Val 2009 Europaparlamentsvalet 2009, fastställt valresultat Fastställt valresultat. Sannfinländarna och De gröna framgångsrika i Europaparlamentsvalet 2009 Sannfinländarna fick en ledamot i Europaparlamentet och partiets ordförande Timo Soini var valets röstmagnet med 130 715 röster. Näst mest röster efter Timo Soini fick Centern i Finlands kandidat Anneli Jäätteenmäki, 80 156 röster, och SDP:s kandidat Mitro Repo, 71 829 röster. Till Europaparlamentet valdes från Finland den här gången 13 ledamöter i stället för tidigare 14. Av de invalda saknar sex ledamöter tidigare erfarenhet från Europaparlamentet. Finländska ledamöter invalda i Europaparlamentet i Europaparlamentsvalet 2009 och deras röstetal, parti och politisk gruppering i Europaparlamentet Ledamot Soini Timo Jäätteenmäki Anneli Repo Mitro Itälä Ville Hautala Heidi Hassi Satu Essayah Sari Korhola EijaRiitta Pietikäinen Sirpa Jaakonsaari Liisa Takkula Hannu Manner Riikka Haglund Carl Den invaldas röstetal 130 715 80 156 71 829 66 033 58 926 57 032 53 803 51 508 51 493 45 325 39 444 37 330 16 887 Den invaldas Gruppering i Europaparlamentet parti i Finland SAF.. CENT ALDE (ELDR) SDP SAML GRÖNA GRÖNA KD SAML SAML SDP CENT CENT SFP PES (PSE) EPP/ED (PPEDE) Greens/EFA (Verts/ALE) Greens/EFA (Verts/ALE) EPP/ED (PPEDE) EPP/ED (PPEDE) EPP/ED (PPEDE) PES (PSE) ALDE (ELDR) ALDE (ELDR) ALDE (ELDR) Helsinki 12.6.2009 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.
Väljarstödet och platser för de största partier i europaparlamentsvalet 2009 och 2004 och förändringen Parti SAML CENT SDP GRÖNA SAF SFP VÄNST KD Europaparl. valet 2009 röster 386 416 316 798 292 051 206 439 162 930 101 453 98 690 69 458 Europaparl. valet 2004 röster 392 771 387 217 350 525 172 844 8 900 94 421 151 291 70 845 förändringen 6 355 70 419 58 474 +33 595 +154 030 +7 032 52 601 1 387 Europaparl. valet 2009 platser 3 3 2 2 1 1 0 1 Europaparl. valet 2004 platser 4 4 3 1 0 1 1 0 förändringen Sannfinländarnas väljarstöd steg till 9,8 procent, vilket är 9,2 procentenheter mer än i det förra Europaparlamentsvalet. Jämfört med det föregående Europaparlamentsvalet steg Sannfinländarnas väljarstöd i nästan hela landet, men partiet ökade sitt väljarstöd i synnerhet i röstningsområden där SDP har ett starkt stöd och i röstningsområden med hög arbetslöshet. Sannfinländarnas goda valframgång resulterade också i att Kristdemokraterna fick ett mandat på grund av valförbundet med Sannfinländarna trots att Kristdemokraternas väljarstöd var 4,2 procent. Gröna förbundet var vid sidan av Sannfinländarna valets andra segrare. Gröna förbundets väljarstöd steg till 12,4 procent, vilket är 2,0 procentenheter mer än i det förra Europaparlamentsvalet. Partiet fick två mandat i Europaparlamentet. Alla de tre största partierna miste ett mandat. Samlingspartiet och Centern i Finland fick båda tre mandat. Finlands socialdemokratiska parti var tvunget att nöja sig med två mandat. Samlingspartiet fick den största andelen röster, dvs. 23,2 procent av rösterna och partiets röstandel minskade med 0,5 procentenheter från det föregående EUvalet. Centern fick 19,0 procent och Socialdemokraterna 17,5 procent av rösterna. Jämfört med det föregående Europaparlamentsvalet minskade Centerns röstandel med 4,3 procentenheter och Socialdemokraternas med 3,6 procentenheter. Centern och SDP miste sitt väljarstöd i synnerhet i de områden där partierna har ett starkt stöd. Vänsterförbundet hade ett väljarstöd på 5,9 procent, vilket var en minskning med 3,2 procentenheter jämfört med det föregående Europaparlamentsvalet. Partiet miste sitt enda mandat. Vänsterförbundets väljarstöd sjönk särskilt i de områden där partiet har ett starkt stöd. Svenska folkpartiets röstandel var 6,1 procent och partiet lyckades behålla sitt mandat. 