Kommunalt handlingsprogram 2015-2025 för Socialdemokraterna i Bodens kommun Fastställt av årsmötet 2014-03-01 Sida 1 av 12
Boden där alla får plats att växa! Socialdemokraterna vill att Boden ska vara ett samhälle grundat på demokratiska ideal, där alla människor är lika mycket värda och har lika rättigheter. Där alla är fria att utvecklas som individer, råda över sina liv och bidra i utformningen av samhället. Som människor står vi i ständigt samspel med varandra och ska därför gemensamt utforma vår kommun i samverkan och med ömsesidig hänsyn och respekt. Detta sätt att ta gemensamt ansvar för vår kommun är det vi kallar för solidaritet. För att nå dit vill vi arbeta med att avlägsna alla strukturella hinder för frigörelse. Vi vill motverka fördomar och diskriminering. Vi tror att människors vilja bör få komma till uttryck i en fri och öppen debatt och att den gemensamma viljan bör vara överordnad andra intressen. Detta sätt att diskutera vilka principer som ska styra samhällsutvecklingen och hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan det allmänna och det enskilda är det vi kallar för demokrati. För att bredda och fördjupa demokratin har inte bara de enskilda människorna viktiga roller. Även folkrörelser, ideella föreningar, fackliga föreningar och andra fria sammanslutningar är av stort värde för att bredda och fördjupa demokratin. Demokrati förutsätter transparens. Information som inte kränker människors integritet ska vara tillgänglig för alla samhällsmedborgare, så att dessa fritt ska kunna ta till sig och bedöma fakta och därifrån bilda sig uppfattningar. Beslut blir bäst om de fattas efter öppen debatt och i dagens ljus. Detta är inte detsamma som att alla får som de vill. Tvärtom är äkta demokrati det enda styrelseskick där alla någon gång får se att de egna synpunkterna inte vinner gehör. Vårt politiska program grundar sig i rätten till utbildning och arbete. Utbildade och bildade människor kan bäst tillvarata sina demokratiska rättigheter. I dagens kunskapsintensiva och konkurrensinriktade omvärld krävs god utbildning för att bygga vår gemensamma framtida välfärd. I en värld med informationsöverskott krävs bildning för att avgöra vilka värderingar och intressen som ska prägla samhället. Detta ställer stora krav på möjligheterna till ett livslångt lärande, där skolutbildning kompletteras av andra lösningar som t ex studieförbund. Våra barn ska erbjudas de bästa tänkbara förutsättningar för utbildning som lägger grunden för ett gott liv. Där ingår såväl studiemiljö som väl förberedda lärare. Sida 2 av 12
Arbetet är inte bara en grund för egen försörjning och ett bidrag till samhället. Det är basen för vår gemensamma välfärd. Det är en trygghet både materiellt och som en del av den egna identiteten. Det är också en källa till gemenskap och en del av vår personliga utveckling. Det är ett sätt att känna sig behövd och just detta är en rätt som vi vill tillerkänna alla människor. Rätten till arbete är en av socialdemokratins högst prioriterade frågor. Vi vill skapa ett gott arbetsliv, med livskraftiga företag, goda arbetsplatser, hög facklig organisationsgrad och väl utvecklad arbetsplatsdemokrati. Vi vill utveckla både privat näringsliv och offentlig verksamhet på rättvisa och långsiktigt hållbara grunder, med trygga och konkurrenskraftiga anställningsvillkor samt med kompetens, effektivitet och kvalitet som ledord. Det socialdemokratiska samhället består av tillväxt, produktion och plikt. Men det består även av lust, kreativitet och glädje. Därför ska arbetets villkor vara sådana att alla kan försörja sig och skapa rimliga levnadsförhållanden. Även om man arbetar hängivet ska man inte komma hem utbränd eller försliten. Ingen ska behöva gå till jobbet och vara orolig över att inte komma hem efter arbetspassets slut. Och det värde som skapas ska fördelas på ett rättvist sätt, så att lönen räcker till försörjningen. Ett rikt liv består dels av arbete, men även av personlig utveckling. Lusten att skapa och genom kultur berika sig själv och andra är omistlig i ett demokratiskt samhälle. Ett rikt kulturliv bidrar till att förena människor. Därför är kulturen viktig i Boden. Ett rikt och spännande fritids- och kulturliv är även en viktig faktor vid människors val av bostadsort och därmed påverkas hela