Statistikinfo 2011:13



Relevanta dokument
Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

PM Dok.bet. PID

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Fakta om löner i våra medlemsföretag KAJSA LINDELL JANUARI Övergripande lönestatistik avseende september 2011

Bristindex inom datayrken

Privat sektor, arbetare

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönespridning. Trend, utveckling och statistik för lönespridningen inom tjänstesektorn

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Bristindex inom datayrken

Fakta om löner i våra medlemsföretag

The occupational structure in Sweden 2012 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Förvärvsarbete Arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta/förvärvsarbetande Arbetslösa Tillfälligt frånvarande Relativa arbetskraftstalet

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum Korta analyser 2015:1

Arbetsmarknaden och framåt

Antal av Radetiketter Dossienr

Bristindex inom datayrken

The occupational structure in Sweden 2011 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2010 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Vanligaste yrket för Utrikesfödda var Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Jämn fördelning av arbetare och tjänstemän

Förändring av nya arbetslösa som andel av sysselsatta resp yrke sep-okt 2007/2008 till sep-okt 2008/2009

Yrken i Västra Götaland

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Jämförelse mellan yrkesregisterversion 2007 och 2008 med tonvikt på klassificeringssystemet AID

Genomsnittlig grund- och månadslön efter sektor, yrke och kön. År 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.

M Kv Tot M Kv Tot Uppgift saknas Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen


Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2013

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,29. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

The occupational structure in Sweden 2009 Occupational statistics based on the Swedish occupational register

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:

Västervik. Folkmängd 31 december Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Flyttningar Födda barn per kvinna/man

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 347 kvkm Invånare per kvkm: 221. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 767 kvkm Invånare per kvkm: 13. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 431 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 387 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,30. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 167 kvkm Invånare per kvkm: 90. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 730 kvkm Invånare per kvkm: 6,63. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring M Kv

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 118. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige

Landareal: 430 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 518 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,29. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,38. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,31. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Transkript:

Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade yrken i Linköping år 2009. Inom 19 yrken fanns det minst 1 000 sysselsatta personer och 136 yrken hade minst 100 sysselsatta personer. I denna rapport redovisas bland annat de 50 mest förekommande yrkena för respektive kön. Vid sidan om det redovisas också åldersfördelning för de mest förekommande yrkena, inkomstnivåer för respektive kön och åldersgrupp, samt en genomgång av vilka yrken som är mest förekommande bland dem som är födda i andra länder än Sverige. Förekomsten och strukturen för de vanligaste yrkena i Linköping jämförs också med läget för dessa yrken i Östergötlands län, samt i några av de övriga kommunerna i länet. I det sammanhanget görs även en jämförelse mellan dem som pendlar inom länet och dem som inte pendlar över kommungräns. antal 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 De tio största yrkesgrupperna 2009 efter ålder 16 år -19 år 20 år -29 år 30 år -39 år 40 år -49 år 50 år -59 år 60 år -64 år 65 år -w Åldersstrukturen varierar väldigt mycket mellan olika yrken. Yrken med mycket ungdomar är exempelvis vårdbiträden, personliga assistenter och försäljare inom fackhandel. Inom det i kommunen mest förekommande yrket undersköterskor, sjukvårdsbiträden är över 700 av de förvärvsarbetande mellan 50 och 59 år och drygt 200 mellan 60 och 64 år. Statistik & Utredningar Ref: Jimmy Lindahl, 013-20 61 76 Besöksadress: Ågatan 40 Postadress: 581 81 LINKÖPING Webbplats: http://www.linkoping.se/statistik 2011-11-30