1 1 1 +1 +1 0 1 +1 De största partiernas väljarstöd i Europaparlamentsvalet år 2009, 2004, 1999 och 1996 Parti SAML 23,2 CENT 19,0 SDP 17,5 GRÖNA 12,4 SAF 9,8 SFP 6,1 VÄNST 5,9 KD 4,2 Europaparl. valet 2009 Europaparl. valet 2004 23,7 23,4 21,2 10,4 0,5 5,7 9,1 4,3 Europaparl. valet 1999 25,3 21,3 17,9 13,4 0,8 6,8 9,1 2,4 Europaparl. valet 1996 20,2 24,4 21,5 7,6 0,7 5,8 10,5 2,8 Valdeltagandet i Europaparlamentsvalet var 40,3 procent, dvs. 0,8 procentenheter lägre än i valet år 2004. Flitigast röstade man i Helsingfors valkrets, där valdeltagandet steg till 50,7 procent. Lamast var röstandet i Norra Karelens valkrets (33,7 %). Sett till enskilda kommuner var valdeltagandet det högsta i landet i Grankulla (68,4 %) och det lägsta i Hyrynsalmi (25,5 %). 2
Partier som ställt upp kandidater i Europaparlamentsvalet och politiska grupperingar i Europaparlamentet 2009 Partiets förkortining SAML CENT SDP GRÖNA SFP SAF KD VÄNST FKP SSP IP KA STP Partiets namn Samlingspartiet Centern i Finland Förkortning av politisk grupp* EPP/ED (PPEDE) ALDE (ELDR) Finlands Socialdemokratiska Parti PES (PSE) Gröna Förbundet Svenska folkaprtiet i Finland Sannfinländarna Kristdemokraterna i Finland Greens/EFA (Verts/ALE) ALDE (ELDR).. EPP/ED (PPEDE) Vänsterförbundet Finlands Kommunistiska Parti Seniorpartiet i Finland (2004 PFF, Pensionärer för Folket) Självständighetspartiet(2004 VSL, Självständighetspartiet Förbundet för det Fria Finland) För de fattigas väl Finlands Arbetarparti (2004 AF, Alternativförbundet) UEN GUE/NGL IND/DEM Namn på politisk grupp Gruppen för Europeiska folkaprtiet (kristdemokrater) och Europademokrater (2004 Gruppen för Europeiska folkpartiet (Kristdemokrater) och Europademokraterna) Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (2004 Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp) Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet (2004 Europeiska socialdemokratiska partiets grupp) Gruppen De gröna/europeiska fria alliansen Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (2004 Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp).. Gruppen för Europeiska folkaprtiet (kristdemokrater) och Europademokrater (2004 Gruppen för Europeiska folkpartiet (Kristdemokrater) och Europademokraterna) Gruppen Unionen för nationernas Europa Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster Gruppen Själständighet/Demokrati * Förkortningen av den politiska grupperingen kommer från det engelska eller franska namnet (förkortning enligt det franska namnet år 2004) Det nya Europaparlamentet inleder sitt arbete 14.7.2009, de ledamöter som invalts från Finland placeras i de politiska grupperna i parlamentet. 3
Innehåll Tabellbilagor Fastställt valresultat. Kandidaternas röstetal partivis i storleksordning samt jämförelsetal i europaparlamentsvalet 2009, de invalda har utmärkts med asterisk *...6 Europaparlamentsval, kvalitetsbeskrivning...11 4
Tabellbilagor 5
