skulle ha varit en ökning av öringtätheterna, från mycket låga nivåer, till ett svag men stabilt bestånd. Uppenbarligen har de åtgärder som hittills utförts inte haft avsedd effekt. Någon fördjupad uppföljning kring varför Forsaån inte svarar på restaureringsåtgärderna har inte utförts. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Den beräknade verkliga volymdosen i vattendraget har under perioden varierat mellan 0 och 7 g/m³ beroende bl.a. på om doseraren fungerat eller ej. Sedan våtmarkskalkning återinfördes 2013 har motsvarande volymdos legat mellan 5 och 6 g/m³. - 4 -
ALSTERÅN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 44,6 72,5 84,9 111,9 63,5 108,0 156,8 175,3 96,4 21,5 3,0 3,0 5,0 100,0 99,7 100,3 Arealdos (kg/ha/år) 6,5 10,5 12,3 16,2 9,2 15,6 22,7 25,3 13,9 3,1 0,4 0,4 0,7 14,5 14,4 14,5 Volymdos (g/m³) 2,2 3,5 4,1 5,4 3,1 5,2 7,6 8,5 4,7 1,0 0,1 0,1 0,2 4,8 4,8 4,8 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,69 0,72 0,70 0,50 0,85 0,46 0,74 0,86 0,82 0,49 0,84 0,71 0,72 0,56 0,61 0,53 "Verklig" volymdos (g/m³) 2,1 3,2 3,9 7,1 2,4 7,4 6,7 6,4 3,7 1,4 0,1 0,1 0,2 5,7 5,2 6,0 Doserarbeskrivning En konsultutredning (Myrica AB) under våren 2000 pekade på att doserarkalkningen var strategiskt viktig för kalkningen i Forsaån. Den ursprungliga doseraren från 1987 var av typen Boxholm med skopa. Doseraren var när den byttes ut 2001 mekaniskt utsliten och hade därför inte varit i drift under de senaste två åren. Ny doserare installerades 2001/2002. Doseraren drevs med solceller/batteri och var utrustad med teknik för flödesstyrning, övervakning och fjärrstyrning. Den fungerade emellertid inte som det var tänkt eftersom det var svårt att uppnå en kontinuerlig drift under vinterhalvåret då solinstrålningen inte räckte till. Doseraren utsattes dessutom för upprepade inbrott med skadegörelse som följd 2010-2011. Det fanns inför 2011 planer på att flytta doseraren till Forsa kvarn. Denna placering bedömdes ge säkrare drift med anslutning till fasta elnätet och även mindre risk för inbrott och skadegörelse. Dessutom skulle placeringen längre nedströms i vattensystemet medge direktkalkning av större andel av tillrinnande vatten. Nu blev det emellertid ingen flytt av doseraren eftersom markägaren inte var intresserad av att upplåta sin fastighet till detta. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Forsaån följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år i målpunkten E75 B050. Vattendraget elfiskas varje år på två ställen, EF002 och EF049. Bottenfaunaprovtagning görs också årligen i huvudfåran på lokalen BF057. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle per år då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten dessa år. - 5 -
ALSTERÅN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN Figur 3. Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar i Forsaån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maxim ala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått. Ett tydligt samband mellan ph och Ali har nämnts tidigare i texten (fig. 2). Som högst har 34 µg/l uppmätts vid två tillfällen. Efter att kalkning påbörjades 1987 förbättrades vattenkemin avsevärt. ph och alkalinitet steg snabbt och låg mestadels på goda nivåer med undantag från enstaka dippar. När kalkdoseraren byttes ut 2001 förbättrades styrningen av kalkdoseringen och samtidigt sänktes kalkdosen något. Figur 4 ph och alkalinitet i Forsaån perioden 1987-2015 Perioden mellan 2009, då doserarkalkningen upphörde, och fram till 2013 var kalkdosen i vattendraget när noll. Detta avspeglade sig i ökad frekvens av phdippar under denna period. Våtmarkskalkningen återupptogs hösten 2013. Därefter uppmättes något högre minimivärden för ph och alkalinitet. Denna skillnad - 6 -
ALSTERÅN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN kan dock vara inom ramen för mellanårsvariationen. Tiden får utvisa om åtgärden får avsedd effekt. Regelbundna ph-dippar under 6,0 har för övrigt noterats sedan början av 2000- talet. Även alkaliniteten har ibland varit låg, dock aldrig noll (se tabell nedan). Till viss del har detta troligen att göra med den utökade provtagningsfrekvensen som infördes kring 1999-2000. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,03 0,06 0,03 0,07 0,03 0,03 0,02 0,03 0,04 0,05 0,01 0,02 0,03 0,01 0,03 0,04 Lägsta-pH 5,9 6,2 5,8 6,1 5,8 6,0 5,6 5,8 6,0 6,2 5,6 5,8 5,9 5,6 5,9 6,1 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Forsaån under 2000-2015 tyder på en viss förbättring m a p försurning. Från att under början av perioden ha bedömts som betydligt försurningspåverkad har bedömningen under senare år visat på allt fler tillfällen med måttligt försurningspåverkan. Lokalen BF 002 har ersatts med BF 057. F ors aån fr F ors a kvarn B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 057 3 3 2 2 B F 002 3 3 3 3 3 3 2 3 3 2 2-3 1 - Elprovfiske Elfiske utförs årligen på två lokaler inom målvattendraget tillsammans med ett antal uppföljande elfisken på de sträckor där restaureringsåtgärder utförts. Figur 5 Öringtätheter i Forsaån 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar (>0+) övriga årsklasser. Vid Forsaån nedströms landsvägen fångas sällan några arter eller stadier av arter som är försurningskänsliga. Elfiskelokalen är storblockig och forsande, men orensad och med hög andel död ved. Resultatet borde därför vara bättre än vad det är. Lokalen Uppströms Boabäck uppvisar en miljö som är mycket lämplig för öring, men tätheterna är trots detta låga och vissa år uteblir fångsten av öring helt (se tabell nedan). Här har dock försurningskänsliga arter eller stadier påträffats - 7 -
ALSTERÅN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN under de senaste fem åren. Totalt sett uppnås därmed inte den biologiska målsättningen avseende fiskfaunan i Forsaån. Forsaån fr Forsa kvarn Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F002 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ E F023 JA JA JA JA JA NEJ JA NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA Forsaån fr Forsa kvarn E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F002 3 3 2 2 2 2 2 5 5 5 5 5 2 5 3 5 E F023 2 3 3 2 4 3 2 2 3 2 2 2 2 2 2 Statusen utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms totalt sett vara måttlig. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Kemisk måluppfyllelse har endast uppnåtts under enstaka år, och uteblev helt åren 2010-2014. Däremot har försurningskänsliga arter eller stadier påträffats under fyra av dessa år vid elfisket, dock endast på den ena lokalen. Vidare uppvisar bottenfaunan en viss tendens till förbättring, m a p försurning, mot slutet av perioden. Totalt sett uppnås emellertid varken kemisk eller biologisk måluppfyllelse (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 5,9 6,2 5,8 6,1 5,8 6,0 5,6 5,8 6,0 6,2 5,6 5,8 5,9 5,6 5,9 6,1 F iskfauna NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ Bottenfauna 3-3 3 3 3 3 2 3 3 2 2 3 3 2 2 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Vattendraget är inte påverkat av reglering, men ett definitivt vandringshinder finns vid den övre avgränsningen av målområdet. Däremot ger fria vandringsvägar ut i Alsteråns huvudfåra fisken tillgång till ytterligare 11 km sammanhängande områden, med stora ytor lämpliga lek- och uppväxtområden för öring. I jämförelse med det närliggande målvattendraget Lillån, har Forsaån betydligt större naturlighet och orördhet. Ändå är tätheterna av öring lägre. Vad detta beror på är oklart men en förklaring kan vara skillnader i vattenkemin. I Forsaån förekommer regelbundna ph-dippar och förhöjda Ali-halter. Volymdosen har varierat mellan 0 och 7 g/m³ beroende på om doseraren fungerat, vilket den inte gjort sedan 2009. En tendens till förhöjda Ali-halter redan vid ph strax över 6,0 har noterats. Inga Ali-halter >35 µg/l har uppmätts, men kan mycket väl tänkas uppträda vid kraftiga surstötar, och skulle då kunna påverka öring och andra vattenlevande organismer negativt. I Lillån har däremot inga ph<6,2 noterats de senaste 15 åren, och inte heller några nämnvärda Ali-värden. - 8 -
ALSTERÅN FORSAÅN FRÅN FORSA KVARN En annan förklaring till skillnaden mellan vattendragen kan vara förhållandena uppströms målområdena. I övre delen av Forsaåns avrinningsområde är stora sjöområden sänkta och utdikade. Långa vattendragssträckor uppströms målvattendraget ingår i dikningsföretag. Motsvarande förhållanden går däremot inte att finna i Lillåns avrinningsområde. Behov av åtgärder Om den återupptagna våtmarkskalkningen inte visar sig ge tillräcklig effekt i ån kan ett alternativ vara att starta upp doserarkalkningen på nytt. Alternativt kan vilande sjökalkningar återupptas. Lodning av Varsjön sommaren 2016 uppvisade ett betydligt större djup än vad som tidigare var känt. Ökning av kalkningen uppströms sjön finns i åtanke, som ett alternativ till återupptagen doserarkalkning. Sjön skulle då fungera som ett utjämnande magasin. Direktkalkning i Varsjön kan också övervägas. Inga förändringar planeras emellertid för närvarande. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan starten haft stor betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Forsaåns naturliga djur- och växtliv. Kemisk måluppfyllelse uppnås emellertid endast vissa år och biologisk måluppfyllelse uppnås mer sällan. Möjligen kan en svag positiv trend skönjas när det gäller den biologiska måluppfyllelsen avseende bottenfaunan. Det är troligen vattenkemin som åtminstone delvis begränsar den biologiska återhämtningen. Men även andra faktorer såsom kraftig utdikning och sjösänkning uppströms målvattendraget kan spela roll. - 9 -
ALSTERÅN LILLÅN FRÅN ÄLGASJÖN LILLÅN FRÅN ÄLGASJÖN MV04 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Älgasjön och ner till inflödet i Alsteråns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 4,7 km långt avvattnar ett område om 74 km². Större delen av målvattendraget är kraftigt rensat och påverkas även i hög grad av reglering i Älgasjöns utlopp. - 1 -
ALSTERÅN LILLÅN FRÅN ÄLGASJÖN Lillån från gamla bron vid Johannesberg Försurningssituationen före kalkning Vattenanalyser uppströms Hovgårdssjön 1984, d v s innan kalkning startat, visade som lägst ph=5,0 och i Älgasjöns utlopp ph=5,6. Lillån var m a o troligen inte kraftigt sur före kalkning. Kalkningens utveckling över tiden Kalkdoseraren i Hovgård som indirekt kalkade Lillån via Hovgårdssjön och Älgasjön installerades 1986. Samma år inleddes sjökalkningar av Hökasjön och Marshultasjön. Doseraren avvecklades 2003 efter flera år med driftproblem. Kalkningen i uppströms liggande sjöar reviderades 2001 och 2004 varvid kalkmängderna ökades för att kompensera doserarbortfallet. Det visade sig efter ett tag att det kemiska målet i Hovgårdssjön, Älgasjön och Lillån kunde uppnås även utan doseraren. I samband med att kalkplanen åter uppdaterades för tiden 2009-2011 sänktes den totala kalkmängden med 33% jämfört med perioden 2004-2006. God kalkningseffekt med hög måluppfyllelse i samtliga målområden gav utrymme för justering av kalkdoserna i många av sjöarna. För 2016 motsvarar den planerade kalkmängden 35% av medelmängden för hela perioden 1986-2015. - 2 -
ALSTERÅN LILLÅN FRÅN ÄLGASJÖN Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive med doserare till Lillån under perioden 1986-2015. Doserarkalkningen upphörde 2002. För 2016 motsvarar den planerade kalkmängden 35% av medelmängden för hela perioden. MOTIV OCH MÅL Motiv I Lillån, som ingår i ett fiskevårdsområde, finns öring, stensimpa, elritsa, bäcknejonöga, utter och lake. I vattendraget förekommer fritidsfiske. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Lillån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Inga höga Ali-halter har hittills uppmätts i Lillån. Samtidigt har ph inte varit <6,3 vid något av de 29 tillfällen då Ali analyserats där (fig. 2). Däremot visar analyser i närliggande Forsaån på förhöjda Ali-halter (34 µg/l) vid ph 5,6 (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Lillån resp. Forsaån för åren 2010-2015. Inga höga Ali -halter har hittills uppmätts i Alsterån. Samtidigt har ph inte varit <6,3 vid något av de 29 tillfällen då Ali analyserats där. Däremot visar analyser i närliggande Forsaån på förhöjda Ali -halter (34 µg/l) vid ph 5,6. - 3 -
ALSTERÅN LILLÅN FRÅN ÄLGASJÖN Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder på att ingen försurningspåverkan föreligger i Lillån. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 6,0 0,044 God status 0,25 Mätningar inom ramen för målvattendragsomdrevet 2011 i den närliggande referensen för Lillån fr Älgasjön (Ref75 04 Marshult), visar att ph över året (n=6) ligger mellan 5,3 och 5,8, och alkaliniteten mellan 0,03 och 0,05 mekv/l. RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Vattendraget biotopkarterades år 2006, men åtgärdsförslag har inte tagits fram. Lillån är inte biotopvårdad. Planerade åtgärder En stor del av ån är rensad och ingår i en förrättning, vilket gör eventuell framtida återställning svår att genomföra. Inga planer på biotopvård finns i dagsläget. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Volymdosen i vattendraget under perioden var som högst kring 9 g/m³ under 2004 och 2005, och har därefter successivt minskat ned till dagens nivå på 2,9 g/m³. Inga ph under 6,0 har uppmätts den senaste 15-årsperioden. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 80,5 79,0 97,1 131,6 165,1 165,3 154,9 127,4 127,2 107,9 108,0 108,0 91,0 54,1 54,0 54,1 Arealdos (kg/ha/år) 10,8 10,6 13,0 17,7 22,2 22,2 20,8 17,1 17,1 14,5 14,5 14,5 12,2 7,3 7,2 7,3 Volymdos (g/m³) 4,3 4,2 5,2 7,0 8,8 8,8 8,3 6,8 6,8 5,7 5,8 5,8 4,8 2,9 2,9 2,9 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,63 0,70 0,66 0,45 0,77 0,43 0,67 0,79 0,74 0,44 0,80 0,62 0,66 0,54 0,53 0,46 "Verklig" volymdos (g/m³) 4,1 3,6 4,7 9,3 6,8 12,3 7,3 5,1 5,4 7,7 4,3 5,5 4,4 3,2 3,2 3,7-4 -
ALSTERÅN LILLÅN FRÅN ÄLGASJÖN Doserarbeskrivning Doseraren i Hovgård installerades 1987. Denna var av typen Boxholm med skopa och hade inte varit i drift de senaste åren innan den avvecklades 2003. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Lillån från Älgasjön följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år i punkt E75 C065. Vattendraget elfiskas varje år i punkten EF006. Bottenfaunaprovtagning görs också årligen i huvudfåran, punkt BF003. Alla dessa provpunkter ligger i stort sett på samma lokal. Dessutom görs kemisk provtagning 2 gånger per år alldeles i vattendragets början, mest för att följa upp kalkningen i Älgasjön. Punkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen Lillån får därför sägas vara ganska väl koordinerad med vattenföringen under de senaste fem åren. Noterade lägstavärden för ph och alkalinitet bör därför hyfsat bra spegla verkligheten under nämnda period. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar i Lillån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Inga höga Ali-halter har hittills uppmätts i Lillån. Samtidigt har ph inte varit <6,3 vid något av de 29 tillfällen då Ali hittills analyserats. Färgtal och ph uppvisar variationer som går i cykler. - 5 -
ALSTERÅN LILLÅN FRÅN ÄLGASJÖN Figur 4 Oorganiskt aluminium ( Ali), vattenfärg och ph i Lillån och i Forsaån perioden 2010-2015. Figur 5 ph och alkalinitet i Lillån perioden 1999-2015 Kemin är och har varit god ända sedan mätningarna startade 1999 (fig. 5). Överhuvudtaget har inga ph-värden under 6,0 uppmätts för perioden 1999-2015 (tabell nedan). Lägsta-Alk (mekv/l) 0,09 0,1 0,09 0,07 0,1 0,08 0,1 0,07 0,12 0,1 0,07 0,08 0,14 0,09 0,12 0,08 Lägsta-pH 6,5 6,5 6,4 6,2 6,2 6,2 6,5 6,2 6,6 6,5 6,2 6,3 6,6 6,4 6,4 6,3 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Forsaån under 2000-2015 tyder på en förbättring. Från att under början av perioden ha bedömts som betydligt försurningspåverkad har bedömningen under senare år övergått till obetydlig till måttligt försurningspåverkan. Lillån fr Älgasjön Bottenfauna - försurningspåverkan BF003 3 3 4 3 3 3 2 1 2 2 1 2 2 2 2-6 -
ALSTERÅN LILLÅN FRÅN ÄLGASJÖN Elprovfiske Elfiske utförs årligen i Lillån och tätheterna av öring är låga, men relativt stabila förutom en topp i antal yngel 2012 samt utebliven öringfångst 2014. Om det finns någon bakomliggande förklaring till detta i vattenkemin eller flödesförhållanden har inte undersökts. Lokalen som elfiskas är omgrävd och kanaliserad och det är förvånande att det finns ett stabilt öringbestånd i Lillån med tanke på graden av påverkan. Elfiskelokalen kan dock, trots kanaliseringen, lokalt utgöra en viktig refug då den är skuggad till 100 %. Vid låga flöden är det en bra uppväxtmiljö för öringyngel och en möjlig lekplats. Figur 6 Öringtätheter i Lillån vid Johannesberg 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Lillån fr Älgasjön Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F006 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Lillån fr Älgasjön E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F 070 3 4 4 2 E F006 2 2 2 3 2 3 2 3 2 2 2 2 2 2 3 2 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara god. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Såväl den kemiska som biologiska måluppfyllelsen har sedan 2007 varit mycket god. Totalbedömningen för hela perioden blir därför att kalkningens mål har uppfyllts (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,5 6,5 6,4 6,2 6,2 6,2 6,5 6,2 6,6 6,5 6,2 6,3 6,6 6,4 6,4 6,3 F iskfauna Bottenfauna 3-3 4 3 3 3 2 1 2 2 1 2 2 2 2-7 -
ALSTERÅN LILLÅN FRÅN ÄLGASJÖN Behov av åtgärder Lillån har fria vandringsvägar ut i Alsteråns huvudfåra, men i huvudfåran finns mycket begränsad tillgång till lek- och uppväxtområden p g a indämningseffekter från vattenkraftverk och dammar. Trots den stora påverkan på ån fångas årligen öring på elfiskelokalen. Större delen av Lillån från Älgasjön ingår i en förrättning för markavvattning och är kraftigt rensad. Lillån påverkas även av reglering i Älgasjöns utlopp vilken också utgör ett definitivt vandringshinder för vidare fiskvandring upp i vattendraget. Behov av åtgärder finns således, men inga planer på biotopvård finns i dagsläget. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Lillån var troligen inte kraftigt försurad före kalkning. Trots detta har uppströms kalkning sannolikt haft, och har fortfarande, betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på vattendragets naturliga djur- och växtliv. Kemiska och biologiska undersökningar tyder på obetydlig försurningspåverkan. Vattendragets status (VIX) bedöms vara god. Kalkdosen kan minskas när så är möjligt med hänsyn till uppströms liggande kalkobjekt. - 8 -
ALSTERÅN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN MV01 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Alsteråns huvudfåra från sjön Alstern och ner till länsgränsen mot Kalmar. Vattendraget är 34 km långt och avvattnar ett område om 471 km². Den övre tredjedelen är relativt opåverkad med fritt strömmande och sammanhängande områden, och ett relativt stabilt men svagt öringbestånd. Vattendraget påverkas här av reglering vid sjön Alsterns utlopp samt av den minimitappning som sker enligt en äldre överenskommelse. På resten av sträckan finns totalt 13 vandringshinder, varav flera utgörs av vattenkraftverk. Nio av de totalt 13 vandringshindren ligger i denna del av målvattendraget. - 1 -
ALSTERÅN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN Alsterån uppströms Alster, lågvatten. Alsterån nerströms Skahus, lågvatten. Försurningssituationen före kalkning I Alsteråns källområden noterades under slutet av 1970-talet och början av 1980- talet ph-värden ner mot 4,0. I flertalet undersökta sjöar var ph 5,0-5,5. - 2 -
ALSTERÅN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN I Möckeln uppmättes 1987 ett ph=4,0 och i huvudfåran 1984-86 ph-värden på 5,2-5,5, sannolikt under högflöden. Kalkningens utveckling över tiden Uppströms Alstern inleddes kalkningen med spridning i Hjärtsjön 1979 för att under de följande åren utökas till flera andra sjöar, inkl. Alstern. I Alsteråns övriga delar inleddes kalkningarna med spridning i några sjöar i Lillån 1986 och utökades även där till att omfatta flera sjöar. Samma år installerades kalkdoseraren i Lillån (Hovgård) och ett år senare (1987) även doseraren i Forsaån (Hökhult). Under de följande åren kompletterades kalkningen med ytterligare sjökalkningar. I samband med att kalkplanen uppdaterades för tiden 2009-2011 sänktes den totala kalkmängden med ca 35% jämfört med tidigare. God kalkningseffekt med hög måluppfyllelse i samtliga målområden gav utrymme för justering av kalkdoserna i många sjöar och vattendrag. Den totalt planerade kalkmängden för 2016 ligger på 381 ton, vilket motsvarar 56% av medelmängden för hela perioden 1985-2015 (fig. 1). Figur 1 Kalkning till målvattendraget Alsterån åren 1985-2015. Som framgår sker ingen kalkning alls med doserare efter 2009. Den planerade kalkmängden för 2016 motsvarar 56% av medelmängden för hela perioden. MOTIV OCH MÅL Motiv I Alsteråns huvudfåra, som ingår i ett fiskevårdsområde, finns öring, elritsa, stensimpa, utter och lake. I vattendraget förekommer ett utbrett fritidsfiske. - 3 -
ALSTERÅN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN Ett exempel på detta är projektet "Strömfiske Alsterån", som i början av 1990- talet blev starten för ett utbyggt turistfiske i området. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Alsterån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Ali=40 µg/l har uppmätts i Alsterån redan vid ph=6,1 (fig. 2). Även i närliggande Forsaån har ökande halter av Ali noterats vid sjunkande ph (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Alsterån resp. Forsaån för åren 2010-2015. Inga höga Ali -halter har hittills uppmätts i Alsterån. Samtidigt har ph inte varit <6,0 vid något av de 27 tillfällen då Ali hittills analyserats där. Däremot visar analyser i närliggande Forsaån på förhöjda Ali -halter (34 µg/l) vid ph 5,6. Försurningsbedömning Mätningar inom ramen för målvattendragsomdrevet 2011, i den närliggande referensen för Alsterån från Alster (Ref75 01 Dammån), visar att ph över året (n=6) ligger mellan 5,2 och 5,9 och alkalinteten mellan -0,01 och 0,04 mekv/l. Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller därför ligga något i underkant. Delta-pH pekar på att Alsterån från Alstern är måttligt försurningspåverkad. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,0-0,016 Måttlig status 0,48 En längre mätserie för den nationella referensbäcken Dammån visar liknande nivåer under senare år (fig. 3). Dessutom antyder figuren att en viss återhämtning under mätperioden skett med avseende på ph. - 4 -
ALSTERÅN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN Figur 3 Alkalinitet och ph i referensbäcken Dammån 1999-2014 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Alsterån biotopkarterades 1999 respektive 2006. För sträckorna som karterades vid första tillfället finns förslag på biotopvårdsåtgärder. Under 2014 gjordes en förprojektering av en fiskväg vid Höneströms damm. I samband med starten av Strömfiske Alsterån under 1990-talet gjordes viss biotopvård i de övre delarna genom att lekgrus och död ved lades ut, samt att en minimitappning från sjön Alstern förhandlades fram med kraftverksföreningen. Planerade åtgärder Flera av vattenverksamheterna i Alsteråns övre lopp saknar tillstånd. Länsstyrelsen har påbörjat tillsyn över dammar och kraftverk i området, vilket kan leda till krav på ökad miljöhänsyn, vilket i sin tur på sikt kan leda till fler fiskvandringsvägar. Åtgärder vid Höneströms damm, där en förprojektering finns framtagen, inväntar resultatet av tillsynen. Uppföljning av åtgärder Elfisken i målvattendragets övre del visar på ett relativt stabilt öringbestånd, men med överlag låga tätheter. Det naturliga öringbeståndet på sträckan påverkas troligen av de stora utsättningar av vuxen öring som sker i regi av sportfiskeanläggningen Strömfiske Alsterån. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat kring - 5 -
ALSTERÅN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN 8 kg/ha/år, vilket motsvarar en volymdos på 3,3 g/m³. Kalkdosen har därmed nästan halverats under den senaste 15-årsperioden. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 621,9 581,9 668,5 737,9 681,9 725,4 765,4 675,6 588,7 489,6 471,0 440,6 369,8 380,8 380,8 382,3 Arealdos (kg/ha/år) 13,2 12,4 14,2 15,7 14,5 15,4 16,3 14,4 12,5 10,4 10,0 9,4 7,9 8,1 8,1 8,1 Volymdos (g/m³) 5,4 5,1 5,9 6,5 6,0 6,4 6,7 5,9 5,2 4,3 4,1 3,9 3,2 3,3 3,3 3,3 Medel-Q, S-hype (m³/s) 4,5 4,91 4,63 3,19 5,45 3,16 4,61 5,63 5,19 3,14 5,57 4,56 4,57 3,79 3,87 3,56 "Verklig" volymdos (g/m³) 4,4 3,8 4,6 7,3 4,0 7,3 5,3 3,8 3,6 4,9 2,7 3,1 2,6 3,2 3,1 3,4 Doserarbeskrivning Kalkning med doserare har tidigare skett i Forsaån respektive Lillån. Numera finns ingen doserare i området. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Alsterån från Alstern följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år, punkt E75 B070 vid Dalen. Vid samma punkt sker provtagning i Srk:s regi, också 6 gånger per år men vid fasta tidpunkter. Dessa provtagningar är alltså inte inriktade på att pricka in högflöden. Provtagning vid provpunkt alldeles i början av målvattendraget genomförs två gånger per år, mest för att följa upp sjön Alstern. Vattendraget elfiskas varje år nerströms Skahus, punkt EF003. Provtagning av bottenfauna sker också årligen på två punkter i huvudfåran, BF001 samt BF051. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle per år, då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 4). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. Figur 4 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar vid Fröseke i Alsterån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 6 -
ALSTERÅN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN RESULTAT Vattenkemi Figur 5 ph och alkalinitet i Alsterån vid Dalen perioden 1999-2015 Endast vid ett tillfälle sedan 2000 har ph<6,0 noterats i Alsteråns huvudfåra (fig 5). Marginalen till ph=6,0 har dock minskat sedan 2010. Även minimivärden för alkalinitet har minskat under samma period (tabell nedan) som en följd av minskning av kalkdosen uppströms. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,1 0,09 0,05 0,17 0,07 0,07 0,09 0,1 0,06 0,09 0,05 0,03 0,03 0,04 0,04 0,05 Lägsta-pH 6,5 6,6 6,2 6,9 6,5 6,3 6,4 6,6 6,4 6,6 6,2 5,9 6,0 6,2 6,1 6,3 Vid ett tillfälle 2010-15 uppmättes ett förhöjt värde av Ali (40 µg /l) i Alsterån (fig. 2). I övrigt har halterna varit låga eller ej detekterbara. Färgtal och ph uppvisar variationer som går i cykler. Höga färgtal tenderar att följas av låga ph-värden och vice versa. Figur 6 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Alsterån (vänster, n=27) och Forsaån (höger, n=36) perioden 2010-2015. Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Alsteråns huvudfåra under 2000-2015 tyder på en försurningspåverkan som är obetydlig till måttlig. Måluppfyllelsen är m a o god. Als terån fr Als tern B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 001 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 B F 051 1 1 1 1 1-7 -
ALSTERÅN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN Elprovfiske Elprovfiske visar att öringen reproducerar sig i Alsteråns huvudfåra och att tätheterna ökat något under senare delen av undersökningsperioden, framförallt är det mer yngel än tidigare. I målvattendraget elfiskas endast en lokal. Utökning med ytterligare en lokal i nedre delen av målvattendraget är önskvärd. Det förefaller dock svårt att hitta lämplig lokal med naturliga och stabila förhållanden där. Elfisken visar också att försurningskänsliga arter eller stadier påträffats under alla år sedan 2000 (tabell nedan). Figur 7 Öringtätheter i Alsterån vid Skahus 1986-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Alsterån fr Alstern Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F003 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Alsterån fr Alstern E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F003 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara god. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Såväl den kemiska som biologiska måluppfyllelsen är mycket bra. Även statusen avseende fiskfaunan bedöms som god (tab. 2). Totalt sett är därmed kalkningens målsättning uppnådd. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,5 6,6 6,2 6,9 6,5 6,3 6,4 6,6 6,4 6,6 6,2 5,9 6,0 6,2 6,1 6,3 F iskfauna Bottenfauna 1-1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1-8 -
ALSTERÅN ALSTERÅN FRÅN ALSTERN Behov av åtgärder Inom målvattendragets nedre del finns ett stort behov av biologisk återställning. Framförallt handlar det om skapande av fria vandringsvägar och miljöanpassade flöden i torrfåror. Utökad tillsyn över dammar och kraftverk kan förhoppningsvis leda till krav på ökad miljöhänsyn, som i sin tur kan leda till fler fiskvandringsvägar alternativt återställda strömsträckor. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Alsteråns naturliga djur- och växtliv. Tack vare viss återhämtning från försurning har kalkdosen nästan kunnat halveras under den senaste 10- årsperioden. Marginalen till ph-målet liksom alkaliniteten har minskat. Såväl kemisk som biologisk måluppfyllelse bedöms emellertid vara fortsatt god och fiskstatusen hög. Det är troligen andra faktorer än vattenkemin som idag är begränsande för den naturliga faunan i vattendraget. Vid Alsterns utlopp påverkas vattendraget av reglering samt minimitappning som sker enligt en äldre överenskommelse. Nedre delen av ån är starkt påverkad av kraftverk. Det behövs därför insatser som leder till miljöhänsyn, fria vandringsvägar och återställda strömsträckor. - 9 -
ALSTERÅN BADEBODAÅN FRÅN HULTBREN BADEBODAÅN FRÅN HULTBREN MV05 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Badebodaån från sjön Hultbren och ner till Urasjö. Vattendragssträckan som är 18,8 km lång avvattnar ett område om 202 km². Försurningssituationen före kalkning I de flesta sjöarna var försurningssituationen påtaglig innan kalkningen påbörjades. I Badebodaån uppmättes under åren 1985-87 ph-värden mellan 5,2-6,0 sannolikt under högflöden. I sjöarna har följande ph uppmätts under sommartid före kalkning 1977: Hultbren 5,3 och Sjöatorpasjön 5,2. Vid provfiske i Hultbren 1978 fångades endast ett fåtal mörtar, medelvikt 90g. Ingen föryngring kunde noteras. - 1 -
ALSTERÅN BADEBODAÅN FRÅN HULTBREN Badebodaån, gamla kvarnen vid Mada Badebodaån vid Ekholma Kalkningens utveckling över tiden Kalkningen startade i slutet av 1970-talet i Hultbren, Sjöatorpasjön, Urasjö och Stora Björkesjö. Doseraren i Hyltekvarn installerades 1986 och doseraren i Tvinnesheda 1987. Under de följande åren utökades kalkningarna till att omfatta övriga sjöar. I samband med att kalkplanen uppdaterades för tiden 2009-2011 sänktes kalkmängderna med 30% jämfört med åren 2004-2006. God kalkningseffekt med hög måluppfyllelse i samtliga målområden gav utrymme för justering av kalkdoserna. Doserarkalkningen avslutades 2008 respektive 2011. Den totalt planerade kalkmängden för 2016 ligger på 41 ton, vilket motsvarar 18% av medelmängden för hela perioden 1985-2015 (fig. 1). - 2 -
ALSTERÅN BADEBODAÅN FRÅN HULTBREN Figur 1 Kalkning till målvattendraget Badebodaån åren 1985-2015. Som framgår sker ingen kalkning alls med doserare efter 2011. Den planerade kalkmängden för 2016 (41 ton) motsvarar 18% av medelmängden för hela perioden. MOTIV OCH MÅL Motiv I Badebodaån, som ingår i ett fiskevårdsområde, finns öring som återintroducerades 2015. Reproduktion har dock inte konstaterats ännu. Vidare finns utter och lake. Vattendraget utnyttjas för rekreation och fritidsfiske. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Badebodaån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på mätbara halter även om inte ph varit lägre än 5,9 vid något de totalt 69 tillfällen då Ali hittills analyserats där (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) Badebodaån vid Mada (n=29)resp. Badebodaån vid Ekholma (n=40) för åren 2010-2015. Inga höga Ali-halter har hittills uppmätts i Bade bodaån. Samtidigt har ph inte varit lägre än 5,9 vid de totalt 69 tillfällen då Ali hittills analyserats där. - 3 -
ALSTERÅN BADEBODAÅN FRÅN HULTBREN Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH tyder på att kraftig försurningspåverkan föreligger i Badeboda-ån. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,6 0,036 Dålig status 2,08 Mätningar inom ramen för målvattendragsomdrevet 2011, i den närliggande referensen för Hökabäcken (Ref75 05 Göjhult), visar att ph över året, (n=6) ligger mellan 5,2 och 5,8 och alkaliniteten mellan -0,02 och 0,03 mekv/l. RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Badebodaån biotopkarterades år 2011-2012 från Kiasjön upp till Kållen. Samtidigt togs även förslag till biotopvårdsåtgärder fram. Karteringen omfattar dock inte hela målvattendraget. I målvattendraget finns sju definitiva vandringshinder. Inget av dessa utgörs av kraftverk i drift. Under 2014 lades lekgrus ut på ett antal platser med hjälp av helikopter. Under våren 2015 och 2016 har boxar med öringrom satts ut i de nyskapade lekbäddarna. Planerade åtgärder Utsättning av rom planeras under fem år fram tom 2019. Fortsatt biotopkartering och biotopvård planeras till 2016/2017. Uppföljning av åtgärder Uppföljande elfiske visar att utlagd öringrom kläckt och öringen klarat första sommaren. Tillväxten har varit mycket bra och flera 0+ (årsyngel) var över 10 cm. Vid elfisken 2016 fångades även en öring på 19 cm som kläcktes på våren 2015, vilket tyder på en extremt god tillväxt. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Volymdosen i vattendraget har gått från 7 till 1 g/m³. Den kalkning som fortfarande sker i uppströms sjöar ger med andra ord endast en obetydlig dos i Badebodaån. Samtidigt uppträder ph-dippar under 6,0 vissa år. - 4 -
ALSTERÅN BADEBODAÅN FRÅN HULTBREN Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 345,4 279,8 278,2 219,4 217,3 235,0 298,5 161,2 181,0 118,0 68,0 84,3 53,9 40,9 41,0 41,1 Arealdos (kg/ha/år) 21,4 17,4 17,3 13,6 13,5 14,6 18,5 10,0 11,2 7,3 4,2 5,2 3,3 2,5 2,5 2,6 Volymdos (g/m³) 7,0 5,7 5,7 4,5 4,4 4,8 6,1 3,3 3,7 2,4 1,4 1,7 1,1 0,8 0,8 0,8 Medel-Q, S-hype (m³/s) 1,98 2,06 2,04 1,53 2,48 1,36 2,21 2,45 2,36 1,47 2,48 2,02 2,20 1,67 1,79 1,53 "Verklig" volymdos (g/m³) 5,5 4,3 4,3 4,5 2,8 5,5 4,3 2,1 2,4 2,5 0,9 1,3 0,8 0,8 0,7 0,9 Doserarbeskrivning Doseraren i Hyltekvarn installerades 1986 och är av typen Boliden/Kemira. Doseraren har inte varit i drift sedan 2011. Den ursprungliga doseraren i Tvinnesheda installerades 1987. Den var av typen Boxholm med skopa. Doseraren var när den byttes ut 2001 mekaniskt utsliten, och hade därför inte varit i drift under de senaste två åren. Ny doserare installerades 2002. Denna drevs med solceller/batteri och utrustades med teknik för flödesstyrning, övervakning och fjärrstyrning. När doseraren varit i drift några år noterades förhöjd alkalinitet och ph i uppströms tillrinnande vatten. Ett företag som hanterar askor hade etablerat sig uppströms. Tanken var därför att under 2009 ställa av kalkdoseraren tills vidare. Inbrott och skadegörelse gjorde emellertid att driften vid doseraren upphörde i alla fall. Analysvärden tyder på att påverkan från askdeponin uppströms har minskat något, men enligt företaget avser man fortsätta med verksamheten. Då sjön Hultbren verkade klara sig bra utan kalkning monterades doseraren ned. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Badebodaån från Hultbren följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i punkterna E75 E080 samt E75 E130. Vattendraget elfiskas varje år i punkt EF031. Provtagning av bottenfauna sker också på två lokaler årligen i huvudfåran, BF004 samt BF005. Alla punkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle per år, då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. - 5 -
ALSTERÅN BADEBODAÅN FRÅN HULTBREN Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar för Badebodaån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Inga nämnvärt förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 4). ph har dock inte varit under 5,9 under denna period. Färgtal och ph uppvisar cykliska variationer (Fig. 4). Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i två provpunkter i Badebodaån perioden 2010-2015 Figur 5 ph och alkalinitet i Badebodaån perioden 1984-2015 - 6 -
ALSTERÅN BADEBODAÅN FRÅN HULTBREN Efter att doserarkalkningen påbörjades 1986/1987 förbättrades vattenkemin betydligt. Alkalintet och ph steg snabbt och har mestadels legat på goda nivåer med undantag av enstaka dippar. Alkaliniteten har dock aldrig varit noll (tabell nedan). Lägsta-Alk (mekv/l) 0,13 0,12 0,05 0,08 0,04 0,08 0,06 0,05 0,05 0,09 0,03 0,05 0,08 0,04 0,05 0,05 Lägsta-pH 6,4 6,2 6,0 6,1 5,8 6,3 6,1 6,1 6,1 6,4 5,9 6,1 6,3 5,9 6,2 6,1 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Badebodaån under 2000-2015 tyder på en förbättring m a p försurning. Framförallt är det i provpunkten Hultbrens avflöde som förhållandena förbättrats. Från att under början av perioden ha bedömts som betydligt försurningspåverkad har bedömningen under senare år visat på allt fler tillfällen med obetydligt eller måttligt försurningspåverkan. B adebodaån fr Hultbren B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 005 3 3 3 3 3 1 2 1 1-2 2 3 1 1 B F 004 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1-2 1 1 Elprovfiske Elprovfisken sedan 2004 på lokalen Mada kvarn visar att vattendraget de flesta år kunnat hysa försurningskänsliga arter eller stadier av arter. Öring har endast fångats 2015 (och 2016), och var ett resultat av den utplantering av öringrom som nämnts i texten ovan. Badebodaån fr Hultbren Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F289 JA JA JA NEJ NEJ JA JA JA JA NEJ JA Den övre fjärdedelen av målvattendraget har inte följts upp med elfiske. Denna sträcka avvattnar sjön Hultbren. Flera vandringshinder i nedre delen, uppströms tillflödet från sjön Kållen, gör att elfisket vid Mada kvarn inte säger så mycket om förhållandena i Hultbrens avflöde. De arter som noterats vid Mada kvarn kan m a o inte sprida sig upp mot Hultbren. En elfiskelokal i denna del av målvattendraget bör därför läggas till. Badebodaån fr Hultbren E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F289 3 3 3 3 3 3 3 3 3 5 2 Den ekologiska statusen utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara måttlig. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Såväl kemisk som biologisk måluppfyllelse bedöms vara uppnådd (Tab. 2). Bottenfaunan visar på en minskad försurningspåverkan under senare delen av perioden. - 7 -