De 50 vanligaste yrkesgrupperna för kvinnor i Linköping Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Barnskötare m.fl. Övriga sjuksköterskor Försäljare, fackhandel Förskollärare och fritidspedagoger Administrativa assistenter Grundskollärare Övrig kontorspersonal Hotell- och kontorsstädare m.fl. Skötare och vårdare Bokförings- och redovisningsassistenter Försäljare, dagligvaror Universitets- och högskollärare Administratörer i offentlig förvaltning Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Biomedicinska analytiker Läkare Företagssäljare Systemerare och programmerare Socialsekreterare och kuratorer Banktjänstemän och kreditrådgivare Gymnasielärare i allmänna ämnen Personaltjänstemän och yrkesvägledare Redovisningsekonomer m.fl. Akutsjuksköterskor m.fl. Receptionister m.fl. Revisorer m.fl. Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Kockar och kokerskor Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. Frisörer, hudterapeuter m.fl. Övriga företagsekonomer Verksamhetschefer inom vård och omsorg Behandlingsassistenter m.fl. Tandsköterskor Civilingenjörer m.fl., maskin Journalister, författare, informatörer m.fl. Arbetsterapeuter Övriga servicearbetare Telefonister Lärare i estetiska och praktiska ämnen Fritidsledare m.fl. Laboratorieingenjörer Sjukgymnaster m.fl. Hovmästare, servitörer och bartendrar Demonstratörer, uthyrare m.fl. Övrig vård- och omsorgspersonal Maskinoperatörer, bageri och konfektyrindustri Män Kvinnor -2000-1500 -1000-500 0 500 1000 1500 2000 2500 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden är det mest förekommande yrket bland kvinnor i Linköping, närmast därefter följer vårdbiträden, personliga assistenter och barnskötare. För de 13 vanligaste kvinnoyrkena är det fler yrkesverksamma kvinnor än män, för det 14:e yrket universitets- och högskolelärare finns det fler yrkesverksamma män än kvinnor.

De 50 vanligaste yrkesgrupperna för män i Linköping Systemerare och programmerare Civilingenjörer m.fl., maskin Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Universitets- och högskollärare Företagssäljare Försäljare, fackhandel Övriga maskinoperatörer och montörer Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Lastbils- och långtradarförare Maskiningenjörer och maskintekniker Datatekniker Läkare Lagerassistenter m.fl. Fastighetsskötare Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Militärer Övriga ingenjörer och tekniker Installationselektriker Buss- och spårvagnsförare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Verktygsmaskinoperatörer Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Administratörer i offentlig förvaltning VVS-montörer m.fl. Försäljare, dagligvaror Övriga servicearbetare Övrig kontorspersonal Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Väktare och ordningsvakter Övriga civilingenjörer m.fl. Grundskollärare Målare Chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, Övriga drift- och verksamhetschefer Övriga chefer inom specialområden Tele- och elektronikreparatörer m.fl. Övriga dataspecialister Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer Skötare och vårdare Gymnasielärare i allmänna ämnen Hotell- och kontorsstädare m.fl. Fysiker och astronomer Övriga företagsekonomer Köks- och restaurangbiträden Kockar och kokerskor Elingenjörer och eltekniker Banktjänstemän och kreditrådgivare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Barnskötare m.fl. Män Kvinnor -2000-1500 -1000-500 0 500 1000 1500 2000 2500 Det vanligaste yrket för män i Linköping är systemerare och programmerare. Närmast därefter följer civilingenjörer inom maskin och civilingenjörer inom elektronik, teleteknik. Endast de fem mest förekommande manliga yrkena har fler yrkesverksamma män än kvinnor, det sjätte vanligaste manliga yrket försäljare inom fackhandel har fler yrkesverksamma kvinnor än män