den långsiktiga utvecklingen i kommunen. Vi behöver bli fler i Boden och då behövs kulturen. Ökad befolkningsmängd är ett tecken på en attraktiv kommun. Fler flyttar hit, färre flyttar härifrån. Fler barn föds. Det skapar positiva effekter i form av sysselsättning, handel etc. Det ställer också krav på en långsiktig samhällsplanering vad gäller tillgången till infrastruktur, kommunikationer, barn- och äldreomsorg, skolor, bostäder och mycket annat. En av nyckelfaktorerna för Boden som växande och livskraftig kommun är att locka ungdomar och barnfamiljer att bosätta sig och skapa sin framtid här. Även dessa intressen måste speglas i samhällsplaneringen och i hur planeringen växer fram. Rättigheterna och möjligheterna att försörja sig själv, skapa ett liv utifrån egna värderingar och samtidigt kunna uttrycka sina tankar i såväl debatt som kultur utan att känna oro detta lägger grunden till personlig frihet. Lägg till detta ett socialt skyddsnät som fångar upp människor i utsatta situationer, t ex vid sjukdom, arbetslöshet eller personliga kriser. Ett socialt skyddsnät som fungerar utifrån samma principer för alla och som alla bidrar till. Sida 3 av 12
När allt detta finns på plats då har vi tillsammans byggt ett samhälle med jämställdhet och jämlikhet, vilket inte ska förväxlas med krav på att alla ska vara likadana. Tvärtom är jämlikhet en del i att skapa mångfald. Ett ojämlikt samhälle leder till att idéer inte kommer till uttryck. Genom jämlikhet tillåts olika uppfattningar att ventileras och prövas mot varandra. Därmed uppstår ytterligare nya idéer, vilket gynnar kreativitet, utveckling och framtidstro. Detta är också ett av skälen till att vårt samhälle bör vara öppet, såväl vad gäller informationsutbyte som vad gäller möjligheten att röra sig över gränserna. Sverige är ett litet land med stort internationellt utbyte. Vi står för frihandel och fri rörlighet av människor över gränser. Lika väl som en svensk medborgare kan vilja etablera sig i utlandet ska Sverige och Boden vara öppet för de människor som vill satsa sin kunskap och energi för att skapa en framtid här och bidra till att utveckla vårt samhälle. Denna öppenhet är inte knuten till ett krav på att någon ska ge upp sin kulturella identitet eller sin religion. Alla ska vara en del av samhället, med gemensamma rättigheter och skyldigheter. Dit hör bl a yttrande- och religionsfrihet. Genom att skapa mötesplatser där människor och idéer kan mötas läggs grunden till ömsesidig förståelse och respekt. Alla dessa byggstenar lägger tillsammans grunden för ett gott samhälle. Det innebär inte att alla problem är lösta för all framtid. Vi kommer ständigt att mötas av nya utmaningar. Demokratin är aldrig självklar, utan måste skapas i alla sammanhang för den tid och de förutsättningar som vi då ser framför oss. Därför är demokratin mer än att rösta vart fjärde år. Det är en ständigt pågående process där medborgarna ska kunna vara delaktiga på många olika sätt, såväl direkt som genom olika organisationer. I processen kommer många olika intressen och ståndpunkter att brytas mot varandra för att till slut utmynna i ett gemensamt agerande. Det är inte alltid enkelt. Men vi är övertygade om att det är på detta sätt som Boden blir så bra som möjligt för alla invånare. Oavsett man bor inne i stadskärnan eller på landsbygden. Oavsett om man är född i Boden eller har kommit hit senare i livet. Oavsett man är kvinna eller man. Oavsett ålder, sexuella preferenser, religion, funktionsnedsättningar eller hälsostatus. Vårt Boden ska finnas för alla. Vårt Boden ska vara en kommun där alla får plats att växa. Sida 4 av 12
Trygghet och omtanke Socialdemokraterna vill att människor i Boden ska uppleva att vi bor i ett samhälle där alla kan känna trygghet och där det är naturligt att visa omtanke. Trygghet kan vara olika saker i olika situationer. Det finns en materiell trygghet, där man ska känna en tillit till att man även i morgon klarar de grundläggande behoven av mat, bostad och kläder. Detsamma gäller våra behov av vård eller omsorg i tider av sjukdom eller när vi drabbas av olyckshändelser. Då ska vi veta att det finns tillgång till insatser som gör att vi får det stöd som vi behöver. Detsamma gäller äldre som har behov av ökad tillsyn eller omsorg eller barnfamiljer som har behov