ALSTERÅN BADEBODAÅN FRÅN HULTBREN Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,4 6,2 6,0 6,1 5,8 6,3 6,1 6,1 6,1 6,4 5,9 6,1 6,3 5,9 6,2 6,1 F iskfauna - - - - - Bottenfauna 3 3 3 3 3 1 2 1 2 2 2 2 3 1 1 Behov av åtgärder I målvattendraget finns sju definitiva vandringshinder. Biotopvård och fortsatt kartering planeras under 2017. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft stor betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Badebodaåns naturliga djur- och växtliv. Såväl kemisk som biologisk måluppfyllelse bedöms vara uppnådd. Behov finns att öppna upp vandringsvägar för fisk, samt återskapa strömsträckor. - 8 -
BRÄKNEÅN BRÄKNEÅN FRÅN TIKEN BRÄKNEÅN FRÅN TIKEN MV06 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Bräkneån från sjön Tiken och ner till länsgränsen mot Blekinge. Vattendragssträckan som är 5,4 km lång avvattnar ett område om 257 km². - 1 -
BRÄKNEÅN BRÄKNEÅN FRÅN TIKEN Bräkneån vid Stenfors Bruk Bräkneån vid Knällsberg, lågvatten Försurningssituationen före kalkning I Tiken fångades mört och braxen vid provfiske 1974. Längduppgifter saknas dock. Inga låga ph-värden noterades i sjön vid sjöinventeringen 1972 respektive 1977. Som lägst har ph=5,6 uppmätts i sjöns utlopp. Försurningen har m a o troligen inte varit stark. - 2 -
BRÄKNEÅN BRÄKNEÅN FRÅN TIKEN Kalkningens utveckling över tiden Åtgärder i området startade 1986 då Hyllen och Kroksjön kalkades. Tiken har kalkats två gånger. Första gången 1989 spreds 562 ton i sjön och 342 ton på mark uppströms. Huruvida det var på våtmark eller annan mark framgår inte av tillgängliga uppgifter. Andra gången 1996 spreds 180 ton i sjön. Uppströms Tiken finns även två kalkdoserare i drift. Dessa kalkar primärt sjön Ygden. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Bräkneån under perioden 1986-2015. Året 1989 grundkalkades sjön Tiken med 562 ton samtidigt som 342 ton spreds på uppströms på vå tmark/mark. MOTIV OCH MÅL Motiv I Bräkneån, som ingår i ett fiskevårdsområde, finns flat dammussla, utter och lake. Vidare hyser ån ett bestånd av självreproducerande öring, men tätheterna är mycket låga och ojämna mellan åren. Vattendraget som ligger tätortsnära utnyttjas för rekreation och fritidsfiske. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Bräkneån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Inga höga Ali-halter har uppmätts, vilket inte heller är att vänta eftersom ph varit 6,5 eller högre vid de 24 tillfällen som Ali analyserats. Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagna av SLU) förefaller stämma ganska i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder på att försurningspåverkan är måttlig i Bräkneån. - 3 -
BRÄKNEÅN BRÄKNEÅN FRÅN TIKEN Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 6,3 0,109 Måttlig 0,47 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Bräkneån från Tiken biotopkarterades år 2001, då även förslag till biotopvårdsåtgärder togs fram. Mindre åtgärder i form av utläggning av lekgrus och även utsättning av öring gjordes under 1990-talet. Sträckan biotopkarterades igen med den nya metodiken under 2016. Planerade åtgärder I målvattendraget finns ett partiellt vandringshinder och tre definitiva, varav ett utgörs av ett mindre vattenkraftverk som saknar tillstånd. Målvattendraget har ett stort åtgärdsbehov p g a omfattande rensningsåtgärder, troligen för flottning. För de närmaste åren finns inga konkreta planer att fortsätta återställningen trots behov och höga värden. Övre delen av målvattendraget ingår i Stenfors naturreservat som är föreslaget att ingå i Natura2000-nätverket. Återställning av vattenmiljön finns med i naturreservatets skötselplan. Uppföljning av åtgärder Ingen uppföljning, förutom årliga elfisken, har utförts. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Volymdosen i vattendraget har varierat mycket mellan åren eftersom merparten av kalken sprids med doserare. De senaste fem åren har den verkliga volymdosen legat mellan 2 och 5 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal- och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 760,2 212,7 246,8 161,1 400,3 339,0 235,9 816,0 217,2 108,4 207,8 195,3 221,0 99,0 241,7 292,1 Arealdos (kg/ha/år) 29,6 8,3 9,6 6,3 15,6 13,2 9,2 31,8 8,5 4,2 8,1 7,6 8,6 3,9 9,4 11,4 Volymdos (g/m³) 11,5 3,2 3,7 2,4 6,0 5,1 3,6 12,3 3,3 1,6 3,1 2,9 3,3 1,5 3,6 4,4 Medel-Q, S-hype (m³/s) 2,15 2,25 2,30 1,16 1,97 1,41 1,88 2,64 1,79 1,19 2,04 1,93 1,49 1,35 1,54 1,79 "Verklig" volymdos (g/m³) 11,2 3,0 3,4 4,4 6,4 7,6 4,0 9,8 3,9 2,9 3,2 3,2 4,7 2,3 5,0 5,2-4 -
BRÄKNEÅN BRÄKNEÅN FRÅN TIKEN Doserarbeskrivning Två kalkdoserare finns längre upp i vattensystemet. Båda installerades 1990 varav den ena är flödesstyrd. Mellan doserarna och målvattendraget finns sjöarna Ygden och Tiken som buffrar eventuella driftproblem. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Bräkneån från Tiken har följts upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år, punkt E84 A065 vid Knällsberg. Vattendraget elfiskas varje år i punkt EF004 (punkt EF057, som syns på kartan, är en tillfällig punkt som ej fiskas längre). Provtagning av bottenfauna sker också årligen på en punkt i huvudfåran, BF006. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Längst upp i vattendraget, vid sjön Tikens utlopp, fanns en kemipunkt, E84 A060, som ströks ur programmet år 2015. Provtagning på denna punkt genomfördes mest för att kontrollera sjöns status. På samma ställe finns dock en kemipunkt där Srk genomför provtagning sex gånger per år. De provtagningarna är dock inte koordinerade med högflöden, utan sker vid fasta tidpunkter. Dessutom utför Tingsryds kommun, samhällsbyggnadsförvaltningen, vattenprovtagning enligt eget kontrollprogram, inkl. mätning av aktuell vattenföring. Vattenkemisk provtagning och flöden Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle per år, då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 2). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. Figur 2 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar i Bräkneån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 5 -
BRÄKNEÅN BRÄKNEÅN FRÅN TIKEN RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått. Detta är heller inte att förvänta då lägst uppmätta ph ligger kring 6,5. Figur 3 ph och alkalinitet i Bräkneån, nerströms Tiken samt vid Knällsberg perioden 1989-2015. ph och alkalinitet fluktuerar en del. Dock ligger värdena konstant med god marginal över ph-målet. Figur 4 ph och alkalinitet i Bräkneån perioden 2010-2015. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,21 0,19 0,17 0,24 0,22 0,15 0,16 0,12 0,13 0,15 0,19 0,15 0,13 0,14 0,16 0,14 Lägsta-pH 7,0 7,0 6,8 7,1 6,7 6,4 6,8 6,6 6,7 6,9 7,0 6,5 6,5 6,4 6,8 6,7 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Bräkneån under 2000-2012 pekar på en obetydlig till måttligt försurningspåverkan. Måluppfyllelsen är med andra ord god. Undersökning har inte gjorts 2013-2015. Bräkneån fr Ygden Bottenfauna - försurningspåverkan BF006 1 1 1 1 1 1 2 1 2 1 1 1 - - - - 6 -
BRÄKNEÅN BRÄKNEÅN FRÅN TIKEN Elprovfiske Elfiske har utförts årligen sedan 1998 och visar att ett svagt öringbestånd finns i Bräkneån. Förutom yngel av öring fångas ofta mörtyngel som eventuellt visar att fiskbeståndet inte är påverkat av försurning. Figur 5 Öringtätheter i Bräkneån vid Nytor p 1996-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Bräkneån fr Ygden Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F004 JA JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Bräkneån fr Y gden E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F004 3 5 5 3 3 1 2 5 5 4 4 1 2 4 4 4 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara mestadels otillfredsställande. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Såväl kemisk som biologisk måluppfyllelse har i princip uppnåtts varje år hela perioden 2000-2015 (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi - - - - - - - - - - 6,9 6,5 6,6 6,7 6,8 6,8 F iskfauna Bottenfauna 1-1 1 1 1 1 2 1 2 1 1 1 - - - Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse De låga öringtätheterna beror sannolikt inte på försurning utan snarare på vandringshinder, samt omfattande rensning av hela målvattendragets sträckning. - 7 -
BRÄKNEÅN BRÄKNEÅN FRÅN TIKEN Behov av åtgärder Målvattendraget har ett stort åtgärdsbehov eftersom det tidigare utsatts för omfattande rensningsåtgärder. För de närmaste åren finns emellertid inga konkreta planer att fortsätta återställningen. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Försurningspåverkan i Bräkneåns huvudfåra, nedströms Tiken, var troligen ganska måttlig före kalkning. Trots detta har kalkningen sannolikt haft betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Bräkneåns naturliga djuroch växtliv. Måluppfyllelsen är mycket bra såväl kemiskt som biologiskt. Kalkningen uppströms kan minskas när det där är möjligt utan att kemin i målvattendraget äventyras. Beståndet av öring är emellertid svagt och behov av återställning finns. - 8 -
HELGEÅN LILLA HELGE Å FRÅN KALVSNÄS LILLA HELGE Å FRÅN KALVSNÄS MV09 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lilla Helge å från Kalvsnäs och ner till inflödet i sjön Möckeln. Vattendragssträckan som är 0,9 km långt avvattnar ett område om 165 km². - 1 -
HELGEÅN LILLA HELGE Å FRÅN KALVSNÄS Helgeån vid Kalvsnäs Försurningssituationen före kalkning Hela avrinningsområdet har varit kraftigt drabbat av försurning. I flera sjöar i åtgärdsområdet noterades under slutet av 1970-talet/början på 1980-talet phvärden ner mot 4,5, bland annat i Tjurken, Borrasjön, Olasjön och Malasjön. Vid provfiske i Tjurken 1979 syntes störningar på reproduktionen hos mört och braxen. Mörtbeståndet dominerades av individer >20 cm. I Lilla Helge å vid Tjurkö kvarn uppmättes ph 4,1 i mars månad 1977! Kalkningens utveckling över tiden Åtgärderna i området startade 1979 med kalkning i Borrasjön och Olasjön, med dåvarande Fiskeristyrelsen som ansvarig. Borrasjön har även kalkats med doserare från 1990 fram till 2005 då doseraren ställdes av. Tjurken kalkades första gången 1980 med 680 ton i strandzonen. Man övergick sedan till sjökalkning med kalkmjöl from 1985. Uppströms Tjurken, vid Piggaboda, fanns under en period också en kalkdoserare. Lilla Helge å påverkas idag även av kalkningar i uppströms belägna Målasjön. Även uppströms Målasjön (östra) fanns en doserare 1989-2002. Som mest kalkades 19 sjöar i åtgärdsområdet och en kalkdoserare var i bruk. Idag kalkas 10 mål- och/eller åtgärdssjöar. - 2 -
HELGEÅN LILLA HELGE Å FRÅN KALVSNÄS Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Lilla Helge å under perioden 1987-2015. Doserarkalkningen upphörde 2004. MOTIV OCH MÅL Motiv I Lilla Helge å som är en viktig lekplats för Möckelns malbestånd, finns även öring, utter, lake. Målvattendraget ingår i ett fiskevårdsområde. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Lilla Helge å bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph=6,0 eftersom mal finns i vattendraget. Målet är också satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar ett samband mellan låga ph-värden och förhöjda Ali-halter (fig. 2). Färgtal och ph uppvisar cykliska variationer. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Målenån för åren 2010-2015 (n=26). - 3 -
HELGEÅN LILLA HELGE Å FRÅN KALVSNÄS Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 4,74-0,054 Dålig s tatus 1,86 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Lilla Helgeå från Kalvsnäs har karterats med avseende på malbiotoper. På sträckan finns ett partiellt vandringshinder i form av en gammal kvarn. Åtgärdsförslagen riktar sig främst mot den terrestra miljön med förslag som ökat videöverhäng och beskuggning, men även ett förslag till fiskvandring finns framtaget. Planerade åtgärder Inga åtgärder har utförts, men åtgärder kan komma att bli aktuella inom arbetet med hotade arter med malen som mål-art. Uppföljning av åtgärder Malbeståndet övervakas årligen med malprovfiske enligt vedertagen metodik. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan 21 och 26 kg/ha/år, vilket motsvarar en verklig volymdos mellan 7 och 11 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 575,3 477,4 439,6 443,1 705,3 697,2 459,2 381,0 439,8 384,3 426,8 424,6 390,0 390,2 398,9 352,7 Arealdos (kg/ha/år) 34,9 29,0 26,7 26,9 42,8 42,4 27,9 23,1 26,7 23,3 25,9 25,8 23,7 23,7 24,2 21,4 Volymdos (g/m³) 10,7 8,9 8,2 8,2 13,1 12,9 8,5 7,1 8,2 7,1 7,9 7,9 7,2 7,2 7,4 6,5 Medel-Q, S-hype (m³/s) 1,84 1,76 2,15 1,20 2,34 1,34 1,79 2,56 1,99 1,35 1,95 1,90 1,64 1,10 1,53 1,56 "Verklig" volymdos (g/m³) 9,9 8,6 6,5 11,7 9,6 16,5 8,1 4,7 7,0 9,0 6,9 7,1 7,5 11,2 8,3 7,2-4 -
HELGEÅN LILLA HELGE Å FRÅN KALVSNÄS EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Lilla Helge å från Kalvsnäs följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i målpunkten E88 B145. I anslutning till väg 124, uppströms målvattendragets sträckning, sker provtagning i Srk:s regi också 6 gånger per år, men vid fasta tidpunkter. Dessa provtagningar är alltså inte inriktade på att pricka in högflöden. Vattendraget elfiskas varje år i Kalvsnäs på lokalen EF046. Provtagning av bottenfauna sker i huvudfåran, BF009. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle per år då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar vid Lilla Helge å från Kalvsnäs. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Något förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Ett samband mellan ph och Ali har nämnts ovan och framgår även av figur 2. Som högst har 28 µg/l uppmätts vid ph=5,8. Kemin dippar regelbundet och måluppfyllelse har endast uppnåtts under 5 av 13 undersökta år. Lägsta-Alk (mekv/l) - - - 0,18 0,05 0,09 0 0,07 0,04 0,08 0,03 0,02 0,05 0,07 0,03 0,03 Lägsta-pH - - - 6,7 5,9 6,0 5,5 6,0 5,7 6,4 5,7 5,6 5,8 6,2 5,8 5,7-5 -
HELGEÅN LILLA HELGE Å FRÅN KALVSNÄS Figur 4 ph och alkalinitet för Lilla Helge å perioden 2003-2015 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i målvattendraget under 2000-2015 tyder på en förbättring m a p försurning, dock från en nivå med stark försurningspåverkan till betydlig försurningspåverkan. Lilla Helge å fr K alvs näs B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 009 4 4 3 4 4 4 3 3 3 2 3 3 Elprovfiske Elfiske har utförts i Lilla Helgeå vid Tjurkö kvarn, på i stort sett samma lokal som där bottenfaunaundersökningarna utförs. Olika lokaler har dock undersökts beroende på stora variationer i vattenflöden mellan åren. Höga flöden är också anledningen till att elfisket inte skett varje år. Resultaten har bedömts som godkända vid 8 av 10 undersökningar under 2000-2013. Elfisket har utförts på en mycket kort strömsträcka med stor påverkan av äldre tiders kvarn- och turbindrift. Elfisket avslutades efter 2013 eftersom lokalerna inte ansågs ge rättvisande resultat. År 2010 dök det plötsligt upp årsyngel av öring i fångsten. Dessa öringar (fig. 5) bedömdes vara utsatta (utan tillstånd), men det kan inte helt uteslutas att naturlig reproduktion skett. Öring har även satts ut på 1990-talet. Figur 5 Öringtätheter i Lilla Helge å 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). - 6 -
HELGEÅN LILLA HELGE Å FRÅN KALVSNÄS Lilla Helge å fr Kalvsnäs Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F193 NEJ JA JA JA JA JA JA E F093 NEJ JA JA Lilla Helge å fr Kalvsnäs E lfiske - S tatusbedömning (VIX) Tjurkö kvarn 3 5 4 4 5 3 5 5 2 2 2 3 2 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) har förbättrats med tiden. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Vattenprovtagning visar att ph dippat under 6,0 de flesta åren 2000-2015. Kalkningen räcker m a o inte riktigt till för att klara kemisk måluppfyllelse. Trots detta tyder resultaten från de årliga elfiskena på att försurningskänsliga arter kan överleva, och föröka sig. Även malprovfiske med fångst av flera olika storleksklasser pekar i samma riktning. Vidare verkar bottenfaunan ha genomgått en viss återhämtning, om än bara från stark till betydlig försurningspåverkan. En viss förbättring av vattenkemin kan således ha ägt rum sedan 2004 då undersökningarna av bottenfauna påbörjades. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser följande: Vattenkemi - lägsta uppmätta ph, Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi - - - 6,7 5,9 6,0 5,5 6,0 5,7 6,4 5,7 5,6 5,8 6,2 5,8 5,7 F iskfauna - - - - - - Bottenfauna - - - - 4 4 3 4 4 4 3 3 3 2 3 3 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Bristande måluppfyllelse avseende kemi och bottenfauna, beror sannolikt på att effekterna av kalkningen inte riktigt räcker ända ned till målvattendraget. Behov av åtgärder För att nå måluppfyllelse inom överskådlig tid krävs sannolikt utökad kalkning. Detta har även tidigare diskuterats. En tanke var att installera en doserare i ån nedströms Målasjön. Detta föll dock på brist av lämplig plats. En annan åtgärd skulle kunna vara uppströms våtmarkskalkning. Lämpliga ytor behöver därför inventeras. Under våren 2016 har även utökad kalkning av grundzoner i Målasjön införts. - 7 -
HELGEÅN LILLA HELGE Å FRÅN KALVSNÄS SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på åns naturliga djur- och växtliv. Kalkningen räcker dock inte riktigt till för att måluppfyllelse skall kunna uppnås. Resultaten från de årliga elfiskena pekar emellertid på att försurningskänsliga arter i viss mån kan överleva och föröka sig. Även andra undersökningar tyder på att en viss återhämtning från försurning kan ha ägt rum under senare år. För att skynda på förloppet behövs ytterligare kalkningsåtgärder. Lämpliga ytor för våtmarkskalkning behöver därför inventeras. - 8 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN SÄLLEBERG HELGEÅ FRÅN SÄLLEBERG MV07 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeån från Sälleberg och ner till inflödet i Ryssbysjön. Vattendragssträckan som är 7,9 km långt avvattnar ett område om 103 km². Vattendraget delar upp sig i två fåror halvvägs mellan Sälleberg och Ryssbysjön, varav den nordligaste fåran idag inte är målvattendrag. Eftersom denna helt saknar vandringshinder bör den på sikt också bli målvattendrag. - 1 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN SÄLLEBERG Helgeån Sälleberg uppströms doseraren Helgeån nerströms Osasjön Försurningssituationen före kalkning I Fenen noterades under slutet av 1970-talet och början på 1980-talet ph-värden ner mot 4,0. Ryssbysjön uppvisade betydligt bättre värden, men dock ibland phvärden under 6,0 och alkalinitet nära noll. Vid provfiske 1980 noterades försurningsskador på mört- och braxenbestånden i Fenen. I Ryssbysjön noterades däremot ett stort antal mörtar mindre än 12 cm och enstaka braxen mindre än 12 cm. I Ryssbysjön fanns även ett bra gösbestånd. I målvattendraget uppmättes ett ph på 5,5 före kalkning. Efter 1989 har i stort sett endast god vattenkemin uppmätts. Kalkningens utveckling över tiden Kalkning i åtgärdsområdet startade 1983 då kalk spreds i Helgasjön (F-län) och Fenen. Kalkningen av dessa sjöar och några till gjordes även 1986 och 1988. Kalkdoseraren i Sälleberg installerades 1989. Därefter utfördes sjökalkning årligen. - 2 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN SÄLLEBERG Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Helgeån nedströms Sälleberg under perioden 1983-2015. Ny kalkdoserare installerades 2012. MOTIV OCH MÅL Motiv I målvattendraget som ingår i ett fiskevårdsområde finns lake och utter. Vidare hyser ån ett bestånd av självreproducerande öring. Tätheterna är mycket låga och ojämna mellan åren. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Helgeån från Sälleberg har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar uppströms doseraren under de senaste fem åren visar ett klart sådant samband (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Helgeån uppströms Ryssbysjön för åren 2010-2015. Figuren till vänster avser uppströms doseraren (n=43) och till höger målområdet vid Oshult (n=47). - 3 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN SÄLLEBERG Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 5,07-0,028 Dålig s tatus 1,86 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Viss biotopvård har utförts av Ryssby naturbruksgymnasium under 1990-talet, och då även utsättning av öring. Vattendraget har biotopkarterats under 2016 enligt den nya biotopkarteringsmetodiken. Planerade åtgärder Inga åtgärder planeras för närvarande. Uppföljning av åtgärder De åtgärder som utförts under 1990-talet följs upp genom årliga elfisken på två lokaler inom kalkeffektuppföljningen. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Volymdosen i vattendraget har under perioden varierat mellan 16 och 7 g/m³ beroende vattenflödet och hur mycket doseraren matat ut. De senaste fem åren har den verkliga kalkdosen legat mellan 11 och 14 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 476,2 601,8 495,0 376,1 454,0 309,3 381,1 518,1 399,0 372,6 297,5 546,0 458,1 243,0 366,4 327,4 Arealdos (kg/ha/år) 46,2 58,4 48,1 36,5 44,1 30,0 37,0 50,3 38,7 36,2 28,9 53,0 44,5 23,6 35,6 31,8 Volymdos (g/m³) 13,1 16,6 13,6 10,4 12,5 8,5 10,5 14,3 11,0 10,3 8,2 15,0 12,6 6,7 10,1 9,0 Medel-Q, S-hype (m³/s) 1,22 1,10 1,39 0,80 1,62 0,81 1,25 1,60 1,38 0,89 1,30 1,25 1,12 0,72 1,08 0,99 "Verklig" volymdos (g/m³) 12,4 17,3 11,3 14,8 8,9 12,1 9,7 10,3 9,2 13,3 7,3 13,9 13,0 10,6 10,8 10,5 Doserarbeskrivning Kalkdoseraren i Sälleberg installerades 1989. Drygt 20 år senare, år 2013, byttes denna ut mot en helt ny modern doserare med webbaserat övervakningssystem. - 4 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN SÄLLEBERG Dessutom flyttades punkten för flödesmätning ca en km nedström doseraren till en plats med väsentligt bättre förhållanden. Överföring av data sker via radiolänk. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Helgeån från Sälleberg följs upp i målpunkterna E88 C030 och E88 C039 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Dessutom finns en styrpunkt E88 C025, uppströms doseraren i Sälleberg, där provtagning utförs med samma frekvens. Vattendraget elfiskas också varje år på två lokaler, EF005 och EF010. Provtagning av bottenfauna sker årligen i punkt BF008. Alla provpunkter kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen Helgeån från Sälleberg får därför sägas vara ganska väl koordinerad med vattenföringen under de senaste fem åren. Noterade lägstavärden för ph och alkalinitet bör därför hyfsat bra spegla verkligheten under nämnda period. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar i Helgeån från Sälleberg. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Något förhöjda halter (34 µg/l) av Ali har uppmätts uppströms doseraren i Sälleberg under de fem år som mätning pågått (fig. 4). I målområdet har däremot inga förhöjda halter kunna noteras. Färgtal och ph uppvisar cykliska variationer (Fig. 4.). - 5 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN SÄLLEBERG Figur 4 Oorganiskt aluminium ( Ali), vattenfärg och ph i Helgeån uppströms Ryssbysjön perioden 2010-2015. Figuren till vänster avser uppströms doseraren och till höger målområdet vid Oshult. Figur 5 ph och alkalinitet i Helgeån, uppströms doseraren i Sälleberg för perioden 1989-2015, samt nedan Osasjön perioden 1984-2015 Alkalinitet och ph fluktuerar en del. För perioden 2000-2016 har ph-dippar under 6,0 uppmätts under fyra av åren. Sedan ny kalkdoserare med förbättrad flödesmätning monterades upp 2013 har dock lägsta uppmätta ph legat på 6,2. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,12 0,15 0,1 0,11 0,06 0,09 0,05 0,05 0,06 0,08 0,08 0,07 0,05 0,08 0,07 0,1 Lägsta-pH 6,4 6,5 6,0 6,1 5,9 6,0 5,9 5,8 6,1 6,3 6,0 6,1 5,9 6,1 6,2 6,2-6 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN SÄLLEBERG Bottenfauna Undersökning av bottenfauna under 2004-2015 tyder på en förbättring m a p försurning. Från att under början av perioden ha bedömts som betydligt försurningspåverkad har bedömningen under senare år visat på allt fler tillfällen med måttligt försurningspåverkan (tab. nedan). Totalbedömningen blir därför uppnådd måluppfyllelse. Helgeå fr S älleberg B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 008 3 3 1 3 3 4 2 2 2 3 2 1 Elprovfiske Elfiskeresultaten från målvattendraget visar på en extremt svag öringpopulation. Öring fångas inte årligen. Anledningen till detta är oklar. Misstankar finns om att öringyngel satts ut utan tillstånd vissa år. Detta har dock inte gått att bekräfta. Den senaste utsättningen med tillstånd var 2002. Utöver sporadiska fångster av öring fångas regelbundet sjöfauna vid lokalen Sälleberg. Där har det t o m fångats sutare på elfiske tack vare närheten till Ryssbysjön. Vid den övre lokalen (Sunnerfors) fångas ofta mört och vissa år även årsyngel av mört. Figur 6 Öringtätheter i Helgeån vid Sälleberg (till vänster)och Sunnerfors (till höger) 1986-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och rö da staplar övriga årsklasser (>0+). Helgeå fr Sälleberg Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F010 JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA NEJ NEJ JA JA NEJ E F005 NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ Helgeå fr S älleberg E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F005 2 4 4 4 2 5 5 5 4 4 5 5 5 5 4 5 E F010 3 4 4 5 5-5 5 5 4 4 5 5 4 2 5 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara dålig. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har varit bra med endast några få ph-dippar under perioden 2000-2015. Bottenfaunan som visar på minskande försurningspåverkan - 7 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN SÄLLEBERG efter 2010 bedöms nå måluppfyllelse. Det gör däremot inte fiskfaunan som är mer ojämn över tiden. Totalt sett uppnås m a o inte måluppfyllelse. Tabell 2 Måluppfyllelse för Helgeån nedan S älleberg 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser följande: Vattenkemi - lägsta uppmätta ph, Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,4 6,5 6,0 6,1 5,9 6,0 5,9 5,8 6,1 6,3 6,0 6,1 5,9 6,1 6,2 6,2 F iskfauna Bottenfauna - - - - 3 3 1 3 3 4 2 2 2 3 2 1 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Vid elfiske fångas öring sporadiskt och i låga tätheter med undantag för år 2014. Mycket tyder på att det rör sig om ett självreproducerande bestånd som är på gränsen till att helt slås ut av olika anledningar. Möjligen kan beståndet vara sjölevande. Den fisk som fångades 2014 förmodas dock vara utsatt (utan tillstånd). Reglering/nolltappning kan vara orsak till årliga variationer i öringtäthet. Även vandringshinder och omfattande rensningar kan bidra till detta. Behov av åtgärder Biotopkartering 2016 visade att ån har stor potential för strömlevande fisk, men också att den är påverkad av omfattande rensning. Vidare finns tre definitiva vandringshinder, varav ett är ett mindre vattenkraftverk utan tillstånd. Åtgärdsbehovet är m a o omfattande. Det finns dock även åtgärder utpekade som relativt enkla att utföra. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på åns naturliga djur- och växtliv. Måluppfyllelse uppnås m a p kemi och bottenfauna, men inte när det gäller fiskfaunan. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet. Då ny kalkdoserare med förbättrad flödesmätning nyligen installerats bör vattenkemin troligen inte vara begränsande för öring och andra naturliga organismer. Snarare är det målvattendragets fysiska förutsättningar som begränsar. - 8 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN RYSSBYSJÖN HELGEÅ FRÅN RYSSBYSJÖN MV08 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeån mellan Ryssbysjön och Stensjön samt mellan Stensjön och Agunnarydssjön och vidare nerströms Agunnarydssjön till inflödet i - 1 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN RYSSBYSJÖN sjön Möckeln. Vattendragssträckan som är 7,4 km långt avvattnar ett område om 288 km². Helgeån nedströms Agunnaryd Helgeån nedströms Agunnaryd Försurningssituationen före kalkning I Fenen noterades under slutet av 1970-talet/början på 1980-talet ph-värden ner mot 4,0. I Staffansbosjön var ph under 5,0 före kalkstarten 1987. Ryssbysjön och Agunnarydssjön uppvisade betydligt bättre värden, men dock ibland med phvärden under 6,0 och alkalinitet nära noll. Vid provfiske 1980 noterades försurningsskador på mört och braxenbestånden i Fenen. I Ryssbysjön och Stensjön - 2 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN RYSSBYSJÖN noterades däremot ett stort antal mörtar mindre än 12 cm och även enstaka braxen mindre än 12 cm. I Ryssbysjön fanns även ett bra gösbestånd. I Agunnarydssjöns utlopp uppmättes under slutet av 1970-talet ph-värden ner mot 5,5. Efter 1989 har däremot i stort sett endast god vattenkemi kunnat uppmätas. Figur 1 ph och alkalinitet i Helgeån från Ryssbysjön perioden 1977-2015. Kalkningens utveckling över tiden Kalkning i åtgärdsområdet startade 1983 då kalk spreds i Helgasjön (F-län) och Fenen. Kalkningen av dessa sjöar och några till gjordes även 1986 och 1988. Kalkdoseraren i Sälleberg installerades 1989. Därefter utfördes även sjökalkning årligen. I och med att en ny spridningsplan för perioden 2004-2008 togs i bruk upphörde båtkalkningen av Ryssbysjön och Agunnarydssjön. Istället flyttades kalkmängden upp i systemet till doseraren. Kalkdosen i Fenen minskades, medan den ökades i Staffansbosjön. Kalkningsuppehåll i Ryssbysjön 2005-2006 gav snabbt utslag i sjunkande alkalinitet, och kalkning återupptogs därför 2007. Agunnarydssjön har inte direktkalkats sedan 2004. Kalkplanen uppdaterades 2008 för tiden 2009-2011, varvid kalkning av Fenen övergick från kalkning varje år till vartannat år. Staffansbosjön övergick till åtgärdssjö from 2009 p.g.a. kort omsättningstid. I Ryssbysjön fortsatte direktkalkning årligen för att stödja nedströms liggande Stensjön. Figur 2 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Helgeån uppströms Möckeln under perioden 1987-2015. - 3 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN RYSSBYSJÖN MOTIV OCH MÅL Motiv I Helgeån som ingår i FVO finns mal, utter och äkta målarmussla. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Helgeån från Ryssbysjön har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph=6,0 eftersom mal finns i vattendraget. Målet är också satt till ph 6,0 eftersom risken finns att skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) skulle kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på mätbara halter vid ph>6,0 (fig. 3). Figur 3 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Helgeån, uppström s Möckeln, åren 2010-2015. Figuren till vänster avser prov tagna i uppströms Agunnarydssjön (n=43) och till höger nedströms Agunnarydssjön (n=44). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Målv attend Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 rag - ID ph Alk m ekv /l S tatus dph MV08 5,39 0,000 Dålig status 1,69 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendragets har karterats med avseende på malbiotoper samt ur naturvärdessynpunkt. På sträckan finns inga vandringshinder. Åtgärdsförlagen riktar sig främst mot den terrestra miljön med förslag som ökat videöverhäng och beskuggning. - 4 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN RYSSBYSJÖN Planerade åtgärder Inga åtgärder har utförts, men åtgärder kan komma att bli aktuella inom arbetet med hotade arter och med malen som mål-art. Uppföljning av åtgärder Årlig övervakning av mal. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan 12 och 23 kg/ha/år, beroende på hur mycket doseraren spridit. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget ligger mellan på 5 och 6 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 717,7 821,3 716,9 594,0 674,7 369,9 451,3 598,1 509,0 482,7 408,3 656,0 568,1 351,8 486,3 449,0 Arealdos (kg/ha/år) 24,9 28,5 24,9 20,6 23,5 12,9 15,7 20,8 17,7 16,8 14,2 22,8 19,7 12,2 16,9 15,6 Volymdos (g/m³) 7,1 8,1 7,1 5,9 6,6 3,6 4,4 5,9 5,0 4,8 4,0 6,5 5,6 3,5 4,8 4,4 Medel-Q, S-hype (m³/s) 3,55 3,23 3,93 2,28 4,27 2,59 3,23 4,64 3,83 2,60 3,69 3,40 3,27 2,02 2,87 2,88 "Verklig" volymdos (g/m³) 6,4 8,1 5,8 8,3 5,0 4,5 4,4 4,1 4,2 5,9 3,5 6,1 5,5 5,5 5,4 4,9 Doserarbeskrivning Kalkdoseraren i Sälleberg installerades 1989. Drygt 20 år senare byttes denna ut mot en helt ny modern doserare med webbaserat övervakningssystem 2013. Dessutom flyttades punkten för flödesmätning ca en km nedströms doseraren till en plats med väsentligt bättre förhållanden. Överföring av data sker via radiolänk. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Helgeån från Ryssbysjön följs upp i målpunkterna E88 C095 samt E88 C110 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. En provpunkt, E88 C090, ligger långt upp i målvattendraget på den korta sträckan mellan Ryssbysjön och Stensjön. Här sker provtagning två gånger om året, dels för vattendragets uppföljning, men mest för att följa upp Ryssbysjön. En bottenfaunalokal är belägen på samma ställe som den nedre målpunkten och provtagning sker här årligen, BF007. Alla punkterna kan ses på kartan på sidan 1. Något elfiske sker inte i denna sträcka av Helgeån. - 5 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN RYSSBYSJÖN Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 4). Provtagningen Helgeån från Ryssbysjön får därför sägas vara ganska väl koordinerad med vattenföringen under de senaste fem åren. Noterade lägstavärden för ph och alkalinitet bör därför hyfsat bra spegla verkligheten under nämnda period. Figur 4 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar vid Helgeån från Ryssbysjön. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Något förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 5). Ett möjligt samband mellan ph och Ali har nämnts ovan (fig. 3) och framgår även av figur 5 nedan. Som högst har 22 µg/l uppmätts vid ph=6,2. Som lägst har ph=5,8 uppmätts under de senaste 15 åren. Figur 5 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Helgeån från Ryssbysjön för åren 2010-2015, nerströms Stensjön samt vid Agunnarydsjöns utlopp. - 6 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN RYSSBYSJÖN Figur 6 ph och alkalinitet i Helgeån från Ryssbysjön perioden 2004-2015. Alkalinitet och ph fluktuerar en del. För perioden 2000-2016 har ph-dippar under 6,0 uppmätts vid två tillfällen (två år). Sedan en ny kalkdoserare med förbättrad flödesmätning monterades upp 2013 har dock lägsta uppmätta ph legat på 6,2. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,12 0,12 0,08 0,16 0,09 0,07 0,05 0,05 0,05 0,1 0,08 0,07 0,08 0,13 0,07 0,07 Lägsta-pH 6,7 6,4 6,5 6,3 6,1 5,8 5,9 6,0 6,1 6,3 6,0 6,0 6,0 6,3 6,2 6,2 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i åns huvudfåra under 2000-2015 tyder på en obetydlig försurningspåverkan. Måluppfyllelsen är m a o mycket god. Helgeå fr R ys s bys jön B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 007 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-1 - Elprovfiske Vattendraget är lugnflytande och djupt och går därför inte att undersöka med vanlig elfiskemetodik. Årliga malprovfisken har utförts sedan mitten på 2000-talet med konstaterad föryngring av mal. Årsyngel av mal fångas sällan men däremot många olika storleksklasser. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Elfiske har inte gjorts i detta vattendrag. Den kemiska måluppfyllelsen har emellertid varit bra med några få ph-dippar under perioden 2000-2015. Även bottenfaunan visar på obetydligt försurningspåverkan. Med ledning av utförd effektuppföljning får måluppfyllelsen sägas vara god. - 7 -