antal 800 700 De tio största yrkesgrupperna för kvinnor 2009 efter ålder 16 år -19 år 20 år -29 år 30 år -39 år 40 år -49 år 50 år -59 år 60 år -64 år 65 år -w 600 500 400 300 200 100 0 I ovanstående diagram visas åldersfördelningen för kvinnor i de yrken som har flest yrkesverksamma kvinnor. Inom yrken som undersköterskor, sjukvårdsbiträden, administrativa assistenter, förskollärare och fritidspedagoger samt barnskötare är det förhållandevis många av de yrkesverksamma som är 50 år eller äldre. Ungdomar finns i första hand i yrkena vårdbiträden, personliga assistenter och försäljare inom fackhandel. antal 800 700 De tio största yrkesgrupperna för män 2009 efter ålder 16 år -19 år 20 år -29 år 30 år -39 år 40 år -49 år 50 år -59 år 60 år -64 år 65 år -w 600 500 400 300 200 100 0 I ovanstående diagram visas åldersfördelningen för män i de yrken som har flest yrkesverksamma män. Förhållandevis många yrkesverksamma som är 50 år eller äldre finns det i yrken som byggnadsarbetare, inredningssnickare samt lastbils- och långtradarförare. Ungdomar finns i första hand inom yrket försäljare inom fackhandel, men även systemerare och programmerare samt civilingenjörer inom elektronik och teleteknik har en förhållandevis ungdomlig prägel. Notera även att det finns en jämförelsevis hög andel universitets- och högskolelärare som fortfarande är yrkesverksamma efter 65 års ålder.

Förvärvsinkomst (tkr) efter yrkesgrupp och kön 2009 (50 vanligaste yrkena) Läkare Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Militärer Civilingenjörer m.fl., maskin Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Övriga civilingenjörer m.fl. Övriga företagsekonomer Revisorer m.fl. Systemerare och programmerare Övriga dataspecialister Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Övriga ingenjörer och tekniker Maskiningenjörer och maskintekniker Administratörer i offentlig förvaltning Universitets- och högskollärare Företagssäljare Personaltjänstemän och yrkesvägledare Datatekniker Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Banktjänstemän och kreditrådgivare Installationselektriker Gymnasielärare i allmänna ämnen Chefer för mindre företag inom handel, hotell och Övriga maskinoperatörer och montörer Verktygsmaskinoperatörer Grundskollärare Lastbils- och långtradarförare Socialsekreterare och kuratorer Buss- och spårvagnsförare Övriga sjuksköterskor Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Väktare och ordningsvakter Biomedicinska analytiker Administrativa assistenter Lagerassistenter m.fl. Bokförings- och redovisningsassistenter Fastighetsskötare Övrig kontorspersonal Förskollärare och fritidspedagoger Skötare och vårdare Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Kockar och kokerskor Övriga servicearbetare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Hotell- och kontorsstädare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Män Kvinnor 0 200 400 600 800 tkr Inkomstuppgifter för yrken med färre än åtta personer för respektive kön redovisas inte. Diagrammet är sorterat efter inkomstnivån gemensamt för båda könen, och innehåller de 50 vanligaste yrkena. Kvinnors inkomstnivå uppgår till 78 procent av männens nivå. Störst procentuell skillnad mellan könen är det för företagssäljare. Köks- och restaurangbiträden är ett yrken där kvinnor har en högre medianinkomst än män.

Förvärvsinkomst (tkr) i åldern 20-29 år efter yrkesgrupp och kön 2009 (50 vanligaste) Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Civilingenjörer m.fl., maskin Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Läkare Systemerare och programmerare VVS-montörer m.fl. Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Administratörer i offentlig förvaltning Installationselektriker Datatekniker Universitets- och högskollärare Övriga sjuksköterskor Murare m.fl. Väktare och ordningsvakter Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Gymnasielärare i allmänna ämnen Lastbils- och långtradarförare Banktjänstemän och kreditrådgivare Övriga maskinoperatörer och montörer Fastighetsskötare Biomedicinska analytiker Grundskollärare Bokförings- och redovisningsassistenter Laboratorieingenjörer Förskollärare och fritidspedagoger Lagerassistenter m.fl. Kockar och kokerskor Administrativa assistenter Övriga servicearbetare Tele- och elektronikreparatörer m.fl. Handpaketerare och andra fabriksarbetare Försäljare, fackhandel Frisörer, hudterapeuter m.fl. Företagssäljare Försäljare, dagligvaror Receptionister m.fl. Skötare och vårdare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Hovmästare, servitörer och bartendrar Övrig kontorspersonal Telefonister Demonstratörer, uthyrare m.fl. Barnskötare m.fl. Fritidsledare m.fl. Butikskassörer, biljettförsäljare m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Brevbärare m.fl. Hotell- och kontorsstädare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Män Kvinnor 0 200 400 600 800 tkr Diagrammet är sorterat efter inkomstnivån gemensamt för båda könen, och innehåller de 50 vanligaste yrkena för personer i åldern 20-29 år. För hela åldergruppen uppgår kvinnors inkomstnivå till 78 procent av männens nivå. Mest förekommande yrke är försäljare inom fackhandel och för de tio vanligaste yrkena uppgår kvinnornas andel av männens inkomstnivå till 90 procent. Störst procentuell skillnad mellan könen är det för lagerassistenter. Fritidsledare och butikskassörer är exempel på yrken där kvinnor i åldern 20-29 år har en högre medianinkomst än män.