Fastställt valresultat. Kandidaternas röstetal partivis i storleksordning samt jämförelsetal i europaparlamentsvalet 2009, de invalda har utmärkts med asterisk * Parti SAML CENT Kandidat * Itälä Ville * Korhola EijaRiitta * Pietikäinen Sirpa Penttilä Risto E.J. Sarvamaa Petri Metsola Ukko Vatanen Ari Pöntinen Kai Autto Heikki Siitonen EvaRiitta Railimo Riikka Suomalainen Nina Manninen Johanna Kauma Pia Tuori Jukka Kauppi Heikki Vikman Sofia Puhakka Joona Ukkola Tuulikki Linnonmaa Anne * Jäätteenmäki Anneli * Takkula Hannu * Manner Riikka Hautala Lasse Karjula Kyösti Härmälä Esa Kaikkonen Antti Laukkanen Markku Myllymäki Pekka Juhantalo Kauko Korhonen Johanna Pirttilahti Arto Vanhanen Merja Aaltonen Helena Tornberg Helena Isoaho Juha Tapaninen Timo Reinikka Sami Ranki Anna Salmi Jukka Röstetal Jämförelsetal 66 033 386 416,000 51 508 193 208,000 51 493 128 805,333 50 881 96 604,000 27 391 77 283,200 18 407 64 402,667 17 967 55 202,286 17 240 48 302,000 17 169 42 935,111 16 553 38 641,600 11 093 35 128,727 7 775 32 201,333 5 842 29 724,308 5 207 27 601,143 4 527 25 761,067 4 126 24 151,000 4 009 22 730,353 3 876 21 467,556 3 154 20 337,684 2 165 19 320,800 80 156 316 798,000 39 444 158 399,000 37 330 105 599,333 31 773 79 199,500 29 387 63 359,600 21 372 52 799,667 18 937 45 256,857 15 189 39 599,750 8 779 35 199,778 8 130 31 679,800 6 295 28 799,818 4 230 26 399,833 3 634 24 369,077 3 088 22 628,429 2 563 21 119,867 1 937 19 799,875 1 883 18 635,176 1 071 17 599,889 959 16 673,579 641 15 839,900 6
SDP * Repo Mitro 71 829 292 051,000 * Jaakonsaari Liisa 45 325 146 025,500 Kiljunen Kimmo 26 936 97 350,333 Taiveaho Satu 25 916 73 012,750 Paasilinna Petra 17 575 58 410,200 Olin Kalevi 13 273 48 675,167 Hurskainen Sinikka 12 739 41 721,571 Bryggare Arto 12 293 36 506,375 Alho Arja 11 519 32 450,111 Taipale Ilkka 8 956 29 205,100 Torsti Pilvi 8 706 26 550,091 Paananen Reijo 7 400 24 337,583 Sievinen Jani 6 679 22 465,462 Almqvist Fredrik 5 916 20 860,786 Lindborg Jenny 4 059 19 470,067 CanKurtakko Nesrin 3 879 18 253,188 Korte Niko 3 210 17 179,471 PetäkoskiHult Tuula 2 953 16 225,056 Lindroos Kirsi 1 505 15 371,105 al Chibib Ahmed 1 383 14 602,550 GRÖNA * Hautala Heidi 58 926 206 439,000 * Hassi Satu 57 032 103 219,500 Cronberg Tarja 22 205 68 813,000 Kasvi Jyrki 16 009 51 609,750 AbuHanna Umayya 8 684 41 287,800 Sumuvuori Johanna 8 633 34 406,500 Puoskari Mari 6 797 29 491,286 Relander Jukka 5 317 25 804,875 Toiviainen Pasi 4 081 22 937,667 Räsänen Terhi 2 975 20 643,900 Kari Emma 2 915 18 767,182 Rantanen Elina 2 545 17 203,250 Aalto Touko 2 095 15 879,923 Moring Anna 1 970 14 745,643 Holopainen Hanna 1 946 13 762,600 Lawson Hellu Latékoé 1 191 12 902,438 Mäntylä Aleksi 1 070 12 143,471 Suoniemi Juhana 1 010 11 468,833 Airto Mikko 692 10 865,211 Bergh Flemming 346 10 321,950 SAF (valförbund med * Soini Timo 130 715 232 388,000 KD) Terho Sampo 9 374 77 462,667 Virtanen Pertti (Veltto) 7 839 58 097,000 Saarakkala VesaMatti 4 922 46 477,600 Elomaa Ritva (Kike) 2 425 33 198,286 Mattila Pirkko 2 202 29 048,500 Havansi Erkki 1 528 17 876,000 van Wonterghem Freddy 1 482 16 599,143 Heikkilä Lauri 1 322 14 524,250 Sankilampi Jaana 1 121 12 910,444 7
SFP * Haglund Carl 16 887 101 453,000 Torvalds Nils 14 044 50 726,500 Månsson Björn 13 344 33 817,667 Linde Bo 9 980 25 363,250 Lundberg Britt 9 582 20 290,600 Bertills Anna 6 000 16 908,833 Wingren Patrick 5 878 14 493,286 Liljeström Christel 4 224 12 681,625 Backgren AnnSofi 4 099 11 272,556 Ahlbeck Jarl 3 275 10 145,300 Englund Greger 2 074 9 223,000 SaloniusPasternak Charly 1 923 8 454,417 Storgård Päivi 1 893 7 804,077 Arnautovic Emina 1 712 7 246,643 Sandelin Silja Borgarsd ttir 1 611 6 763,533 Hagelstam Axel 1 311 6 340,813 Ohlis Oscar 1 205 5 967,824 af Enehjelm Nina 1 051 5 636,278 Biaudet Tom 770 5 339,632 Eneh Oge 590 5 072,650 VÄNST Lapintie Annika 29 112 98 690,000 Sirnö Minna 12 403 49 345,000 Suokas Kyösti 9 848 32 896,667 Ismail Atik 5 910 24 672,500 Saramo Jussi 5 735 19 738,000 Mikkola Anna 4 489 16 448,333 Puhakka Sirpa 4 205 14 098,571 Tiusanen Pentti 3 837 12 336,250 Kailo Kaarina 3 094 10 965,556 Pekonen AinoKaisa 2 799 9 