HELGEÅN HELGE Å FRÅN RYSSBYSJÖN Tabell 2 Måluppfyllelse för Helgeån från Ryssbysjön 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser följande: Vattenkemi - lägsta uppmätta ph, Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,7 6,4 6,5 6,3 6,1 5,8 5,9 6,0 6,1 6,3 6,0 6,0 6,0 6,3 6,2 6,2 F iskfauna - - - - - - - - - - - - - - - - - Bottenfauna 1-1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-1 - Behov av åtgärder På sträckan finns inga vandringshinder. Åtgärdsförlagen riktar sig främst mot den terrestra miljön med förslag som ökat videöverhäng och beskuggning. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på åns naturliga djur- och växtliv. Måluppfyllelsen bedöms som god såväl kemiskt som biologiskt. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet. Vattenkemin bör därför sannolikt inte vara begränsande för mal och andra naturliga organismer. Kalkningen behöver därför inte förändras för målavattendragets skull. - 8 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN MÖCKELN HELGEÅN FRÅN MÖCKELN MV13 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från sjön Möckeln och ner till Delary. Vattendragssträckan som är 11,1 km långt avvattnar ett område om 1217 km². - 1 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN MÖCKELN Helgeån vid Svinaberga Helgeån vid Oshult Försurningssituationen före kalkning I Helgeåns huvudfåra låg ph som lägst kring 5,0 under slutet på 70-talet (fig. 1). Flertalet målsjöar uppströms sjön Möckeln har en tydlig försurningshistorik. Femlingen, Garanshultasjön och Virestadsjöarna hade ph under 5,0 före kalkstart och saknade buffringsförmåga. I flertalet sjöar i åtgärdsområdet låg ph strax över 5,0, så även i sjön Möckeln. Vid provfiske i Femlingen 1979 syntes försurningsskador på mört och braxen. I Garanshultasjön, Södra och Norra Virestadssjön och Möckeln fångades mört under 12cm vid provfiske 1980. 1982 visade bottenfaunan i Möckelns utlopp försurningsstörningar. - 2 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN MÖCKELN Figur 1 ph och alkalinitet i Helge ån från Möckeln perioden 1976-2015 Kalkningens utveckling över tiden Kalkning i sjön Möckeln med tillflöden, har påverkat Helgeåns huvudfåra från Möckeln sedan tidigt 80-tal. Under 1979-80 kalkades Femlingen tillsammans med sjön Gryten med kalkkross i avrinningsområdet och i sjöarnas strandzoner. Även Möckeln kalkades med kalkkross 1981-83 utan tydligt resultat. Sjön doserarkalkades därför under ett antal år via doseraren i Diö (numera avvecklad). I övriga målsjöar påbörjades kalkningen under 1980-talet. I Möckelns östra tillflöde finns fyra kalkdoserare. Möckeln mottar även kalkat vatten från åtgärdsområdena Helgeån fr Sälleberg och Lilla Helge å fr Kalvsnäs för vilka kalkningens utveckling över tiden beskrivs under egna kapitel. Den totala mängden kalk för Helgeån från Möckeln visas i diagrammet nedan (fig. 2). Figur 2 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Helgeån från Möckeln under perioden 1982-2015. - 3 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN MÖCKELN MOTIV OCH MÅL Motiv I målområdet finns mal, utter, tjockskalig & äkta målarmussla, färna, öring, lake samt bottenfauna med höga naturvärden. Målvattendraget ingår dessutom i FVO och fritidsfiske förekommer. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Helgeån från Möckeln har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom mal och färna finns i vattendraget. Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts i vattendraget. Färgtal och ph uppvisar cykliska variationer (Fig. 3). Figur 3 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Helgeån uppströms Delary. perioden 2010-2015 (n=27). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller ligga i underkant i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH pekar på att Helgeån från Möckeln är kraftigt försurningspåverkad. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 5,59-0,006 Dålig s tatus 1,69 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Under 1990-talet gjordes biotopvårdsåtgärder i mindre skala vid sportfiskeområdet Gustavsfors och Fredriksfors. Framförallt öring, men även harr sattes ut under flera års tid i detta område. En fiskväg anlades vid kraftverket i Gustavsfors på 2000-talet. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade för närvarande. - 4 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN MÖCKELN Uppföljning av åtgärder Elfisken har utförts i regi av fiskevårdsområdet vid Gustavsfors och Fredriksfors under flera år i slutet på 1990-talet och fram till 2006. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under perioden varierat mellan 10 och 30 kg/ha/år, beroende på hur mycket doserarna spridit. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget har legat mellan 4 och 8 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 2194,9 2529,3 2531,9 2088,8 3632,7 2398,1 2723,7 2775,0 2109,1 1718,9 1708,6 2069,6 1624,1 1200,0 1444,2 1337,7 Arealdos (kg/ha/år) 18,0 20,8 20,8 17,2 29,8 19,7 22,4 22,8 17,3 14,1 14,0 17,0 13,3 9,9 11,9 11,0 Volymdos (g/m³) 5,2 6,0 6,0 5,0 8,6 5,7 6,5 6,6 5,0 4,1 4,1 4,9 3,9 2,8 3,4 3,2 Medel-Q, S-hype (m³/s) 13,0 12,4 15,2 8,7 14,6 10,9 10,7 18,3 13,2 9,9 12,8 13,6 11,6 8,5 10,0 11,5 "Verklig" volymdos (g/m³) 5,4 6,5 5,3 7,6 7,9 7,0 8,1 4,8 5,1 5,5 4,2 4,8 4,4 4,5 4,6 3,7 Doserarbeskrivning I Möckelns östra tillflöde finns fyra doserare. Samtliga utvärderades av Myrica AB under 2003. Utredningen pekade ut doserarna vid Vare och Kvarnatorp som strategiskt viktiga, inte bara för Garanshultasjön och Virestadssjön. De har, enligt utredningen, även avgörande betydelse för måluppfyllelsen i nedströms liggande Såganässjön, Möckeln och nedan liggande Helgeån. En konsekvens av nämnda utredning blev att doserarparken moderniserades. Doserarna är sedan 2013 anslutna till Movabs Webbaserade övervakningssystem. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Helgeån från Möckeln följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i punkt E88 C030 i Svinaberga. En Srk-station, Srk He 111, finns i Möckelns utlopp. Där sker kemisk provtagning i Srk:s regi 6 gånger per år, men vid fasta tidpunkter. Dessa provtagningar är alltså inte inriktade på att pricka in högflöden. Dessutom ligger den alldeles i början av målvattendraget och tjänar mest till att följa upp sjön Möckeln. En bottenfaunapunkt där provtagning sker årligen finns också i huvudfåran, BF011. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Elfiske görs inte i denna delen av Helgeån. Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 4). Provtagningen i Helgeån från Möckeln får därför - 5 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN MÖCKELN sägas vara väl koordinerad med vattenföringen under de senaste fem åren. Noterade lägstavärden för ph och alkalinitet bör därför hyfsat bra spegla verkligheten under nämnda period. Figur 4 Den kemiska effektuppföljningens överensstä mmelse i tiden med flödestoppar i Helgeån från Möckeln. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödes - topp. RESULTAT Vattenkemi Figur 5 ph och alkalinitet i Helgeån från Möckeln perioden 200-2015 Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (n=27)). Alkalinitet och ph fluktuerar en del under året. Inga ph-dippar under ph=6,0 har emellertid uppmätts 2000-2016. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,06 0,1 0,06 0,11 0,09 0,08 0,05 0,04 0,05 0,07 0,08 0,07 0,07 0,09 0,08 0,07 Lägsta-pH 6,3 6,6 6,2 6,2 6,3 6,0 6,2 6,0 6,1 6,2 6,1 6,0 6,1 6,5 6,4 6,4-6 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN MÖCKELN Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Helgeån från Möckeln under 2000-2015 tyder på en viss förbättring. Från att under början av perioden delvis ha varit betydligt försurningspåverkad har bedömningen sedan 2009 varit obetydlig försurningspåverkan. Totalbedömningen blir därför obetydlig försurningspåverkan. Helgeån fr Möckeln B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 011 1 3 3 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 Elprovfiske Elfiske har utförts i fiskevårdsområdets regi under slutet på 1990-talet och fram till 2006 vid Gustavsfors och Fredriksfors. Utvärderingen har vid de flesta tillfällen visat på godkänt resultat tack vare förekomst av årsyngel av mört. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Med ledning av utförd effektuppföljning har såväl den kemiska som biologiska måluppfyllelsen varit mycket god. Totalbedömningen för hela perioden blir därför att kalkningens mål är uppfyllda. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser följande: Vattenkemi - lägsta uppmätta ph, Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,3 6,6 6,2 6,2 6,3 6,0 6,2 6,0 6,1 6,2 6,1 6,0 6,1 6,5 6,4 6,4 F iskfauna Bottenfauna 1-3 3 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 Behov av åtgärder Behov av biotopvårdsåtgärder finns, men omfattningen är inte känd då kartering saknas. Området närmast uppströms Delarymagasinet uppvisar en stor grad av naturlighet, men rensningspåverkan förekommer. Rensningspåverkan ökar markant upp mot sjön Möckeln vid målvattendragets övre avgränsning. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på åns naturliga djur- och växtliv. Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet. Vattenkemin bör därför sannolikt inte vara begränsande för öring och andra naturliga organismer. Uppströms kalkning behöver därför inte förändras för målvattendragets skull. - 7 -
HELGEÅN LILLÅN FRÅN RÖMNINGEN LILLÅN FRÅN RÖMNINGEN MV10 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSOMRÅDET - 1 -
HELGEÅN LILLÅN FRÅN RÖMNINGEN Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Römningen och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra vid Delary. Vattendragssträckan som är 6,5 km långt avvattnar ett område om 281 km². Lillån vid Ryfors, lågflöde Lillån vid Römningens utlopp, högflöde Försurningssituationen före kalkning I Tuvesjön noterades under slutet av 1970-talet ph-värden kring 4,0. I Hängasjön var lägsta ph-värde strax över 5,0 före kalkstarten 1984. Vid provfiske 1980 i Tuvesjön fångades 38 mörtar <12 cm, detta trots de låga ph-värden som uppmättes i sjön. Även i Hängasjön fångades mört under 12 cm. Vid provfiske i Römningen 1980 syntes inga försurningsskador på mört och braxen. Kalkningens utveckling över tiden Kalkning startade 1982 i Tuvesjön, med dåvarande Fiskeristyrelsen som ansvarig. Strax därefter påbörjades kalkning i flera andra sjöar i området. En kalkdoserare anlades 1984 högt upp i Lillån (Prästebodaån) vid S Ljunga. Ytterligare en doserare installerades 1992 en bit uppströms den första, vid Tutaryd. Ett år senare, 1993, placerades även en doserare uppströms Käskhultasjön. I takt med att doserarna utrustats med flödesstyrning har den spridda kalkmängden minskat avsevärt. Idag kalkas fyra sjöar uppströms målvattendraget. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Lillån under perioden 1985-2015. - 2 -
HELGEÅN LILLÅN FRÅN RÖMNINGEN MOTIV OCH MÅL Motiv I Lillån som ingår i ett fiskevårdsområde finns utter, lake, färna, sandkrypare samt bottenfauna med höga naturvärden. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Lillån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom färna finns i ån. Dessutom har något förhöjda Ali-halter uppmätts då ph varit under 6,0. Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller ligga något i underkant i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH pekar på kraftigt försurningspåverkan. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 5,31-0,007 Dålig s tatus 1,69 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget biotopkarterades 2012, då även förslag till biotopvårdsåtgärder togs fram. Karteringen visade att hela ån är flottledsrensad och därför är i stort behov av åtgärder. Planerade åtgärder Åtgärder planeras inom de närmaste åren, förhoppningsvis via organisationen Helgeå Model Forest. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan 11 och 21 kg/ha/år, vilket motsvarar en verklig volymdos mellan 4 och 6 g/m³. - 3 -
HELGEÅN LILLÅN FRÅN RÖMNINGEN Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Lillån fr Römningen Kalkmängd (ton) 756,0 788,1 1060,5 977,9 1848,8 1103,4 1076,0 1206,1 450,9 197,1 434,3 582,4 406,2 300,5 389,7 335,6 Arealdos (kg/ha/år) 26,9 28,1 37,8 34,8 65,9 39,3 38,3 43,0 16,1 7,0 15,5 20,7 14,5 10,7 13,9 12,0 Volymdos (g/m³) 6,9 7,2 9,7 8,9 16,9 10,1 9,8 11,0 4,1 1,8 4,0 5,3 3,7 2,7 3,6 3,1 Medel-Q, S-hype (m³/s) 3,17 2,79 3,54 1,94 3,86 2,44 2,97 4,36 3,45 2,38 3,18 3,26 2,94 1,81 2,74 2,72 "Verklig" volymdos (g/m³) 7,6 9,0 9,5 16,0 15,2 14,3 11,5 8,8 4,1 2,6 4,3 5,7 4,4 5,3 4,5 3,9 Doserarbeskrivning Doseraren i Södra Ljunga anlades 1984. Den kalkar sjöarna, Hängasjön och Römningen, samt Lillån. Doseraren renoverades år 2001, och utrustades bl a med flödesstyrning. Doseraren i Tutaryd kalkar de målsjöarna Storesjö, Bräkentorpasjön och Södrasjö. Den installerades 1991 och renoverades 1998, och fick då eldrift och skruvmatning samt elektroniskt flödesstyrning. Båda doserarna anslöts 2013 till webbaserat övervakningssystem. Uppströms Käskhultasjön installerades en doserare 1993. Den sköts och drivs numera utan statsbidag av kommunen och FVO. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Lillån från Römningen följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i målpunkten E88 E110. På samma ställe sker provtagning i Srk:s regi, också 6 gånger per år men vid fasta tidpunkter. Dessa provtagningar är alltså inte inriktade på att pricka in högflöden. Vattendraget elfiskas varje år i punkt EF037. Provtagning av bottenfauna sker årligen i huvudfåran, BF014. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Figur 2 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar i Lillån från Römningen. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 4 -
HELGEÅN LILLÅN FRÅN RÖMNINGEN Under 2011-2015 var det endast under 2012 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 2). Provtagningen får därför med undantag för 2012 anses vara tillräckligt väl koordinerad med flödestoppar i vattendraget för att uppmätta minimivärden av ph och alkalinitet ska vara relevanta för nämnda period. RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 3). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i cykler. Figur 3 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Lillån uppströms Delary för åren 2010-2015 (n=25). Figur 4 ph och alkalinitet för Lillån från Römningen 1999-2015 Alkalinitet och ph fluktuerar en del under året. Inga ph-dippar under ph=6,0 har emellertid uppmätts sedan 1999 då mätningarna påbörjades. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,13 0,12 0,16 0,26 0,12 0,1 0,09 0,09 0,05 0,09 0,08 0,06 0,08 0,1 0,06 0,04 Lägsta-pH 6,7 6,6 6,8 7,0 6,3 6,3 6,5 6,4 6,3 6,5 6,4 6,1 6,2 6,5 6,2 6,1-5 -
HELGEÅN LILLÅN FRÅN RÖMNINGEN Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Lillån fr Römningen under 2000-2015 tyder på en obetydlig försurningspåverkan under nästan hela perioden med en dipp kring 2009. Totalbedömningen blir därför obetydlig försurningspåverkan. Lillån fr R ömningen B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 014 1 1 1 1 1 1 1 2 3 2 2 1 1 1 1 Elprovfiske Lillån har stor potential att hysa strömlevande arter som öring och elritsa. Elfisket visar dock på dominans av sjöfauna p g a stor fysisk påverkan. Öring och elritsa fanns i Lillån i början av 1900-talet. År 1995 är enda tillfället då öring fångats på elfiske, men var sannolikt resultat av en tidigare utsättning. Vissa år fångas färna. Fångst av mört- och signalkräftyngel pekar på att försurningen har liten eller obetydlig påverkan på fiskbeståndet. Lillån fr Römningen Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F037 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Lillån fr Römningen E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F037 2 3 2 5 3 2 5 4 3 3 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms däremot vara otillfredsställande p g a avsaknad av strömlevande fisk. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Såväl den kemiska som biologiska måluppfyllelsen har varit mycket god under perioden 2000-2015 (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser följande: Vattenkemi - lägsta uppmätta ph, Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,7 6,6 6,8 7,0 6,3 6,3 6,5 6,4 6,3 6,5 6,4 6,1 6,2 6,5 6,2 6,1 F iskfauna - - - - - - Bottenfauna 1-1 1 1 1 1 1 2 3 2 2 1 1 1 1 Behov av åtgärder Öring och elritsa har tidigare förekommit i Lillån. Anledningen till att dessa arter försvunnit är troligen omfattande flottledsrensning i kombination med sentida försurning. Öring och elritsa har inte lyckats återkolonisera på grund av ett vandringshinder i Lillåns utlopp i Helgeåns huvudfåra. Omfattande restaureringsåtgär- - 6 -
HELGEÅN LILLÅN FRÅN RÖMNINGEN der krävs i hela målvattendragets sträckning. Vandringsvägar för fisk krävs vid Lillåns utlopp i Helgeån och vid en damm inom målvattendraget. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms, med undantag för 2012, ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på åns naturliga djur- och växtliv. Måluppfyllelsen är god m a p såväl kemi som biologi. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet. Vattenkemin bör därför inte vara begränsande för öring och andra naturliga organismer. Kalkningen behöver därför inte förändras för målavattendragets skull. Måluppfyllelse m a p på biologi är uppfylld tack vare fångst av mört- och signalkräftyngel. Ett vattendrag som Lillån bör dock kunna hålla ett stabilt bestånd av öring. För att uppnå detta krävs omfattande restaureringsåtgärder och vandringsvägar för fisk. - 7 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område om 1642 km². - 1 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY Helgeån vid Linnefalla Helgeån vid Visseltofta Försurningssituationen före kalkning I Helgeåns huvudfåra låg ph strax under 5,0 och alkaliniteten kring noll i slutet på 70-talet. Kalkningens utveckling över tiden Helgeån från Delary är nederst beläget i Helgeån i Kronobergs län och tar således emot kalkat vatten från uppströms åtgärdsområden. Kalkningens utveckling över tiden i Helgeån från Delary överensstämmer därför med vad som beskrivs för - 2 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY uppströms liggande målvattendrag. Den totala mängden kalk för Helgeån i Kronoberg visas i diagrammet nedan (fig. 1). Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Helgeån nedströms Delary under perioden 1983-2015. MOTIV OCH MÅL Motiv I Helgeån från Delary finns mal, utter, tjockskalig- och äkta målarmussla, öring, färna, sandkrypare och lake samt bottenfauna med höga naturvärden. Målvattendraget ingår dessutom i fiskevårdsområde och fritidsfiske förekommer. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Helgeån från Delary har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom mal och färna finns i vattendraget. För övrigt har inga höga halter av Ali uppmätts sedan 2010 då mätningarna påbörjades. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) för åre n 2010-2015 (n=30). - 3 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 5,64 0,018 Dålig s tatus 1,69 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Öring sätts ut i Helgeån för sportfiske. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade. Uppföljning av åtgärder Elfiske har utförts på en lokal i Helgeåns huvudfåra vid Linnefalla, 1996 och 1998-2007 inom kalkeffektuppföljningen och därigenom i viss mån följt upp de utsättningar som gjorts. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under perioden varierat mellan 10 och 37 kg/ha/år, beroende på hur mycket doserarna spridit. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget har legat mellan på 4 och 9 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 3193,2 3621,5 3834,2 3349,9 6060,8 3942,5 4313,2 4598,1 3144,0 2115,0 2412,9 3039,3 2336,3 1703,5 2093,9 2032,3 Arealdos (kg/ha/år) 19,4 22,1 23,4 20,4 36,9 24,0 26,3 28,0 19,1 12,9 14,7 18,5 14,2 10,4 12,8 12,4 Volymdos (g/m³) 5,4 6,1 6,4 5,6 10,2 6,6 7,3 7,7 5,3 3,6 4,1 5,1 3,9 2,9 3,5 3,4 Medel-Q, S-hype (m³/s) 19,0 17,8 22,3 12,6 22,1 15,7 16,5 26,9 19,9 14,5 18,9 20,1 17,2 12,1 15,4 17,0 "Verklig" volymdos (g/m³) 5,3 6,5 5,5 8,4 8,7 8,0 8,3 5,4 5,0 4,6 4,0 4,8 4,3 4,5 4,3 3,8 Doserarbeskrivning Kölabodasjöns kalkdoserare installerades 1993. Efter att under en längre tid inte ha fungerat tillfredsställande utreddes doserarkalkningen 2003. Samma år byggdes doseraren om från våt- till torrdosering. Vidare utrustades doseraren med flödesstyrning och fjärrövervakning. Doseraren är sedan 2013 även ansluten till webbaserat övervakningssystem. Ett flertal doserare finns också högre upp i Helgeåns - 4 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY vattensystem, i målvattendrag som rinner vidare ut i Helgeåns huvudfåra. Dessa doserare beskrivs under respektive målvattendrag. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Helgeån från Delary följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i punkt E88 D110 vid Linnefalla samt E88 D120 i Visseltofta. En bottenfaunapunkt i huvudfåran, BF012, provtas årligen. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Elfiske genomförs inte i denna del av Helgeån. Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett, då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen i Helgeån från Delary får därför sägas vara ganska väl koordinerad med vattenföringen under de senaste fem åren. Noterade lägstavärden för ph och alkalinitet bör därför hyfsat bra spegla verkligheten under nämnda period. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Helgeån från Dealry. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödes - topp. RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 4). Samtidigt har ph inte varit under 6,0 vid dessa tillfällen (n=30). Färgtal och ph uppvisar cykliska variationer (Fig. 4). - 5 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Helgeån från Delary (vid Lillefalla) perioden 2010-2015. Figur 5 ph och alkalinitet vid två provpunkter i Helgeån från Delary perioden 2000-2015 Alkalinitet och ph fluktuerar en del under året. Inga ph-dippar under ph=6,0 har uppmätts. Lägsta-Alk (mekv/l) - - - - 0,06 0,06 0,04 0,04 0,04 0,07 0,07 0,05 0,07 0,07 0,06 0,03 Lägsta-pH - - - - 6,1 6,0 6,0 6,0 6,1 6,4 6,2 6,0 6,2 6,4 6,2 6,0-6 -
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY Bottenfauna Undersökning av bottenfauna vid Hallaryd under 2000-2015 tyder på en försurningspåverkan som är obetydlig. Måluppfyllelsen är m a o mycket god. Helgeån fr Delary B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-1 - Elprovfiske Elfiske har utförts på en lokal i Helgeåns huvudfåra vid Linnefalla, 1996 och 1998-2007. Elfiskelokalen var svårfiskad och gav inte något rättvisande resultat och avslutades därför efter 2007. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Med ledning av utförd effektuppföljning har såväl den kemiska som biologiska måluppfyllelsen varit mycket god. Totalbedömningen för hela perioden blir därför mycket god måluppfyllelse. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser följande: Vattenkemi - lägsta uppmätta ph, Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi - - - - 6,1 6,0 6,0 6,0 6,1 6,4 6,2 6,0 6,2 6,4 6,2 6,0 F iskfauna - - - - - - - - - - - - - - - - - Bottenfauna 1-1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-1 - Behov av åtgärder Det finns behov av biotopvårdsåtgärder, men omfattningen är inte känd då kartering saknas. På sträckan finns fyra definitiva vandringshinder där lösningar för fiskvandring behövs. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på åns naturliga djur- och växtliv. Måluppfyllelsen bedöms vara mycket god för hela perioden. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet. Vattenkemin bör därför sannolikt inte vara begränsande för öring och andra naturliga organismer. Kalkningen behöver därför inte förändras för målavattendragets skull. - 7 -
HELGEÅN LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt avvattnar ett område om 73 km². Det finns två definitiva vandringshinder uppströms målvattendraget, men för hela målvattendragssträckan är det fria vandringsvägar för fisk ut i Helgeåns huvudfåra. - 1 -
HELGEÅN LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG Lillån i Hallaryd Försurningssituationen före kalkning I Helgeåns huvudfåra låg ph strax under 5,0 i slutet på 70-talet. I Väglasjön och Vitasjön fångades inga mörtar kortare än 16 cm vid provfiske 1980, men däremot braxen mindre än 12 cm. Uppströms doseraren är det mycket surt med phvärden ner mot 4,5. Sannolikt låg därför även ph i Lillån Hallaryd under 5,0 före kalkning. Kalkningens utveckling över tiden Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Lillån uppströms Hallaryd under perioden 1982-2015. Kalkning startade 1982 i Svartasjö. Året därefter, samt 1984, kalkades även Väglasjö och Vitasjö. Efter ett långt kalkuppehåll installerades 1993 två kalkdose- - 2 -
HELGEÅN LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG rare, en uppströms Vitasjön och en uppströms Väglasjön. Den sistnämnda stängdes 2003, medan Vitasjöns doserare i Ällefors finns kvar än i dag. Den har byggts om i flera omgångar och är numera flödesstyrd och web-uppkopplad. I övrigt direktkalkas idag endast Väglasjön. MOTIV OCH MÅL Motiv Lillån ingår inte i något fiskevårdsområde. I vattendraget finns öring, utter, färna, sandkrypare och lake. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Lillån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på ett möjligt sådant samband (fig. 2). Uppströms doseraren uppmäts höga Ali-halter, dock vid mycket låga ph-värden. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Lillån uppströms Hallaryd för åren 2010-2015. Figuren till vänster avser prover tagna uppströms doeraren (n=21), medan det till höger avser målområdet strax uppströms Hallaryd (n=25). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 4,73-0,037 Dålig s tatus 1,07-3 -
HELGEÅN LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Lillån Hallaryd från Hallaborg karterades 2016 enligt den nya biotopkarteringsmetodiken, men åtgärdsförslag är ännu inte framtaget. Det är fria vandringsvägar upp i Lillån, och utsättning av i huvudsak vuxen öring har skett i Helgeåns huvudfåra vid 14 tillfällen sedan 1995. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade för närvarande. Uppföljning av åtgärder Årliga elfisken i Lillån genomförs. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under perioden varierat mellan 21 och 66 kg/ha/år, beroende på hur mycket doserarna spridit. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget har legat mellan på 7 och 15 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 214,4 250,2 229,8 233,0 383,1 313,8 392,5 485,0 453,0 151,0 184,0 229,4 252,0 166,0 212,0 253,0 Arealdos (kg/ha/år) 29,3 34,1 31,4 31,8 52,3 42,8 53,5 66,2 61,8 20,6 25,1 31,3 34,4 22,6 28,9 34,5 Volymdos (g/m³) 6,9 8,0 7,4 7,5 12,3 10,1 12,6 15,6 14,5 4,8 5,9 7,4 8,1 5,3 6,8 8,1 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,82 0,74 1,01 0,57 1,08 0,68 0,86 1,21 0,93 0,64 0,81 0,93 0,78 0,54 0,80 0,81 "Verklig" volymdos (g/m³) 8,3 10,8 7,2 12,9 11,2 14,7 14,6 12,7 15,4 7,5 7,2 7,8 10,3 9,7 8,4 9,9 Doserarbeskrivning Doseraren i Ällefors som kalkar Svartasjö, Vitasjö och Lillån installerades 1993. Den var 2003 föremål för utredning, vilket fick till följd att en helt ny våtdoserare med flödesstyrning och larm sattes upp 2004. Doseraren är sedan 2013 även ansluten till webbaserat övervakningssystem. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Lillån Hallaryd fr Hallaborg följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i målpunkten E88 F075. Vattendraget elfiskas också varje år i punkt EF013. Provtagning av bottenfauna sker årligen på punkten BF013. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. - 4 -
HELGEÅN LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen får därför sägas vara väl koordinerad med vattenföringen under de senaste fem åren. Noterade lägstavärden för ph och alkalinitet bör därför hyfsat bra spegla verkligheten under nämnda period. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar Lillån Hallaryd. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Något förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Som högst har 29 µg/l uppmätts vid ph=5,5. Uppströms doseraren är Ali-halterna högre och sambandet mellan ph och Ali är tydligt (fig. 2 och 4). Färgtal och ph uppvisar cykliska variationer (Fig. 4). Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Lillån uppströms Hallaryd för åren 2010-2015. Figuren till vänster avser uppströms doseraren och till höger målområdet strax uppströms Hallaryd. - 5 -
HELGEÅN LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG Figur 5 ph och alkalinitet i målvattendraget, respektive uppströms doseraren perioden 1999-2015. Lillån har en varierande kemi där ph stundtals dyker under 6,0. Under hälften av åren 2000-2015 har inte kemisk måluppfyllelse uppnåtts. Uppströms doseraren är det mycket surt med ph-värden ner mot 4,5 (fig. 5). Lägsta-Alk (mekv/l) 0,04 0,05 0,04 0,08 0,03 0,06 0,03 0,04 0,06 0,04 0,02 0,02 0,06 0,06 0,03 0 Lägsta-pH 6,0 6,1 5,9 6,2 5,7 6,0 5,8 6,0 6,1 5,9 5,6 5,6 6,1 6,2 5,8 5,4 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Lillån under 2000-2015 tyder på en försurningspåverkan som är betydlig till stark. Lillån Hallaryd fr Hallaborg B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 013 1 4 3 3 3 1 3 4 3 4 3 3 3 3 3 Elprovfiske Vid elfiske fångas öring högst sporadiskt och i mycket låga tätheter. De öringar som fångas är de som sätts ut inom Hallaryd-Visseltofta FVO som sportfiskeåtgärd. Fram till elfisket 2016 hade ingen lek kunnat konstateras i Lillån, men 2016 påträffades öringyngel för första gången. Vid elfisket fångas bl.a. sandkrypare, färna, mört och signalkräfta i stadier som pekar på bra förhållanden ur försurningssynpunkt. Närheten till Helgeåns huvudfåra gör bedömningen något osäker eftersom fisk kan vandra upp därifrån. Lillån Hallaryd fr Hallaborg Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F013 NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ JA JA JA NEJ JA Lillån Hallaryd fr Hallaborg E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F013 5 5 5 3 5 3 5 5 5 5 5 5 5 5 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara dålig. - 6 -
HELGEÅN LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har bara uppnåtts vid hälften av åren under perioden 2000-2015. Bottenfaunan visar på ännu sämre måluppfyllelse. Resultat från elprovfisken visar däremot på betydligt bättre resultat med måluppfyllelse under de flesta åren. Totalt sett uppnås inte måluppfyllelse. Tabell 2 Måluppfyllelse för Lillån Hallaryd från Hallaborg 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser följande: Vattenkemi - lägsta uppmätta ph, Bottenfauna bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,0 6,1 5,9 6,2 5,7 6,0 5,8 6,0 6,1 5,9 5,6 5,6 6,1 6,2 5,8 5,4 F iskfauna - - Bottenfauna 1-4 3 3 3 1 3 4 3 4 3 3 3 3 3 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Lillån har en varierande vattenkemi, vilket även avspelar sig i resultaten från bottenfaunaundersökningen. En tendens till något förhöjda Ali-halter vid ph-värden under 6,0 har noterats. Delar av Lillån ingår i en förrättning för markavvattning. Den tidigare sänkningen av Hallsjön, direkt uppströms målvattendraget, påverkar troligen negativt. Vidare är Lillåns bottnar överlagrade av ett tjockt lager av järnmangankomplex, vilket sannolikt försämrar livsbetingelserna för fisk och bottenfauna. Behov av åtgärder Kunskaperna om ån och dess fysiska förutsättningar för strömlevande fisk är begränsade. Den biotopkartering som gjordes under 2016 kommer förhoppningsvis att ge ökade kunskaper om detta. Det vattenkemiska målet uppnås inte. Möjligen kan en viss effekt fås genom att skruva upp kalkdoseraren. Det är emellertid ingen självklar åtgärd. Risken finns för att detta bara leder till ökad kalksedimentation i Vitasjön. Troligen kan biotopvårdande åtgärder stärka öringbeståndet något och gynna den reproduktion som nu noterats fr o m 2016. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på åns naturliga djur- och växtliv. Tillrinnande vatten är mycket surt och svårt att åtgärda helt och hållet med kalkning. Varken kemisk eller biologisk måluppfyllelse uppnås varaktigt. Det bör utredas om ökad kalkutmatningen vid doseraren kan ge effekt i målområdet. - 7 -
HELGEÅN LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG Samtidigt visar elfisken på att försurningskänsliga arter har kunnat fortplanta sig de under flesta åren 2000-2015 (och 2016 även öring). Troligen kan biotopvårdande åtgärder hjälpa Lillån att stärka beståndet av strömlevande fisk. Den viktigaste åtgärden vore dock att höja sjöarna till ursprunglig nivå vilket i sin tur skulle kunna minska järn/manganbeläggningarna i vattendraget. - 8 -
LAGAN BJÖRKÖNAÅN FRÅN YAFORS BJÖRKÖNAÅN FRÅN YAFORS MV14 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Björkönaån från Yafors ner till inflödet i sjön Unnen. Vattendragssträckan som är 1,7 km långt avvattnar ett område om 34 km². - 1 -
LAGAN BJÖRKÖNAÅN FRÅN YAFORS Björkönaån vid Yafors Försurningssituationen före kalkning Före kalkstart var ph ner mot 4,0 i Yasjön. Vid provfiske i Yasjön och Nejsjön 1979 var mört- och braxenreproduktionen kraftigt påverkad av försurning. I början av 1980-talet saknade den nedströms liggande sjön Unnen stundtals alkalinitet. - 2 -
LAGAN BJÖRKÖNAÅN FRÅN YAFORS Kalkningens utveckling över tiden Kalkningen påbörjades 1984 i Yasjön och Nejsjön. Året efter kalkades även Hålsjön. Samtliga tre sjöar har sedan dess kalkats årligen, förutom 1991 och 1992 då de av någon anledning inte kalkades alls. Kalkmängderna har med tiden minskat och utgjorde 2015 ca 53% av medelgivan för hela perioden. Figur 1 Kalkmängder som spridits till Björkönaån under perioden 1984-2015. För 2016 motsvarar den planerade kalkmängden 53% av medelmängden för hela perioden. MOTIV OCH MÅL Motiv I Björkönaån från Yafors som ingår i ett fiskevårdsområde finns ett svagt öringbestånd och lake. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Björknaån för åren 2010-2015 (n=27). för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) har bedömts som liten ner till detta ph-värde. Vid analyser under de senaste fem åren har inga Ali- - 3 -
LAGAN BJÖRKÖNAÅN FRÅN YAFORS halter över detektionsgränsen uppmätts i målområdet (fig. 2). Dock har ph aldrig varit under 6,2 vid dessa tillfällen. Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 5,04-0,020 Dålig s tatus 1,1 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Någon biotopkartering finns ej, men däremot ett förslag till biotopvårdsåtgärder från 1990-talet som visar på visst behov av ståndplatser. Med den kunskap vi har idag är bedömningen att hela åsträckan är påverkad av äldre rensningar och i stort behov av åtgärder. En förprojektering/skiss till lösning för fiskvandring finns framtagen för dammen vid Yafors. En ålyngelledare installerades vid Yafors damm efter ett tillsynsbesök under i början på 2010-talet. Återställningen av Önneå kan i förlängningen även ge effekt i Bjökönaån (se Önneån fr Unnen MV15). Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade för närvarande. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan 33 och 42 kg/ha/år, beroende på hur mycket doseraren spridit. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget har legat mellan 6 och 10 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdose r, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 150,2 225,0 226,5 225,9 224,7 201,1 224,5 181,0 158,0 158,0 149,9 158,0 122,0 121,9 125,7 124,5 Arealdos (kg/ha/år) 40,1 60,2 60,6 60,4 60,1 53,8 60,0 48,4 42,2 42,2 40,1 42,2 32,6 32,6 33,6 33,3 Volymdos (g/m³) 7,2 10,8 10,9 10,8 10,8 9,6 10,8 8,7 7,6 7,6 7,2 7,6 5,9 5,8 6,0 6,0 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,69 0,52 0,66 0,37 0,73 0,55 0,60 0,85 0,79 0,48 0,64 0,65 0,68 0,40 0,62 0,57 "Verklig" volymdos (g/m³) 6,9 13,8 10,9 19,2 9,7 11,7 11,9 6,8 6,3 10,4 7,5 7,7 5,7 9,7 6,4 6,9-4 -
LAGAN BJÖRKÖNAÅN FRÅN YAFORS EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Björkönaån följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år i punkt E98 C075 vid Yafors. Vattendraget elfiskas varje år på tre ställen, punkterna EF022, EF056 samt EF043. En bottenfaunalokal i Yafors undersöks årligen, BF015. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle, per år, då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar vid Björkönaån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Figur 4 ph och alkalinitet i Björkönaån perioden 2004-2015 - 5 -
LAGAN BJÖRKÖNAÅN FRÅN YAFORS Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Sedan 2004 när vattenkemiprovtagning infördes har ph och alkalinitet legat på goda nivåer. Kalkningens kemiska mål är därmed uppfyllt. Lägsta-Alk (mekv/l) - - - - 0,17 0,1 0,15 0,07 0,04 0,11 0,12 0,08 0,06 0,1 0,1 0,08 Lägsta-pH - - - - 6,7 6,4 6,7 6,5 6,3 6,6 6,6 6,2 6,3 6,6 6,6 6,5 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Björkönaån under 2000-2015 pekar på en tydlig förbättring m a p försurning. Från att under början av perioden ha bedömts som betydligt försurningspåverkad har bedömningen under senare år visat på allt fler tillfällen med obetydlig försurningspåverkan. B jörkönaån fr Y afors B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 015 1 3 3 3 3 1 3 1 2 1 2 1 1 1 1 Elprovfiske Elfisket har under alla år fram till 2010 visat på en svag öringstam i Björkönaån. Reproduktion har inte kunnat konstateras förrän man 2012 bytte till en bättre elfiskelokal. År 2014, ett år med höga flöden, fångades inga öringyngel. Det dåliga resultatet var troligen en effekt av att ån och fiskbeståndet är påverkat av äldre tiders rensning, vilket gör vattenhastigheten blir väldigt hög vid höga flöden. Vidare det finns få ståndplatser för mindre fisk. Möjligen finns sjövandrande öring i sjön Unnen som går upp och leker i Björkönaån. Inga rapporter om detta finns dock från Unnen de senaste åren. Figur 5 Öringtätheter i Björkönaån 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Björkönaån fr Yafors Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F022 JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ JA Björkönaån fr Y afors E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F022 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 4 2 2 2 Vid lokalbytet förändrades VIX-klassningen från dålig till god status tack vare dominans av öring i fångsten. - 6 -
LAGAN BJÖRKÖNAÅN FRÅN YAFORS DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Såväl den kemiska som den biologiska måluppfyllelsen är uppnådd (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi - - - - 6,7 6,4 6,7 6,5 6,3 6,6 6,6 6,2 6,3 6,6 6,6 6,5 F iskfauna - - Bottenfauna 1-3 3 3 3 1 3 1 2 1 2 1 1 1 1 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Målvattendraget har vid första anblicken en till synes opåverkad miljö med goda lek- och uppväxtmiljöer för öring. Ån bär dock spår av äldre tiders rensningar, vilket troligen är orsaken till de stora variationerna i öringtätheter. Det sker emellertid en omfattande fiskvandring upp i ån från sjön Unnen, av bl.a. braxen, ål och annan sjöfauna och möjligen även sjölevande öring. Målvattendragets övre avgränsning utgörs av ett definitivt vandringshinder i form av en gammal kvarndamm. Behov av åtgärder Biotopvård skulle troligen ha snabb och stor effekt på öringbeståndet. Fri fiskvandring längre upp i systemet behövs vid kvarndammen. Vid elfiske har stim av stor braxen fångats strax nedströms vandringshindret. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Björkönaåns naturliga djur- och växtliv. Kalkningens målsättning är uppnådd. Biotopvårdsåtgärder skulle troligen ge snabb och stor effekt på öringtätheterna. Björkönaån når inte sin fulla potential som lekområde för sjövandrande öring p g a rensningar. - 7 -
LAGAN ÖNNEÅN FRÅN UNNEN ÖNNEÅN FRÅN UNNEN MV15 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET - 1 -
LAGAN ÖNNEÅN FRÅN UNNEN Allmänt Målvattendraget utgörs av Önneån från Unnens utlopp och ner till inflödet i Bolmen. Vattendragssträckan som är 0,4 km långt avvattnar ett område om 204 km². Önneån vid Önnekvarn våren 2013. Sträckan är nyligen restaurerad. Önneån vid Önnekvarn hösten 2016. Samma sträcka som bilden ovan några år senare. - 2 -