av barnomsorg, inte minst av omsorg under kvällar och nätter. Ungdomsåren kan vara både en tid av utsatthet och av växande frihetskänsla. Det är viktigt att samhället både kan ge stöd till ungdomar som känner vilsenhet, samtidigt som man visar en förväntan på de insatser som de nya generationerna ska komma att bidra med. För att fånga upp även tidiga problemsignaler sker en nära samverkan mellan olika myndigheter. Vård och omsorg ska finnas så nära människorna som det är möjligt med hänsyn till kvalitén. I de fall där det finns både privata och offentliga utövare (t ex inom ramen för LOV) utformas myndighetens styrande regelverk på konkurrensneutrala villkor med utgångspunkt i brukarnas bästa. Varje individ ska uppleva att egna behov och önskemål bidrar till utformningen av vården och omsorgen. Det ska finnas en vardagstrygghet, där vi vill kunna känna tilltro till att ingen bryter sig in i hemmet eller angriper oss när vi är utomhus. De miljöer där vi rör oss ska vara säkra, så att risken för olyckshändelser eller överfall är så liten som möjligt, och tillgängliga även för personer med olika slag av funktionsnedsättningar. All offentlig miljö ska därför planeras med säkerhet och tillgänglighet i åtanke. Samtidigt är det ett känt faktum att en stor del av det våld som utövas sker i privata miljöer och ofta i nära relationer. För oss är det en självklar utgångspunkt att det egna hemmet ska vara en trygg plats. Den som av någon anledning inte kan känna denna trygghet ska erbjudas ett icke sviktande stöd från samhället, antingen direkt eller genom stödorganisationer. Särskilt angeläget är detta när minderåriga berörs. Sida 5 av 12
Kampen mot organiserad brottslighet är nära länkad till kampen mot droghantering och kampen mot exploatering av andra människor, t ex genom trafficking. Denna kamp förs i samverkan mellan flera olika aktörer, där såväl kommunen som föreningar och enskilda kan göra viktiga insatser. För kommunens del samordnas insatserna genom Rådet för Trygghet och Hälsa. Där ingår t ex utskänkningsärenden, tillsyn och samverkan med Polis. Andra delar i kommunens hantering kan gälla krav i samband med upphandlingar, drogpolicy för anläggningar och verksamheter samt kriterier för olika former av stöd. De som utsatts för brott, hamnat i drogproblematik eller utnyttjats på ett otillbörligt sätt ska alltid känna samhällets stöd. Detta stöd kan med fördel ges i samverkan med folkrörelser eller andra ideella organisationer som verkar i syfte att stärka civilsamhället och bistå individer i utsatta situationer. Vi är alla starka och svaga vid olika tillfällen. När individen är som svagast måste den samhälleliga gemenskapen vara som starkast. Trygghet bygger även på kontinuerlig tillgång till saklig och korrekt information, byggd på trovärdiga källor. Den grundtrygghet som skapas ger i sin tur förutsättningar för en generös och öppen hållning mot andra. Det handlar om tillit och förtroende. Det handlar om att vi alla bidrar efter våra förutsättningar. Det handlar om empati och förståelse för andra människors behov. Det handlar om att alla människor har ett grundläggande lika värde. Vi är övertygade om att människor vill relatera till andra. Människan är en social varelse med behov av kontakt. Vi vill bry oss om andra och vi vill att andra ska bry sig om oss. Det samhälle vi bygger ska bejaka den viljan. Sida 6 av 12
Hälsa och miljö Miljöpåverkan och klimatförändringar är ett par av de största utmaningarna som världen står inför. Konsekvenserna av att inte försöka skapa en ökad ekologisk långsiktighet kan bli katastrofala. Här står även behovet av politiska beslut för det gemensamma bästa i skarp kontrast till enskilda aktörers intresse av kortsiktiga vinster. Samtidigt är miljöhänsyn inte detsamma som minskat välstånd. Den som är snabb att ställa som samhället till mindre mijöpåverkan får bättre konkurrenskraft. Det kan ge nya jobb. Ökad välfärd. Bättre livsmiljö och hälsa. Socialdemokraterna vill investera i hållbar infrastruktur, energieffektiviseringar, förnyelsebar energi och andra klimatåtgärder. På så sätt underlättar vi för människor och företag att göra klimatsmarta val samtidigt som fler jobb skapas. I Boden satsar vi på miljön. Vi ligger långt fram i miljötekniskt kunnande, både vad gäller att samla in avfall