Förvärvsinkomst (tkr) i åldern 30-39 år efter yrkesgrupp och kön 2009 (50 vanligaste) Läkare Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Militärer Civilingenjörer m.fl., maskin Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Övriga företagsekonomer Systemerare och programmerare Övriga civilingenjörer m.fl. Övriga dataspecialister Revisorer m.fl. Maskiningenjörer och maskintekniker Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Övriga ingenjörer och tekniker Företagssäljare VVS-montörer m.fl. Datatekniker Journalister, författare, informatörer m.fl. Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Installationselektriker Akutsjuksköterskor m.fl. Personaltjänstemän och yrkesvägledare Banktjänstemän och kreditrådgivare Administratörer i offentlig förvaltning Övriga maskinoperatörer och montörer Universitets- och högskollärare Lastbils- och långtradarförare Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Väktare och ordningsvakter Gymnasielärare i allmänna ämnen Lagerassistenter m.fl. Fastighetsskötare Övrig kontorspersonal Laboratorieingenjörer Socialsekreterare och kuratorer Grundskollärare Övriga sjuksköterskor Bokförings- och redovisningsassistenter Försäljare, dagligvaror Administrativa assistenter Kockar och kokerskor Skötare och vårdare Biomedicinska analytiker Försäljare, fackhandel Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Förskollärare och fritidspedagoger Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Barnskötare m.fl. Hotell- och kontorsstädare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Män Kvinnor 0 200 400 600 800 tkr Diagrammet är sorterat efter inkomstnivån gemensamt för båda könen, och innehåller de 50 vanligaste yrkena för personer i åldern 30-39 år. För hela åldergruppen uppgår kvinnors inkomstnivå till 74 procent av männens nivå. Mest förekommande yrke är systemerare och programmerare och för de tio vanligaste yrkena uppgår kvinnornas andel av männens inkomstnivå till 86 procent. Störst procentuell skillnad mellan könen är det för företagssäljare. Köks- och restaurangbiträden är ett yrke där kvinnor i åldern 30-39 år har en högre medianinkomst än män.