LAGAN ÖNNEÅN FRÅN UNNEN Försurningssituationen före kalkning Före kalkstart var ph ner mot 4,0 i Ältasjön, Knutsnabben, Sandsjön och Yasjön. Vid provfiske i Yasjön och Nejsjön 1979 var mört- och braxenreproduktionen kraftigt påverkad av försurning. I början av 1980-talet saknade Unnen stundtals alkalinitet (fig. 4). Kalkningens utveckling över tiden I Unnen tillförs kalkat vatten huvudsakligen från tre tillflöden. I Unnarydsån i norr startade kalkningen 1981. Under perioden 1986-1992 fanns även en kalkdoserare i området. Sedan 2012 kalkas det enbart på våtmarker och kalkmängden är ca 200 ton/år. Även i Lidhultsån, i söder, startade kalkning 1981. Kalkning med doserare påbörjades tidigt. Doseraren i Hunsberg (Örsjön) är fortfarande i drift medan doseraren i Lidhult är vilande sedan några år tillbaka. Från väster tillförs kalkat vatten via Björknaån. Kalkningen påbörjades 1984 i Yasjön och Nejsjön. Året därefter kalkades även Hålsjön. Samtliga tre sjöar har sedan dess kalkats årligen, förutom 1991 och 1992 då de av någon anledning inte kalkades alls. En väsentlig nedtrappning av kalkmängden har kunnat ske sedan 2009. Till stor del består minskningen av att doserarkalkningen i Lidhult skruvats ned och till slut ställts av (vilande). Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg, båt respektive doserare till Önneån (Unnen) under perioden 1981-2015. För 2016 motsvarar den planerade kalkmängden 55% av medelmängden för hela perioden. MOTIV OCH MÅL Motiv Önneån ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns öring, lake och ål. Närheten till sjöarna Unnen och Bolmen gör att sjölevande arter är vanliga. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. - 3 -
LAGAN ÖNNEÅN FRÅN UNNEN ph-mål Det vattenkemiska målet i Önneån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms som liten ner till detta ph-värde. Vid analyser under de senaste fem åren har inga förhöjda Ali-halter uppmätts i målområdet (fig. 2). Dock har ph aldrig varit under 6,4 vid dessa tillfällen. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Önneån (Unnens utlopp) för åren 2010-2015 (n=30). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i cykler. Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagna av SLU) förefaller ligga något i underkant i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH pekar på att Önneån är kraftigt försurningspåverkad. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 5,05-0,022 Dålig s tatus 1,48 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Hela målvattendraget har återställts till en naturligt strömmande fåra med ett naturligt sjöutlopp ur sjön Unnen. Tidigare fanns ett kraftverk på platsen som löstes in under början på 2000-talet. Öringyngel har satts ut under 2014, 2015 och 2016 och ska fortsätta fram till 2018 innan utvärdering sker. Planerade åtgärder Möjligen behövs finkornigare material tillföras åfåran. Diskussioner om detta har skett med fiskevårdsområdena. Uppföljning av åtgärder Elfiske sker årligen på en lokal. - 4 -
LAGAN ÖNNEÅN FRÅN UNNEN KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har gått från drygt 60 till dagens ca 27 kg/ha/år. För de tre senaste åren motsvarar detta en verklig volymdos i vattendraget på mellan 5 och 8 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 1056,9 1289,9 1303,7 990,0 979,1 1031,0 875,6 909,0 912,3 796,2 755,5 683,3 628,4 572,5 531,1 548,1 Arealdos (kg/ha/år) 51,9 63,4 64,1 48,6 48,1 50,7 43,0 44,7 44,8 39,1 37,1 33,6 30,9 28,1 26,1 26,9 Volymdos (g/m³) 9,4 11,5 11,6 8,8 8,7 9,2 7,8 8,1 8,1 7,1 6,7 6,1 5,6 5,1 4,7 4,9 Medel-Q, S-hype (m³/s) 3,68 2,80 3,71 2,04 3,68 3,05 3,05 4,54 4,15 2,62 3,38 3,48 3,63 2,23 3,29 3,07 "Verklig" volymdos (g/m³) 9,1 14,6 11,1 15,4 8,4 10,7 9,1 6,3 7,0 9,6 7,1 6,2 5,5 8,1 5,1 5,7 Doserarbeskrivning Örsjöns doserare i Hunsberg är ombygg till en modern flödesstyrd anläggning med uppkoppling via internet. Doseraren i Lidhult är vilande sedan 2014. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Önneån från Unnen följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i målpunkten E98 C080 vid Önne. Vattendraget elfiskas också i Önne varje år sedan 2012 på lokalen EF068. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar vid Önneån från Unnen. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödes - topp. - 5 -
LAGAN ÖNNEÅN FRÅN UNNEN Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle per år då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Efter att kalkningen startades upp i början av 1990-talet kunde en gradvis förbättring av Önneåns vattenkemi noteras (fig. 4). Sedan slutet av 1980-talet har ph legat ca 1,5 ph-enheter högre än i slutet av 1970-talet. Därefter har kemin hållit sig på ungefär denna nivå. En viss tendens till sjunkande alkalinitet sedan 2006 har uppmätts, dock fortfarande med god marginal till riktvärdet. Figur 4 ph och alkalinitet i Önneån perioden 1976-2015. Även minimivärden avseende ph har mycket god marginal till mål-ph (se tabell nedan). Överhuvudtaget har inga ph-värden <6,4 noterats sedan mitten av 80- talet (fig. 4). Lägsta-Alk (mekv/l) 0,1 0,12 0,12 0,13 0,13 0,1 0,12 0,08 0,06 0,09 0,1 0,08 0,08 0,09 0,08 0,07 Lägsta-pH 6,9 6,9 6,8 6,5 6,6 6,5 6,6 6,7 6,5 6,6 6,6 6,4 6,6 6,6 6,7 6,6 Bottenfauna Bottenfaunan har ej undersökts fram till 2015. Parametern har dock införts fr o m 2016. Elprovfiske Elfisket visar att de utsatta ynglen har överlevt sin första sommar, men äldre fisk har inte fångats. Tätheterna bör bli avsevärt högre om och när öringen börjar leka och avkomman präglas på sin uppväxtplats redan från start. Förutom öring har - 6 -
LAGAN ÖNNEÅN FRÅN UNNEN sjöfauna fångats p g a närheten till sjöarna Bolmen och Unnen. Yngel av mört och signalkräfta fångas regelbundet. Figur 5 Öringtätheter i Önneån 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar (>0+) övriga årsklasser. Önneån fr Unnen Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F305 JA NEJ JA JA Önneån fr Unnen E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F 305 5 5 4 4 Statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara otillfredsställande, p g a stor andel sjöfauna. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har varit mycket bra under perioden 2000-2015. Elfisket har visat att försurningskänsliga arter eller stadier påträffats under tre av fyra år sedan 2012 då undersökningarna påbörjades. Totalt sett får därför kalkningens mål sägas vara uppfyllt (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,9 6,9 6,8 6,5 6,6 6,5 6,6 6,7 6,5 6,6 6,6 6,4 6,6 6,6 6,7 6,6 F iskfauna - - - - - - - - - - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - - - - - - - - - 7 -
LAGAN ÖNNEÅN FRÅN UNNEN Behov av åtgärder Fortsatt utsättning av öring och eventuell tillförsel av finkornigt material i den återskapade åfåran. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Uppströms kalkning har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Önneåns naturliga djur- och växtliv. Minskat nedfall och återhämtning har gjort att kalkdosen fram till idag har kunnat minskas avsevärt. Såväl kemisk som biologisk måluppfyllelse är god. - 8 -
LAGAN - TORPAÅN TORPAÅN MV41 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET - 1 -
LAGAN - TORPAÅN Allmänt Målvattendraget utgörs av Torpaån från Hinnerydssjöarna och ner till inflödet i Bolmån. Vattendragssträckan som är 16,3 km långt avvattnar ett område om 178 km². Torpaån vid Skäckarp vid högflöde Försurningssituationen före kalkning Före kalkstart var flera sjöar i åtgärdsområdet starkt påverkade av försurning, med ph ner mot 4,5 i Skärsjön och Mäen samt i Torpaån. Vid provfiske i Mäen 1980 var mörtreproduktionen tydligt påverkad av försurning. Figur 1 ph och alkalinitet i Torpaån perioden 1976-2002 Efter att doserarkalkning i Skäckarp påbörjats 1983 kunde en väsentlig skillnad i Torpaåns vattenkemi noteras (fig. 1). ph ökade med ca en enhet och alkalinitet över 0,05 mekv/l kunde plötsligt uppmätas. - 2 -
LAGAN - TORPAÅN Kalkningens utveckling över tiden Åtgärder i området startade 1983 med kalkning av Mäen, samt att en kalkdoserare sattes upp i Torpaån vid Skäckarp. Denna är idag avvecklad och ersatt av en ny doserare längre upp i systemet vid Bägaryd. Den senare togs i drift 2008. Under perioden 1984-87 påbörjades kalkning i ytterligare 5 sjöar i området. Kalkningen i fyra sjöar pågår alltjämt, medan två är vilande. Figur 2 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive med doserare till Torpaån under perioden 1983-2015. Ny doseraren installerades 2008. MOTIV OCH MÅL Motiv Torpaån ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns ett svagt öringbestånd. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland öringen. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Torpaån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms som liten ner till detta ph-värde. Detta stöds av analyser under de senaste fem åren. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet. Inte heller uppströms doseraren är Ali-halterna särskilt höga. Som högst har 27 µg/l uppmätts vid ph=4,8 (fig. 3). - 3 -
LAGAN - TORPAÅN Figur 3 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Torpaån för åren 2010-2015. Figuren till vänster avser uppströms doseraren (n=43) och till höger i målområdet (n=44). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller ligga något i underkant i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH pekar på kraftigt försurningspåverkan. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 4,76-0,020 Dålig s tatus 1,37 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Torpaån har biotopkarterats och en förprojektering av biotopvård vid Skäckarpsfallen i nedre delen av målvattendraget har tagits fram. Inga åtgärder har dock utförts. I målvattendraget finns inga kända vandringshinder och det är fria vandringsvägar ut i Bolmån nedströms. I Bolmån har öring satts ut tidigare år. Högre upp i Torpaåns avrinningsområde, uppströms målvattendraget, finns flera vandringshinder. En fiskväg, med främst mört som målart, har anlagts vid utloppet ur den försurade Skärsjön. Öring har satts ut i ett biflöde från Skärsjön, högt upp i avrinningsområdet. Planerade åtgärder Biotopvård vid Skäckarpsfallen har under 2000-talet förankrats med markägare m.fl., men sköts på framtiden pga. en nära förestående rensning i delar av ån som ingår i en förrättning. Rensningen är nu klar, men någon tidplan för genomförande av biotopvården finns inte och projektet ligger i träda. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat kring 24 och 35 kg/ha/år och en verklig volymdos i vattendraget kring 10 g/m³. - 4 -
LAGAN - TORPAÅN Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 663,1 685,1 724,0 601,8 873,8 858,9 910,3 818,0 774,0 526,5 556,2 616,0 568,1 419,2 520,5 569,6 Arealdos (kg/ha/år) 37,3 38,5 40,7 33,8 49,1 48,3 51,2 46,0 43,5 29,6 31,3 34,6 31,9 23,6 29,3 32,0 Volymdos (g/m³) 7,2 7,4 7,8 6,5 9,4 9,3 9,8 8,8 8,4 5,7 6,0 6,7 6,1 4,5 5,6 6,2 Medel-Q, S-hype (m³/s) 1,94 1,59 2,10 1,28 2,27 1,66 1,88 2,58 2,24 1,56 1,85 2,06 1,91 1,29 1,78 1,79 "Verklig" volymdos (g/m³) 10,8 13,7 10,9 14,9 12,2 16,4 15,4 10,1 11,0 10,7 9,5 9,5 9,4 10,3 9,3 10,1 Doserarbeskrivning Fram till 2008 fanns en kalkdosare i Torpaån i Skäckarp. Syften med denna då den sattes upp 1983 var att kalka sjön Kösen som för övrigt inte ingår i dagens åtgärdsområde. En ny modern torrdoserare, med flödesstyrning, installerades 2008 längre upp i ån vid Bägaryd. En betydligt längre vattendragssträcka än tidigare kunde på så sätt kalkas. Doseraren anslöts 2013 till Movabs övervakningsystem Magna. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Torpaån följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i målpunkten E98 D125 i Skäckarp, där den gamla nedlagda doseraren stod, minst 6 gånger per år. En styrpunkt, E98 D025, ligger alldeles uppströms doseraren i Bägaryd. Här sker provtagning också minst 6 gånger per år. En bottenfaunapunkt, BF045, finns på samma plats som målpunkten där provtagning genomförs årligen. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Figur 4 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Torpaån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. Flödena (s-hype) är hämtade från smhi.se. Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle, per år, då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 4). Uppmätta minimivärden för ph - 5 -
LAGAN - TORPAÅN och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 5). En viss ökning av Ali-halten tycks ske när ph närmar sig 5,0. Som högst har 27 µg/l uppmätts vid ph=4,8 uppströms doseraren (fig. 3). Figur 5 Oorganiskt aluminium ( Ali), vattenfärg och ph i Torpaån perioden 2010-2015. Figuren till vänster avser uppströms doseraren och till höger i målområdet vid Skäckarp. Efter att doserarkalkning i Skäckarp påbörjats 1983 uppmättes en väsentlig skillnad i Torpaåns vattenkemi (fig. 1). ph hoppade upp ca en enhet och alkalinitet kring 0,05 mekv/l, och högre, kunde plötsligt uppmätas. Figur 6 ph och alkalinitet i Torpaån vid Skäckarp perioden 1999-2015. Doseraren i Skäckarp skrotades 2008 samtidigt som en ny modern doserare installerades uppströms i Bägaryd. Effekten av denna framgår tydligt i form av högre ph och alkalinitet från denna tidpunkt. Doseraren i Skäckarp togs ur bruk 2008 samtidigt som en ny modern doserare installerades i Bägaryd, längre uppströms. Effekten av denna framgår tydligt i form av högre ph och alkalinitet från denna tidpunkt och framåt (fig. 6). - 6 -
LAGAN - TORPAÅN Lägsta-Alk (mekv/l) 0,05 0,05 0 0,05 0,05 0,03 0 0,05 0,09 0,1 0,08 0,04 0,05 0,1 0,03 0,06 Lägsta-pH 6,1 5,9 5,4 5,9 6,0 5,8 5,4 6,0 6,5 6,5 6,3 5,7 6,2 6,3 5,6 6,2 Även den kemiska måluppfyllelsen har uppnåtts sedan 2007. Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Torpaån påbörjades 2010. Resultaten tyder på en försurningspåverkan som är måttlig till betydlig. Måluppfyllelsen uppnås m a o inte alla år. Artsammansättningen är dock, enligt bottenfaunakonsulten, inte helt typisk för försurningspåverkade lokaler. Eventuellt kan detta vara en effekt av annan påverkan än försurning, tex flottledsrensning eller reglering. Torpaån Bottenfauna - försurningspåverkan BF045 3 3 2 3 3 2 Elprovfiske Elfiske i Torpaån har utförts vid ett fåtal tillfällen p g a att lokalen är svårfiskad redan vid låga flöden och att botten är täckt med järn/mangan-utfällningar som gör stenarna hala. Vid de fåtal gånger som elfiske har gått att genomföra har öringyngel fångats en gång. I övrigt har inga arter eller stadier av arter som ger godkänd måluppfyllelse fångats. Torpaån Bedömning måluppfyllelse - Elfiske EF266 N E J JA Torpaån Elfiske - Statusbedömning (VIX) EF266 5 2 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen är bra, medan bottenfaunan visar på viss försurningspåverkan. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. Bedömning Måluppfyllelse Vattenkemi 6,1 5,9 5,4 5,9 6,0 5,8 5,4 6,0 6,5 6,5 6,3 5,7 6,2 6,3 5,6 6,2 Fiskfauna - - - - - - - - - - - - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - 3 3 2 3 3 2-7 -
LAGAN - TORPAÅN Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Flottledsrensning och ett aktivt markavvattningsföretag gör att Torpaån reagerar snabbt på nederbörd vilket påverkar biologin negativt i hög grad. Behov av åtgärder Hela Torpaåns sträckning är i behov av åtgärder i form av biotopvård. Ån ingår dock i en förrättning för markavvattning och har även använts som flottled. Stora svårigheter finns att få till biotopvård på grund av att rensningar fortfarande sker inom ramen för förrättningen. Ett högt kulturhistorisk värde på de delar av ån där tydliga flottningslämningar finns försvårar ytterligare framtida biotopvård. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Torpaåns naturliga djur- och växtliv. Det vattenkemiska målet uppnås men däremot inte det biologiska, vilket sannolikt beror på fysisk påverkan som beskrivits ovan. Totalt sett uppnås därför inte måluppfyllelse. - 8 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN ÖSSJASJÖN VÄNNEÅN FRÅN ÖSSJASJÖN MV18 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Vänneån från Össjasjön och ner till inflödet i Vänneåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 4,0 km långt avvattnar ett område om 9,0 km². Vänneån strax nerströms Össjasjön - 1 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN ÖSSJASJÖN Försurningssituationen före kalkning Före kalkning uppmättes ph-värden ner mot 4,7 i Össjasjöns avflöde. Kalkningens utveckling över tiden Åtgärder i området påbörjades så sent som 1990 då Össjasjön kalkades både i sjön och på uppströms våtmarker. Två år senare gjordes en omfattande våtmarkskalkning med hela 470 ton i området (fig. 1). Sedan år 2000 har de årliga kalkmängderna legat på ungefär samma nivå fram till 2013, då våtmarkskalkningen ökades stegvis för att 2015 hamna på ca 42 ton. Figur 1 Kalkmängder som spridits till Vänneån under perioden 1990-2015. Observera att stapeln för 1994 är bruten och avser 470 ton våtmarkskalk ning. MOTIV OCH MÅL Motiv Vänneån från Össjasjön ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns öring, utter och flodkräfta. Förekomsten av flodkräfta är osäker det men kan finnas refuger med restbestånd kvar trots kräftpest. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Vänneån från Össjasjön bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms som liten ner till detta ph-värde. Detta stöds av analyser under de senaste fem åren. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet (fig. 2). - 2 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN ÖSSJASJÖN Figur 2 Sambandet mel lan ph och oorganiskt aluminium= Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Vänneån från Össjasjön för åren 2010-2015 (n=30). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagna av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH pekar på att Vänneån från Össjasjön är kraftigt försurningspåverkad. Målv attend Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 rag - ID ph Alk m ekv /l S tatus dph MV18 4,66-0,033 Dålig status 1,23 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Vänneån från Össjasjön biotopkarterades 2006 och förslag på åtgärder finns framtaget. Det finns tre definitiva vandringshinder i bäcken. Planerade åtgärder Inga planerade åtgärder. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under de tre senare år höjts och låg 2015 kring 46 kg/ha/år. Under perioden 2011-2015 har den verkliga volymdosen i vattendraget varierat mellan 6 och 11 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal- och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 32,0 32,0 30,0 29,3 29,0 30,0 29,2 31,1 30,7 17,2 30,2 31,9 31,0 36,1 36,1 41,5 Arealdos (kg/ha/år) 35,6 35,6 33,3 32,6 32,2 33,3 32,4 34,6 34,1 19,2 33,5 35,4 34,4 40,1 40,1 46,1 Volymdos (g/m³) 6,1 6,1 5,7 5,6 5,5 5,7 5,5 5,9 5,8 3,3 5,7 6,0 5,9 6,9 6,8 7,9 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,15 0,12 0,16 0,10 0,19 0,13 0,16 0,21 0,18 0,12 0,15 0,16 0,16 0,10 0,14 0,14 "Verklig" volymdos (g/m³) 6,7 8,6 5,8 9,5 4,9 7,4 5,9 4,8 5,3 4,7 6,6 6,2 6,3 11,3 7,9 9,2-3 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN ÖSSJASJÖN EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Vänneån från Össjasjön följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år i målpunkten E98 I043. I vattendragets början finns också en provpunkt, E98 I040, där provtagning sker två gånger per år, mest för att följa upp kalkningen i Össjasjön. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast 2013 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). 2013 inleddes med ett kraftigt högflöde under nyårshelgen då personalen var ledig. Övriga året präglades däremot av låga flöden och ingen topp ens nådde upp till 50% av maxflödet i början av året. Däremot prickades de viktigaste flödestopparna under året. Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under hela den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar vid Vänneån från Össjasjön. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Alkalinitet och ph har fluktuerat en del. Under fyra av åren 2004-2015 har ph-målet inte uppnåtts. - 4 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN ÖSSJASJÖN Figur 4 ph och alkalinitet i Vänneån från Össjasjön perioden 2004-2015 Lägsta-Alk (mekv/l) - - - - 0,09 0,04 0,04 0 0,02 0,08 0 0 0,04 0,06 0,04 0,04 Lägsta-pH - - - - 6,2 5,8 5,9 5,3 5,5 6,2 5,3 5,5 5,8 6,1 5,8 5,9 Bottenfauna Bottenfaunan har ej undersökts fram till 2015. Parametern har dock införts fr o m 2016. Elprovfiske Fiskfaunan har ej undersökts. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Målvattendraget har endast undersökts m a p vattenkemi. Måluppfyllelse har inte uppnåtts alla undersökta år. En viss tendens till förbättring kan skönjas de senaste fyra åren. Totalbedömningen blir därför att kemisk måluppfyllelse uppnås. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. Bedömning Måluppfyllelse Vattenkemi - - - - 6,2 5,8 5,9 5,3 5,5 6,2 5,3 5,5 5,8 6,1 5,8 5,9 Fiskfauna - - - - - - - - - - - - - - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - - - - - - - Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Kalkningen har inte riktigt räckt till vissa år, och har därför ökats på i flera steg sedan 2012. - 5 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN ÖSSJASJÖN Behov av åtgärder Det finns tre definitiva vandringshinder i målvattendraget. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på bäckens naturliga djur- och växtliv. Måluppfyllelse har inte uppnåtts alla undersökta år. Kalkningen av uppströms våtmarker har ökats på i flera steg sedan 2012. Tiden får utvisa om detta är tillräckligt för varaktig kemisk måluppfyllelse. Enligt uppgift finns ett bestånd av flodkräfta i Össjasjön. Det bör därför övervägas om ph-målet ska höjas upp från 5,6 till 6,0. Undersökning med elfiske har hittills inte företagits i och bör därför införas som ett led i effektuppföljningen. - 6 -
LAGAN KÅPSJÖBÄCKEN FRÅN SKINNERSBÖKE KÅPSJÖBÄCKEN FRÅN SKINNERSBÖKE MV16 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Kåpsjöbäcken från Skinnersböke och ner till inflödet i Bäcken från Össjasjön. Vattendragssträckan som är 0,7 km långt avvattnar ett område om 3,6 km². Kåpsjöbäcken vid provpunkt E98 I050, uppströms resp nerströms vägen Försurningssituationen före kalkning Kåpsjöbäcken uppströms kalkdoseraren var före kalkning, och är fortfarande, kraftigt sur med ph-värden ner mot 4,5. - 1 -
LAGAN KÅPSJÖBÄCKEN FRÅN SKINNERSBÖKE Kalkningens utveckling över tiden Kalkning påbörjades 1985 med att doseraren i Skinnersböke startades upp. Första året spred doseraren hela 400 ton. Därefter har den årligt spridda kalkmängden minskat undan för undan. Medelmängden spridd kalk sedan start är ca 50 ton/år. Doseraren uppgraderades 2003 till en modern våtdoserare med fjärrlarm och elektronisk flödesstyrning. Doserarkalkningen upphörde 2014 (vilande) på grund av svårigheter med tillsyn och kalkpåfyllning, då markägaren under delar året börjat hägna av tillfartsvägen och hålla tjurar runt doseraren. En annan orsak var att huvudmannen ansåg att tillrinningen var så dålig att det inte gick att köra doseraren. Istället kalkades på försök en våtmark nedströms doseraren 2015. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg respektive doserare till Kåpsjöbäcken under perioden 1985-2015. Doserarkalkningen upphörde 2014 och istället kalkades nedströms liggande våtmark. MOTIV OCH MÅL Motiv I Kåpsjöbäcken finns öring, flodkräfta och utter. Förekomsten av flodkräfta är osäker men det kan finnas refuger med restbestånd kvar trots kräftpest. Området ingår i ett fiskevårdsområde. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning, däribland den ovan nämnda öringen. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Kåpsjöbäcken bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms som liten ner till detta ph-värde. Detta stöds av analyser under de senaste fem åren. Även vid ph ned till 5,2 har inga höga halter av Ali uppmätts. Inte heller uppströms doseraren är Ali-halterna höga, åtminstone inte vid ph>5,0 (fig. 2). - 2 -
LAGAN KÅPSJÖBÄCKEN FRÅN SKINNERSBÖKE Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Al i) uppströms (n=30) respektive nedströms (n=41) doseraren åren 2010-2015. Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagna av SLU) stämmer väl överens med vad som uppmäts uppströms kalkdoseraren. Delta-pH tyder på att Kåpsjöbäcken är måttligt försurningspåverkad. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 4,52-0,055 Måttlig s tatus 0,55 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Kåpsjöbäcken har biotopkarterats 2006 och även ett åtgärdsförslag finns framtaget. Det finns två definitiva vandringshinder uppströms målvattendragssträckan. Inom själva målvattendraget är det däremot fria vandringsvägar för fisk ut i Vänneåns huvudfåra. Utsättning av öring sker i Vänneån och har troligen också utförts vissa år i Kåpsjöbäcken. Vid elfiske fångas öring med stabila tätheter. Planerade åtgärder Inga åtgärder planeras. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har genom åren varit legat mellan 0 och 330 kg/ha/år. Variationen i kalkdos har m a o varit mycket stor och beror troligen på tillsynspersonalens olika ambition och kalkdoserarens funktion. - 3 -
LAGAN KÅPSJÖBÄCKEN FRÅN SKINNERSBÖKE Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder och arealdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kåpsjöbäcken fr Skinnersböke Kalkmängd (ton) 89,0 118,0 72,0 30,0 23,0 13,0 47,0 50,6 32,5 15,3 0,0 57,7 14,0 0,0 15,8 37,0 Arealdos (kg/ha/år) 247,2 327,8 200,0 83,3 63,9 36,2 130,7 140,6 90,4 42,4 0,0 160,3 38,9 0,0 43,9 102,8 Volymdos (g/m³) 42,2 55,9 34,1 14,2 10,9 6,2 22,3 24,0 15,4 7,2 0,0 27,4 6,6 0,0 7,5 17,5 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,06 0,05 0,07 0,04 0,07 0,05 0,06 0,08 0,07 0,05 0,06 0,07 0,06 0,04 0,06 0,06 "Verklig" volymdos (g/m³) 46,9 79,1 35,1 24,2 9,7 8,1 23,8 19,5 14,1 10,4 0,0 28,1 7,2 0,0 8,7 20,5 Doserarbeskrivning Doseraren i Skinnersböke installerades 1985. Efter att under en längre tid inte ha fungerat tillfredsställande, byggdes doseraren om 2003 till en modern våtdoserare med fjärrlarm och elektronisk flödesstyrning. Vidare försågs doseraren med vevspjäll och nytt skruvpaket och ny slurryberedare. Doserarkalkningen upphörde 2014 (vilande). EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Kåpsjöbäcken från Skinnersböke följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i målpunkten E98 I050. Uppströms doseraren, som nu är vilande och har ersatts med våtmarkskalkning, finns en styrpunkt med frekvens 6 gånger per år, E98 I045. Elfiske sker årligen på lokalen EF012. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast under 2013 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen i stort får därför anses vara tillräckligt väl koordinerad med flödestoppar i vattendraget för att uppmätta minimivärden av ph och alkalinitet ska vara relevanta för nämnda period. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Kåpsjöbäcken. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 4 -
LAGAN KÅPSJÖBÄCKEN FRÅN SKINNERSBÖKE RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 4). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i årliga cykler. Det är dock svårt att se ett regelbundet samband mellan dessa båda parametrar. Figur 4 Oorganiskt aluminium ( Ali), vattenfärg och ph uppströms respektive nedströms före detta doseraren i Kåpsjöbäcken. Figur 5 ph och alkalinitet i Kåpsjöbäcken för perioden 1995-2015. Vattenkemin i form av ph och alkalinitet har under mätperioden gått från en hög nivå till dagens betydligt lägre nivå, med tillfälliga ph dippar och nollalkalinitet. Låga ph-värden med som lägst 5,2 har uppmätts under de senaste 5 åren. Ingen tendens till förhöjda Ali-halter har dock noterats. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,22 0,3 0,16 0,25 0,03 0,04 0,03 0,07 0,03 0,02 0,01 0 0,02 0 0 0 Lägsta-pH 6,9 7,0 6,8 6,6 5,8 5,7 5,9 6,2 6,0 5,9 5,6 5,5 5,7 5,2 5,3 5,5 Bottenfauna Bottenfauna har ej undersökts fram till 2015. Parametern har dock införts fr o m 2016. - 5 -
LAGAN KÅPSJÖBÄCKEN FRÅN SKINNERSBÖKE Elprovfiske I Kåpsjöbäcken fångas regelbundet öringyngel. Tätheterna är relativt stabila jämfört med många andra vattendrag som undersöks med elfiske, vilket tyder på att den varierande kemin inte har haft någon avgörande betydelse för lyckad reproduktion. Figur 6 Öringtätheter i Kåpsjöbäcken 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Kåpsjöbäcken fr Skinnersböke Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F012 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Kåpsjöbäcken fr S kinnersböke E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F012 2 3 3 2 4 3 2 3 2 3 2 2 2 2 3 VIX-klassningen visar på god status förutom de år som sjöfauna (abborre) påträffas. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har varit dålig under 2010-talet, medan elfisket tyder på att försurningskänsliga arter kan fortplanta sig och fortleva i bäcken. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,9 7,0 6,8 6,6 5,8 5,7 5,9 6,2 6,0 5,9 5,6 5,5 5,7 5,2 5,3 5,5 F iskfauna - Bottenfauna - - - - - - - - - - - - - - - - - Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Det kemiska målet har på senare år inte uppfyllts. Huvudmannen uppger att man haft problem med att få ut kalk p g a dåliga flöden! Vidare har tillsynspersonalen - 6 -
LAGAN KÅPSJÖBÄCKEN FRÅN SKINNERSBÖKE haft svårigheter med tillträde under delar av året, då markägaren börjat hålla tjurar på vägen till och kring doseraren. I brist på annat har våtmarken nedströms doseraren kalkats 2015. Om detta inte slår väl ut måste en förhandling med markägaren inledas för att lösa frågan om tillträde. Behov av åtgärder Visst behov av åtgärder föreligger som t ex att öppna upp vandringshinder och återställa en del rensade sträckor i målvattendraget. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Kåpsjöbäckens naturliga djur- och växtliv. Kalkningens biologiska mål, avseende fiskfaunan, uppnås. Däremot uppnås inte kemisk måppfyllelse. - 7 -
LAGAN ÖRSBÄCKEN FRÅN OLSBORG ÖRSBÄCKEN FRÅN OLSBORG MV19 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET - 1 -
LAGAN ÖRSBÄCKEN FRÅN OLSBORG Allmänt Målvattendraget utgörs av Örsbäcken från Olsborg och ner till inflödet i Vänneåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt avvattnar ett område om 37 km². Örsbäcken vid Vivljunga Försurningssituationen före kalkning Vid provfiske i Grysshultasjön 1977 syntes försurningspåverkan på mörtbeståndet. Hundsjön var fisktom. Flera sjöar och vattendrag i åtgärdsområdet var före kalkning kraftigt påverkade av försurning med ph-värden under 4,0, bl a i Grysshultassjöns utlopp 1976. Kalkningens utveckling över tiden Kalkning påbörjades med att doseraren i Svenshult startades upp 1985. Doseraren som kalkade Grysshultasjön avvecklades 2001. Direktkalkning i Grysshultasjön skedde första gången 1990 med totalt 73 ton. Fr o m 1996 kalkades sjön årligen. Två år senare påbörjades även kalkning av våtmarker uppströms sjön, och 2003 utökades våtmarkskalkningen även till området kring Hundsjön. Denna kalkning fortgår även idag. - 2 -
LAGAN ÖRSBÄCKEN FRÅN OLSBORG Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg respektive med doserare till Örsbäcken under perioden 1987-2015. Observera att kalkning till Hundsjöbäcken inte visas i diagrammet. Doserarkalkningen upphörde 2001. MOTIV OCH MÅL Motiv I Örsbäcken, som ingår i Vänneåns fiskevårdsområde, finns öring, utter och flodkräfta. Förekomsten av flodkräfta är osäker men det kan finnas refuger med restbestånd kvar trots förekomst av kräftpest. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Örsbäcken bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms som liten ner till detta ph-värde. Detta stöds också av analyser under de senaste fem åren. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet och ej heller i Hundsjöbäcken som ansluter strax ovan Örsbäckens inflöde i Vänneåns huvudfåra (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium ( Ali) i Örsbäcken (till vänster, n=28) och i Hundsjöbäcken (till höger, n=22) för åren 2010-2015. - 3 -
LAGAN ÖRSBÄCKEN FRÅN OLSBORG Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagna av SLU) förefaller ligga något i underkant i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH pekar på att Örsbäcken från Olsborg är kraftigt försurningspåverkad. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 4,45-0,078 Dålig s tatus 1,57 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Örsbäcken biotopkarterades 2006 och en åtgärdsplan finns framtagen. Det finns två definitiva vandringshinder och ett partiellt hinder inom målvattendraget. Utsättning av öring sker årligen i Vänneåns huvudfåra för sportfiskeändamål. Öring har fångats vid de fåtaliga elfisken som gjort i Örsbäcken. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade för närvarande. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan 17 och 22 kg/ha/år, vilket motsvarar en verklig volymdos i vattendraget mellan 3 och 6 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal- och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 142,0 95,0 36,0 36,0 61,0 62,7 61,7 61,6 47,4 47,0 46,6 46,0 47,0 49,8 50,1 58,9 Arealdos (kg/ha/år) 51,8 34,7 13,1 13,1 22,3 22,9 22,5 22,5 17,3 17,2 17,0 16,8 17,2 18,2 18,3 21,5 Volymdos (g/m³) 9,8 6,6 2,5 2,5 4,2 4,3 4,3 4,2 3,3 3,2 3,2 3,2 3,2 3,4 3,5 4,1 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,40 0,34 0,47 0,28 0,53 0,35 0,43 0,58 0,49 0,33 0,39 0,46 0,41 0,27 0,39 0,40 "Verklig" volymdos (g/m³) 11,1 9,0 2,4 4,0 3,6 5,7 4,6 3,4 3,1 4,6 3,8 3,2 3,6 5,8 4,0 4,6 Doserarbeskrivning Uppströms Grysshultasjö, i Svenshult, fanns tidigare en doserare. Denna sattes upp 1985 och byttes ut 1992 mot en modernare eldriven torrdoserare från Boliden. P.g.a. felaktig placering var dock effekten på Grysshultasjö blygsam och doseraren avvecklades därför 2001. - 4 -
LAGAN ÖRSBÄCKEN FRÅN OLSBORG EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Örsbäcken från Olsborg följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i målpunkten E98 I115. Strax uppströms målvattendragets början finns också en provpunkt, E98 I110, där provtagning sker två gånger per år, mest för att följa upp kalkningen i Grysshultasjön. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast 2013 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). 2013 inleddes med ett kraftigt högflöde under nyårshelgen då personalen var ledig. Övriga året präglades däremot av låga flöden och ingen topp nådde ens upp till 50% av maxflödet i början av året. Flera andra viktiga flödestoppar under året prickades dock. Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under hela den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Vänneån från Olsborg. Varje rött streck motsvarar ph-värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödes - topp. RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts vare sig i Örsbäcken eller i Hundsjöbäcken under de fem år som mätning pågått (fig. 4). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i årliga cykler. Det är dock svårt att se någon regelbunden samvariation hos dessa båda parametrar. - 5 -
LAGAN ÖRSBÄCKEN FRÅN OLSBORG Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Örsbäcken (till vänster) och Hundsjöbäcken (till höger) 2010-2015 Alkalinitet och ph fluktuerar en del under året. Endast ett ph-värde under 6,0 har uppmätts 2000-2015 (fig. 5). Figur 5 ph och alkalinitet i Örsbäcken perioden 2004-2015 Lägsta-Alk (mekv/l) - - - - 0,08 0,04 0,08 0,03 0,06 0,07 0,05 0,04 0,03 0,05 0,03 0,03 Lägsta-pH - - - - 6,4 6,1 6,4 6,0 6,2 6,4 6,0 6,1 6,1 6,2 6,1 5,9 Bottenfauna Bottenfaunan har inte undersökts fram t o m 2016, men är införd fr o m 2016. Elprovfiske Fiskfaunan undersöktes 2010. Vid detta tillfälle fångades både yngel och äldre öring. Tätheterna var jämbördiga med de som påträffas vid elfisken i övriga delar av Vänneån. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den vattenkemiska måluppfyllelsen har varit bra sedan undersökningarna påbörjades 2004. - 6 -