869,000 Sandberg Juha 2 529 8 971,818 Virta Sari 2 225 8 224,167 Piippolainen Vuokko 2 151 7 591,538 Rajamäki Ari 1 814 7 049,286 Ritanen Jarmo 1 776 6 579,333 Kumpumäki Veikko 1 745 6 168,125 Kärkkäinen Jukka 1 552 5 805,294 Hartzell Saara 1 404 5 482,778 Väätäinen Eero 1 087 5 194,211 Lumberg Kirsti (Kiba) 975 4 934,500 KD (valförbund med * Essayah Sari 53 803 116 194,000 SAF) Kärkkäinen Kari 4 398 38 731,333 Snellman Mikael 2 113 25 820,889 Riikonen Teuvo V. 1 957 23 238,800 Hynynen Evelyn 1 653 21 126,182 Jussila Jorma 1 648 19 365,667 Ahvenjärvi Sauli 1 419 15 492,533 Mantere Leena 1 197 13 669,882 Holmi Markku 946 12 230,947 Soitu Kermen 324 11 619,400 8
FKP KA IP Peitsamo Kari Suonperä Arjo Huldén Lena Alhojärvi Lauri Leander Esther Pitkä Tero Kettunen Jonas Kare Aaro Luomala Minna Era Hanna Räikkä Laila Oinas Katriina Kainulainen Aino Väisänen JuhaPekka Vaskonen Martti Lievemaa Tommi Toivanen Aapo Tölkkö AnnaMili Hollo Taina Muhonen Jarmo Törrö Terhi Andonov Irina Savola Terttu Roivas Sirpa Töyrylä Seija Kleemola Markus Tervonen Henri Mäntykangas Ensio Parkkinen Tiina Palonen Leena Seppänen Eero Makowski Adam Mehtälä Tauno Natunen VeliPekka Havana Kaisu Lehtonen Maija Palonen Keijo Taina Niko Levänen Reino Mether Christer Pesonen Antti Aalto Katri Isoaho Mirjaleena Wiksten Lena Henneken Markku Tyynelä Sinikka Mänttäri Aune Kulmala Mikko Vaskela Jyrki Honkasalo Teppo Nygård Mauri Keskumäki Kai Renvall Merja Nordling Harri Hämäläinen Teuvo Widell Jonathan Launokari Lea Savolainen Aili Jansson Simo Kaikko Aarno 2 487 800 446 387 363 334 326 324 305 288 281 225 223 217 214 205 180 179 160 145 433 389 385 302 243 230 227 225 220 216 203 191 191 180 149 140 121 116 90 87 962 237 224 216 187 186 168 159 145 140 137 133 132 115 82 77 71 71 62 59 8 089,000 4 044,500 2 696,333 2 022,250 1 617,800 1 348,167 1 155,571 1 011,125 898,778 808,900 735,364 674,083 622,231 577,786 539,267 505,563 475,824 449,389 425,737 404,450 4 338,000 2 169,000 1 446,000 1 084,500 867,600 723,000 619,714 542,250 482,000 433,800 394,364 361,500 333,692 309,857 289,200 271,125 255,176 241,000 228,316 216,900 3 563,000 1 781,500 1 187,667 890,750 712,600 593,833 509,000 445,375 395,889 356,300 323,909 296,917 274,077 254,500 237,533 222,688 209,588 197,944 187,526 178,150 9
FAP SSP Valmansföreningarna Bäckman Johan Tiainen Pekka Hietanen Leena Koivisto Esko Nevalainen Anna Ekman Minna Koivula Risto Muilu Jaakko Kautto Hannu Ruttonen Raimo Paakkolanvaara Liisa Rahikainen Janne Wahrman Kalevi Tanski Juhani Valo BrittMarie KyrönlahtiKeskivaara RosaMaria Lavikainen Juhani Ouarab Sami Pietikäinen Wäinö Typpö Heikki Järvenpää Esko Nelimarkka Kaarlo Kauppila Reijo Lilius Ulla Hölsä Matti Kotala Raimo Harju Minna Lamberg Marja Koivisto Jouni Karlsson Arja Mustakangas Maritta Närvänen Paavo Suominen Paavo Mikkonen Urmas Vuori Markku Padatsu Pekka Silván Heikki Vainionpää Raimo Viitanen Juha Kujansuu Kauko Sulkakoski Liisa 554 253 247 196 189 182 161 149 130 126 124 122 121 108 99 90 90 88 78 62 355 265 256 251 246 226 220 142 122 117 109 100 92 88 79 74 66 60 60 46 8 463 3 169,000 1 584,500 1 056,333 792,250 633,800 528,167 452,714 396,125 352,111 316,900 288,091 264,083 243,769 226,357 211,267 198,063 186,412 176,056 166,789 158,450 2 974,000 1 487,000 991,333 743,500 594,800 495,667 424,857 371,750 330,444 297,400 270,364 247,833 228,769 212,429 198,267 185,875 174,941 165,222 156,526 148,700 8 463,000 10