och att finna konstruktiva användningsområden för restprodukterna. Projektet NWI (North Waste Infrastructure), vår biogasanläggning som möjliggör en miljövänlig fordonspark samt det delvis kommunägda Restproduktbearbetning AB är bara några exempel på miljötänkande i Boden. För att stödja en miljövänlig utveckling på andra håll har vi även beslutat att göra Boden till en Fair Trade City. Miljötänkandet måste finnas inbyggt i samhällets infrastruktur. Klimatsmarta hus med energisnåla lösningar, hög anslutningsgrad till fjärrvärme och miljövänliga transporter (t ex kollektivtrafik) där sådana behövs minskar belastningen på miljön. Samhällsplaneringen bör ta utgångspunkt från detta och främja lösningar som gör det enkelt att agera miljömedvetet. Samtidigt ger ett förståndigt nyttjande av våra naturresurser många långsiktiga arbetstillfällen. Skogen, vinden, vattnet har goda förutsättningar att generera jobb under lång tid framåt. Kopplat till detta har vi även djurhållning, inte minst inom hästnäringen, och olika former av naturupplevelser inom besöksnäringen. Vi vill prioritera dessa områden och därför väljer vi att säga nej till uranbrytning i Boden. Sida 7 av 12
Närhet till naturen främjar människors välbefinnande. Vi lever hälsosammare, mår bättre och kopplar av bättre när vi befinner oss i en god miljö. Att bejaka ett hälsosamt liv och hälsosamma livsval höjer inte bara den egna livskvalitén, utan gör också att samhällets långsiktiga kostnader minskar. Därför är det en klok investering att stödja organisationer som arbetar med hälsofrågor, motion/idrott och liknande. Ungdoms- och breddverksamhet prioriteras. Arbetet med att utveckla strandområdet från Killingholmen till Kyrkkläppen till ett centrumnära rekreationsområde fortsätter. Vi vill främja den särskilda naturupplevelse som är förknippad med jakt eller sportfiske och föra den vidare till nya generationer. Den anknyter till en lokal tradition och kan förena vitt skilda utövare kring ett gemensamt intresse. Ansvarsfullt hanterat har jakt och fiske även naturvårdande inslag. Den norrbottniska matkulturen ska bevaras och utvecklas. Lokal produktion och förädling av vilt, bär eller andra matvaror bör främjas, särskilt när dessa sker på ekologiskt hållbart sätt. Det är också viktigt att satsa på människor som behöver olika insatser som t ex rehabilitering och sjukgymnastik för att antingen snabbare bli friska eller för att få en bättre livskvalité. Problembilden kan bli ganska komplex i enskilda fall, eftersom ofta många olika parter är inblandade. Här krävs en samverkan mellan kommunen, landstinget och privata intressenter med brukarens bästa för ögonen. Kommunen bör gå före med goda exempel genom att organisera sitt arbete så att ohälsa förebyggs. Satsningar på hälsofrämjande personalåtgärder som t ex kost och träning kan vara inslag i en sådan strategi. Ökat fokus på gott chefs- och ledarskap är andra inslag. Sida 8 av 12
Teknik och kommunikation Utvecklingen löper allt snabbare. Framtidens välstånd bygger på ständiga innovationer och förbättringar. Det ställer höga krav på utbildning och fortbildning. Det ställer krav på goda kommunikationer, inte minst vad gäller datatrafik. Det ställer även krav på att samhället tar till sig innovationer och låter dessa komma till praktisk användning. Bodens kommun har gått före inom miljötekniken, både kompetens- och anläggningsmässigt. Vi har även gått före genom en omfattande satsning på bredband inom hela kommunen. Vi har en hög kompetensnivå inom fordonsteknik, vilket var en bidragande orsak till att PON beslutade att etablera sin nya verkstadsanläggning här. Det visar att även om de stora gruvetableringarna inte finns i vår kommun kan vi ändå vara en del av gruvnäringen genom utbildningar, service och andra resurser. Boden ska fortsätta arbeta för goda kommunikationer inom hela kommunen. Det gäller både fordonstrafik på välskötta vägar och datatrafik med hög bandbredd. Boden ska utvecklas som en teknikkommun. Vi arbetar intensivt för att få etableringar inom IT-branschen hit. Tillsammans med universitetet i Luleå vill vi sedan knyta nätverk som skapar ytterligare utveckling och tillväxt i Boden-Luleåregionen, så att vi är ett attraktivt ställe för både företag och enskilda. Boden och Luleå samverkar redan i flera avseenden och har i många delar en gemensam arbetsmarknad. Många invånare har familjemedlemmar i båda kommunerna. Vi vill göra det enklare för människor att få vardagspusslet att gå ihop genom fortsatt utökad samverkan med Luleå. Därför är fortsatt ombyggnad av Riksväg 97 högt prioriterad, liksom goda järnvägsförbindelser mellan Boden och Luleå. Vi driver även frågan om byggstart för Norrbothniabanan och en fast förbindelse över Lule älv för att förenkla resor från Avan/Unbyn mot Sunderbyn/Sävast. En sådan fast förbindelse kan även snabba upp anslutningar mellan Boden och Kallax flygplats. Sida 9 av 12