LAGAN ÖRSBÄCKEN FRÅN OLSBORG Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi - - - - 6,4 6,1 6,4 6,0 6,2 6,4 6,0 6,1 6,1 6,2 6,1 5,9 F iskfauna - - - - - - - - - - - - - - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - - - - - - - - Behov av åtgärder Två definitiva vandringshinder och ett partiellt hinder inom målvattendraget behöver åtgärdas. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Örsbäckens naturliga djur- och växtliv. Den kemiska måluppfyllelsen är god. Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts. Provfiske 2010 visade på måluppfyllelse. - 7 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN VÄNNESJÖ VÄNNEÅN FRÅN VÄNNESJÖ MV17 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Vänneåns huvudfåra från Vännesjö och ner till inflödet i Lagans huvudfåra. Vattendragssträckan som är 23,5 km långt avvattnar ett område om 139 km². Det finns i dagsläget sju definitiva vandringshinder i målvattendraget. - 1 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN VÄNNESJÖ Vänneån vid Fagerdala Vänneån vid Knäred Försurningssituationen före kalkning En bottenfaunaundersökning i Vänneån 1988 visade på kraftig försurningspåverkan. Vid provfiske i Vännesjö 1977 syntes försurningspåverkan på mörtbeståndet. Flera sjöar och vattendrag i åtgärdsområdet var före kalkning kraftigt påverkade av försurning med ph-värden under 4,0. Kalkningens utveckling över tiden Kalkningen i Vänneån startade 1978 som ett gigantiskt försöksprojekt med markkalkning, och med kemisk och biologisk uppföljning i regi av Lunds Universitet. - 2 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN VÄNNESJÖ Under perioden 1978 till 1980 spreds totalt 92 000 ton kalkstenskross (0-3 mm) på åker och ängsmark inom åtgärdsområdet. Den förväntade effekten uteblev emellertid och Vänneån saknade fortfarande regelbundet buffringsförmåga under vår och höst. Projektet avbröts efter några år och kommunen övertog ansvaret för kalkningen. Under mitten av 1980-talet installerades fyra kalkdoserare. Från och med 1991 påbörjades en omfattande kalkning av utströmningsområden (våtmarker). Denna upprepades 1993 och sedan dess har kalkning genomförts med årliga intervall. I början av 1990-talet påbörjades också kalkning av ett 10-tal sjöar. Med tiden har alla kalkdoserare, utom den i Vivljunga, avvecklats. Samtidigt har våtmarks- och sjökalkningen förfinats. Under senare år har doseraren spridit mycket små mängder. Dess uppgift är att förstärka uppströms kalkning så att effekten räcker hela vägen ner till Knäred, där Vänneån rinner in i Lagans huvudfåra. Detta innebär att doseraren är i drift endast då buffringsförmågan i uppströms vatten kommer ned till en kritisk nivå. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Vänneån under perioden 1987-2015. MOTIV OCH MÅL Motiv Vänneån ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns öring, lake, elritsa, bergsimpa, utter och flodkräfta. Förekomsten av flodkräfta är osäker men det kan finnas refuger med restbestånd kvar trots kräftpest. Fritidsfiske förekommer. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Vänneån bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon - 3 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN VÄNNESJÖ provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms som liten ner till detta ph-värde. Detta stöds av analyser under de senaste fem åren. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium ( Ali) för Vänneåns huvudfåra åren 2010-2015 i två provpunkter, dels uppströms Össjasjöns inflöde (till vänster n=32), och dels i Hinneryd uppströms Örsbäckens inflöde (till höger,n=42). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagen av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder på att ingen försurningspåverkan föreligger i Vänneån från Vännesjö. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 4,66-0,033 Dålig s tatus 1,23 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Vänneån biotopkarterades år 2006 och en åtgärdsplan togs fram. Strax efteråt genomfördes biotopvård på ett antal kortare delsträckor och ett mindre vandringshinder åtgärdades i åns övre del. Utsättning av öring sker årligen i Vänneån för sportfiskeändamål. Under 2015 revs en kraftverksdamm ut ungefär mitt i målvattendraget strax nedströms kalkdoseraren i Vivljunga. Åtgärden genomfördes inom ramen för länsstyrelsens tillsyn av vattenverksamheter. Dammen hade tillkommit på senare tid och saknade tillstånd. Planerade åtgärder Inga åtgärder planeras för närvarande. Frågan om fiskvägar och tappning vid Fagerdala vattenkraftverk kommer dock att prövas i Mark- och miljööverdomstolen. Uppföljning av åtgärder Uppföljning av åtgärder sker genom årliga elfisken. - 4 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN VÄNNESJÖ KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen låg i början av perioden på 85 kg/ha/år och har därefter mer än halverats till dagens ca 35 kg/ha/år, vilket motsvarar en verklig volymdos i vattendraget på mellan 8 och 11 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 1181,0 1155,0 821,0 637,9 806,0 695,6 684,4 732,5 527,3 616,4 485,0 643,9 580,0 450,8 437,6 510,9 Arealdos (kg/ha/år) 84,7 82,9 58,9 45,8 57,8 49,9 49,1 52,5 37,8 44,2 34,8 46,2 41,6 32,3 31,4 36,7 Volymdos (g/m³) 15,3 14,9 10,6 8,3 10,4 9,0 8,9 9,5 6,8 8,0 6,3 8,3 7,5 5,8 5,7 6,6 Medel-Q, S-hype (m³/s) 1,74 1,44 2,00 1,26 2,16 1,53 1,79 2,41 2,06 1,43 1,65 1,92 1,77 1,22 1,67 1,71 "Verklig" volymdos (g/m³) 21,5 25,4 13,0 16,1 11,8 14,4 12,1 9,6 8,1 13,7 9,3 10,6 10,4 11,7 8,3 9,5 Doserarbeskrivning Doseraren i Vivljunga är placerad i Vänneåns huvudfåra. Anläggningen är en eldriven våtdoserare som varit i drift sedan 1985. Modernisering av doseraren gjordes 2002 då den bl a utrustades med flödesstyrning och fjärrövervakning samt utrustning för ph-styrning. Doseraren är sedan några år tillbaka även ansluten till övervakning via internet. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Vänneån från Vännesjö följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i tre punkter. E98 I018 ligger uppströms sammanflödet med Össjasjöns vatten. E98 I073 ligger uppströms doseraren i Vivljunga och fungerar både som styr- och målpunkt. E98 I140 är belägen längst ner i huvudfåran vid Knäred, där det också sker provtagning i Srk:s regi 6 gånger per år. Srk:s provtagningar utförs vid fasta tidpunkter och är alltså inte inriktade på att pricka in högflöden. Vattendraget elfiskas varje år på tre lokaler, EF025 strax nerströms sammanflödet med Össjasjöns vatten, samt på två lokaler vid Fagerdala, EF044 och EF030. Två bottenfaunalokaler undersöks årligen, BF018 strax uppströms doseraren samt BF019 vid Fagerdala. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast 2013 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). 2013 inleddes med ett kraftigt högflöde under nyårshelgen då personalen var ledig. Övriga året präglades däremot av låga - 5 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN VÄNNESJÖ flöden och ingen topp nådde ens upp till 50% av maxflödet i början av året. Däremot prickades flera andra flödestoppar under året. Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under hela den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar vid Vänneån från Vännesjö. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 4). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i årliga cykler. Höga färgtal tenderar att följas av låga ph-värden och vice versa. Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Vänneån 2010-2015. Figuren till vänster avser huvudfåran uppströms Össasjöns inflöde och figuren till höger huvudfåran uppströms doseraren (och Örsbäckens inflöde). Sedan sjö- och vattendragskalkningen påbörjades 1984 ökade ph och alkalintet upp till en toppnivå under 1990-talet, med alkalinitet kring 0,4 mekv/l och phvärden kring 7,0. Efter att kalkningen korrigerats hamnade kemin under 2000-talet på mer rimliga nivåer. - 6 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN VÄNNESJÖ Figur 5 ph och alkalinitet i Vänneån perioden 1981-2015. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,12 0,12 0,06 0,12 0,08 0,05 0,05 0,03 0,03 0,06 0,02 0,01 0,03 0,02 0,02 0,02 Lägsta-pH 6,5 6,4 6,1 6,2 6,2 6,2 6,1 6,0 5,7 6,3 5,6 5,5 5,8 5,8 5,6 5,7 Bottenfauna Två lokaler har undersökts i Vänneåns huvudfåra. Vid Fagerdala som ligger i nedre delen av målvattendraget har bottenfaunan visat på obetydlig försurningspåverkan under hela perioden 2000-2015. Vid provpunkten uppströms Vivljunga har däremot bedömningen varierat avsevärt mellan de olika åren under nämnda period. Ingen tydligt trend tycks finnas. V änneån fr V ännes jö B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 018 3 4 3 1 1 3 2 2 4 2 2 3 3 1 2 B F 019 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1-1 1 Elprovfiske Elfiske sker på två lokaler i målvattendraget där den övre vid Hallarna uppvisar låga öringtätheter. Denna lokal är ingen typisk öringlokal vilket kan förklara de sämre siffrorna. Vattenföringen i Vänneån tenderar att öka snabbt vid kraftig nederbörd. Elfiskeundersökningar kan därför inte alltid utföras p g a höga flöden. Om undersökning ändå utförs kan resultaten bli missvisande. Vid Fagerdala är biotopen utmärkt för yngel och där har lek konstaterats varje år. Figur 6 Öringtätheter i Vänneån vid Hallarna (till vänster) och Vänneån vid Fagerdala (till höger) 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). - 7 -
LAGAN VÄNNEÅN FRÅN VÄNNESJÖ Vänneån fr Vännesjö Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F030 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA E F025 JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ JA Vänneån fr Vännesjö E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F025 3 3 3 2 3 3 3 2 4 E F030/044 2 2 2 2 1 1 2 2 2 1 2 1 1 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) är mestadels hög till god under senare år. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har, med undantag för 2011, uppnåtts varje år sedan 2000. Marginalen till ph-målet är dock stundtals liten. Fiskfaunan visar på att försurningskänsliga arter har kunnat fortplanta sig de flesta åren under samma period. Bottenfaunan tyder på försurningspåverkan vissa år uppströms Vivljunga, men ingen alls nedströms. Totalt sett uppnås m a o inte kalkningens mål. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,5 6,4 6,1 6,2 6,2 6,2 6,1 6,0 5,7 6,3 5,6 5,5 5,8 5,8 5,6 5,7 F iskfauna - - - Bottenfauna 3-4 3 1 1 3 2 2 4 2 2 3 3 1 2 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Framförallt är det uppströms doseraren i Vivljunga som bottenfaunan inte uppvisar måluppfyllelse vissa år. Kemin är genomgående också sämre uppströms doseraren i Vivljunga än nerströms. Behov av åtgärder Det finns sju definitiva vandringshinder i målvattendraget som behöver åtgärdas. Dessutom finns behov av biotopvård. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Vänneåns naturliga djur- och växtliv. Vattenkemisk måluppfyllelse uppnås, men däremot inte biologisk. - 8 -
LAGAN ÅLKISTEBÄCKEN FRÅN GUNNALTASJÖN ÅLKISTEBÄCKEN FRÅN GUNNALTASJÖN MV21 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Ålkistebäcken från Gunnaltasjön och ner till inflödet i Krokåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 1,9 km långt avvattnar ett område om 4,4 km². - 1 -
LAGAN ÅLKISTEBÄCKEN FRÅN GUNNALTASJÖN Ålkistebäcken vid provpunkt E98 K110 Försurningssituationen före kalkning I Ålkistebäcken uppmättes 1988 ett ph på 4,5 före kalkning. Kalkningens utveckling över tiden Kalkningen av Gunnaltasjön påbörjades 1988 med 12 ton. Efter ett uppehåll på tre år kalkades sjön på nytt med samma mängd som tidigare. Effektuppföljningen visade emellertid att kalkdosen var för låg. De följande åren ökades kalkmängden gradvis till som mest 42 ton/år 1993. Detta år spreds dessutom kalk två gånger per år, vilket fortgick fram till 2001. Av någon anledning gick man därefter tillbaka till en kalkning per år. Figur 1 Kalkmängder som spridits till Ålkistebäcken (Gunnaltasjön) under perioden 1988-2015 - 2 -
LAGAN ÅLKISTEBÄCKEN FRÅN GUNNALTASJÖN MOTIV OCH MÅL Motiv Ålkistebäcken ingår i ett fiskevårdsområde. I ån fångas årligen öring vid elfiske. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Ålkistebäcken har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms som liten ner till detta ph-värde. Detta stöds av analyser under de senaste fem åren då inga höga halter av Ali uppmätts i målområdet (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och mellan Ali, vattenfärg och ph (till höge r) i Ålkistebäcken (Gunnaltasjöns avflöde) för åren 2010-2015 (n=30). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Möjligen ligger beräknad alkalinitet något lågt. Delta-pH pekar på kraftigt försurningspåverkan. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 4,52-0,054 Dålig s tatus 1,57 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Inga åtgärder är utförda Planerade åtgärder Inga planerade åtgärder - 3 -
LAGAN ÅLKISTEBÄCKEN FRÅN GUNNALTASJÖN KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan 74 och 79 kg/ha/år. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget på 10 och 17 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 29,4 29,6 30,2 15,0 30,4 44,7 34,0 34,0 34,0 33,9 34,0 34,0 34,0 34,8 33,1 32,4 Arealdos (kg/ha/år) 66,8 67,2 68,6 34,0 69,0 101,6 77,3 77,3 77,3 77,1 77,3 77,3 77,3 79,0 75,3 73,6 Volymdos (g/m³) 10,8 10,8 11,1 5,5 11,1 16,4 12,5 12,5 12,5 12,4 12,5 12,5 12,5 12,7 12,1 11,9 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,10 0,08 0,11 0,06 0,12 0,08 0,10 0,13 0,12 0,08 0,10 0,11 0,10 0,07 0,09 0,09 "Verklig" volymdos (g/m³) 9,5 12,2 9,0 7,4 7,9 17,1 10,6 8,0 9,1 14,2 11,3 10,2 10,7 16,7 11,2 11,0 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Ålkistebäcken från Gunnaltasjön följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i målpunkten E98 K110 minst 6 gånger per år. Vattendraget elfiskas också varje år på lokalen EF015. Vattenkemisk provtagning och flöden Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle per år då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödestoppar i Ålkistebäcken. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 4 -
LAGAN ÅLKISTEBÄCKEN FRÅN GUNNALTASJÖN RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått. Som högst har 13 µg/l uppmätts vid ph=5,3 (fig. 2). Efter att årlig kalkning införts 1992 kunde en väsentlig skillnad i vattenkemi noteras (fig. 3). ph hoppade upp nästan en enhet och alkalinitet kunde plötsligt uppmätas. Alkalinitet och ph har ända sedan kalkstart fluktuerat mycket under året. Annat är dock inte att vänta eftersom Gunnaltasjön har en beräknad vattenomsättningstid på 0,1 år. Figur 4 ph och alkalinitet i Ålkistebäcken perioden 1987-2015 Lägsta-Alk (mekv/l) 0 0 0,04 0,1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,02 0 0 Lägsta-pH 5,1 5,1 6,1 6,6 5,4 5,5 5,2 5,5 5,1 5,1 5,2 5,1 5,2 5,8 5,3 5,3 Bottenfauna Ingen undersökning av bottenfaunan har hittills gjorts. Elprovfiske Fiskfaunan visar på måluppfyllelse alla år utom två sedan år 2000. Resultaten varierar betydligt mellan åren. Det är oklart om variationen beror på försurning eller andra faktorer. Stundtals uppmäts emellertid så låga ph-värden att öringens reproduktion borde påverkas negativt. Öringyngel fångas icke desto mindre nästan årligen. Även om öringyngel normalt är stationära och växer upp i närområdet där de kläcks kan det inte helt uteslutas att yngel i viss utsträckning vandrar upp från Krokåns huvudfåra när vattenkemin varit god. Hur som helst skulle troligen tätheterna i Ålkistebäcken kunna öka om kemin förbättrades. - 5 -
LAGAN ÅLKISTEBÄCKEN FRÅN GUNNALTASJÖN Figur 5 Öringtätheter i Ålkistebäcken 1996-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Ålkistebäcken fr Gunnaltasjön Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F015 JA JA NEJ JA JA JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA JA Ålkistebäcken fr Gunnaltasjön E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F015 3 3 4 4 4 2 2 4 4 4 3 2 4 4 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara otillfredsställande eller dålig. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Nästan varje år dippar ph till under 5,6. Endast vid tre enstaka år under 2000-2016 har ph-målet uppnåtts. Dock tycks inte höga Ali-halter uppträda trots att ph stundtals går ner mot 5,1. Däremot noteras försurningskänsliga arter och/eller stadier nästan varje år vid elprovfisken. Med ledning av utförd effektuppföljning får därför den biologiska måluppfyllelsen sägas vara god medan den kemiska är dålig (Tab. 2). Totalt sett uppnås m a o inte måluppfyllelse. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 5,1 5,1 6,1 6,6 5,4 5,5 5,2 5,5 5,1 5,1 5,2 5,1 5,2 5,8 5,3 5,3 F iskfauna - Bottenfauna - - - - - - - - - - - - - - - - - Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Gunnaltasjön har vattenomsättningstid. Det går inte att med enbart sjökalkning uppnå kemisk måluppfyllelse i Ålkistebäcken. Det finns å andra sidan inga andra - 6 -
LAGAN ÅLKISTEBÄCKEN FRÅN GUNNALTASJÖN rimliga alternativ, och eftersom försurningskänsliga arter och/eller stadier noteras nästan varje år vid elfisken bör kalkningen fortsätta. Behov av åtgärder Inga kända behov finns. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Ålkistebäckens naturliga djur- och växtliv. Kemisk måluppfyllelse uppnås endast enstaka år. Trots detta har inga höga Alihalter noterats även om ph stundtals varit ner mot 5,1. Öringyngel fångas nästan årligen. Den biologiska måluppfyllelsen bedöms därför som god. - 7 -
LAGAN KROKÅN FRÅN DOSERAREN I VRÅ KROKÅN FRÅN DOSERAREN I VRÅ - MV20 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET - 1 -
LAGAN KROKÅN FRÅN DOSERAREN I VRÅ Allmänt Målvattendraget utgörs av Krokån från kalkdoseraren i Vrå och ner till Flammabygget. Vattendragssträckan som är 19,6 km långt avvattnar ett område om 178 km². Krokån nerströms Täppet, högflöde Krokån vid Täppet Försurningssituationen före kalkning I Krokåns huvudfåra uppmättes 1977 ph-värden ner till 4,3. Åtskilliga sjöar i åtgärdsområdet var tidigare starkt påverkade av försurning med ph-värden nära 4,0. Vid provfiske i Stönjasjön 1980 saknades mört och braxen och abborren visade reproduktionsstörningar. Kalkningens utveckling över tiden Sjökalkningen inleddes med Stönjasjön 1983. Efterhand tillkom ytterligare objekt och 1991 kalkades totalt fyra sjöar. Året därefter utökades kalkningen till hela 13 sjöar. Med tiden minskade dock antalet kalkades sjöar och 2015 ingick återigen fyra sjöar i kalkplanen, dock inte alla samma som 1991. Doserarkalkningen i Krokån har pågått sedan 1983 (fig. 1). Doseraren byggdes om 2002 och tillsynen övergick 2013 från kommunen till markägaren. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Krokån under perioden 1983-2015. Kalkdoseraren byggdes om 2002. - 2 -
LAGAN KROKÅN FRÅN DOSERAREN I VRÅ MOTIV OCH MÅL Motiv Krokån ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns ett öringbestånd och fritidsfiske förekommer. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Krokån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms som liten ner till detta ph-värde. Detta stöds av analyser under de senaste fem åren. Inga höga halter av Ali har uppmätts vare sig i målområdet eller uppströms doseraren (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Krokån för åren 2010-2015. Figuren till vänster avser uppströms doseraren (n=43) och till höger i målområdet strax uppströms länsgränsen mot Halland (n=44). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Möjligen ligger beräknat ph något lågt. Delta-pH pekar på kraftigt försurningspåverkan. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 4,61-0,026 Dålig s tatus 1,23 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Inga åtgärder har utförts. Planerade åtgärder Inga åtgärder är för planerade för närvarande. - 3 -
LAGAN KROKÅN FRÅN DOSERAREN I VRÅ KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan 62 och 92 kg/ha/år, beroende på hur mycket doseraren spridit. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget har legat mellan 10 och 17 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal- och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 854,6 713,7 808,4 675,4 934,9 1257,8 1154,8 1081,0 948,0 717,6 1042,7 1137,0 1631,0 1088,8 1622,1 1218,1 Arealdos (kg/ha/år) 48,0 40,1 45,5 38,0 52,6 70,7 64,9 60,8 53,3 40,3 58,6 63,9 91,7 61,2 91,2 68,5 Volymdos (g/m³) 7,7 6,4 7,3 6,1 8,4 11,3 10,4 9,7 8,5 6,4 9,4 10,2 14,6 9,8 14,5 10,9 Medel-Q, S-hype (m³/s) 3,22 2,53 3,44 2,20 3,77 2,75 3,25 4,24 3,83 2,57 3,04 3,46 3,25 2,26 3,02 3,03 "Verklig" volymdos (g/m³) 8,4 8,9 7,5 9,7 7,9 14,5 11,3 8,1 7,8 8,9 10,9 10,4 15,9 15,3 17,0 12,8 Doserarbeskrivning Doseraren i Vrå är av typen eldriven våtdoserare. Den installerades 1983 och moderniserades 2002, då utmatningsskruvarna byttes och en ny slurryberedare installerades. Samtidigt fick doseraren flödesstyrning och fjärrövervakning. Tillsyn och driftkontroll av doseraren övertogs 2013 av markägaren. Samma år anslöts doseraren till Movabs fjärrövervakningssystem Magna. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Krokån från kalkdoseraren i Vrå följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i målpunkten E98 K120 vid Täppet. I utloppet av Ljushultasjön sker provtagning med samma frekvens i punkt E98 E080, som till stor del syftar till att följa upp sjön, men som också används i uppföljningssyfte för själva målvattendraget. Dessutom sker provtagning i ån minst 6 gånger per år i styrpunkten E98 E070, som är belägen uppströms doseraren i Vrå, ovan väg 25. Vattendraget elfiskas varje år vid Täppet, punkt EF020. På två ställen provtas även bottenfauna årligen, punkterna BF021 vid Täppet samt BF020 vid Flammabygget. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast under 2013 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen i stort får därför anses vara tillräckligt väl koordinerad med flödestoppar i vattendraget för att uppmätta minimivärden av ph och alkalinitet ska vara relevanta för nämnda period. - 4 -
LAGAN KROKÅN FRÅN DOSERAREN I VRÅ Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Krokån från doseraren i Vrå. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets max imala flödestopp. Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 4). Tvärtom är halterna låga. En ökning av Ali-halten tycks ske först när ph<5,0. Som högst har 29 µg/l uppmätts vid ph=4,6 (fig. 2). Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Krokån perioden 2010-2015. Figuren till vänster avser uppströms doseraren och till höger i målområdet strax uppströms länsgränsen mot Halland. Figur 5 ph och alkalinitet i Krokån perioden 1976-2015 - 5 -
LAGAN KROKÅN FRÅN DOSERAREN I VRÅ Efter att kalkdoseraren i Vrå startats upp 1983 kunde en väsentlig skillnad i Krokåns vattenkemi noteras (fig. 5). ph hoppade upp ca en enhet och alkalinitet kunde plötsligt uppmätas. Trots detta språng har alkalinitet och ph ända sedan kalkstart fluktuerat en del under respektive år. Sedan 2012 har inga ph under 6,0 uppmätts. Den kemiska målsättningen bedöms vara uppfylld. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,07 0,02 0,04 0,09 0 0 0,02 0,01 0,03 0,06 0,03 0,01 0,06 0,06 0,03 0,08 Lägsta-pH 6,2 5,6 5,9 6,2 5,2 5,4 5,7 5,4 5,9 6,4 5,7 5,5 6,0 6,3 6,0 6,4 Bottenfauna Bottenfauna undersöks årligen på två lokaler i Krokån. Vid Flammabygget (BF020) som undersökts sedan 2004 har bedömningen varit obetydlig till måttlig försurningspåverkan hela perioden förutom 2008-2009 då bedömningen var betydlig försurningspåverkan. En tendens till förbättring kan dessutom skönjas mot slutet av perioden, 2014-2015. Vid Täppet (BF021) som ligger uppströms Flammabygget verkar försurningspåverkan vara något kraftigare. Framförallt åren 2014 och 2015 bedömdes försurningspåverkan vara stark till mkt stark. Bottenfaunasamhället 2014 på provpunkten var nästan helt utslaget och endast 37 individer noterades. Artsammansättningen var emellertid inte typiskt för en försurningspåverkad lokal. Kraftigt regn dagen före gjorde att flödet var högt. Enligt konsultens rapport kan andra faktorer än försurning ha påverkat resultatet och därmed bedömningen. Liknande resonemang förs avseende 2015 års bedömning. Mycket tyder på en lokal påverkan vid uppströmspunkten eftersom bottenfaunasamhället nedströms samtidigt inte alls, eller väldigt lite, var påverkat av försurning eller andra faktorer. K rokån från dos V rå B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 021 3 4 3 1 1 3 3 2 3 3 3 3 3 4 4 B F 020 1 1 1 2 3 3 2 2 2 2 1 1 Elprovfiske Tendensen för tätheterna av öring i Krokån vid Täppet är nedåtgående. Även 2016 års preliminära uppgifter tyder på att detta fortsätter. Yngel av öring har fångats varje tillfälle elfiske gjorts förutom 2006 och 2014. Utöver öring fångas ofta yngel av signalkräfta, mört och elritsa, vilket pekar på att försurningskänsliga arter kan leva och fortplanta sig i vattendraget. År 2014 fångades ingen öring vid Täppet. Anledningen till detta är oklar. Andra försurningskänsliga arter fångades dock vid elfisket 2014. Biologisk måluppfyllelse avseende fiskfaunan bedöms vara uppfylld. - 6 -
LAGAN KROKÅN FRÅN DOSERAREN I VRÅ Figur 6 Öringtätheter i Krokån 1993-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Krokån från dos Vrå Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F020 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Krokån från dos Vrå E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F020 2 3 3 2 2 2 3 2 2 2 3 2 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara god. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Det vattenkemiska målet bedöms vara uppfyllt, liksom det biologiska avseende fiskfaunan (Tab. 2). Däremot är målet avseende bottenfaunan inte uppnått. Totalbedömningen blir därför att kalkningens mål inte har uppfyllts. Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara sammantaget vara god. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,2 5,6 5,9 6,2 5,2 5,4 5,7 5,4 5,9 6,4 5,7 5,5 6,0 6,3 6,0 6,4 F iskfauna - - - - Bottenfauna 3-4 3 1 1 3 3 3 3 3 3 3 3 4 4 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse När det gäller de biologiska resultaten pekar bottenfaunan på större försurningspåverkan i den övre provpunkten. Framförallt 2014 och 2015 var skillnaden stor med bedömningen stark påverkan vid Täppet och obetydlig påverkan vid - 7 -
LAGAN KROKÅN FRÅN DOSERAREN I VRÅ Flammabygget. Vid elfisket däremot fångades försurningskänsliga arter och/eller stadier alla år, inklusive 2014-2015, vid Täppet. Dock fångades ingen öring 2014. I konsultrapporten avseende bottenfaunan görs det troligt att även andra faktorer än försurning kan ligga bakom den starka påverkan 2014 och 2015. Detta bör om möjligt utredas. Behov av åtgärder Behovet av åtgärder är okänt. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen av Krokån har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Krokåns naturliga djur- och växtliv. Biologisk måluppfyllelse uppnås avseende fiskfaunan men inte avseende bottenfaunan. Eftersom kemin, avseende ph och alkalinitet, bedöms vara mestadels god och inga förhöjda halter av Ali har uppmätts ens vid ph kring 5,0 förefaller det inte i första hand vara förbättringar av kalkningen som behövs för att uppnå bättre biologisk måluppfyllelse. - 8 -
MIEÅN BASTAREMÅLABÄCKEN FRÅN BASTAREMÅLA BASTAREMÅLABÄCKEN FRÅN BASTAREMÅLA MV24 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Bastaremålabäcken från Bastaremåla och ner till inflödet i Drevån. Vattendragssträckan som är 2,4 km långt avvattnar ett område om 23 km². - 1 -
MIEÅN BASTAREMÅLABÄCKEN FRÅN BASTAREMÅLA Bastaremålabäcken vid provpunkt E85 A075, normalflöde resp. extremt låg flöde Försurningssituationen före kalkning Analysvärden från Bastaremålabäcken före kalkning saknas. De uppströms liggande sjöarna Västra Ramsjön och Övre Arasjön uppvisade på 1970-talet phvärden kring 5,7 som lägst. Med tanke på dagens volymdoser och uppmätta värden i Bastaremålabäcken förelåg sannolikt en betydande förurningspåverkan innan kalkning påbörjades. Kalkningens utveckling över tiden Kalkningen påbörjades 1987 i Västra Ramsjön. Två år senare kalkades även Yttre Arsjön. En större kalkningsinsats skedde 1993 med 149 ton på våtmark och 134 ton i Västra Ramsjön. Våtmarkskalkningen upprepades 1996 med samma giva. Kalkningen utökades 1999 med Yttre Arasjön. Samtliga tre sjöar, och två våtmarksytor, kalkades därefter med viss regelbundenhet. 2012 upphörde kalkningen i Övre Arasjön. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till Bastaremålabäcken under perioden 1987-2015. Våtmarkskalkning återupptogs 2013 på en tidigare kalkad yta. - 2 -
MIEÅN BASTAREMÅLABÄCKEN FRÅN BASTAREMÅLA MOTIV OCH MÅL Motiv Bastaremålabäcken ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns utter, sjövandrande öring, flodkräfta och lake. Förekomsten av flodkräfta är osäker. Det kan finnas refuger med restbestånd. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Bastaremålabäcken har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på ett samband mellan lägre ph-värden och högre Ali-halter (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Bastaremålabäcken för åren 2010-2015 (n=30). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 4,62 0,002 Dålig status 1,33 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Bastaremålabäcken biotopkarterades år 2006, och 2008 togs förslag till biotopvårdåtgärder och fiskvägar fram. Däremot har inga åtgärder utförts. I målvattendraget finns inga definitiva vandringshinder men vid den övre avgränsningen finns ett partiellt hinder. Planerade åtgärder Inga åtgärder är för planerade för närvarande. - 3 -
MIEÅN BASTAREMÅLABÄCKEN FRÅN BASTAREMÅLA Uppföljning av åtgärder Uppföljning via årliga elfisken. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. En höjning av kalkdosen 2015 ger en arealdos på 24 kg/ha/år och en volymdos i vattendraget på 9 g/m³. Den verkliga volymdos i vattendraget har legat mellan 8 och 10 g/m³ de senaste fem åren. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 69,3 - - 26,4 54,1 40,0 43,3 45,5 47,3 48,2 47,3 43,1 44,2 43,9 44,0 54,0 Arealdos (kg/ha/år) 30,1 - - 11,5 23,5 17,4 18,8 19,8 20,6 20,9 20,6 18,7 19,2 19,1 19,1 23,5 Volymdos (g/m³) 11,3 - - 4,3 8,8 6,5 7,0 7,4 7,7 7,8 7,7 7,0 7,2 7,1 7,1 8,8 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,22 0,23 0,26 0,11 0,22 0,13 0,22 0,27 0,19 0,12 0,21 0,20 0,16 0,14 0,18 0,17 "Verklig" volymdos (g/m³) 10,0 - - 7,6 7,8 9,8 6,4 5,3 7,9 13,3 7,1 6,7 9,0 10,2 7,8 10,0 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Bastaremålabäcken från Bastaremåla följs upp i målpunkten E85 A075 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Vattendraget elfiskas årligen i punkt EF001. Bottenfauna provtas årligen i målpunkten, BF022. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstä mmelse i tiden med flödestoppar i Bastaremålabäcken. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsv arar 50% av årets maximala flödes - topp. - 4 -
MIEÅN BASTAREMÅLABÄCKEN FRÅN BASTAREMÅLA Under 2011-2015 var det endast under 2011 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen i stort får därför anses vara tillräckligt väl koordinerad med flödestoppar i vattendraget för att uppmätta minimivärden av ph och alkalinitet ska vara relevanta för nämnda period. RESULTAT Vattenkemi Förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått. Ett tydligt samband mellan ph och Ali har nämnts ovan (fig. 2). Som högst har 30 µg/l uppmätts vid ph=5,5. Kemin varierar en hel del och några ph-värden under 6,0 har noterats. Även alkaliniteten har stundtals varit låg. Figur 4 ph och alkalinitet i Bastaremålab äcken perioden 1999-2015 Lägsta-Alk (mekv/l) 0,05 0,05 0,03 0,1 0,06 0,06 0,06 0,03 0,05 0,07 0,02 0,02 0,05 0,06 0,06 0,04 Lägsta-pH 6,1 6,2 5,7 6,2 6,0 6,0 6,1 5,8 6,1 6,3 5,6 5,6 6,1 6,1 6,2 6,0 Bottenfauna Bottenfaunan i Bastaremålabäcken visar på en minskad försurningspåverkan. Trenden är positiv och har hittills gått från en starkt försurad till en betydligt försurad nivå. Hösten 2013 var bäcken helt uttorkad, men året efter var bottenfaunan återhämtad och uppvisade liknande resultat som år med mer normala flöden. B as taremålabäcken fr B as taremåla B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 022 4 4 3 4 3 1 4 4 3 3 3 2 3 3 3 Elprovfiske Vid elfiske i Bastaremålabäcken fångas alltid öring förutom de år som bäcken torkar ut helt och hållet, som 1994, 1995 och 2013. Öringen är sjölevande och varje - 5 -
MIEÅN BASTAREMÅLABÄCKEN FRÅN BASTAREMÅLA höst går stor öring från Mien upp för att leka. År 2014 noterades mycket höga tätheter av yngel som en följd av att all fisk i bäcken slogs ut året innan p g a torka. Öringen som kläckte våren 2014 var utan konkurrens från äldre artfränder och andra arter. Förutom öring fångas även elritsa, abborre, gädda och lake. Figur 5 Öringtätheter i Bastaremålabäcken 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Bastaremålabäcken fr Bastaremåla Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F001 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Bastaremålabäcken fr Bastaremåla E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F001 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 4 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara god. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har mestadels varit bra under perioden 2000-2015. Några ph-dippar under ph=6,0 har dock förekommit. Elfisket visar på bra måluppfyllelse vid alla tillfällen. Bottenfaunan däremot tyder på en betydlig försurningspåverkan under nästan alla undersökta år. Trots detta bedöms dock kalkningens mål totalt sett vara uppfyllt. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,1 6,2 5,7 6,2 6,0 6,0 6,1 5,8 6,1 6,3 5,6 5,6 6,1 6,1 6,2 6,0 F iskfauna - Bottenfauna 4-4 3 4 3 1 4 4 3 3 3 2 3 3 3-6 -
MIEÅN BASTAREMÅLABÄCKEN FRÅN BASTAREMÅLA Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Något förhöjda Ali-halter har ju noteras redan vid ph strax över 6,0. Bottenfaunan tycks vara påverkad av försurning men inte fiskfaunan. En förklaring skulle kunna vara att den förstnämnda är känsligare för Ali än vad fiskfaunan är. Behov av åtgärder Bäcken är i visst behov av återställningsåtgärder men tätheterna av öring är trots det höga i större delen av målvattendraget. Stundtals låga flöden är en begränsande faktor som är svår att åtgärda. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Bastaremålabäckens naturliga djur- och växtliv. Kalkningens mål bedöms totalt sett vara uppfyllt. Öringföryngring har konstaterats vid samtliga elfisketillfällen. Vissa år torkar dock bäcken ut, som senast 2013. - 7 -
MIEÅN DREVÅN FRÅN DREVSJÖN DREVÅN FRÅN DREVSJÖN MV23 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Drevån från Drevsjön och ner till inflödet i Mien. Vattendragssträckan som är 3,7 km långt avvattnar ett område om 59 km². - 1 -
MIEÅN DREVÅN FRÅN DREVSJÖN Drevån ca 1 km nedströms Drevsjön vid normalflöde resp strax nedströms Drevsjön vid extremt lågt flöde Försurningssituationen före kalkning Före kalkning uppmättes ph-värden ner mot 4,3 i Drevån. Kalkningens utveckling över tiden Kalkningen i Mienområdet påbörjades redan kring 1977. Dessvärre saknar Länsstyrelsen uppgifter om kalkmängder etc. från den s k försöksperioden1976-1981. Beskrivning av kalkningens utveckling i målvattendragen är därför begränsad till tiden efter 1981. Förutom vad som beskrivivs för målvattendraget Bastaremålabäcken redogörs här för övrig kalkning till Drevån. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till Drevån inklusive Bastaremålabäcken under perioden 1987-2015. Kalkning påbörjades 1987 i Hösjön, Väjlen, Fryksjön, Södrasjö och Hättegyl. Kalkningen utökades efter hand till som mest 10 sjöar. 1998 påbörjades även - 2 -
MIEÅN DREVÅN FRÅN DREVSJÖN våtmarkskalkning på ytor i anslutning till Drevån. Under 2000-talet stabiliserade sig den årliga kalkmängden kring 130 ton (Fig. 1). MOTIV OCH MÅL Motiv Drevån ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns utter och sjövandrande öring och lake. Flodkräfta finns i uppströms liggande sjö. Motivet för kalkning är de naturoch nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Drevån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på ett samband mellan lägre ph-värden och högre Ali-halter (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) för åren 2010-2015 i Drevån (vänstra figuren, n=29) och i Bastaremålabäcken (högra figuren n=30). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller ligga något i underkant i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH pekar på kraftigt försurningspåverkan. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 4,60-0,015 Dålig status 1,33 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Drevån biotopkarterades år 2006, och 2008 togs förslag till biotopvårdåtgärder och fiskvägar fram. Samma år utfördes biotopvård på två platser i ån. En lekplats för öring skapades och block och sten återfördes på en kortare - 3 -
MIEÅN DREVÅN FRÅN DREVSJÖN sträcka i övre delen av målvattendraget. I målvattendraget finns inga definitiva vandringshinder, men ett par partiella hinder. Planerade åtgärder Översyn av de partiella hinder som finns i Drevån. I övrigt är inga åtgärder planerade för närvarande. Uppföljning av åtgärder Uppföljning via årliga elfisken. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat kring 30 kg/ha/år, motsvarande en verklig volymdos i vattendraget nedströms på mellan 10 och 16 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 201,3 136,6 147,4 169,3 184,5 162,6 181,4 164,8 181,0 179,9 181,4 174,6 176,8 178,8 177,1 186,9 Arealdos (kg/ha/år) 33,9 23,0 24,8 28,5 31,1 27,4 30,5 27,7 30,5 30,3 30,5 29,4 29,8 30,1 29,8 31,5 Volymdos (g/m³) 12,7 8,6 9,3 10,6 11,6 10,2 11,4 10,4 11,4 11,3 11,4 11,0 11,1 11,2 11,1 11,8 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,56 0,58 0,67 0,28 0,58 0,33 0,57 0,71 0,50 0,30 0,55 0,53 0,41 0,36 0,47 0,44 "Verklig" volymdos (g/m³) 11,3 7,5 7,0 19,0 10,0 15,5 10,2 7,3 11,5 19,2 10,4 10,4 13,8 15,9 12,1 13,4 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Drevån från Drevsjön följs upp i målpunkten E85 A080 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. En provpunkt, E85 A020, ligger långt upp i målvattendraget varvid provtagning sker två gånger om året, mest för att följa upp kalkningen i Drevsjön. Vattendraget elfiskas varje år. Bottenfauna provtas årligen i punkten BF023. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast 2013 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). 2013 inleddes med ett kraftigt högflöde under nyårshelgen då personalen var ledig. Övriga året präglades däremot av låga flöden och ingen topp nådde ens upp till 50% av maxflödet i början av året. Flera andra viktiga flödestoppar under året prickades dock. Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under hela den aktuella perioden. - 4 -
MIEÅN DREVÅN FRÅN DREVSJÖN Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Drevån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Något förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 4). Ett samband mellan ph och Ali har nämnts ovan (fig. 2) och framgår även av figur 4 nedan. Som högst har 25 µg/l uppmätts i Drevån (ph=6,0) och 30 µg/l i Bastaremålabäcken (ph=5,5). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i årliga cykler. Höga färgtal tenderar att följas av låga ph-värden och vice versa. Figur 4 Sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph i Drevån (till höger) och i Bastaremålabäcken (till vänster) för åren 2010-2015 (n=29 resp. 30). Efter att kalkningen påbörjats 1978 kunde en väsentlig skillnad i Drevåns kemi noteras (fig. 5). Även kring 1987 då kalkningen utökades kan ett liknande språng noteras. Lägsta uppmätta ph steg med ca en halv enhet och har sedan dess mestadels legat över 6,0. Ett fåtal ph-dippar under 6,0 har dock noterats samtidigt som ph och alkalinitet har fortsatt fluktuera, men i mindre omfattning än tidigare. - 5 -