Förvärvsinkomst (tkr) i åldern 40-49 år efter yrkesgrupp och kön 2009 (50 vanligaste) Läkare Övriga drift- och verksamhetschefer Övriga chefer inom specialområden Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Militärer Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Civilingenjörer m.fl., maskin Systemerare och programmerare Revisorer m.fl. Universitets- och högskollärare Övriga företagsekonomer Övriga dataspecialister Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Övriga ingenjörer och tekniker Banktjänstemän och kreditrådgivare Företagssäljare Administratörer i offentlig förvaltning Datatekniker Maskiningenjörer och maskintekniker Personaltjänstemän och yrkesvägledare Chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Gymnasielärare i allmänna ämnen Redovisningsekonomer m.fl. Verktygsmaskinoperatörer Övriga maskinoperatörer och montörer Grundskollärare Övriga sjuksköterskor Socialsekreterare och kuratorer Lagerassistenter m.fl. Lastbils- och långtradarförare Buss- och spårvagnsförare Administrativa assistenter Biomedicinska analytiker Bokförings- och redovisningsassistenter Fastighetsskötare Övrig kontorspersonal Skötare och vårdare Förskollärare och fritidspedagoger Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Kockar och kokerskor Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Barnskötare m.fl. Övriga servicearbetare Hotell- och kontorsstädare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Män Kvinnor 0 200 400 600 800 tkr Diagrammet är sorterat efter inkomstnivån gemensamt för båda könen, och innehåller de 50 vanligaste yrkena för personer i åldern 40-49 år. För hela åldergruppen uppgår kvinnors inkomstnivå till 76 procent av männens nivå. Mest förekommande yrke är undersköterskor/ sjukvårdsbiträden och för de tio vanligaste yrkena uppgår kvinnornas andel av männens inkomstnivå till 86 procent. Störst procentuell skillnad mellan könen är det för administrativa assistenter. Inte för något av de 50 vanligaste yrkena har kvinnor högre medianinkomst än män.

Förvärvsinkomst (tkr) i åldern 50-59 år efter yrkesgrupp och kön 2009 (50 vanligaste) Läkare Övriga drift- och verksamhetschefer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Civilingenjörer m.fl., maskin Systemerare och programmerare Verksamhetschefer inom utbildning Revisorer m.fl. Universitets- och högskollärare Övriga företagsekonomer Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Verksamhetschefer inom vård och omsorg Militärer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Övriga ingenjörer och tekniker Banktjänstemän och kreditrådgivare Administratörer i offentlig förvaltning Företagssäljare Personaltjänstemän och yrkesvägledare Akutsjuksköterskor m.fl. Maskiningenjörer och maskintekniker Datatekniker Gymnasielärare i allmänna ämnen Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Grundskollärare Socialsekreterare och kuratorer Övriga sjuksköterskor Chefer för mindre företag inom handel, hotell och restaurang, Övriga maskinoperatörer och montörer Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer Verktygsmaskinoperatörer Lastbils- och långtradarförare Lagerassistenter m.fl. Biomedicinska analytiker Buss- och spårvagnsförare Administrativa assistenter Förskollärare och fritidspedagoger Bokförings- och redovisningsassistenter Övrig kontorspersonal Skötare och vårdare Fastighetsskötare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Barnskötare m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Övriga servicearbetare Hotell- och kontorsstädare m.fl. Köks- och restaurangbiträden 0 200 400 600 800 Män Kvinnor Diagrammet är sorterat efter inkomstnivån gemensamt för båda könen, och innehåller de 50 vanligaste yrkena för personer i åldern 50-59 år. För hela åldergruppen uppgår kvinnors inkomstnivå till 79 procent av männens nivå. Mest förekommande yrke är undersköterskor/ sjukvårdsbiträden och för de tio vanligaste yrkena uppgår kvinnornas andel av männens inkomstnivå till 88 procent. Störst procentuell skillnad mellan könen är det för företagssäljare. Köksbiträden samt datatekniker är yrken där kvinnor har en något högre medianinkomst än män. tkr