Boden är fortfarande en av landets största garnisonsorter med en nära samverkan mellan civilsamhället och försvarsmakten. Vi vill söka vägar för att stärka den fortsatta lokaliseringen av Försvarets verksamhet i och kring Boden. Samverkan med Försvaret ifråga om rekrytering, utbildning och karriärväxling kan vara en lyckosam strategi för båda parter. Tillgången till teknisk kompetens, inte minst när det gäller tyngre fordon, är ett stort gemensamt intresse. Sida 10 av 12
Besök och arrangemang När våra grundläggande fysiska och materiella behov är tillgodosedda söker vi upplevelser. Vi reser, vi vill se och lära. Vi vill besöka olika arrangemang. Allt detta innebär en växande besöksnäring. Boden har en väl fungerande camping och under en följd av år har näringen växt kraftigt. Vi vill främja den utvecklingen. Boden är en stad fylld med organisatorisk kompetens. Ett exempel på detta är genomförandet av O-ringen 2013. Där visade Boden att vi tillsammans kan lyckas även med stora arrangemang. Bodensarna är duktiga på att samarbeta i föreningar för att få saker att fungera. Vi har handel, övernattning och matställen med bra service. Vi har även många bra anläggningar, i vissa fall närmast unika, över hela kommunen. Lägg till detta förutsättningarna inom t ex travsport, motorsport, idrott, mässor, kultur samt inte minst mat- och naturturism. Grunden är lagd för att utveckla besöksnäringen ytterligare. Den breda kompetensen för genomförandet finns redan inom föreningsliv och näringsliv. Ytterligare behov, t ex språkkunskap eller spetskunskaper, kan tillgodoses genom riktade utbildningar. För att lyckas behöver vi utveckla samverkan och samordning mellan olika parter. Vi behöver ha en kontinuitet i arrangemang och organisation, så att kunskaper bibehålls och finslipas. Vi behöver också ha ökad tillgång till resekapacitet och till övernattningsmöjligheter. Ökade flyganslutningar, bra förbindelser med väg och järnväg och god mobil datatäckning är grundläggande framgångsfaktorer. Smidiga och tydliga trafiklösningar, där även den som inte har lokalkännedom enkelt hittar sitt mål oavsett vilket transportmedel som används, är viktiga att åstadkomma. Över tiden förändras de anspråk som ställs på våra anläggningar. Nya användningsområden ställer nya krav och anläggningarna måste kunna utvecklas stegvis. Driften av de kommunala arrangemangsanläggningarna bör samordnas och anläggningarna bör marknadsföras på ett mera sammanhållet sätt. Sida 11 av 12
Det traditionella syftet med anläggningarna, att ge förutsättningar för motion, träning och tävling, kan kompletteras med att de aktiviteter som genomförs på anläggningarna även har ett underhållningsvärde för många. Vi vill därför öka nyttjandet av anläggningarna ytterligare och gärna förlänga säsongerna för att därmed skapa en koppling till besöksnäringens villkor. Det är angeläget att våra besöksmål hålls tillgängliga på alla sätt. Lätta att hitta, med generöst öppethållande och givetvis utan begränsningar av funktionsnedsättning. Naturupplevelserna förs nära besökaren genom att befintliga strövstigar, skoterleder etc inventeras, presenteras och efterhand knyts samman. Vi har två älvdalar inom kommunen, en utbyggd för vattenkraft, en ännu oreglerad. Detta är en omständighet som bör beaktas i utvecklingen av den lokala besöksnäringen. Det är också viktigt att befintliga bygdegårdar och liknande samlingslokaler på landsbygden ges stöd för att tillgodose behovet av mötesplatser över hela kommunen. Ett sådant initiativ är inrättandet av Servicepunkter i Harads och Gunnarsbyn. Möjligheterna som ges t ex genom EU:s landsbygdsprogram tas tillvara genom uppväxling av offentliga medel. Sida 12 av 12