MIEÅN DREVÅN FRÅN DREVSJÖN Figur 5 ph och alkalinitet i Drevån perioden 1976-2015. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,08 0,07 0,03 0,16 0,09 0,1 0,08 0,04 0,06 0,08 0,06 0,04 0,06 0,08 0,1 0,06 Lägsta-pH 6,3 6,2 5,7 6,4 6,3 6,2 6,4 5,9 6,2 6,3 6,1 5,9 6,1 6,3 6,5 6,2 Bottenfauna Bottenfaunan i Drevån tyder på varierande försurningspåverkan 2000-2009. Därefter verkar nivån har stabiliserat sig på betydlig försurningspåverkan. Drevån från Drevs jön B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 023 1 4 4 3 3 1 3 2 2 3 3 3 3 3 3 Elprovfiske Vid elfiske i Drevån har öringyngel fångats vid fem av tio elfisketillfällen. Efter att biotopvårdsåtgärder utfördes 2008 kunde man ana en förstärkning av öringbeståndet, men denna trend bröts av torkan 2013. Resultatet av 2014 års elfiske visade inte på någon återkolonisation och 2015 var det återigen för låga vattenflöden. Öringen är sjövandrande och varje höst går stor öring från Mien upp för att leka. Drevån verkar inte vara lika attraktiv för den sjövandrande öringen som tillflödet Bastaremålabäcken där återkolonisation av öring sker direkt efter torrår och då med höga tätheter av öringyngel. Förutom öring fångas även elritsa, abborre, gädda och lake. Figur 6 Öringtätheter i Drevån fr Drevsjön 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). - 6 -
MIEÅN DREVÅN FRÅN DREVSJÖN Drevån från Drevsjön Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F042 JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ Drevån från Drevsjön E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F042 3 2 3 5 2 4 2 2 5 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara otillfredsställande eller dålig. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har varit bra med några få ph-dippar under perioden 2000-2015. Elfisket visar på bra måluppfyllelse vid alla tillfällen utom 2014, vilket troligen är en effekt av föregående års torka. Bottenfaunan däremot tyder på en betydlig försurningspåverkan de flesta av de undersökta åren. Trots detta bedöms kalkningens mål totalt sett vara uppfyllt. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,3 6,2 5,7 6,4 6,3 6,2 6,4 5,9 6,2 6,3 6,1 5,9 6,1 6,3 6,5 6,2 F iskfauna - - - - - - - Bottenfauna 1-4 4 3 3 1 3 2 2 3 3 3 3 3 3 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Något förhöjda Ali-halter redan vid ph strax över 6,0 har noterats. Halten Ali skulle därför kunna blir skadligt hög vid tillfälliga djupa ph-dippar. Bäcken är stundtals påverkad av låga flöden/uttorkning som senast 2013, vilket sannolikt är dem huvudsakliga orsaken till utebliven måluppfyllelse. Behov av åtgärder Enligt biotopkarteringen finns partiella vandringshinder i Drevån som bör ses över. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Drevåns naturliga djur- och växtliv. Kalkningens mål bedöms totalt sett vara uppfyllt. - 7 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN UPPSTRÖMS LUNKSJÖN LUNKBÄCKEN UPPSTRÖMS LUNKSJÖN MV42 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lunkbäcken uppströms Lunksjön. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt avvattnar ett område om 23 km². Lunkbäcken strax uppströms Lunksjön - 1 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN UPPSTRÖMS LUNKSJÖN Försurningssituationen före kalkning Våren 1988 uppmättes ett ph-värde på 4,7 nedströms Nedre Långasjön. Kalkningens utveckling över tiden Verksamheten påbörjades 1987 med att fyra sjöar uppströms målvattendraget kalkades. Från början kalkades sjöarna vart annat år, men ganska snart blev kalkningen årlig. Ytterligare tre sjöar tillkom under åren och för närvarande ingår sju sjöar i kalkplanen. Våtmarkskalkning infördes 1998 på några ytor uppströms nedre delen av målvattendraget. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till Lunkbäcken uppströms Lunksjön under 1987-2015. Våtmarkskalkning infördes som framgår 1998. MOTIV OCH MÅL Motiv Lunkbäcken uppströms Lunksjön ingår i fiskevårdsområde. Motivet för kalkning är sjövandrande öring samt övriga natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Det kan inte uteslutas att det finns restbestånd av flodkräfta i åtgärdsområdet. I bäcken finns potentiella lek- och uppväxtområden för öring. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Lunkbäcken uppströms Lunksjön har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på ett samband mellan lägre ph-värden och högre Ali-halter (fig. 2). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i årliga cykler. Höga färgtal tenderar att följas av låga ph-värden och vice versa. - 2 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN UPPSTRÖMS LUNKSJÖN Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Lunkbäcken uppströms Lunksjön för åren 2010-2015 (n=29). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Möjligen är den beräknande alkaliniteten för hög Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 4,81 0,004 Dålig status 1,71 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Lunkbäcken uppströms Lunksjön biotopkarterades år 2008 och samtidigt togs ett åtgärdsförslag fram. Under 2011 byggdes en fisktrappa förbi ett vandringshinder i nedre delen av målvattendraget. I målvattendraget i övrigt finns inga vandringshinder. 2015 flyttades ett tiotal yngel från Bastaremålabäcken till Lunkbäcken. Planerade åtgärder Fisktrappan behöver smärre justeringar för att fungera även vid låga flöden. I övrigt är inga åtgärder planerade för närvarande. Uppföljning av åtgärder Elfiske genomfördes 2015. Ingen öring fångades dock. Det finns därför ännu inga bevis för att fisktrappan fungerar. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har legat kring 27 kg/ha/år under senare - 3 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN UPPSTRÖMS LUNKSJÖN år. Motvarande verklig volymdos i vattendraget har beräknats till mellan 9 och 14 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 51,6 51,7 53,7 67,2 55,0 55,4 51,9 52,1 57,3 55,1 59,3 58,8 61,4 62,9 62,5 62,0 Arealdos (kg/ha/år) 22,4 22,5 23,3 29,2 23,9 24,1 22,6 22,7 24,9 23,9 25,8 25,6 26,7 27,3 27,2 26,9 Volymdos (g/m³) 8,1 8,1 8,4 10,5 8,6 8,7 8,1 8,2 9,0 8,6 9,3 9,2 9,6 9,9 9,8 9,7 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,22 0,22 0,26 0,11 0,22 0,12 0,22 0,28 0,20 0,12 0,21 0,21 0,16 0,14 0,19 0,17 "Verklig" volymdos (g/m³) 7,4 7,5 6,4 20,0 7,8 14,2 7,4 5,9 9,3 15,1 8,8 9,0 12,0 14,0 10,7 11,3 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Lunkbäcken uppströms Lunksjön följs upp i målpunkten E85 A105 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Vattendraget elfiskas varje år på lokalen EF050. Bottenfauna undersöks också årligen i punkten BF060. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Lunkbäcken uppströms Lunksjön. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. Under 2011-2015 var det endast 2013 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). 2013 inleddes med ett kraftigt högflöde under nyårshelgen då personalen var ledig. Övriga året präglades däremot av låga flöden och ingen topp nådde ens upp till 50% av maxflödet i början av året. Flera andra viktiga flödestoppar under året prickades dock. Uppmätta minimivärden för - 4 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN UPPSTRÖMS LUNKSJÖN ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under hela den aktuella perioden. RESULTAT Vattenkemi Förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått. Ett tydligt samband mellan ph och Ali har nämnts ovan (fig. 2) Som högst har 32 µg/l uppmätts vid ph=6,0. Endast en ph-dipp under 6,0 har uppmätts sedan 2008. Figur 4 ph och alkalinitet i Lunkbäcken uppströms Lunksjön 1987-2015. Lägsta-Alk (mekv/l) - - - - - - - - 0,12 0,07 0,04 0,04 0,06 0,05 0,12 0,06 Lägsta-pH - - - - - - - - 6,6 6,3 6,0 5,8 6,0 6,0 6,5 6,1 Bottenfauna Bottenfauna har endast undersökts sedan 2012. Resultaten tyder på betydlig försurningspåverkan. Lunkbäcken u Lunksjön Bottenfauna - försurningspåverkan BF060 2 3 4 3 Elprovfiske Elprovfiske har utförts före och efter den åtgärd som utfördes 2011, då en fisktrappa byggdes. Endast yngel av signalkräfta har påträffats vid dessa undersökningar. Lunkbäcken fr Lunksjön Bedömning måluppfyllelse - Elfiske EF050 JA JA - 5 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN UPPSTRÖMS LUNKSJÖN Lunkbäcken u Lunksjön Elfiske - Statusbedömning (VIX) EF050 5 5 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara dålig. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har under perioden 2008-2015 varit bra, förutom 2011 (Tab. 2). Fiskfauna och bottenfauna har endast undersökts vid några få tillfällen och har då i princip visat på dålig måluppfyllelse. Totalt sett uppnås därmed inte måluppfyllelse. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. Bedömning Måluppfyllelse Vattenkemi - - - - - - - - 6,6 6,3 6,0 5,8 6,0 6,0 6,5 6,1 Fiskfauna - - - - - - - - - - - - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - - - 2 3 4 3 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse En tendens till förhöjda Ali-halter (32 µg/l redan vid ph=6,0) har noterats. Detta skulle kunna påverka öringen, och bottenfaunan, negativt. Vidare har vattentillgången i Lunkbäcken tidvis varit mycket dålig. Under de år fem år som fiskvägen varit i bruk har Lunkbäcken, liksom övriga målvattendrag som rinner till Mien, torkat ut vid två tillfällen. Behov av åtgärder Inga kända behov föreligger. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Lunkbäckens naturliga djur- och växtliv. Kalkningens mål uppfylls inte. Öringens etablering av lek- och uppväxtlokaler uppströms Lunksjön verkar inte i första hand begränsas av vattenkemiska förhållanden. Snarare är det olika former av fysisk och hydrologisk påverkan, såsom osedvanligt låga flöden och möjligen rensning, som utgör hinder för återetablering. Den sjövandrande öringen har inte svarat så snabbt som den antogs göra när åtgärderna planerades. - 6 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN FRÅN LUNKSJÖN LUNKBÄCKEN FRÅN LUNKSJÖN MV02 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lunkbäcken från Lunksjön och ner till inflödet i Mien. Vattendragssträckan som är 300m långt avvattnar ett område om 30 km². Lunkbäcken vid vägen nerströms Lunksjön, uppströms resp. nerströms vägbron - 1 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN FRÅN LUNKSJÖN Försurningssituationen före kalkning Före kalkning uppmättes regelbundet ph-dippar ner till 5,3 i Lunksjöns utlopp. Som lägst noterades 1977 ett ph-värde på 4,4. Även uppströms i området uppmättes låga ph-värden, t ex våren 1988 ett värde på 4,7 nedströms Nedre Långasjön. Kalkningens utveckling över tiden Verksamheten påbörjades 1987 med att fyra sjöar uppström målvattendraget kalkades. Från början kalkades sjöarna vart annat år men ganska snart blev kalkningen årlig. Ytterligare tre sjöar tillkom under åren och för närvarande ingår sju sjöar i kalkplanen. Våtmarkskalkning infördes 1998 på några ytor uppströms Lunksjön. Från 2015 är kalkningen i Lunksjön på försök vilande. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till Lunkbäcken under perioden 1987-2015. Från 2015 är kalkningen i Lunksjön på försök vilande. MOTIV OCH MÅL Motiv Lunkbäcken från Lunksjön ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns sjövandrande öring och lake. Det kan inte uteslutas att det finns restbestånd av flodkräfta i åtgärdsområdet. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Lunkbäcken har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på ett samband mellan lägre ph-värden och högre Ali-halter (fig. 2). Uppmätta ph- - 2 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN FRÅN LUNKSJÖN värden och färgtal uppvisar variationer som går i årliga cykler. Höga färgtal tenderar att följas av låga ph-värden och vice versa. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Lunksjöns utlopp för åren 2010-2015 (n=33). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Möjligen är beräknat ph-värde för högt. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,70 0,014 Dålig status 1,04 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Lunkbäcken från Lunksjön biotopkarterades år 2006, och 2008 togs förslag till biotopvårdåtgärder och fiskvägar fram. År 2009 åtgärdades vandringshindret vid Lunksjöns utlopp. Samtidigt utfördes biotopvård. Vandringsvägen är troligen bara passerbart för öring och andra starksimmande arter. Planerade åtgärder Inga åtgärder är för planerade för närvarande. Uppföljning av åtgärder Uppföljning sker via årligt elfiske. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat kring - 3 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN FRÅN LUNKSJÖN 33 kg/ha/år. Kalkningsuppehåll i Lunksjön 2015 gav istället en arealdos på ca 21 kg/ha/år och en volymdos i vattendraget nedströms på 7,7 g/m³. Motvarande verklig volymdos i vattendraget de senaste fem åren har beräknats till mellan 9 och 17 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 90,2 89,4 100,1 101,8 100,7 101,4 99,5 92,4 97,3 95,3 98,5 98,7 99,4 103,2 102,4 64,9 Arealdos (kg/ha/år) 29,5 29,3 32,8 33,3 33,0 33,2 32,6 30,2 31,9 31,2 32,2 32,3 32,5 33,8 33,5 21,3 Volymdos (g/m³) 10,7 10,6 11,8 12,0 11,9 12,0 11,7 10,9 11,5 11,2 11,6 11,7 11,7 12,2 12,1 7,7 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,29 0,29 0,35 0,14 0,30 0,16 0,29 0,37 0,26 0,15 0,28 0,27 0,21 0,19 0,25 0,23 "Verklig" volymdos (g/m³) 9,8 9,7 9,1 22,9 10,8 19,6 10,8 7,9 12,0 19,7 11,0 11,4 14,7 17,4 13,3 8,9 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Lunkbäcken från Lunksjön följs upp i målpunkten E85 A120 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Vattendraget elprovfiskas varje år på pkt EF034. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast 2013 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). 2013 inleddes med ett kraftigt högflöde under nyårshelgen då personalen var ledig. Övriga året präglades däremot av låga flöden och ingen flödestopp nådde ens upp till 50% av maxflödet i början av året. Flera andra viktiga flödestoppar under året prickades dock. Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under hela den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Lunkbäcken från Lunksjön. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 4 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN FRÅN LUNKSJÖN RESULTAT Vattenkemi Förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått. Ett tydligt samband mellan ph och Ali har nämnts ovan (fig. 2). Som högst har 35 µg/l uppmätts vid ph=6,0. Efter att kalkningen påbörjats 1987 kunde en väsentlig skillnad i Lunkbäckens kemi noteras (fig. 4). Lägsta uppmätta ph steg med ca en halv enhet och har sedan dess mestadels legat över 6,0. Ett fåtal ph-dippar under 6,0 har dock noterats samtidigt som ph och alkalinitet har fortsatt fluktuera i ungefär samma omfattning som tidigare. Figur 4 ph och alkalinitet i Lunkbäcken strax nedströms Lunksjön perioden 1976-2015. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,13 0,07 0,05 0,25 0,11 0,07 0,15 0,04 0,07 0,06 0,16 0,03 0,06 0,07 0,2 0,08 Lägsta-pH 6,7 6,2 5,9 6,6 6,4 6,1 6,6 5,9 6,3 6,2 6,5 5,7 6,0 6,2 6,9 6,3 Bottenfauna Bottenfaunan visar att försurningspåverkan i Lunkbäcken nedan Lunksjön är obetydlig. Det kan dock misstänkas att provpunkten påverkas av sjön Miens vatten. Provtagning avslutades därför 2012. Lunkbäcken fr Lunks jön B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 024 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 - - - - Elprovfiske Öringtätheterna i Lunkbäcken är överlag låga trots bra förutsättningar. Efter år 2000 har yngel bara påträffats vid tre av tretton tillfällen. Före år 2000 fångades öringyngel varje elfisketillfälle. Vid elfisket fångas även en del sjöfauna på grund av närheten till sjön Mien och Lunksjön. - 5 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN FRÅN LUNKSJÖN Figur 5 Öringtätheter i Lunkbäcken fr Lunksjön 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Lunkbäcken fr Lunksjön Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F034 NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ Lunkbäcken fr Lunksjön E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F024/034 3 5 5 5 5 4 5 5 4 4 2 5 5 5 5 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara dålig. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har varit hyfsad med endast några ph-dippar (<6,0) under perioden 2000-2015. Elfisket visar på varierande måluppfyllelse med låga öringtätheter och en försämring på senare år. Bottenfaunan däremot tyder på en obetydlig försurningspåverkan under alla undersökta år. Totalt sett bedöms kalkningens mål vara uppfyllt (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,7 6,2 5,9 6,6 6,4 6,1 6,6 5,9 6,3 6,2 6,5 5,7 6,0 6,2 6,9 6,3 F iskfauna - Bottenfauna 1-1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 - - - - Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Öringtätheterna i Lunkbäcken är överlag låga trots bra förutsättningar. Förhöjda Ali-halter förekommer, 35 µg/l redan vid ph=6,0 har noterats. Detta kan naturligtvis påverka öringbeståndet negativt. Med närheten till sjöarna kan även predation och konkurrens från sjöfauna spela in. Även mycket låga flöden som under 2013 kan påverka tätheterna. - 6 -
MIEÅN LUNKBÄCKEN FRÅN LUNKSJÖN Biotopvård samt åtgärdande av vandringshinder genomfördes 2009, dessvärre utan resultat m a p öringtätheter. Före år 2000 fångades öringyngel årligen, men därefter mer sällan. Orsaken är oklar. Behov av åtgärder En rad olika åtgärder har utförts inom målvattendraget, men utan positiva resultat. Nedgången i öringtätheter behöver utredas. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Lunkbäckens naturliga djur- och växtliv. Totalt sett bedöms kalkningens mål vara uppfyllt. Öringtätheterna i Lunkbäcken är överlag låga trots till synes bra förutsättningar. Förhöjda Ali-halter och predation kan vara en förklaring, liksom stundtals mycket låga flöden. - 7 -
MÖRRUMSÅN SÅGEBÄCKEN FRÅN KOLVESJÖ SÅGEBÄCKEN FRÅN KOLVESJÖ MV25 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Sågebäcken från Kolvesjö och ner till inflödet i Änghultasjön. Vattendragssträckan som är 1,9 km långt avvattnar ett område om 12,8 km². - 1 -
MÖRRUMSÅN SÅGEBÄCKEN FRÅN KOLVESJÖ Sågebäcken vid provpunkt E86 A060, lågvatten, samt vid elfiskelokalen Försurningssituationen före kalkning Analysdata innan kalkning för Sågebäcken saknas. Däremot visar mätdata avseende kolvesjö före kalkstart att denna inte var allvarligt försurad. Kalkningens utveckling över tiden Sågebäcken kalkas via sjökalkning av Kolvesjön som ligger uppströms. Sjön kalkades första gången 1989 och har sedan kalkats varje år förutom 1994. Kalkmängden har under perioden gått från 25 ton/år under de första åren till 10 ton 2012 för att därefter helt upphöra (vilande). Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till Sågebäcken (Kolvesjö) under perioden 1989-2012. Kalkningen är vilande sedan 2013. MOTIV OCH MÅL Motiv Sågebäcken ingår i FVO. I ån finns öring och lake. Även utter finns i området. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. - 2 -
MÖRRUMSÅN SÅGEBÄCKEN FRÅN KOLVESJÖ ph-mål Det vattenkemiska målet i Sågebäcken bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) har bedömts som liten ner till detta ph-värde. Detta stöds också av analyser under de senaste fem åren. Inga höga halter av Ali har uppmätts i målområdet (fig. 2). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i cykler. Höga färgtal tenderar att följas av låga ph-värden och vice versa. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Sågebäcken för åren 2010-2015 (n=35). Ingen Ali -halt över detektionsgränsen har uppmätts under perioden och inte heller något ph under 6,2. Försurningsbedömning Värden för okalkad alkalinitet enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Möjligen är medel-ph för lågt. Eftersom kalkningen är vilande kommer det att visa sig var ph hamnar efter en tid. Delta-pH tyder på att Sågebäcken är kraftigt försurningspåverkad. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,2 0,022 Dålig status 1,34 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Sågebäcken biotopkarterades 2006. Någon plan för åtgärder finns inte framtagen. Sågebäcken är relativt opåverkad, men två partiella vandringshinder finns på sträckan. Öring fångas regelbundet på elfiske. Planerade åtgärder Inga åtgärder planeras för närvarande. Uppföljning av åtgärder Elfiske sker årligen på en lokal. - 3 -
MÖRRUMSÅN SÅGEBÄCKEN FRÅN KOLVESJÖ KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen låg året före kalkuppehållet på ca 8 kg/ha/år, vilket motsvarade en verklig volymdos i vattendraget på 2,3 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 200 0-2015. Kalkmängd (ton) 20,0 20,0 20,0 20,0 25,5 25,0 25,0 18,0 15,0 15,0 15,0 15,0 10,0 0,0 0,0 0,0 Arealdos (kg/ha/år) 15,6 15,6 15,6 15,6 19,9 19,5 19,5 14,1 11,7 11,7 11,7 11,7 7,8 0,0 0,0 0,0 Volymdos (g/m³) 4,3 4,3 4,3 4,3 5,5 5,3 5,3 3,8 3,2 3,2 3,2 3,2 2,1 0,0 0,0 0,0 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,13 0,11 0,13 0,10 0,16 0,08 0,15 0,15 0,15 0,09 0,15 0,14 0,14 0,10 0,12 0,10 "Verklig" volymdos (g/m³) 5,0 5,6 5,1 6,2 5,1 9,7 5,4 3,8 3,1 5,5 3,2 3,4 2,3 0,0 0,0 0,0 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Sågebäcken från Kolvesjö följs upp i målpunkten E86 A060 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Vattendraget elfiskas varje år på lokalen EF014 där också bottenfauna provtas årligen, BF026. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast 2011 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under hela den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Sågebäcken. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 4 -
MÖRRUMSÅN SÅGEBÄCKEN FRÅN KOLVESJÖ RESULTAT Vattenkemi Inga detekterbara halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Kemin är och har varit god ända sedan kalkningen startade 1989 (fig. 4). Överhuvudtaget har inga ph-värden under 6,0 uppmätts för perioden 1989-2015. Figur 4 ph och alkalinitet i Sågebäcken perioden 1989-2015 Lägsta-Alk (mekv/l) 0,16 0,15 0,12 0,08 0,05 0,1 0,14 0,07 0,09 0,1 0,03 0,04 0,09 0,13 0,06 0,05 Lägsta-pH 6,9 7,0 6,9 6,4 6,3 6,6 6,9 6,6 6,8 6,8 6,2 6,2 6,6 6,8 6,5 6,4 Bottenfauna Undersökning av bottenfaunan tyder på en försurningspåverkan som är obetydlig till måttlig under hela perioden 2004-2015. Måluppfyllelsen är m a o mycket god, se tabell nedan. S ågebäcken fr K olves jö B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 026 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 2 2 Elprovfiske Figur 5 Öringtätheter i Sågebäcken 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). - 5 -
MÖRRUMSÅN SÅGEBÄCKEN FRÅN KOLVESJÖ Elfiske har skett årligen sedan 1999. Vid varje elfisketillfälle fångas årsyngel av öring, men tätheterna varierar stort. Troligen är beståndet stationärt och inte sjövandrande. Förutom öring fångas ofta signalkräfta, gädda och lake. VIXklassningen har vid enstaka tillfällen visat på status sämre än god bland annat på grund av förekomst av sjöfauna. Sågebäcken fr Kolvesjö Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F014 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Biologisk måluppfyllelse avseende fiskfaunan har uppnåtts alla de år bäcken undersökts. S ågebäcken fr Kolvesjö E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F014 2 3 2 3 2 2 2 4 2 2 2 2 2 2 2 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara god. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Såväl den kemiska som biologiska måluppfyllelsen har varit mycket god under hela perioden 2000-2015 (tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,9 7,0 6,9 6,4 6,3 6,6 6,9 6,6 6,8 6,8 6,2 6,2 6,6 6,8 6,5 6,4 F iskfauna Bottenfauna - - - - 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 2 2 Behov av åtgärder Inget behov för närvarande. Slutsatser Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har haft betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Sågebäckens naturliga djur- och växtliv. Såväl kemisk som biologisk måluppfyllelse är god. Kalkning bedöms kunna fortsätta vara vilande. - 6 -
MÖRRUMSÅN BÄCK FRÅN LILLA SKÄRSJÖN BÄCK FRÅN LILLA SKÄRSJÖN MV30 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av bäcken från Lilla Skärsjön och ner till inflödet i sjön Madkroken. Vattendragssträckan som är 0,7 km långt avvattnar ett område om 16 km². - 1 -
MÖRRUMSÅN BÄCK FRÅN LILLA SKÄRSJÖN Bäck från Lilla Skärsjön vid grusvägen Försurningssituationen före kalkning Det går inte att finna kemidata från Bäck från Lilla Skärsjön före kalkning. Analyser från uppströms liggande Lillesjön och Stora Skärsjön tyder dock på att försurningspåverkan vara tämligen måttlig. Kalkningens utveckling över tiden Kalkning påbörjades 1988 med spridning på våtmarker uppströms Lillesjön. Även 1993 och 1994 spreds kalk på våtmarker. Därefter övergick kalkningen Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till uppströms liggande sjöar och våtmarker under perioden 1988-2015. Under 1988, 1993 och 1994 gjordes kalkning endast på våtmarker. - 2 -
MÖRRUMSÅN BÄCK FRÅN LILLA SKÄRSJÖN till sjöspridning. Både Lillesjön och Stora Skärsjön kalkades. Från och med 2011 avslutades kalkningen i Stora Skärsjön. Kalkdosen i Lillesjön har successivt minskat till 8t/år 2015. Därefter har kalkningen, och därmed målvattendraget, varit vilande. MOTIV OCH MÅL Motiv Bäck fr Lilla Skärsjön ingår i fiskevårdsområde. I ån finns öring, lake, bergsimpa och utter. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Bäcken från Lilla Skärsjön bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) har bedömts som liten ner till detta ph-värde. Inga detekterbara halter av Ali har heller uppmätts i målområdet (fig. 2). Dock har ph aldrig varit under 6,5 under den period som Ali analyserats. Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i cykler. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium-ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Bäck fr Lilla Skärsjön åren 2010-2015 (n=33). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagna av SLU) förefaller stämma ganska i förhållande till uppmätt kemi i målområdet sedan kalkning avslutats. Delta-pH antyder på att försurningspåverkan är måttlig i Bäck från Lilla Skärsjön. - 3 -
MÖRRUMSÅN BÄCK FRÅN LILLA SKÄRSJÖN RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Bäck från Lilla Skärsjön biotopkarterades 2006 och samtidigt togs ett åtgärdsförslag fram. Avståndet mellan Lilla Skärsjön och Madkroken är 650 m. Hela bäcken är mer eller mindre negativt påverkad av rensning, men även av vandringshinder. Det finns två definitiva vandringshinder på sträckan. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade för närvarande. Uppföljning av åtgärder Elfiske har tidigare utförts årligen, men avslutades efter år 2013. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har gått från 35 till ca 5 kg/ha/år 2015. För de tre senaste åren motsvarar detta en verklig volymdos i vattendraget på mellan 1,5 och 2,5 g/m³. Kalkningen är vilande fr o m 2016. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 59,1 38,9 21,0 21,0 38,6 28,7 29,0 19,0 25,5 19,1 18,9 11,0 11,0 10,8 8,0 8,0 Arealdos (kg/ha/år) 36,2 23,9 12,9 12,9 23,7 17,6 17,8 11,7 15,6 11,7 11,6 6,7 6,7 6,6 4,9 4,9 Volymdos (g/m³) 11,2 7,4 4,0 4,0 7,3 5,4 5,5 3,6 4,8 3,6 3,6 2,1 2,1 2,0 1,5 1,5 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,18 0,16 0,17 0,14 0,22 0,11 0,20 0,21 0,21 0,12 0,21 0,19 0,19 0,14 0,17 0,14 "Verklig" volymdos (g/m³) 10,5 7,9 3,8 4,7 5,5 8,0 4,5 2,9 3,8 5,1 2,9 1,8 1,8 2,5 1,5 1,8 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Bäck från Lilla Skärsjön följs upp i målpunkten E86 A120 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Vattendraget har även elfiskats på lokalen EF016 fram till år 2013. Provtagning av bottenfauna genomförs årligen i punkt BF046. Alla provpunkterna ligger på samma plats och kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast 2011 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och - 4 -
MÖRRUMSÅN BÄCK FRÅN LILLA SKÄRSJÖN alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. Figur 3. Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Bäck från Lilla Skärsjön. Varje rött streck motsvarar ph-värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödes - topp. RESULTAT Vattenkemi Figur 4 ph och alkalinitet i Bäcken från Lilla Skärsjön 1987-2015 Inga detekterbara halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Kemin är och har varit god ända sedan mätningarna började 1995 (fig. 4). Överhuvudtaget har inga ph-värden under 6,4 uppmätts för perioden 1995-2015. ph-målet är m a o uppfyllt. - 5 -
MÖRRUMSÅN BÄCK FRÅN LILLA SKÄRSJÖN Lägsta-Alk (mekv/l) 0,26 0,24 0,2 0,23 0,21 0,19 0,22 0,13 0,12 0,15 0,14 0,12 0,12 0,13 0,13 0,1 Lägsta-pH 7,1 6,9 6,9 6,9 6,8 6,9 7,1 6,9 7,0 6,9 6,6 6,5 6,7 6,5 6,8 6,7 Bottenfauna Bottenfauna har undersökts 2010-2015. Resultatet visar på en obetydlig försurningspåverkan. Bäck fr Lilla Skärsjön Bottenfauna - försurningspåverkan BF046 2 3 2 2 1 2 Elprovfiske Elfiske har utförts vid 16 tillfällen mellan 1998-2013. Endast vid ett tillfälle har öring påträffats. Dominerande arter är abborre, signalkräfta och lake, men de första åren i elfiskeserien fångades även bergsimpa och elritsa, som under senare år i stort sett helt försvunnit ur fångsten. Den dåliga VIX-klassningen beror på stor andel sjöfauna. Bäck fr Lilla Skärsjön Bedömning måluppfyllelse - Elfiske EF016 N E J JA JA JA JA N E J JA N E J N E J JA JA N E J N E J Det enda tillfälle som VIX uppvisat god status var 2011, då enbart elritsa och lake fångades. Övriga år har sjöfauna dominerat fångsten. Bäck fr Lilla Skärsjön Elfiske - Statusbedömning (VIX) EF016 5 4 5 5 3 5 5 5 3 5 2 5 5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har varit bra under hela perioden. Även den biologiska måluppfyllelsen mätt som bottenfauna är uppnådd. När det gäller fiskfaunan är målet däremot inte uppfyllt. Totalt bedöms kalkningens mål inte vara uppfyllt. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse Totalt Vattenkemi 7,1 6,9 6,9 6,9 6,8 6,9 7,1 6,9 7 6,9 6,6 6,5 6,7 6,5 6,8 6,7 F iskfauna - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - 2 3 2 2 1 2-6 -
MÖRRUMSÅN BÄCK FRÅN LILLA SKÄRSJÖN Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Vattendraget är i hög grad påverkat av rensning och vandringshinder, vilket troligen är anledning till utebliven måluppfyllelse vad gäller fiskfauna. Behov av åtgärder Behov av biotopvård samt utrivning av vandringshinder finns. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har genom åren troligen haft en viss betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på vattendragets naturliga djur- och växtliv. Kalkning behövs emellertid inte längre för att bibehålla god vattenkemi, och är därför vilande fr o m 2016. Vattenkemin bedöms vara bra. Även bottenfaunan tyder på icke försurade förhållanden. Hela bäcken är emellertid mer eller mindre negativt påverkad av rensning och även av de vandringshinder som finns. Måluppfyllelse avseende fiskfaunan uppnås inte. - 7 -
MÖRRUMSÅN NOTTEBÄCKEN FRÅN LOMMARYDSSJÖN NOTTEBÄCKEN FRÅN LOMMARYDSSJÖN MV28 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Nottebäcken från Lommarydssjön och ner till inflödet i sjön Madkroken. Vattendragssträckan som är 6,7 km långt avvattnar ett område om 16 km². Kalkningen är vilande sedan 2012. Nottebäcken i Nottebäck - 1 -
MÖRRUMSÅN NOTTEBÄCKEN FRÅN LOMMARYDSSJÖN Nottebäcken i Nottebäck Försurningssituationen före kalkning Inga uppgifter före kalkning finns. Sedan kalkningen avslutades (vilande) har nollalkalinitet och ph under 5,0 uppmätts. Kalkningens utveckling över tiden Kalkning av Nottebäcken (via Lommarydssjön) påbörjades 1989 och pågick t o m 2011 (fig. 1). Därefter har kalkningen varit vilande. Figur 1 Kalkmängder som spridits med båt till Nottebäcken via Lommarydsjön under perioden 1989-2015. Kalkningen är vilande fr o m 2012. - 2 -
MÖRRUMSÅN NOTTEBÄCKEN FRÅN LOMMARYDSSJÖN MOTIV OCH MÅL Motiv I Nottebäcken finns öring och elritsa. Utter finns i området. Motivet för kalkning var de natur- och nyttjandevärden som hotades av försurningen, däribland öringen. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Nottebäcken bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) har bedömts som liten ner till detta ph-värde. Analyser av Ali de senaste fem åren visar dock något förhöjd halt vid redan vid ph<6,0 (fig. 2). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i cykler. Det är dock svårt att hitta ett regelbundet samband mellan dessa båda parametrar. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Nottebäcken för åren 2010-2015 (n=30). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,0 0,044 Otillfredställande status 0,81 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Nottebäcken biotopkarterades år 2000. Samtidigt togs ett åtgärdsförslag fram. Bäcken är bitvis rensad, men innehåller också stora områden lämpliga för öring. I - 3 -
MÖRRUMSÅN NOTTEBÄCKEN FRÅN LOMMARYDSSJÖN bäcken finns fyra vandringshinder. Det är oklart om öringbeståndet i Nottebäcken är sjövandrande eller stationärt. Elfisken visar på tätheter som tyder på ett vandrande bestånd. Inga uppgifter om öring i nedströms liggande sjön Madkroken finns dock. Planerade åtgärder Inga åtgärder är för planerade för närvarande. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har legat på mellan 6,5 och 7,7 kg/ha/år, vilket motsvarar en volymdos i vattendraget på 2,0-2,4 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 0,0 0,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 8,0 10,0 12,0 12,0 10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Arealdos (kg/ha/år) 0,0 0,0 6,4 6,5 6,5 6,5 6,4 5,2 6,5 7,7 7,7 6,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Volymdos (g/m³) 0,0 0,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 1,6 2,0 2,4 2,4 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,16 0,15 0,15 0,12 0,20 0,10 0,17 0,19 0,19 0,11 0,18 0,17 0,16 0,12 0,14 0,12 "Verklig" volymdos (g/m³) 0,0 0,0 2,1 2,6 1,6 3,2 1,8 1,3 1,7 3,6 2,1 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Nottebäcken från Lommarydssjön följs upp i målpunkten E86 A095 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Vattendraget elfiskas numera på lokalen EF039, vilken ligger nära målpunkten. Bottenfauna mäts också på samma ställe, i punkten BF050. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under perioden 2011-2015 har den vattenkemiska provtagningen misslyckats 2011 och 2012 till följd av att flödet inte översteg 50 % av årets maxflöde vid något av provtillfällena (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför inte tillräckligt bra spegla verkligheten under dessa två år, framförallt inte under 2011. Under 2013-2015 bedöms dock provtagning i förhållande till flöde vara tillfredsställande. - 4 -
MÖRRUMSÅN NOTTEBÄCKEN FRÅN LOMMARYDSSJÖN Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Nottebäcken. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. RESULTAT Vattenkemi Förhöjda halter av Ali har uppmätts under de 5-år som mätning pågått (fig. 2). Halter mellan 50 och 65 µg/l har uppmätts vid 5 av totalt 30 tillfällen. Sedan år 2000 har det kemiska målet bara varit uppfyllt under ett enstaka år (fig. 4). Överhuvudtaget har ingen eller mestadels låg alkalinitet uppmätts under dessa år. Figur 4 ph och alkalinitet i Nottebäcken 1999-2015 Lägsta-Alk (mekv/l) 0 0 0 0 0,04 0,03 0 0 0 0,02 0 0 0 0,01 0 0 Lägs ta-ph 4,9 5,4 4,9 5,2 6,0 5,9 5,1 4,9 5,4 5,6 5,1 5,3 5,1 5,6 5,2 5,0 Bottenfauna Bottenfauna har endast undersökts 2011-2013. Resultatet visar på en betydlig till stark försurningspåverkan. - 5 -
MÖRRUMSÅN NOTTEBÄCKEN FRÅN LOMMARYDSSJÖN Nottebäcken fr Lommaryds s jön B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 050 3 4 4 - - Elprovfiske Elfiske har skett årligen från 1998 med undantag för 2011. Vid 18 av 19 tillfällen har öringyngel (0+) fångats. Tätheterna som för övrigt varierar mycket mellan åren tyder på att beståndet är sjövandrande. Det finns dock inga rapporter om öring från den nedströms liggande sjön Madkroken. Förutom öring fångas ofta signalkräfta och mer sällan elritsa, gädda och abborre. Figur 5 Öringtätheter i Nottebäcken 1995-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Nottebäcken fr Lommarydssjön Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F035 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA I Nottebäcken har måluppfyllelse vad gäller fisk uppnåtts alla de år bäcken har undersökts. Nottebäcken fr Lommarydssjön E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F035 2 3 2 1 2 2 2 1 2 1 1 2 2 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara hög till god. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse Kemisk måluppfyllelse uppnås i princip inte alls. Inte heller bottenfaunan uppvisar måluppfyllelse under de få år den undersökts. Däremot tyder fiskfaunan på att försurningskänsliga arter kan fortplanta sig i vattendraget så gott som hela den undersökta perioden (Tab. 2). Totalt sett uppnås därmed inte kalkningens mål. - 6 -
MÖRRUMSÅN NOTTEBÄCKEN FRÅN LOMMARYDSSJÖN Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 4,9 5,4 4,9 5,2 6,0 5,9 5,1 4,9 5,4 5,6 5,1 5,3 5,1 5,6 5,2 5,0 F iskfauna - - Bottenfauna - - - - - - - - - - - 3 4 4 - - Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Kalkning av uppströms liggande Lommarydssjön räcker uppenbarligen inte till för att höja ph-värdet och avgifta Nottebäckens vatten. Detta syns tydligt på resultaten från bottenfaunaundersökningen. Öringen fortplantar sig emellertid så gott som årligen i bäcken. Variationen i täthet är dock stor mellan åren, vilket skulle kunna bero på de tidvis höga Ali-halterna i bäcken. Behov av åtgärder Kalkningen av Lommarydssjön avslutades på prov 2012 (vilande) eftersom den inte bedömdes ge någon nämnvärd effekt i nedre Nottebäcken. Sjunkande tätheter av öringyngel har därefter noterats. Det är dock för tidigt att tala om en trend! För att följa upp effekterna av den vilande kalkningen är det viktigt med fortsatta elfiskeundersökningar i bäcken. Som nämnts ovan fångas yngel (0+) av öring så gott som varje undersökt år trots stundtals låga ph-värden och höga Ali-halter. Variationen i täthet mellan åren är stor men reproduktion sker regelbundet och beståndet fortlever. Det finns flera tänkbara faktorer som skulle kunna bidra till detta, t ex att: 1/ Det på lek- och uppväxtområdena sker utströmning av grundvatten med högre ph etc. 2/ Öringen i Nottebäcken har förmåga att tåla en sur och aluminiumrik miljö. 3/ Kalkningen har gett en viss positiv effekt på öringen även om volymdosen bara legat kring 2,0 g/m³. Figur 6 Ca/Mg-kvoten i Nottebäcken mellan 2010 och 2016. Kalkningen avslutades på prov (vilande) fr o m 2012. - 7 -