700000 600000 Förvärvsinkomst för de tio största yrkesgrupperna 2009 efter ålder 20 år -29 år 30 år -39 år 40 år -49 år 50 år -59 år 60 år -64 år 65 år -w 500000 400000 300000 200000 100000 0 Det varierar mycket mellan olika yrkesgrupper hur deras inkomstutveckling ser ut. Personer som är i åldern 20-29 år respektive 30-39 år har genomgående lägre förvärvsinkomst än dem som tillhör de äldre åldergrupperna. För yrken som exempelvis undersköterska, sjukvårdsbiträden samt försäljare inom fackhandel är dock spridningen mycket liten mellan de olika åldergrupperna som är 40 år eller äldre. Yrkesgrupper som exempelvis barnskötare och övriga sjuksköterskor har viss inkomstutveckling, om än ganska svag, med stigande ålder. Civilingenjörer har en tydligt positiv inkomstutveckling fram till 60 års ålder, och universitets- och högskolelärare har med stigande ålder en mycket tydlig kontinuerlig positiv inkomstutveckling. Yrkesverksamma efter 65 år har ofta en högre inkomstnivå än sina yngre kollegor, speciellt tydligt är detta för systemerare och programmerare, civilingenjörer inom elektronik och teleteknik, samt universitets- och högskolelärare. En viktig aspekt när kvinnors och mäns förvärvsinkomst jämförs är att män och kvinnor i genomsnitt förvärvsarbetar olika mycket. I det material som redovisas i detta Statistikinfo är det tyvärr inte möjligt att få fram några uppgifter om antal arbetade timmar. En nationell studie genomförd av SCB utifrån inkomststatistik år 2007 visade att medianinkomsten för kvinnor i åldern 20-64 år uppgick till 78 procent av männens inkomst, samt att den genomsnittliga arbetstiden för kvinnor under perioden 2004-2007 uppgick till 35 timmar per vecka medan motsvarande arbetstid per vecka för män uppgick till i stort sett 40 timmar. I samma studie konstateras att löneskillnader mellan män och kvinnor till allra största delen beror på skillnader i lön mellan olika typer av yrken och sektorer på arbetsmarknaden.

antal 120 De tio största yrkesgrupperna för utrikes födda efter ålder 2009 16 år -19 år 20 år -29 år 30 år -39 år 40 år -49 år 50 år -59 år 60 år -64 år 65 år -w 100 80 60 40 20 0 Det är ganska få av de utrikes födda som är yrkesverksamma inom de vanligaste yrkena som är äldre 60 år. För flera yrkesgrupper som universitets- och högskolelärare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, läkare, systemerare och programmerare och köks- och restaurangbiträden är den största åldergruppen 30-39 år. Hotell- och kontorsstädare, barnskötare samt buss- och spårvagnsförare är i första hand mellan 40 och 49 år. I den största yrkesgruppen bland de utrikes födda, vårdbiträden, personliga assistenter är det 20-29 som utgör den största åldersgruppen, men i åldergrupperna 30-39 och 40-49 år finns det nästan lika många inom den nämnda yrkesgruppen. Förvärvsinkomst (tkr) 2009 efter inrikes/utrikes född för yrken med minst 75 yrkesverksamma som är födda utomlands tkr 800 700 600 Utrikes född Inrikes född 500 400 300 200 100 0

De yrkesverksamma som är födda i ett annat land än Sverige har ofta en lägre förvärvsinkomst än de som är födda i Sverige. Speciellt för läkare är det en tydlig skillnad då utrikes födda läkare hade en förvärvsinkomst 2009 som var drygt 70 tusen kronor lägre än för de inrikes födda läkarna. Till viss del beror inkomstskillnaden mellan dem som är födda i Sverige respektive dem som är födda utomlands på att den förra gruppen i genomsnitt är äldre än den senare. Sett till hela grupperna uppgick förvärvsinkomsten för de utrikes födda till 86 procent av nivån för de inrikes födda. För dem som var äldre än 60 år uppgick dock inkomstandelen för de utrikes födda till 92 procent och för dem mellan 50 och 59 år till 88 procent. Det finns yrken där medianinkomsten är högre för de utrikes födda än för de inrikes födda, exempelvis gäller det för bussförare, vårdbiträden, personliga assistenter och hotell- och kontorsstädare. Sammansättningen av de yrkesverksamma efter ålder utifrån olika förutsättningar 2009 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 65 år -w 60 år -64 år 50 år -59 år 40 år -49 år 30 år -39 år 20 år -29 år 16 år -19 år 10% 0% Utrikes födda Inrikes födda Inpendlande Utpendlande Ej pendlande De utrikes födda verksamma i Linköping är som det framgått ovan något yngre än de inrikes födda. Speciellt är det en högre andel i åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år för de utrikes födda än för de inrikes födda. Av de yrkesverksamma tillhör en betydligt lägre andel av de utrikes födda åldergruppen som är äldre än 60 år än vad som gäller för de inrikes födda. De yrkesverksamma som pendlar in till Linköping är väsentligt äldre än de yrkesversamma som pendlar till andra kommuner från Linköping, detta syns framförallt för åldersgruppen 20-29 år som har en väsentligt högre andel för dem som pendlar ut än in till kommunen. Detta är en indikation på att det förefaller vara något svårare för ungdomar att hitta rätt arbete i Linköping än i andra kommuner. Samtidigt är dessa ungdomar attraktiva för arbetsmarknaden i andra kommuner.