MÖRRUMSÅN NOTTEBÄCKEN FRÅN LOMMARYDSSJÖN Sedan 2012, när kalkningen avslutades, (vilande) har Ca/Mg-kvoten klingat av från 1,8 till 1,4 (figur 6). Det har således funnits en tydlig kalkeffekt. Om det visar sig att beståndet av öring i Nottebäcken minskar framöver bör beredskap finnas att återuppta kalkningen. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms inte ha haft tillräckligt god träffsäkerhet för att kunna spegla ph-situationen vid högflöden under 2011-2012. Detta har dock mindre betydelse eftersom den kemiska målsättningen ändå inte uppfylldes dessa år. Varken kalkningens kemiska eller biologiska målsättning har uppnåtts. Kalkningen har troligen ändå haft betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Nottebäckens naturliga djur- och växtliv. Trots i princip obefintlig kemisk måluppfyllelse lyckas öringen reproducera sig årligen. Eventuella effekter av den vilande kalkningen på öringbeståndet bör fortsätta att undersökas. Beredskap bör finnas att återuppta kalkningen. - 8 -
MÖRRUMSÅN - HÖKASJÖBÄCKEN HÖKASJÖBÄCKEN MV44 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Hökasjöbäcken från Hökasjön till inflödet i Lugnån. Vattendragssträckan som är 3,3 km långt avvattnar ett område om 11,4 km². Hökasjöbäcken ca 1,5 km nedströms Hökasjön. Foto taget under extremt torra förhållanden oktober 2016. - 1 -
MÖRRUMSÅN - HÖKASJÖBÄCKEN Försurningssituationen före kalkning Före kalkning uppmättes ett lägsta ph på 5,3 i Hökasjön (dec 1985). Kalkningens utveckling över tiden Kalkning i området påbörjades 1986 i Hökasjön och i ytterligare två uppströms liggande sjöar fr o m 1991. Från början var kalkningen inte årlig, men har från slutet av 1990-talet genomförts varje år (fig. 2). Med undantag för 2002, då 61 ton spreds på våtmarker, kalkas Hökasjöbäcken enbart via uppströms sjökalkning. Figur 2 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till Hökasjöbäcken under perioden 1986-2015. Våtmarkskalkning utfördes 2002 med 61 ton. MOTIV OCH MÅL Motiv Hökasjöbäcken ingår i fiskevårdsområde. Utter finns i området. Fiskfaunan är inte undersökt men fria vandringsvägar finns från Lugnån. Nedströms finns öring, sandkrypare och elritsa. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Hökasjöbäcken har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren har dock inte visat ett sådant samband. Samtidigt har ph aldrig understigit 6,3 vid dessa tillfällen (fig. 3). Däremot har ett samband noterats mellan sjunkande ph och ökande Ali i närliggande Rosendalsån. - 2 -
MÖRRUMSÅN - HÖKASJÖBÄCKEN Figur 3 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Hökasjöbäcken åren 2010-2015 (n=29). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar cykliska variationer. Försurningsbedömning Hökasjöbäcken inte var definierat som ett eget målvattendrag när målvattendragsinventeringen påbörjades utan ingick istället i målvattendraget Lugnån. Underlag för SLU att beräkna okalkad kemi och delta-ph har därför saknats. Med ledning av volymdos och uppmätta värden för ph och alkalinitet bedömer Länsstyrelsen ett kalkavslut leder till perioder med alkalinitet<0,05 och ph-värden <6,0. Som jämförelse kan nämnas att SLU beräknar okalkad medelkemi för nedströms liggande Lugnån till ph=5,8 och alkalinitet på 0,052 mekv/l. Delta-pH för Lugnån uppges av SLU till 0,32, d v s Ingen försurningspåverkan. RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Hökabäcken biotopkarterades år 2000 och samtidigt togs en plan för åtgärder fram. Inga åtgärder har utförts utöver utsättningar av öring 2008-2012 i angränsande vattendrag. Åtgärder som behövs är biotopvård och utrivning/åtgärder vid dammar. I målvattendragets övre del finns fyra vandringshinder. Hökasjöbäcken har förbindelse med målvattendragen Lugnån och Rosendalsån. Den har även förbindelse med Asasjön och ingår i ett vattensystem där det finns stora sammanhängande områden utan vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. Planerade åtgärder Inga åtgärder planeras för närvarande. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har sedan 2000 minskat från ca 18 till - 3 -
MÖRRUMSÅN - HÖKASJÖBÄCKEN dagens 15 kg/ha/år. Den verkliga volymdosen i vattendraget de senaste fem åren har legat mellan 4,7 och 7,4 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 20,8 21,0 82,3 20,7 22,5 19,1 18,9 19,0 19,4 18,9 18,9 19,0 19,0 19,0 17,0 17,1 Arealdos (kg/ha/år) 18,3 18,4 72,2 18,1 19,7 16,7 16,6 16,7 17,0 16,6 16,6 16,6 16,7 16,7 14,9 15,0 Volymdos (g/m³) 5,7 5,7 22,5 5,6 6,1 5,2 5,2 5,2 5,3 5,2 5,2 5,2 5,2 5,2 4,6 4,7 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,12 0,10 0,12 0,09 0,15 0,08 0,13 0,14 0,14 0,08 0,14 0,13 0,13 0,08 0,11 0,10 "Verklig" volymdos (g/m³) 5,5 6,7 22,3 7,0 4,6 8,0 4,6 4,3 4,4 7,8 4,3 4,7 4,8 7,4 4,7 5,6 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Hökasjöbäcken följs upp i målpunkten E86 C040 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Bottenfauna undersöks årligen på lokalen BF053. Elfiske sker inte i vattendraget. Punkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under 2011-2015 var det endast 2011 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 4). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. Figur 4 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar i Hökasjöbäcken. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de 5-år som mätning pågått (fig. 3). Efter att kalkningen påbörjats 1986 kunde en gradvis förbättring av Hökasjö - 4 -
MÖRRUMSÅN - HÖKASJÖBÄCKEN bäckens kemi noteras (fig. 5). Lägsta uppmätta ph steg med ca en halv enhet och har sedan dess legat väl över 6,0. Inga ph-dippar under 6,0 har överhuvudtaget noterats sedan mitten på 1980-talet. Figur 5 ph och alkalinitet i Hökasjöbäcken perioden 1984-201 Lägsta-Alk (mekv/l) 0,09 0,11 0,1 0,12 0,1 0,11 0,09 0,07 0,08 0,09 0,07 0,08 0,09 0,11 0,08 0,09 Lägsta-pH 6,5 6,7 6,6 6,6 6,4 6,7 6,5 6,3 6,5 6,5 6,3 6,4 6,5 6,6 6,5 6,6 Bottenfauna Bottenfaunan visar på obetydlig eller måttlig försurningspåverkan sedan undersökningarna påbörjades 2011. Hökasjöbäcken Bottenfauna - försurningspåverkan BF053 1 2 2 2 2 Elprovfiske Inga provfisken är gjorda inom målvattendraget. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. Bedömning Måluppfyllelse Vattenkemi 6,5 6,7 6,6 6,6 6,4 6,7 6,5 6,3 6,5 6,5 6,3 6,4 6,5 6,6 6,5 6,6 Fiskfauna - - - - - - - - - - - - - - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - - 1 2 2 2 2-5 -
MÖRRUMSÅN - HÖKASJÖBÄCKEN Såväl kemi som bottenfauna har sedan 2000 respektive 2011 varit god. Inga nämnvärda Ali-halter har heller uppmätts. På befintligt underlag blir därför totalbedömningen att kalkningens mål är uppfyllt (Tab. 2). För att få en mer komplett bild bör dock även uppföljning med elprovfiske göras i fortsättningen. Behov av åtgärder Åtgärder som behövs är biotopvård och utrivning/åtgärder vid dammar. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Såväl kemisk som biologisk måluppfyllelse är god. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Hökasjöbäckens naturliga djur- och växtliv. Kalkningen bör i fortsättningen även följas upp genom elprovfiske. Kalkningen kan minskas något. - 6 -
MÖRRUMSÅN - ROSENDALSÅN ROSENDALSÅN MV43 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Rosendalsån från Lönsåsa göl och ner till inflödet i Lugnån. Vattendragssträckan som är 5,0 km lång avvattnar ett område om 31 km². - 1 -
MÖRRUMSÅN - ROSENDALSÅN Rosendalsån strax uppströms sammanflödet med Lugnån Försurningssituationen före kalkning Före kalkning var många av sjöarna kraftigt försurade. Både i Fersjön och i Burken uppmättes ett lägsta ph på 4,6. Även i Rosendalsån uppmättes låga phvärden, kring 4,8 (1987), före kalkning. Kalkningens utveckling över tiden Kalkning i Rosendalsån påbörjades 1989 i åtta sjöar och på tre våtmarksytor. Från början var kalkningen inte årlig, men från slutet av 1990-talet stabiliserades den både m a p objekt och mängder. För att kunna möta höjd måluppfyllelse togs nya våtmarksytor i anspråk 2015 med kalkning på totalt 70 ton (fig. 1). Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till Rosendalsån under perioden 1989-2015. Våtmarkskalkning har i princip pågått ända sedan kalkningens start 1989. Nya våtmarksytor togs emellertid i anspråk fr o m 2015 och kalkades med 70 ton/år. - 2 -
MÖRRUMSÅN - ROSENDALSÅN MOTIV OCH MÅL Motiv Rosendalsån ingår i fiskevårdsområde. I ån finns öring, utter, sandkrypare och elritsa. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Rosendalsån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar ett klart samband mellan ph och Ali (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) för åren 2010-2015 i Rosendalsån vid Silkeryd samt vid Rosendalsån (Bocksjöbäcken) ovan inflödet i Lugnån (n=30 för båda punkterna). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagna av SLU) förefaller ligga i överkant med tanke på att nollalkalintet har uppmätts 3 gånger under de senaste 5 åren och ph=5,3 uppmättes 2010, trots en viss kalkpåverkan från uppströms våtmarker och sjöar. Delta-pH tyder på att Rosendalsån är kraftigt försurningspåverkad. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,3 0,033 Otillfredställande status 0,81 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Rosendalsån biotopkarterades år 2000 och samtidigt togs en plan för åtgärder fram. Inga åtgärder har utförts förutom utsättning av öring 2009-2012 i Rosendalsån och i den angränsande Lugnån 2008-2012. Åtgärder som behövs är biotopvård och utrivning/åtgärder vid dammar. I målvattendraget finns ett vand- - 3 -
MÖRRUMSÅN - ROSENDALSÅN ringshinder. Rosendalsån har förbindelse med målvattendragen Lugnån och Hökasjöbäcken, som i sin tur har förbindelse med Asasjön. Alla dessa ingår i ett vattensystem där det finns stora sammanhängande områden utan vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. PLANERADE ÅTGÄRDER Inga åtgärder planeras för närvarande. Uppföljning av åtgärder Elfiske sker årligen på en lokal. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan 12-13 kg/ha/år. Utökad våtmarkskalkning 2015 gav en arealdos på 35 kg/ha/år och en verklig volymdos i vattendraget 2015 på 13 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 46,7 38,6 38,9 38,0 39,2 42,5 42,6 39,0 38,1 35,6 36,9 36,9 32,0 38,0 39,8 109,4 Arealdos (kg/ha/år) 15,1 12,5 12,5 12,2 12,6 13,7 13,7 12,6 12,3 11,5 11,9 11,9 10,3 12,3 12,8 35,3 Volymdos (g/m³) 4,7 3,9 3,9 3,8 3,9 4,3 4,3 3,9 3,8 3,6 3,7 3,7 3,2 3,8 4,0 11,0 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,33 0,26 0,32 0,25 0,42 0,20 0,35 0,37 0,37 0,21 0,37 0,34 0,34 0,21 0,30 0,26 "Verklig" volymdos (g/m³) 4,5 4,7 3,9 4,8 3,0 6,7 3,9 3,3 3,2 5,4 3,2 3,4 3,0 5,6 4,2 13,3 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Rosendalsån följs upp i målpunkterna E86 C065 samt E86 C070 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Dessutom sker också kemisk provtagning i tillflödet Kråkebäck 6 gånger per år i punkten E86 C067 för att få en uppfattning om hur surt vattnet är som rinner till Rosendalsån därifrån. Vattendraget elfiskas varje år på lokalerna EF038 samt EF047. På samma ställen som elfiskena sker, undersöks också bottenfauna årligen, lokalerna BF048 och BF047. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under perioden 2011-2015 var det endast 2011 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen i stort får därför - 4 -
MÖRRUMSÅN - ROSENDALSÅN anses vara tillräckligt väl koordinerad med flödestoppar i vattendraget för att uppmätta minimivärden av ph och alkalinitet ska vara relevanta för nämnda period. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar i Rosendalsån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Efter att kalkningen påbörjats 1989 kunde en gradvis förbättring i Lugnåns kemi noteras (fig. 5). Lägsta uppmätta ph steg med ca en halv enhet. Detta var dock från en mycket låg nivå och kalkningen har inte förmått höja kemin tillräckligt. Årslägsta ph når endast ett fåtal år under perioden 2000-2015 upp till ph-målet och lägsta alkalinitet är oftast mycket låg eller t o m noll. Förhöjda halter av Ali har uppmätts under de 5-år som mätning pågått (fig. 4). Ett tydligt samband mellan ph och Ali har nämnts ovan. Som högst har 32 µg/l uppmätts vid ph=5,4. Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar cykliska variationer. Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Rosendalsån vid Silkeryd samt vid Rosendalsån (Bocksjöbäcken) ovan inflödet i Lugnån 2010-2015. - 5 -
MÖRRUMSÅN - ROSENDALSÅN Figur 5 ph och alkalinitet i nedre Rosendalsån perioden 1984-2015. Figur 6 ph och alkalinitet i övre Rosendalsån perioden 2010-2015. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,02 0,03 0,04 0,06 - - 0,02 0,06 0,02 0,03 0 0 0 0,03 0,01 0 Lägsta-pH 5,7 6,0 5,9 6,1 - - 5,6 6,5 5,8 5,9 5,3 5,6 5,4 5,8 5,5 5,5 Bottenfauna Under de sex år som bottenfaunan undersökts i vattendraget har försurningspåverkan i uppströmspunkten minskat från betydligt till måttlig i Rosendalsån. Rosendalsån Bottenfauna - försurningspåverkan BF048 3 3 2 2 1 2 BF047 2 2 2 2 2 2-6 -
MÖRRUMSÅN - ROSENDALSÅN Elprovfiske Fångsterna vid elfiske i Rosendalsån bestod, innan utsättning av öring, enbart av enstaka elritsor och signalkräfta. Öring sattes ut under 2009 till 2012 och reproduktion har kunnat konstateras både 2013 och 2015, dock bara i låga tätheter. Fig 7 Öringtätheter i Rosendalsån 2009-2015. Röda staplar avser årsyngel (0+ ) och blåa staplar övriga årsklasser (>0+). Rosendalsån Bedömning måluppfyllelse - Elfiske EF038 JA JA JA JA JA EF047 JA Elfisket har visat att försurningskänsliga arter och/eller försurningskänsliga stadier påträffats sedan 2011 då undersökningarna påbörjades. Rosendalsån Elfiske - Statusbedömning (VIX) EF038 3 1 2 2 2 2 EF047 5 2 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara god. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Vattenkemisk måluppfyllelse har endast uppnåtts vid några få tillfällen under åren 2000-2015. Dessutom har förhöjda halter av Ali uppmätts. Det är därför något förvånande att den biologiska måluppfyllelsen är förhållandevis god avseende både bottenfauna och fiskfauna. Eftersom kemin inte är bra blir totalbedömningen att kalkningens måluppfyllelse inte uppnås. - 7 -
MÖRRUMSÅN - ROSENDALSÅN Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 5,7 6,0 5,9 6,1 - - 5,6 6,5 5,8 5,9 5,3 5,6 5,4 5,8 5,5 5,5 F iskfauna - - - - - - - - - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - 3 3 2 2 2 2 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Kalkningen räcker inte till för att motverka årliga ph-dippar, och förhöjda Alihalter har noterats i vattendraget. Behov av åtgärder Kalkningen behöver utökas. Så skedde redan hösten 2015 då fler våtmarksytor togs i anspråk motsvarande en volymdosökning på ca 9 g/m³. Fortsatt uppföljning får utvisa vilken effekt detta får. Behov av biotopvård finns. Inga åtgärder är dock aktuella för tillfället. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Rosendalsåns naturliga djur- och växtliv. Biologisk måluppfyllelse uppnås, men däremot inte kemisk. Inga biotopvårdande åtgärder är aktuella för tillfället. - 8 -
MÖRRUMSÅN - LUGNÅN LUGNÅN MV27 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDSOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lugnån från Bråtasjön till inflödet i Asasjön. Vattendragssträckan som är 2,5 km långt avvattnar ett område om 80 km². - 1 -
MÖRRUMSÅN - LUGNÅN Lugnån vid gamla doseraren Lugnån uppströms landsvägen vid Asasjön Försurningssituationen före kalkning Före kalkning var många av sjöarna i området kraftigt försurade och ph-värden kring 5,0 uppmättes. I Lugnån (Asaån) strax ovan inflödet i Asasjön uppmättes som lägst ph=5,2 (fig. 2). Kalkningens utveckling över tiden Kalkning i området påbörjades 1986 i Angsebosjön och Bråtasjön. Samtidigt startade också kalkning av våtmarker runt vattendraget uppströms Bråtsjön som här - 2 -
MÖRRUMSÅN - LUGNÅN kallas Gallakvarnså. Den senare pågick till 1991. Under perioden 1986-2004 fanns även en kalkdoserare i Lugnån, från början med Asasjön som målområde, men senare även Lugnån. Doseraren avvecklades sedan eftersom den inte längre behövdes för att upprätthålla god kemi i vattendraget. Från 2004 har kalkningen stabiliserat sig på lägre nivå. Utökad våtmarkskalkning i Rosendalsån 2015 höjde dock åter kalkdosen något (fig. 1). Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt samt doserare t ill Lugnån, inklusive biflöden, under perioden 1986-2015. Doserarkalkningen upphörde 2003. Våtmarkskalkning utfördes 1986-1991 i Lugnåns huvudfåra. Utökad kalkning 2015 i Hökasjöbäcken avspeglar sig i figuren. MOTIV OCH MÅL Motiv Lugnån ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns öring, utter, sandkrypare och elritsa. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) för åren 2010-2015 i Lugnåns huvudfåra dels uppströms Hökasjöbäckens inflöde (vänstra figuren, n=34) och dels strax uppströms Asasjön (n=21). Det vattenkemiska målet i Lugnån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skad- - 3 -
MÖRRUMSÅN - LUGNÅN liga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Ett samband mellan sjunkande ph och ökande Ali har noterats i biflödet Rosendalsån. Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagna av SLU) förefaller stämma ganska i förhållande till nuvarande volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder på att ingen försurningspåverkan föreligger i Lugnån. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,8 0,052 God status 0,32 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Lugnån biotopkarterades år 2000 och samtidigt togs en plan för åtgärder fram. Utsättning av öring under perioden 2008-2012 har genomförts i både Lugnån och det angränsande vattendraget Rosendalsån. I övrigt har inga åtgärder genomförts. Åtgärder som behövs är i första hand biotopvård, men även utrivning/åtgärder vid dammar uppströms målvattendraget. I Lugnån finns ett partiellt vandringshinder. Lugnån har förbindelse med målvattendragen Hökasjöbäcken och Rosendalsån. Den är även i förbindelse med Asasjön och ingår i ett vattensystem där det finns stora sammanhängande områden utan vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. PLANERADE ÅTGÄRDER Biotopvård planerades till 2016, men har fått skjutas fram p g a svårigheter att hitta en huvudman för åtgärden. Uppföljning av åtgärder Elfiske sker årligen på en lokal i Lugnån. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 2. Arealdosen har under senare år legat på 11-13 kg/ha/år. Utökning av kalkningen i Rosendalsån 2015 gav en arealdos på 20 kg/ha/år och en verklig volymdos i vattendraget 2015 på 7,4 g/m³. - 4 -
MÖRRUMSÅN - LUGNÅN Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 398,7 308,5 433,6 173,5 118,8 128,6 117,5 120,0 100,5 96,5 97,7 97,4 88,0 104,1 87,4 156,4 Arealdos (kg/ha/år) 49,8 38,5 54,1 21,7 14,8 16,0 14,7 15,0 12,5 12,1 12,2 12,2 11,0 13,0 10,9 19,5 Volymdos (g/m³) 15,6 12,1 17,0 6,8 4,7 5,0 4,6 4,7 3,9 3,8 3,8 3,8 3,5 4,1 3,4 6,1 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,84 0,68 0,82 0,64 1,08 0,52 0,90 0,96 0,97 0,54 0,95 0,88 0,88 0,55 0,78 0,67 "Verklig" volymdos (g/m³) 15,0 14,4 16,7 8,6 3,5 7,9 4,2 4,0 3,3 5,7 3,3 3,5 3,2 6,0 3,6 7,4 Doserarbeskrivning Doseraren avvecklades 2004. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Lugnån följs upp i målpunkterna E86 C030 samt E86 C080 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Provtagning vid punkten E86 C075 genomfördes fram till sommaren 2015, men har nu helt ersatts av E86 C080. Vattendraget elfiskas varje år på lokalen EF033, där den nedlagda doseraren stod. Bottenfauna undersöks årligen på två ställen, BF054 samt BF027. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under åren 2011-2015 är det endast år 2011 som man inte lyckats pricka in någon vattenkemisk provtagning då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta lägstavärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstä mmelse i tiden med flödestoppar i Lugnån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 5 -
MÖRRUMSÅN - LUGNÅN RESULTAT Vattenkemi Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de 5-år som mätning pågått (fig. 4). Samtidigt har ph aldrig understigit 6,1 vid dessa tillfällen. Efter att kalkningen påbörjats 1986 kunde en väsentlig skillnad i Lugnåns kemi noteras (fig. 5). Lägsta uppmätta ph steg med ca en halv enhet och har sedan dess mestadels legat över 6,0. Ett fåtal ph-dippar under 6,0 har dock noterats samtidigt som kemin har fortsatt fluktuera, men i mindre omfattning än tidigare. Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Lugnåns huvudfåra dels uppströms Hökasjöbäckens inflöde (vänstra figuren, n=34) och dels strax uppströms Asasjön (högra figuren, n=21). Figur 5 ph och alkalinitet i Lugnån (Asaån) perioden 1984-2002. Som framgår uppmättes stundtals ph-värden kring 5,3 före kalkningen påbörjades 1986. Figur 6 ph och alkalinitet i Lugnån perioden 2003-2015 - 6 -
MÖRRUMSÅN - LUGNÅN Lägsta-Alk (mekv/l) 0,18-0,13 0,06 0,03 0,05 0,03 0,08 0,06 0,06 0,03 0,13 0,18 0,12 0,08 0,05 Lägs ta-ph 6,8-7,0 5,9 5,9 6,0 5,8 6,4 6,4 6,2 5,7 6,7 6,8 6,6 6,2 6,2 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Lugnån under 2000-2015 tyder på en viss förbättring m a p försurning. Lugnån Bottenfauna - försurningspåverkan BF027 3 3 1 1 2 3 2 2 2 2 2 2 3 1 Elprovfiske Fångsterna vid elfiske i Lugnån brukar vara artrika med som mest tio olika arter. Sjöfauna dominerar vilket kan bero på närheten till Asasjön. Öring har satts ut 2008 till 2012 och reproduktion har kunnat konstateras både 2013 och 2014, men dessvärre bara i låga tätheter. Yngel av elritsa har fångats årligen sedan 2012 och visar, tillsammans med öringyngel, på godkänd måluppfyllelse. Figur 7 Öringtätheter i Lugnån 2000-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser ( >0+). Lugnån Bedömning måluppfyllelse - E lfiske EF033 JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA Lugnån E lfiske - S tatusbedömning (VIX) EF033 5 5 5 5 4 4 5 2 3 4 4 Den ekologiska statusen enligt VIX bedöms vara otillfredsställande till måttlig. Anledningen är stor andel sjöfauna i fångsten. - 7 -
MÖRRUMSÅN - LUGNÅN DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Såväl kemisk som biologisk måluppfyllelse förefaller ha förbättrats och kan, med mindre avvikelser, sägas vara god under de senaste fem åren (tab. 2). Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser f ör Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,8-7,0 5,9 5,9 6,0 5,8 6,4 6,4 6,2 5,7 6,7 6,8 6,6 6,2 6,2 F iskfauna - - - - - - Bottenfauna - - 3 3 1 1 2 3 2 2 2 2 2 2 3 1 Behov av åtgärder Behov av biotopvård finns, men för närvarande finns ingen huvudman för ett sådant projekt. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Lugnåns naturliga djur- och växtliv. Kalkningen bedöms fungera bra. Såväl biologisk som kemisk måluppfyllelse uppnås. Inga biotopvårdsåtgärder är aktuella för tillfället eftersom huvudman saknas. - 8 -
MÖRRUMSÅN - VASEBROBÄCKEN VASEBROBÄCKEN MV45 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Vasebrobäcken från Älgarydssjön och ner till inflödet i Tolgasjön. Vattendragssträckan som är 3,8 km långt avvattnar ett område om 16 km². Vasebrobäcken nerströms provpunkt E86 C140 samt strax uppströms Tolgsjön - 1 -
MÖRRUMSÅN - VASEBROBÄCKEN Försurningssituationen före kalkning I Älgarydssjöns utlopp uppmättes före kalkning ph-värden ned mot 4,6 (Fig. 5). Kalkningens utveckling över tiden Kalkning i området påbörjades 1984. Fram till 1995 kalkades endast Älgarydssjön. Därefter utökades kalkningen med tre mindre, uppströms liggande sjöar, samt en våtmark. Från och med 2013 återgick dock kalkningen till att omfatta enbart Älgarydssjön plus en våtmarksyta. Kalkdosen har ökats något de senaste två åren, för Vasebrobäckens skull. Den totala kalkmängden har däremot halverats sedan i början av 2000-talet. Figur 2 Kalkmängder som spridits med flyg till Vasebrobäcken via upps tröms sjöar och våtmarker under perioden 1984-2015. MOTIV OCH MÅL Motiv Vasebrobäcken har endast haft status som målvattendrag sedan 2014. I målvattendraget finns goda förutsättningar för öring, men arten saknas. Utter förekommer i området. Vattendraget ingår inte i fiskevårdsområde. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Vasebrobäcken bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) har bedömts som liten ner till detta ph-värde. Analyser av Ali de senaste fem åren visar dock något förhöjd halt vid redan vid ph=6,0 (fig. 2). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i cykler. - 2 -
MÖRRUMSÅN - VASEBROBÄCKEN Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Vasebrobäcken för åren 2014-2015 (n=10). Försurningsbedömning Eftersom Vasebrobäcken endast varit målvattendrag sedan 2014 kom den inte med i målvattendragsinventeringen. Värden för okalkad kemi har därför inte kunnat räknas tas fram av SLU. Med ledning av volymdos och uppmätta värden för ph och alkalinitet bedöms ett kalkavslut leda till perioder med nollalkalinitet och ph-värden kring 5,0. RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Vasebrobäcken biotopkarterades år 2000 då även förslag till biotopvårdsåtgärder togs fram. Bäcken är till stora delar opåverkad av rensning och det finns stora ytor med lämpliga lek- och uppväxtområden för öring. På sträckan finns ett definitivt vandringshinder i form av en gammal kvarnrest samt ett mindre dämme vid utloppet ur Älgarydssjön vid Vasebrobäckens början. Elfiske har utförts 1994 och 2012 och enda fångsten var signalkräfta år 2012. En åtgärd som föreslagits inom ramen för biologisk återställning är att flytta vildfångat öringyngel från Svanåsabäcken till Vasebrobäcken. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade för närvarande. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har gått från ca 30 till dagens 15 kg/ha/år. Volymdosen i vattendraget ligger idag kring 5 g/m³. - 3 -
MÖRRUMSÅN - VASEBROBÄCKEN Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 49,2 44,2 50,2 45,8 50,1 42,4 40,8 41,0 34,3 34,2 33,4 28,4 28,0 14,0 21,0 24,0 Arealdos (kg/ha/år) 31,1 27,9 31,7 28,9 31,7 26,8 25,8 25,9 21,7 21,6 21,1 17,9 17,7 8,8 13,2 15,2 Volymdos (g/m³) 9,8 8,8 10,0 9,1 10,0 8,4 8,1 8,1 6,8 6,8 6,6 5,6 5,6 2,8 4,2 4,8 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,17 0,13 0,16 0,13 0,21 0,10 0,18 0,19 0,19 0,10 0,18 0,17 0,16 0,11 0,15 0,13 "Verklig" volymdos (g/m³) 9,4 10,5 9,7 11,5 7,5 13,4 7,3 7,0 5,8 10,4 5,9 5,2 5,4 4,1 4,6 5,7 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Vasebrobäcken följs upp i målpunkten E86 C150 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Långt upp i vattendraget, i punkt E86 C140, sker kemisk provtagning två gånger per år, mest för att följa upp Älgarydsjöns kalkning. Vattendraget elfiskas inte regelbundet. Provtagning av bottenfauna har hittills endast gjorts 2014 på lokalen BF073. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Vasebrobäcken tillkom som målvattendrag så sent som år 2014, därför har högflödesprovtagning av bäcken inte utförts tidigare. Sedan 2014 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen Vasebrobäcken får därför sägas vara ganska väl koordinerad med vattenföringen under de två åren målpunkten har provtagits. Noterade minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under dessa två år. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Vasebrobäcken. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 4 -
MÖRRUMSÅN - VASEBROBÄCKEN RESULTAT Vattenkemi Något förhöjda halter av Ali har uppmätts under de 2 år som mätning pågått (fig. 2). Som högst har 27 µg/l uppmätts vid ph=6,0. Även övrig kemi har endast provtagits under två års tid. Som lägst har ph=5,9 uppmätts (Fig. 4). Alkalinteten är svag, men inga nollvärden har uppmätts. Figur 4 ph och alkalinitet i Vasebrobäcken perioden 2014-2015 5 ph och Alkalinitet i Älgarydssjöns utlopp 1984-2015. Figur I Älgarydssjöns utlopp har provtagning skett sedan 1984. Av figur 5 framgår tydligt att kalkningen började få varaktig effekt kring 1987. Sedan 2003 har inga ph under 6,0 uppmätts (tabell nedan). Kemin är något bättre här än provpunkten nedströms (C150). Tabell med lägsta-värden nedan avser båda propunkterna. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,11 0 0 0,22 0,08 0,14 0,16 0,14 0,1 0,18 0,08 0,09 0,06 0,11 0,02 0,02 Lägsta-pH 6,4 5,3 5,2 6,8 6,3 6,7 6,7 6,7 6,6 6,8 6,4 6,5 6,3 6,7 5,9 6,0 Bottenfauna Bottenfauna har endast undersökts 2014. Resultatet visar på betydlig försurningspåverkan. Vas ebrobäcken B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 073 3 - - 5 -
MÖRRUMSÅN - VASEBROBÄCKEN Elprovfiske Elfiske gjordes 2012 som referens efter en eventuell kommande introduktion av öring. Vid fisket fångades enbart signalkräfta. Vasebrobäcken Bedömning måluppfyllelse - E lfiske NEJ DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Kemisk måluppfyllelse har uppnåtts sedan 2003 i den övre provpunkten nära sjön. Längre ned i målvattendraget uppnås måluppyllelse de två år som provtagning gjorts där. Biologisk måluppfyllelse uppnås däremot inte. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse Totalt Vattenkemi 6,4 5,3 5,2 6,8 6,3 6,7 6,7 6,7 6,6 6,8 6,4 6,5 6,3 6,7 5,9 6,0 F iskfauna - - - - - - - - - - - - - - - Bottenfauna - - - - - - - - - - - - - - 3 - Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse I Vasebrobäcken finns mycket bra förutsättningar för öring enligt de biotopkarteringar som gjorts. Sjövandrande öring har i historisk tid, innan vattenkraften byggdes ut i Mörrumsån, högst troligt använt bäcken som lekplats. Det är troligt att öring m fl arter i bäcken slogs ut av försurningen. Dessa har sedan inte kunna återkolonisera trots att kemin återställts med kalkning. Behov av åtgärder Introduktion av öring och åtgärder vid vandringshinder i Mörrumsåns huvudfåra. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden, under de 2 år den utförts. Kalkningen har sedan start haft betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Vasebrobäckens naturliga djur- och växtliv. Kemisk måluppfyllelse, men inte biologisk, uppnås. Behov av biologisk återställning finns i vattendraget. - 6 -
MÖRRUMSÅN SVANÅSABÄCKEN FRÅN SVANÅS KVARN SVANÅSABÄCKEN FRÅN SVANÅS KVARN MV26 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Svanåsabäcken från Svanås kvarn till inflödet i Helgasjön. Vattendragssträckan som är 1,8 km långt avvattnar ett område om 13 km². I Svanåsabäcken vandrar stor sjölevande öring upp från Helgasjön för lek. Öringbeståndet är stabilt. - 1 -
MÖRRUMSÅN SVANÅSABÄCKEN FRÅN SVANÅS KVARN Svanåsabäcken strax uppströms Helgasjön samt strax nedströms Svanås Kvarn, båda vid lågvatten Försurningssituationen före kalkning I Svanåsabäcken uppmättes före kalkning (1985) ph-värden ned mot på 5,4. Kalkningens utveckling över tiden Kalkningen startade med spridning på våtmarker uppströms Svanåsasjön 1986 och 1988 och 1991. Kalkning av själva sjön påbörjades 1990 och har sedan 1994 skett årligen. Sedan 2011 har neddragning av kalkmängder gjort att spridningen övergått från båt till flyg. - 2 -
MÖRRUMSÅN SVANÅSABÄCKEN FRÅN SVANÅS KVARN Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till Svånåsabäcken under perioden 1986-2015. Våtmarkskalkning gjordes 1986, 1988 och 1991. Sedan 1994 kalkas enbart själva Svanåsasjön. MOTIV OCH MÅL Motiv Svanåsabäcken ingår i fiskevårdsområde. I ån finns sjövandrande öring, lake, utter samt bottenfauna med höga naturvärden. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Svanåsabäcken bedöms vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 5,6. Målet är satt till ph=5,6 eftersom risken för skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) har bedömts som liten ner till detta ph-värde. Inga höga halter av Ali har heller uppmätts i målområdet (fig. 2). Dock har ph aldrig varit under 6,3 under den period som Ali analyserats. Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i cykler. Det är dock svårt att se ett regelbundet samband mellan dessa båda parametrar. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Svanåsabäcken åren 2010-2015 (n=29). - 3 -
MÖRRUMSÅN SVANÅSABÄCKEN FRÅN SVANÅS KVARN Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska i förhållande till nuvarande volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH tyder på att Svanåsabäcken är kraftigt försurningspåverkad. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,9 0,079 Otillfredställande status 0,74 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Svanåsabäcken fr Svanås kvarn biotopkarterades år 2000. Ett åtgärdsförslag togs därefter fram. Bäcken är bitvis rensad, men innehåller stora områden lämpliga för öring. I bäcken finns ett definitivt vandringshinder vid utloppet ur Svanåsasjön. Restaureringsåtgärder var på väg att utföras under 1990- talet, men avbröts p g a en markägartvist. Planerade åtgärder Inga åtgärder är för planerade för närvarande. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har översiktligt behandlats tidigare i texten. Kalkning under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har gått från 15 till dagens ca 10 kg/ha/år. För de tre senaste åren motsvarar detta en verklig volymdos i vattendraget på mellan 3,7 och 4,4 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 19,5 15,0 18,5 19,0 19,0 19,0 19,0 19,0 15,4 15,0 15,0 12,0 12,0 12,0 12,0 12,5 Arealdos (kg/ha/år) 15,2 11,7 14,4 14,8 14,8 14,8 14,8 14,8 12,0 11,7 11,7 9,4 9,4 9,4 9,4 9,8 Volymdos (g/m³) 5,0 3,9 4,8 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 4,0 3,9 3,9 3,1 3,1 3,1 3,1 3,2 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,13 0,11 0,13 0,10 0,17 0,08 0,14 0,15 0,15 0,08 0,14 0,14 0,13 0,09 0,12 0,11 "Verklig" volymdos (g/m³) 4,6 4,4 4,4 5,9 3,5 7,5 4,2 4,0 3,3 5,7 3,3 2,7 2,9 4,4 3,2 3,7 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Svanåsabäcken från Svanås Kvarn följs upp i målpunkten E86 D050 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. I början av målvattendraget, i - 4 -
MÖRRUMSÅN SVANÅSABÄCKEN FRÅN SVANÅS KVARN anslutning till Svanåsasjöns utlopp, sker kemisk provtagning två gånger per år, mest för att följa upp sjöns kalkning. Där sker också bottenfaunaprovtagning årligen, station BF031. Vattendraget elfiskas varje år på lokalen EF027. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011, med undantag för 2012 och 2013, har minst en vattenkemisk provtagning per år skett då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Noterade minimivärden för ph och alkalinitet bör därför tillräckligt bra spegla verkligheten, åtminstone för åren 2011, 2014 och 2015. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Svanåsabäcken. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Figur 4 ph och alkalinitet i Svanåsabäcken perioden 1984-2015 - 5 -
MÖRRUMSÅN SVANÅSABÄCKEN FRÅN SVANÅS KVARN Inga förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Som högst har 21 µg/l uppmätts vid ph=6,4. Kemin är och har varit god ända sedan kalkningen startade 1986 (fig. 4). Överhuvudtaget har inga ph-värden under 6,0 uppmätts för perioden 1986-2015. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,11 0,12 0,1 0,16 0,1 0,13 0,12 0,05 0,1 0,11 0,12 0,06 0,1 0,13 0,07 0,05 Lägs ta-ph 6,7 6,6 6,6 6,6 6,4 6,6 6,7 6,2 6,6 6,6 6,6 6,3 6,5 6,7 6,4 6,3 Bottenfauna Andelen år med bedömningen obetydlig till måttlig försurningspåverkan har ökat under senare delen av perioden, vilket kan tolkas som en viss förbättring m a p försurning. Svanåsabäcken fr Svanås kvarn Bottenfauna - försurningspåverkan BF031 3 1 3 3 3 1 3 1 1 3 1 2 3 2 1 Elprovfiske Figur 5 Öringtätheter i Svanåsabäcken 1985-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). Elfiske i Svanåsabäcken påbörjades 1985, och sedan 2004 har undersökningar av fiskfaunan gjorts årligen. Vid varje elfisketillfälle har årsyngel av öring fångats. Tätheterna har varierat, men har aldrig varit under 20 årsyngel per 100m². De höga tätheterna av årsyngel visar att beståndet är sjövandrande. I Svanåsabäcken vandrar stor sjölevande öring upp från Helgasjön för lek. Förutom öring fångas ofta signalkräfta och lake och mer sällan bergsimpa och gädda. Måluppfyllelsen avseende fiskfaunan är m a o bra. Svanåsabäcken fr Svanås kvarn Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F027 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA S vanåsabäcken fr S vanås kvarn E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F027 3 3 3 4 2 2 2 2 2 2 2 2 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara god. - 6 -
MÖRRUMSÅN SVANÅSABÄCKEN FRÅN SVANÅS KVARN DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har varit bra under hela perioden, liksom den biologiska måluppfyllelsen utifrån fiskfauna. När det gäller bottenfaunan är resultatet mer ojämnt över tiden, men får dock sägas vara bra under de senaste fem åren. Totalt blir bedömningen därför att kalkningens mål är uppfyllt (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,7 6,6 6,6 6,6 6,4 6,6 6,7 6,2 6,6 6,6 6,6 6,3 6,5 6,7 6,4 6,3 F iskfauna - - - - Bottenfauna 3-1 3 3 3 1 3 1 1 3 1 2 3 2 1 Behov av åtgärder Behov av restaureringsåtgärder finns. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Svanåsabäckens naturliga djur- och växtliv. Såväl kemisk som biologisk måluppfyllelse är god - 7 -
MÖRRUMSÅN KÅRESTADÅN FRÅN DOSERAREN I HAGERÅS KÅRESTADÅN FRÅN DOSERAREN I HAGERÅS MV35 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Kårestadån från Hagerås och ner till inflödet i Årydsjön. Vattendragssträckan som är 13,3 km långt avvattnar ett område om 190 km². Kårestadån är längs större delen av sin sträckning kraftigt rensad och dessutom påverkad av vattenkraft och flera regleringar som alla saknar tillstånd. - 1 -