Yrkesgrupper med störst inpendling från andra kommuner i länet till Linköpings kommun (samt jämförelse med hur många som pendlar ut till andra kommuner i länet för dessa yrkesgrupper) 2009 antal 600 500 inpendling inom länet utpendling inom länet 400 300 200 100 0 De största yrkesgrupperna undersköterskor, sjukvårdsbiträden samt systemerare och programmerare är också de yrkesgrupper inom vilka Linköping har störst inpendling till kommunen från andra kommuner i Östergötlands län. För flertalet yrkesgrupper är inpendlingen betydligt större än utpendlingen inom länet. När det gäller maskiningenjörer och maskintekniker är pendlingen ungefär lika stor i båda riktningar. Grundskollärare och Gymnasielärare i allmänna ämnen tillhör yrken där utpendlingen är betydligt större än inpendlingen. Observera att det endast är pendlingen inom länet som redovisas ovan. Eventuell pendling utom länet ingår inte i det som redovisas i ovanstående diagram. Till skillnad från övriga diagram kan det också vara värt att nämna att diagrammet ovan, samt det på föregående sida och det på nästa sida är de enda diagrammen som på något sätt rör nattbefolkningen i kommunen, då de även redovisar utpendling från Linköpings kommun. I övrigt är det endast dagbefolkningen som redovisas i diagrammen, dvs. de som har sin arbetsplats i Linköpings kommun oavsett var de är bosatta. I diagrammet på nästa sida jämförs inkomstnivån för de 50 vanligaste yrkena i Linköpings kommun utifrån tre olika perspektiv; om man både bor och förvärvsarbetar i Linköpings kommun, dvs. man pendlar inte över kommungräns, om man pendlar in till Linköpings kommun från en annan kommun i Östergötlands län för att förvärvsarbeta, respektive om man pendlar ut från Linköpings kommun för att förvärvsarbeta i en annan kommun i Östergötlands län. Bland de yrken där dem som både bor och arbetar i Linköping har högre medianinkomst är dem som pendlar in till eller ut från kommunen inom länet finns exempelvis militärer, ingenjörer och tekniker inom elektronik samt civilingenjörer inom maskin. Bland de yrken där dem som pendlar in till Linköping från en annan kommun i länet har en högre medianinkomst än de båda andra grupperna finns exempelvis systemerare och programmerare, personaltjänstemän och yrkesvägledare samt vårdbiträden och personliga assistenter. Bland de yrkesgrupper som har en högre inkomstnivå om de pendlar ut till andra kommuner än de båda andra grupperna finns exempelvis övriga dataspecialister, universitets- och högskolelärare och företagssäljare.