MÖRRUMSÅN KÅRESTADÅN FRÅN DOSERAREN I HAGERÅS Kårestadån vid Skäve Försurningssituationen före kalkning I slutet på 1970-talet uppmättes ph-värden ner mot 4,0 i Linnebjörkesjöns tillflöde Bostorpaån samt i Kårestadån. Vid provfiske 1980 noterades tydliga försurningsskador på mört och abborre i Linnebjörkesjön, däremot inte i Årydsjön längre ner i vattensystemet. Vid elfiske i Kårestadån 1985 saknades försurningskänsliga arter. Kalkningens utveckling över tiden Verksamheten startade 1982 med kalkning på fastmark intill Linnebjörkesjön. Dessa insatser var dock inte tillräckliga och därför kalkades våtmarker 1988. Kalkning på våtmarker skedde på nytt 1993 och sedan dess har årliga insatser på gjorts. Kalkade våtmarker inventerades 2009. Av 18 ytor visade sig en vara mindre lämplig för fortsatt kalkning. Linnebjörkesjön kalkades tidigare även med två doserare. Idag sker våtmarkskalkning och direktkalkning av sjön. Kårestadån kalkas sedan mitten av 1980-talet även med doserare. Tidigare har också Lenhovdasjön högst upp i åtgärdsområdet kalkats. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg, båt och doserare till Kårestadån under perioden 1986-2015. Under 1988 spreds 927 ton på uppströms våtmarker. - 2 -
MÖRRUMSÅN KÅRESTADÅN FRÅN DOSERAREN I HAGERÅS MOTIV OCH MÅL Motiv Kårestadån ingår i fiskevårdsområde och fritidsfiske förekommer. I ån finns öring (återintroducerad), lake och utter. Bottenfauna med höga naturvärden. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Kårestadån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på en viss tendens till ökande halter kring ph=6,0 (fig. 2). Uppmätta ph-värden och färgtal uppvisar variationer som går i årliga cykler. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger, n=29) i Kårestadån för åren 2010-2015. Diagrammet till vänster representerar 3 olika provpunkter i Kårestadåns huvudfåra (n=89). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 4,9-0,007 Dålig status 1,4 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Kårestadån biotopkarterades år 2001 och samtidigt togs förlag till åtgärder fram. Under 2016 karterades hela åns sträckning enligt den nya biotopkarteringsmetodiken. År 2014 gjordes biotopvård i Kårestadån uppströms målvattendraget, där ett mindre vandringshinder åtgärdades och biotopvård utfördes på - 3 -
MÖRRUMSÅN KÅRESTADÅN FRÅN DOSERAREN I HAGERÅS en 100 m lång sträcka. Samtidigt har öringyngel satts ut 2012-2014. Inom målvattendraget har öring satts ut i början på 2000-talet. Planerade åtgärder Ytterligare biotopvårdsåtgärder är planerade 2017. Uppföljning av åtgärder Uppföljning sker genom årliga elfisken. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat kring ca 23-24 kg/ha/år, vilket motsvarar en beräknad verklig volymdos i vattendraget på ca 9-10 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder och arealdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 741,3 694,7 669,6 652,4 761,4 568,8 707,1 887,4 727,7 558,5 525,4 410,0 506,8 440,0 457,9 436,3 Arealdos (kg/ha/år) 38,9 36,5 35,2 34,3 40,0 29,9 37,1 46,6 38,2 29,3 27,6 21,5 26,6 23,1 24,0 22,9 Volymdos (g/m³) 12,4 11,6 11,2 10,9 12,7 9,5 11,8 14,8 12,1 9,3 8,8 6,8 8,4 7,3 7,6 7,3 Medel-Q, S-hype (m³/s) 1,88 1,89 1,88 1,37 2,33 1,22 2,03 2,33 2,12 1,26 2,07 1,96 1,69 1,33 1,67 1,53 "Verklig" volymdos (g/m³) 12,5 11,7 11,3 15,1 10,4 14,8 11,0 12,1 10,9 14,1 8,0 6,6 9,5 10,5 8,7 9,1 Doserarbeskrivning Doseraren i Kårestadån vid Hagerås installerades 1984. Den var 2001 föremål för utredning (Myrica AB), och befanns då ha avgörande betydelse för den vattenkemiska måluppfyllelsen i Kårestadån under högflöden. Doseraren hade ursprungligen manuell inställning av kalkdoseringen. Under år 2002 renoverades doseraren bl.a. avseende följande: Nya skruvar, ny slurryberedare, nytt utlopp och brunn samt flödesstyrning och fjärrövervakning. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Kårestadån från dos Hagerås följs upp på två mätstationer med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Målpunkten E86 K090 ligger längst ner i målvattendraget vid väg 25 och E86 K080 ligger vid Tora mosse strax uppströms våtmarkskalkningarna. Dessutom finns en styrpunkt, E86 K070 belägen uppströms doseraren, även denna följs upp med provtagningsfrekvensen 6 gånger per år. Ytterligare lite längre uppströms, i anslutning till Linnebjörkesjöns utlopp, - 4 -
MÖRRUMSÅN KÅRESTADÅN FRÅN DOSERAREN I HAGERÅS finns en provpunkt E86 K060. Här sker provtagning två gånger per år, mest för att följa upp sjön. Vattendraget elfiskas varje år på lokalen EF026. Provtagning av bottenfauna sker årligen nerströms våtmarkskalkningarna i punkten BF036. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har endast 2014 och 2015 varit lyckade avseende vattenkemisk provtagning i förhållande till högflöden, d v s tillfällen då vattenkemisk provtagning skett vid minst ett tillfälle per år då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagning uteblev helt under en lång period p g a missförstånd. Uppmätta minimvärden för ph och alkalinitet bedöms därför inte tillräckligt bra spegla verkligheten under 2011-2013. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Kårestadsån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Inga nämnvärda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Ett samband mellan ph och Ali har nämnts i texten ovan. Som högst har 15 µg/l uppmätts vid ph=6,2. Efter att kalkningen påbörjades kunde en väsentlig skillnad i Kårestadsåns kemi noteras (fig. 4). Lägsta uppmätta ph steg med ca en ph-enhet och har sedan dess mestadels legat över 6,0. Inga ph-värden under 6,0 har noterats sedan 1992. Åren 2011-2013 har emellertid inte provtagningen lyckats bra nog, se ovan. Kemin kan därför under 2011-2013 ha varit betydligt sämre än vad provtagningen visar. Vattenkemisk måluppfyllelse kan därför inte sägas vara uppnådd. - 5 -
MÖRRUMSÅN KÅRESTADÅN FRÅN DOSERAREN I HAGERÅS Figur 4 ph och alkalinitet i Kårestadsån 1976-2015. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,08 0,23-0,08 0,06 0,07 0,07 0,08 0,09 0,11 0,11 0,16-0,08 0,07 0,06 Lägsta-pH 6,1 7,1-6,0 6,1 6,3 6,1 6,3 6,4 6,4 6,3 6,6-6,2 6,1 6,0 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Kårestadsån under 2000-2015 pekar på en viss förbättring m a p försurning. Färre tillfällen med betydligt försurningspåverkad bottenfauna har noterats under andra halvan av perioden. K åres tadån fr dos Hagerås B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 036 1 3 3 3 3 1 1 1 2 3 3 2 2 2 2 Elprovfiske Elfiske har skett på två lokaler i Kårestadån, varav en uppströms målvattendraget (150 m ned Sågtorpet - EF026). Den andra lokalen (Oxhagen/Rämningen - EF036) avslutades 2013. Den var flottledsrensad och därmed svårfiskad och följaktligen olämplig för uppföljning (se nedan under måluppfyllelse och status). Kårestadån är för övrigt rensad i nästan hela sin sträckning vilket gör det svårt att hitta lämpliga lokaler för elfiske. Den övre lokalen är orensad, men har vid upprepade tillfällen helt saknat fisk, vilket är förvånande med tanke på områdets karaktär av fritt strömmande vatten och relativt opåverkat vattendrag. Sedan 2012 har yngel av öring satts ut och återfångst av dessa bidrar till måluppfyllelsen. Utöver öring har fångst av yngel av signalkräfta och mört visat på obetydlig försurningspåverkan uppströms doseraren. Kårestadån fr dos Hagerås Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F026 JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA JA E F036 JA NEJ NEJ JA NEJ NEJ NEJ NEJ - 6 -
MÖRRUMSÅN KÅRESTADÅN FRÅN DOSERAREN I HAGERÅS Kårestadån fr dos Hagerås E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F036 5 5 3 5 5 3 3 3 3 5 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara måttlig. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Vattenkemisk måluppfyllelse bedöms inte vara uppnådd. Bottenfaunan visar emellertid på oförsurande förhållanden fr o m 2012. Vid den övre elfiskelokalen har yngel av signalkräfta fångats varje år sedan 2010 vilket tyder på att vattenkemin varit god. Trots detta saknas fisk i fångsten vissa år, förutom den utplanterade öringen. Den senare verkar dessutom inte kunna etablera sig. Den bakomliggande orsaken till detta är oklar. Den avslutade elfiskelokalen vid Oxhagen/Rämningen är kraftigt rensad och dessutom påverkad av vattenkraft och reglering. Det är därför svårt att avgöra om utebliven måluppfyllelse avseende fiskfaunan beror på försurning, nolltappning, eller rensning. Provpunkten har därför inte beaktats vid bedömning av måluppfyllelse m a p fiskfaunan enligt tabell 2. Totalt sett bedöms inte kalkningens måluppfyllelse vara uppnådd. Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. För perioden åren 2011-2013 har den vattenkemiska provtagningen misslyckats m a p att pricka in högflöden tillräckligt bra. Bedömning av måluppfyllelse har därför inte gjorts för dessa år. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,1 7,1 6,0 6,1 6,3 6,1 6,3 6,4 6,4 6,3??? 6,1 6,0 F iskfauna - - - - JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA JA Bottenfauna 1-3 3 3 3 1 1 1 2 3 3 2 2 2 2 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Trots totalbedömningen ej uppnådd kemisk måluppfyllelse behöver det inte i första hand är vattenkemin som begränsar etablering av naturliga arter såsom öring i Kårestadsån. Det är snarare troligt att olika former av fysisk påverkan såsom rensning, vandringshinder och reglering spelar en större roll i detta sammanhang. Behov av åtgärder Biotopvård, utrivning av dammar, byggande av vandringsvägar samt ökad tillsyn över dammar och kraftverk. - 7 -
MÖRRUMSÅN KÅRESTADÅN FRÅN DOSERAREN I HAGERÅS SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms bara ha fungerat tillräckligt bra 2014-2015 för att spegla ph-situationen vid högflöden. Vattenkemisk måluppfyllelse kan därför inte sägas vara uppnådd. Totalt sett har därför kalkningens måluppfyllelse inte kunnat bedömas vara uppnådd. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Kårestadåns naturliga djur- och växtliv. Effektuppföljningen pekar på att det inte i första hand är vattenkemin som begränsar etablering av naturliga arter såsom öring i Kårestadsån. Det är snarare troligt att olika former av fysisk påverkan hindrar återetableringen. Målvattendragets sträckning bör utökas hela vägen upp till Linnerydssjön. - 8 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN MV38 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Fagerhultsån och Sandsjöån har en total längd av 12 km och ett avrinningsområde på ca 138 km². Ån är bitvis kraftigt rensad och rätad. Hela vattendraget mellan Sandsjön och Läen är mål för kalkningen. Övre delen av ån, ner till kalkdoseraren, kallas för Sandsjöån och den nedre för Fagerhultsån. - 1 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN Sandsjöån uppströms Sågtorpet före återställning Fagerhultsån vid Hålebäck Fagerhultsån vid Hålebäck - 2 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN Försurningssituationen före kalkning I Fagerhultsåns huvudfåra noterades under mitten av 1970-talet ph-värden ner mot 4,1. Även sjöarna i området (Björnsjön, Sandsjön, Nässjön, Läen) var försurade före kalkningsstarten. Vid provfisken under 1970- och 1980-talet noterades allvarliga försurningsskador på mört i sjön Läen. Vidare var kräftbeståndet på väg att försvinna helt. I Björnsjön fångades endast en mört på 400g vid provfiske 1977. Ingen öring noterades. Kalkningens utveckling över tiden Sjön Läen, belägen nederst i åtgärdsområdet, fick redan under försöksperioden bidrag till kalkning (1978). Sandsjön kalkades första gången 1983. Detta gav dock endast begränsad effekt i Fagerhultsån och nästan ingen alls i Läen. Efter att kalkdoseraren vid Ekeforsdammen installerades 1986 uppnåddes bättre, om än ojämn, effekt i ån (och god effekt i sjön). Doseraren skrotades 1997. Samtidigt uppfördes en ny kalkdoserare, med elektronisk flödesstyrning, några km längre uppströms än den gamla. Först därefter uppnåddes en betydligt jämnare vattenkemi i Fagerhultsåns huvudfåra (fig. 6). Detaljplanen för kalkning som uppdaterades för perioden 1996-1998 reviderades inför 2006 och ytterligare inför 2008-2010. I samband med den senaste avslutades kalkningen av Nässjön och uppströms våtmark p.g.a. kort omsättningstid. Nämnda kalkning återupptogs dock 2014 på försök då en biotopkartering visat att sjöns avflöde och bäcken nedströms är intressant ur återställningsperspektiv och som framtida öringbiotop. Lessebo kommun gör dessutom mindre revideringar varje år efter resultat av effektuppföljningen. Figur 1 Kalkmängder till Fagerhulstsåns avrinningsområde perioden 1983-2015. Som framgår av figur 1 har kalkningen med flyg/båt legat på ungefär samma nivå de senaste 20 åren medan doserarkalkningen minskat under samma period. Detta kan delvis förklaras med bättre styrning av doseraren. - 3 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN MOTIV OCH MÅL Motiv Fagerhultsån ingår i fiskevårdsområde och fritidsfiske förekommer. I ån finns öring, elritsa och lake. Även bottenfauna med höga naturvärden finns. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6) (fig. 2). Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Fagerhulstsån ovan (n=40) respektive nedan (n=41) kalkdoseraren under perioden 2010-2015. Det verkar inte finnas något regelbundet samband mellan Ali, vattenfärg och ph för de provtagningar som hittills gjorts (fig. 3). Figur 3 ph och oorganiskt aluminium (Ali) i målvattendraget för åren 2010-2015. Figuren till vänster avser Sandsjöån uppströms doseraren (n=43) och till höger i Fagerhultsån strax uppströms sjön L äen (n=40). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtagna av SLU) stämmer väl överens med vad som uppmätts i närliggande okalkade referensvatten. Delta-pH enligt MAGIC pekar på att Fagerhultsån är kraftigt försurningspåverkad. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 4,8-0,056 Dålig 1,24-4 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget Fagerhultsån biotopkarterades 2001. Samtidigt togs förslag till åtgärder fram. År 1994 sattes öringrom och vuxen öring ut i ån i ett försök att introducera arten. Fagerhultsån/Sandsjöån hade tre definitiva vandringshinder. Ett av dessa, Ekeforsdammen en större damm i Fagerhultsån, revs ut 2010. En uppdaterad kartering med åtgärdsförlag för hela Fagerhultsån färdigställdes under 2012. Karteringen visade att ån har många fina miljöer som är ovanliga för södra Sverige, men också att omfattande flottledsrensning skett. Under 2013 utfördes biotopvårdsinsatser på två sträckor om totalt ca 300 m. Under 2014 utfördes ytterligare biotopvård på två sträckor om totalt ca 250 m. Vidare utplanterades vildfångade öringyngel på några sträckor i ån. Samtidigt togs även förslag till nya åtgärder togs fram för några biflöden till ån, samt en förstudie om att åtgärda ytterligare ett vandringshinder i huvudfåran. Utplantering av vildfångat öringyngel fortsatte även under 2015. Totalt har ca 300 yngel planterats ut vid fem tillfällen och reproduktion har konstaterats. Planerade åtgärder Fortsatt utplantering av öringyngel 2016 i de övre delarna av ån, liksom biotopvårdsåtgärder. Uppföljning av åtgärder Elfiske sker årligen på tre lokaler. Reproduktion av öring har konstaterats vid elfiske i åns nedre del. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan ca 35 och 50 kg/ha/år, beroende på hur mycket kalk som gått ut via doseraren. Detta motsvarar en verklig volymdos i vattendraget på 11 till 19 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 586,2 553,7 394,0 522,8 618,8 523,4 668,3 753,3 376,2 160,9 326,0 487,4 384,8 310,5 385,5 450,1 Arealdos (kg/ha/år) 63,7 60,2 42,8 56,8 67,3 56,9 72,6 81,9 40,9 17,5 35,4 53,0 41,8 33,8 41,9 48,9 Volymdos (g/m³) 21,1 19,9 14,2 18,8 22,2 18,8 24,0 27,1 13,5 5,8 11,7 17,5 13,8 11,2 13,9 16,2 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,87 0,94 0,91 0,60 1,01 0,63 0,89 1,13 0,99 0,62 0,99 0,94 0,78 0,68 0,79 0,75 "Verklig" volymdos (g/m³) 21,3 18,7 13,7 27,5 19,4 26,5 23,9 21,1 12,0 8,2 10,5 16,4 15,7 14,5 15,6 19,1-5 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN Doserarbeskrivning Kalkningsobjektets beteckning /ID X koordinat 5046 6301919 1471788 Y koordinat Doserarnamn Installerad år Fabrikat Skruvutmatning Torr/våt /vatten styrning El/batteri Flödes- Fjärrlarm Kdos Ro Läen fagerhultsån 1998 Wecantech Ja Torr Batteri Ja Ja Doseraren i Kalkhult, som ersatte den gamla kalkdoseraren vid Ekeforsdammen, levererades 1997 av Wecantech. Den visade sig tyvärr snart ha betydande brister. Bl.a. var strömförbrukningen avsevärt större än vad tillhörande solcellspaket förmådde ladda. Kommunen avhjälpte detta med att införskaffa en extra uppsättning batterier att byta med. I längden blev detta dock ohållbart för tillsynspersonalen. År 2002 utrustades därför doseraren med nya solceller och batterier. Samtidigt fick anläggningen fjärrövervakning och flödesstyrning från Nordkalk. Doseraren har genom åren utsatts för ett antal inbrott/skadegörelse. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Fagerhultsån och Sandsjöån från Sandsjön följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran i två målpunkter minst 6 gånger per år. E82 B063 ligger strax uppströms doseraren i Kalkhult och provtagning sker både som målpunkt och som styrpunkt för doseraren. Den andra målpunkten, E82 B080, ligger vid vägen strax nerströms Ekeforsdammen. Dessutom fanns tidgare en provpunkt, E82 B085, som ligger ytterligare ca 1,5 km längre ner. Vid den sistnämnda togs prov för att följa upp påverkan av de sura flöden som tillkommer på sträckan. I Älgasjöns utlopp görs kemisk provtagning 2 gånger per år, E82 B065, mest för att följa upp sjöns kalkning. Likaså görs provtagning med samma frekvens längst upp i vattendraget, E82 B030, för att följa upp Sandsjön. Här sker också provtagning i Srk:s regi 6 gånger per år men vid fasta tidpunkter. Dessa provtagningar är alltså inte inriktade på att pricka in högflöden. Vattendraget elfiskas varje år på tre lokaler, på punkterna EF053, EF008 samt EF040. Likaså sker årligen bottenfaunaundersökning i två lokaler, på punkterna BF0042 samt BF059. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Vattenkemisk provtagning har sedan 2011 skett vid minst ett tillfälle per år då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 4). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under den aktuella perioden. - 6 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN Figur 4. Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödestoppar i Fagerhultsån och Sandsjöån från Sandsjön. Varje rött streck motsvarar ph - värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi I Sandsjöån har något förhöjda halter av Ali uppmätts under de 5 år som mätning pågått. Ett samband mellan ph och Ali har konstaterats (fig. 3). Som högst har 32 µg/l uppmätts vid ph=5,7. I Sandsjöån noteras nästan årligen ph-värden under 6,0 och även alkaliniteten är stundtals låg eller obefintlig. Figur 5 Alkalinitet och ph i Sandsjöån 2010-2015. I Fagerhultsån har däremot inga höga halter av Ali uppmätts under de 5 år som mätning pågått (fig. 3). Överhuvudtaget förefaller kemin vara betydligt bättre i denna del av vattendraget, vilket sannolikt beror på inverkan från kalkdoseraren. Dessutom har inga ph-värden under 6,0 har noterats sedan 1996. - 7 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN Figur 6 Alkalinitet och ph i Fagerhultsån 1976-2015. Fr.o.m. 1986 har vattendraget doserarkalkats årligen vilket tydligt framgår i form av förbättrad vattenkemi från denna tidpunkt och framåt. År 1997 ersattes den gamla doseraren med en ny modern dito, med elektronisk flödesstyrning. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,08 - - 0,05 0 0,03 0,02 0 0 0 0,04 0 0,01 0,01 0,03 0,02 Lägsta-pH 6,4 - - 6,0 5,3 5,9 5,7 5,3 5,3 5,3 5,8 5,4 5,4 5,5 5,9 5,6 Bottenfauna Bottenfaunan har undersökts på fyra lokaler i vattendraget. I Sandsjöån (BF042) har resultatet visat på obetydlig försurningspåverkan fram till 2013. De två senaste åren tycks dock försurningspåverkan har ökat något. De övriga tre lokalerna som alla ligger i Fagerhultsån har delvis provtagits under olika perioder. Lokalen närmast doseraren (BF039) har uppvisat mest (försurnings)påverkan. Eftersom lokalens botten är storblockig och därmed svår att undersöka med sparkprovtagning fanns misstankar om att resultaten blev missvisande. Lokalen avslutades därför 2012. De andra två som är placerade längre nedströms visar i princip på obetydligt försurningspåverkan sedan 2006. Fagerhultsån och Sandsjöån fr Sandsjön Bottenfauna - försurningspåverkan BF042 1 1 1 2 1 1-1 1 1 3 2 BF039 1 3 4 3 3 1 2 3 3 3 3 - - - - BF059 2 2 2 2 BF040 3 4 3 3 3 1 2 2 2 2 2 3 2 2 - Elprovfiske Figur 7 Öringtätheter i Sandsjöån (till vänster) och Fagerhultsån (till höger) 1995-2015. Röda staplar avser årsyngel (0+) och blåa staplar övriga årsklasser (>0+). - 8 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN Elfiske har sedan 2011 genomförts årligen i Fagerhultsån vid den utrivna Ekeforsdammen (EF040). Öring har fångats vid varje tillfälle, och sedan 2014 är de yngel som fångats resultatet av lyckad reproduktion. I övrigt fångas ofta yngel av signalkräfta och mer sporadiskt gädda och lake. Den övre lokalen i målvattendraget (EF008) ligger i Sandsjöån. Där har öring fångats vid två tillfällen. Fångsten är sannolikt resultat från gjorda utplanteringar. Ingen lek har kunnat konstateras ännu. En anledning till detta kan vara att utsättningarna startade ett par år senare än vid Ekefors. Sandsjöån har elfiskats 1995, och sedan årligen från 1998-2015. Elritsa har fångats varje år och sedan 2001 och även signalkräftan är en vanlig art. Yngel av elritsa och signalkräfta saknas dock vissa år, vilket då har gett bedömningen ej godkänd. I övrigt fångas lake och sjöfauna som abborre, mört och gädda. Fagerhultsån och Sandsjöån fr Sandsjön Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F008 NEJ JA JA NEJ JA NEJ JA NEJ NEJ NEJ JA NEJ NEJ JA JA JA E F040 JA JA NEJ JA JA Måluppfyllelsen vad gäller fiskfaunan tenderar att uppnåtts allt oftare under senare tid. Fram till 2015 blir dock totalbedömningen för målvattendraget att måluppfyllelse inte uppnås. Fagerhultsån och S andsjöån fr S andsjön E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F008 4 2 3 4 5 3 2 5 2 3 5 5 5 5 4 2 E F 040 2 1 2 2 1 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms totalt sett vara måttlig till otillfredsställande? DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Trots årliga ph-dippar i Sandsjöån pekar bottenfaunan i denna del av vattendraget på biologisk måluppfyllelse de flesta av åren. Elritsa förekommer, men årlig reproduktion har inte kunnat bekräftas. När det gäller öring har ingen reproduktion ännu noterats. Den sjöfauna som ofta förekommer vid elfisken i Sandsjöån kommer sannolikt att minska i takt med att biotopvård utförs, vilket i sådana fall kommer att ge en bättre VIX-klassning. Längre ned i systemet, i Fagerhultsån, är såväl den kemiska som den biologiska måluppfyllelsen god. Bottenfaunan liksom fiskfaunan uppvisar måluppfyllelse och introduktionen av öring har än så länge varit lyckad. Kemisk måluppfyllelse uppnås i Fagerhultsån, men inte i målvattendraget som helhet. - 9 -
RONNEBYÅN FAGERHULTSÅN OCH SANDSJÖÅN FRÅN SANDSJÖN Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,4 - - 6,0 5,3 5,9 5,7 5,3 5,3 5,3 5,8 5,4 5,4 5,5 5,9 5,6 F iskfauna Bottenfauna 3-4 4 3 3 1 2 3 3 3 3 3 2 3 2 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Sjökalkning uppströms vattendraget räcker uppenbarligen inte till för att motverka ph-dippar i Sandsjöån. Trots detta visar bottenfaunan på endast obetydlig försurningspåverkan under de flesta undersökta åren. Elfisket visar på varierande resultat beroende på avsaknad av yngre stadier av elritsa och signalkräfta. Det är oklart varför resultaten varierar, men den omfattande rensningen av ån kan spela en viss roll. Efter de biotopvårdsåtgärder som utfördes 2013 har resultatet varit godkänt under fyra år i rad (2016 år elfiske inräknat), vilket inte har hänt tidigare. Behov av åtgärder Behovet av ytterligare biotopvårdsåtgärder är fortfarande stort. Av målvattendragets 12 km har uppskattningsvis 1 km åtgärdats. En förstärkning av kemin uppströms doseraren skulle troligen gynna biologin i denna del av ån där för övrigt något förhöjda halter av Ali stundtals uppmäts. Kalkning av Nässjön återupptogs 2014 just i förstärkande syfte. Effekten av detta bör utredas innan ytterligare kalkning påbörjas. Som vanligt bör kostnaden vägas mot nyttan. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Sandsjöån/Fagerhultsåns naturliga djur- och växtliv. Behovet av ytterligare biotopvårdsåtgärder är stort. Uppströms doseraren uppnås inte kemisk måluppfyllelse, men däremot uppnås biologisk dito. Ingen ytterligare åtgärder bör emellertid ske innan den återupptagna kalkningen av Nässjöån 2014 utvärderats. I Fagerhultsån uppnås såväl kemiska som biologisk mål. - 10 -
SKRÄBEÅN SIGGABODAÅN FRÅN KRAMPEN SIGGABODAÅN FRÅN KRAMPEN MV39 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Siggabodaån från sjön Krampen och ner till inflödet i Siggaboda damm. Vattendragssträckan som är 2,7 km lång avvattnar ett område om 26 km². - 1 -
SKRÄBEÅN SIGGABODAÅN FRÅN KRAMPEN Siggabodaån strax uppströms Siggaboda damm Siggabodaån nära elfiskelokalen EF009-2 -
SKRÄBEÅN SIGGABODAÅN FRÅN KRAMPEN Försurningssituationen före kalkning Området var ett av länets mest försurade före kalkningen. Värden på ph ner mot 4,0 förekom. Vid elfiske i Siggabodaån 1988 fångades enbart gädda. Kalkningens utveckling över tiden Åtgärder i området påbörjades 1983 med att Övre Krampen kalkades. Nedre Krampen kalkades endast 1986. Doserarkalkning påbörjades 1985 i St Trollegylet belägen i ett biflöde till Siggabodaån strax ovan Nedre Krampen. Denna kalkning avslutades 2003 på grund av dålig effekt. 1984 installerades en doserare i Siggabodaån uppströms Nedre Krampen vid Åbogen. Doseraren ställdes av under 2010 och ersattes med våtmarkskalkning. På grund av bristande måluppfyllelse återupptogs dock doserarkalkningen igen 2014. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt (röda staplar) respektive doserare (blåa staplar) till Siggabodaån under perioden 1983-2015. Doserarkalkningen upphörde 2010, men återupptogs 2014. Våtmarkskalkning återupptogs 2010 på tidigare kalkade ytor. MOTIV OCH MÅL Motiv Siggabodaån ingår i ett fiskevårdsområde. I ån finns öring och lake. Flodkräftans status är oklar men den fanns åtminstone fram till 2007. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Siggabodaån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda - 3 -
SKRÄBEÅN SIGGABODAÅN FRÅN KRAMPEN vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på ett samband mellan lägre ph-värden och högre Ali-halter (fig. 2). Uppmätta phvärden och färgtal uppvisar variationer som går i cykler. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Siggabodaån för åren 2010-2015 (n=30). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 5,08-0,003 Dålig status 1,71 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget biotopkarterades 2008 och samtidigt togs en plan för åtgärder fram. Siggabodaån som är påverkad av rensning i mycket hög grad ingår delvis i en förrättning. Det finns inga kända vandringshinder inom målvattendraget, men ett mindre vattenkraftverk strax nedströms. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade för närvarande. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat mellan 19 och 42 kg/ha/år, beroende på hur mycket kalk doseraren spridit. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget har varit 6 till 17 g/m³. - 4 -
SKRÄBEÅN SIGGABODAÅN FRÅN KRAMPEN Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 98,4 77,2 64,6 93,0 144,4 81,9 126,1 187,0 102,6 111,2 273,6 48,9 81,0 81,0 99,0 108,0 Arealdos (kg/ha/år) 37,9 29,7 24,9 35,8 55,6 31,5 48,5 71,9 39,5 42,8 105,2 18,8 31,2 31,2 38,1 41,5 Volymdos (g/m³) 12,1 9,5 8,0 11,5 17,8 10,1 15,6 23,1 12,7 13,7 33,7 6,0 10,0 10,0 12,2 13,3 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,25 0,25 0,29 0,13 0,28 0,15 0,25 0,34 0,24 0,14 0,25 0,25 0,19 0,15 0,21 0,20 "Verklig" volymdos (g/m³) 12,6 9,9 7,0 22,0 16,1 17,1 15,9 17,4 13,7 24,8 34,4 6,2 13,6 16,7 14,8 16,8 Doserarbeskrivning Kalkdoseraren uppströms Nedre Krampen installerades 1984. Doseraren är av typen manuellt styrd våtdoserare från Boliden. Den är inte utrustad med elektronisk flödesstyrning och fjärrlarm. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Siggabodaån från Krampen följs upp i målpunkten E87 A070 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. Uppströms doseraren och sjön Krampen utförs också kemisk provtagning 6 gånger per år i punkt E87 A070. Denna används som styrpunkt för doseraren. Vattendraget elfiskas varje år på lokalen EF009, där också bottenfauna undersöks årligen, BF043. Provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Uppmätta minimivärden för ph och alkalinitet bedöms därför tillräckligt bra spegla verkligheten under hela den aktuella perioden. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Siggabodaån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. - 5 -
SKRÄBEÅN SIGGABODAÅN FRÅN KRAMPEN RESULTAT Vattenkemi Förhöjda halter av Ali har noterats under de 5-år som mätning pågått (fig. 2). Redan vid så högt ph som 5,9 har 47 µg/l uppmätts. Kemin präglas av regelbundna ph-dippar och ph-målet har endast uppnåtts under två av de 15 senaste åren (fig. 4). Figur 4 ph och alkalinitet i Siggabodaån perioden 1995-2015. Lägsta-Alk (mekv/l) 0,08 0,06 0 0,09 0,05 0,02 0,02 0,08 0,06 0,11 0,03 0,07 0,04 0,04 0,05 0,03 Lägs ta-ph 6,1 5,8 5,3 5,8 5,5 5,5 5,5 5,8 5,9 6,1 5,6 5,9 5,6 5,6 5,7 5,5 Bottenfauna Undersökning av bottenfaunan i Siggabodaån 2000-2015 tyder inte på någon förbättring m a p försurning. Från att under början av perioden ha varierat något i bedömning har bottenfauna under resterande år visat på betydlig försurningspåverkan. S iggabodaån från K rampen B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 043 3 4 3 1 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Elprovfiske Elfiske har skett vid 21 tillfällen och årligen sedan 1998. Årsyngel av öring har fångats utom vid fyra tillfällen. Öring är den vanligaste arten vid elfisket, men även abborre, gädda, lake och flodkräfta har påträffats. Figur 5 Öringtätheter i Siggabodaån 1988-2015. Blåa staplar avser årsyngel (0+) och röda staplar övriga årsklasser (>0+). - 6 -
SKRÄBEÅN SIGGABODAÅN FRÅN KRAMPEN Siggabodaån från Krampen Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F009 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA I Siggabodaån har måluppfyllelse vad gäller elfiske uppnåtts alla år utom 2013. S iggabodaån från Krampen E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F009 2 2 4 2 2 2 3 2 3 2 3 4 3 2 4 2 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara måttlig till otillfredsställande. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse Kemisk måluppfyllelse uppnås i princip inte alls. Inte heller bottenfaunan uppvisar måluppfyllelse. Däremot tyder elfisket på att försurningskänsliga arter kan leva och fortplanta sig i vattendraget under hela perioden. Totalt sett bedöms kalkningens mål inte vara uppfyllt (Tab. 2). Tabell 2 Måluppfyllelse 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser för Vattenkemi - lägsta uppmätta ph och för Bottenfauna - bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. Bedömning Måluppfyllelse Vattenkemi - 5,8 5,3 5,8 5,5 5,5 5,5 5,8 5,9 6,1 5,6 5,9 5,6 5,6 5,7 5,5 Fiskfauna Bottenfauna 3-4 3 1 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Kalkningen räcker uppenbarligen inte till för att motverka surstötar i vattendraget med förhöjda Ali-halter som följd. Behov av åtgärder Kalkningen behöver förbättras genom att kalkdoseraren uppgraderas med elektroniskt flödesstyrning och fjärrövervakning. Biotopvårdsåtgärder enligt den framtagna planen skulle sannolikt stärka öringbeståndet. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Totalt sett uppnås inte kalkningens måluppfyllels. Kalkningen har trots detta haft - 7 -
SKRÄBEÅN SIGGABODAÅN FRÅN KRAMPEN och har fortfarande stor betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på Siggabodaåns naturliga djur- och växtliv. Kalkdoseraren behöver uppgraderas med elektroniskt flödesstyrning och fjärrövervakning. Genomförande av biotopvårdsåtgärder enligt den framtagna planen skulle stärka öringbeståndet liksom öppnande av fria vandringsvägar längre ner i Skräbeåsystemet. - 8 -
SKRÄBEÅN FARABOLSÅN FRÅN VÄSTRA GYL FARABOLSÅN FRÅN VÄSTRA GYL MV40 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Farbolsån från Västra gyl och ner till inflödet i Siggaboda damm. Vattendragssträckan som är 6,3 km lång avvattnar ett område om 18 km². - 1 -
SKRÄBEÅN FARABOLSÅN FRÅN VÄSTRA GYL Farabolsån uppströms Siggaboda damm Farabolsån vid väg uppströms Siggaboda damm Försurningssituationen före kalkning Området kring Farabolsån var ett av länets mest försurade före kalkningen. Värden på ph ner mot 4,0 förekom och buffringsförmågan var i regel obefintlig. Vid elfiske i Farabolsån nedströms Skäravattnet 1988 fångades enstaka öringar och gäddor. - 2 -
SKRÄBEÅN FARABOLSÅN FRÅN VÄSTRA GYL Kalkningens utveckling över tiden Åtgärder i området påbörjades 1983 då Getsjön och Kroksjön kalkades. Även Skäravattnet kalkades 1988. Tre år senare, 1991, spreds hela 930 ton kalk, varav merparten på våtmarker kring Getsjön (fig. 1). Åren därefter kalkades ett antal mindre sjöar. 2010 återupptogs kalkning på tidigare ytor. I dagsläget ingår fyra sjöar i kalkningsprogrammet. Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt till Farabolsån under perioden 1983-2015. Våtmarkskalkning påbörjades 1991 och avslutades 2004, men återupptogs 2010 på tidigare kalkade ytor. Observera bruten stapel 1991 då 930 ton spreds, varav merparten på våtmarker. MOTIV OCH MÅL Motiv Farabolsån ingår i FVO. I ån finns öring och bäcknejonöga. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Farabolsån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på ett samband mellan lägre ph-värden och högre Ali-halter (fig. 2). Uppmätta phvärden och färgtal uppvisar cykliska variationer. - 3 -
SKRÄBEÅN FARABOLSÅN FRÅN VÄSTRA GYL Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium -Ali (till vänster) och sambandet mellan Ali, vattenfärg och ph (till höger) i Farabolsån för åren 2010-2015 (n=30). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödesviktad medelkemi MAGICbibl v9 ph Alk mekv/l Status dph 4,76-0,028 Dålig status 1,71 RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Målvattendraget biotopkarterades 2008 och samtidigt togs en plan för åtgärder fram. Biotopvård i begränsad omfattning samt åtgärder vid ett vandringshinder utfördes 2009. Farabolsån som är påverkad av rensning i mycket hög grad ingår delvis i en förrättning. Det finns två vandringshinder inom målvattendraget, samt ett mindre vattenkraftverk strax nedströms. Planerade åtgärder Inga nya åtgärder planeras för närvarande. Uppföljning av åtgärder Årligt elfiske sker på en lokal. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under senare år legat kring 31 kg/ha/år, vilket motsvarar en verklig volymdos i vattendraget på 12 till 16 g/m³. - 4 -
SKRÄBEÅN FARABOLSÅN FRÅN VÄSTRA GYL Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 57,2 8,8 34,6 42,2 24,4 9,1 66,0 66,3 66,3 50,0 79,7 49,7 57,0 57,0 57,0 57,0 Arealdos (kg/ha/år) 31,1 4,8 18,8 22,9 13,3 5,0 35,9 36,0 36,0 27,2 43,3 27,0 31,0 31,0 31,0 31,0 Volymdos (g/m³) 9,8 1,5 5,9 7,2 4,2 1,6 11,3 11,3 11,3 8,5 13,6 8,5 9,7 9,7 9,7 9,7 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,18 0,18 0,21 0,10 0,21 0,11 0,18 0,25 0,17 0,10 0,18 0,18 0,14 0,11 0,15 0,15 "Verklig" volymdos (g/m³) 10,1 1,6 5,2 13,9 3,8 2,6 11,8 8,5 12,4 15,3 14,0 8,8 13,2 16,4 11,9 12,1 EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Farabolsån från Västra gyl följs upp i målpunkten E87 A100 med kemisk provtagning inklusive Ali minst 6 gånger per år. På samma ställe elfiskas vattendraget varje år (punkt EF017) där också bottenfauna undersöks årligen, (punkt BF044). Provpunkterna framgår av kartan på sidan 1. Vattenkemisk provtagning och flöden Under perioden 2011-2015 var det endast under 2013 som ingen provtagning gjordes då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen i stort får därför anses vara tillräckligt väl koordinerad med flödestoppar i vattendraget för att uppmätta minimivärden av ph och alkalinitet ska vara relevanta för nämnda period. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse i tiden med flödes - toppar i Farabolsån. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Förhöjda halter av Ali har uppmätts under de 5-år som mätning pågått. Ett tydligt samband mellan ph och Ali har konstaterats ovan (fig. 2). Redan vid ph=6,2-5 -
SKRÄBEÅN FARABOLSÅN FRÅN VÄSTRA GYL uppmättes 45 µg/l, och som högst har 64 µg/l vid ph=5,5. Efter att kalkning påbörjades 1983 förbättrades vattenkemin varvid alkalinitet började kunna uppmätas. Vidare steg ph med ca en enhet (fig. 4). Detta skedde dock från en väldigt försurad nivå. Kemin präglas av regelbundna ph-dippar och ph-målet har endast uppnåtts under två av de 15 senaste åren. Figur 4 ph och alkalinitet i Farabolsån perioden 1976-2015 Lägsta-Alk (mekv/l) 0 0,07 0,04 0,06 0,04 0,03 0 0 0,03 0,03 0 0 0,05 0,08 0 0 Lägsta-pH 5,3 6,1 5,8 5,9 5,9 5,7 5,1 5,2 5,7 5,7 5,0 5,2 5,9 6,1 5,5 5,1 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Farabolsån under 2000-2015 tyder på en svag förbättring m a p försurning. Från att under början av perioden ha bedömts som starkt eller betydligt försurningspåverkad har bedömningen under senare år visat på allt fler tillfällen med måttligt försurningspåverkan. F arabols ån fr Väs tra gyl B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 044 3 4 3 3 3 4 2 3 2 3 2 3 2 4 3 Elprovfiske Elfiske har skett årligen sedan 2008. Innan dess fiskades en annan närliggande lokal vid sex tillfällen under perioden 1996-2003. Årsyngel av öring har fångats vid varje elfiske. Den nya lokalen är sämre än den gamla som öringbiotop, men den äldre lokalen, som ligger inom ett biotopskyddsområde, gick till slut inte att fiska på grund av extremt hög andel död ved. - 6 -