Förvärvsinkomst (tkr) efter yrkesgrupp om man pendlar över kommungräns för att förvärvsarbeta eller inte 2009 (50 vanligaste) Läkare Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik Militärer Ingenjörer och tekniker inom elektronik och Civilingenjörer m.fl., maskin Övriga civilingenjörer m.fl. Övriga företagsekonomer Revisorer m.fl. Övriga dataspecialister Systemerare och programmerare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Övriga ingenjörer och tekniker Maskiningenjörer och maskintekniker Administratörer i offentlig förvaltning Universitets- och högskollärare Personaltjänstemän och yrkesvägledare Datatekniker Företagssäljare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Banktjänstemän och kreditrådgivare Installationselektriker Gymnasielärare i allmänna ämnen Chefer för mindre företag inom handel, hotell Övriga maskinoperatörer och montörer Verktygsmaskinoperatörer Grundskollärare Lastbils- och långtradarförare Socialsekreterare och kuratorer Buss- och spårvagnsförare Motorfordonsmekaniker och Övriga sjuksköterskor Väktare och ordningsvakter Lagerassistenter m.fl. Biomedicinska analytiker Administrativa assistenter Bokförings- och redovisningsassistenter Fastighetsskötare Förskollärare och fritidspedagoger Övrig kontorspersonal Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. Skötare och vårdare Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. Kockar och kokerskor Övriga servicearbetare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Barnskötare m.fl. Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. Hotell- och kontorsstädare m.fl. Köks- och restaurangbiträden Pendlar inte Inpendling inom länet Utpendling inom länet 0 200 400 600 800 tkr

Förekomst av olika yrkesgrupper 2009 i Östergötlands län och dess olika kommuner 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Ingen förekomst 1000-w 500-999 250-499 100-249 50-99 25-49 10-24 0-9 Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) finns det 355 olika yrkesgrupper. I ovanstående diagram framgår det dels hur många av dessa 355 yrkesgrupper som förekommer i respektive (större) kommun i Östergötlands län samt hur många yrkesverksamma det finns inom respektive yrke i de olika kommunerna. 2009 fanns det 324 yrkesgrupper noterade bland dem med arbetsplats i Linköping och 329 yrkesgrupper i Norrköping, i Kinda fanns det som en jämförelse 210 yrkesgrupper. Någonstans i länet förekom 349 av de klassificerade yrkesgrupperna. I Linköping hade 19 av yrkesgrupperna mer än 1000 yrkesverksamma och 15 yrkesgrupper mellan 500 och 999 yrkesverksamma. 63 av yrkesgrupperna i Linköping hade mellan 100 och 249 yrkesverksamma och det var samma antal för den storleksklassen också i Norrköping. 49 av yrkesgrupperna i Linköping hade färre än 10 yrkesverksamma, vilket kan jämföras med att motsvarande siffra i Åtvidaberg var 139 och i Kinda 136. I hela Östergötlands län hade 44 av yrkesgrupperna minst 1000 yrkesverksamma. Den ljusa delen högst upp i staplarna i diagrammet som benämns ingen förekomst, visar antalet yrken som inte förekom på arbetsmarknaden inom respektive kommun 2009. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden var den mest förekommande yrkesgruppen 2009 i Linköping, Norrköping och Motala samt i hela länet. I Mjölby, Kinda och Åtvidaberg var vårdbiträden, personliga assistenter den mest förekommande yrkesgruppen, medan maskiningenjörer och maskintekniker var detsamma i Finspång.

På denna sida visas hur åldersfördelningen ser ut för de båda yrkesgrupper som har flest yrkesversamma i länet utifrån i vilken kommun de har sin arbetsplats. Undersköterskor, sjukvårdsbiträden efter kommun och ålder 2009 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 65 år -w 60 år -64 år 50 år -59 år 40 år -49 år 30 år -39 år 20 år -29 år 16 år -19 år 0% De kommuner som har den yngsta ålderssammansättningen när det gäller undersköterskor, sjukvårdsbiträden är Linköping, Mjölby och Finspång. Äldst åldersammansättning är det i Motala. Vårdbiträden, personliga assistenter efter kommun och ålder 2009 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 65 år -w 60 år -64 år 50 år -59 år 40 år -49 år 30 år -39 år 20 år -29 år 16 år -19 år 0% Linköping har yngst ålderssammansättning när det gäller vårdbiträden, personliga assistenter medan Kinda är den kommun som har äldst ålderssammansättning.