Europaparlamentsval, kvalitetsbeskrivning 1. Relevans av statistikuppgifterna 1.1 Ett sammandrag av statistikens uppgiftsinnehåll Statistikcentralen producerar den officiella statistiken över Europaparlamentsvalet med de centrala uppgifterna om kandidater, invalda, röstberättigade, väljare och väljarstödet för partierna. På internet har förhandsuppgifter publicerats om Europaparlamentsvalen i Finland från och med det första valet år 1996. Statistiken har uppdaterats med siffrorna enligt det fastställda resultatet. På statistiksidan Europaparlamentsval finns också tabeller i databaserna, dvs. i statistiktjänsten StatFin, där det från år 2004 finns uppgifter också efter röstningsområde. 1.2 Centrala begrepp Valförrättning Europaparlamentsvalet förrättas vart femte år i alla medlemsländer. Europaparlamentet är det enda internationella organ vars medborgare väljer i direkt val. För de praktiska arrangemangen svarar de nationella myndigheterna. I Finland anordnas valet av justitieministeriet, som fastställer kandidaterna och valresultatet. I Finlands förrättas Europaparlamentsvalet söndagen den 7 juni enligt gällande vallag. Närmare information finns på justitieministeriets webbsidor www.vaalit.fi (=> vallagstiftning) och www.finlex.fi, vallagen (714/1998). Vallagstiftning Val av ledamöter till Europaparlamentet (Europarlamentsval) förrättas i alla medlemsstater enligt statens nationella lagstiftning. Dessutom skall bestämmelserna i EU:s rättsakt (från år 1976) följas. Genom en revidering av vallagstiftningen år 1998 samlades alla valbestämmelser under en lag, vallagen (714/1998), som trädde i kraft 8.10.1998. Centrala principer vid förrättning av val Alla val i Finland förrättas enligt följande principer: Valen är direkta. Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda. Valen är proportionella. Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval). Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel. Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet. Vid allmänna val har alla en röst. Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud. Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet. Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval). Rösträtt och valbarhet Röstberättigad vid Europaparlamentsval som förrättas i Finland är 1. varje finsk medborgare, oberoende av boningsort, som senast på valdagen fyller 18 år 2. varje röstberättigad medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, som senast på valdagen fyller 18 år och som den 51 dagen före valdagen har i lagen om hemkommun avsedd hemort i Finland förutsatt att han eller hon inte förlorat sin rösträtt i den medlemsstat i vilken han eller hon är medborgare. En förutsättning för rösträtten är dock att personen anmält sig till rösträttsregistret i Finland. Vid samma Europaparlamentsval får var och en rösta enbart i en av Europeiska unionens medlemsstater, dvs. en röstberättigad får rösta antingen i sitt hemland eller i den stat där han eller hon bor. 11
En finsk medborgare som inom den föreskrivna tidsfristen har meddelat att han eller hon önskar utöva sin rösträtt i en annan medlemsstat är inte röstberättigad i Finlands Europaparlamentsval. Den röstberättigade kan rösta antingen 1) under förhandsröstningstiden eller 2) på valdagen, på söndagen. Valbarhet För finska medborgares valbarhet vid Europaparlamentsval gäller vad som bestäms om valbarhet vid riksdagsval. Valbara är således 1. varje i Finland röstberättigad finsk medborgare som inte står under förmyndarskap och 2. varje röstberättigad medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen, som anmälts och tagits in i rösträttsregistret i Finland, förutsatt att han eller hon inte i hemstaten har förlorat sin valbarhet vid Europaparlamentsval Ledamot av Europaparlamentet kan inte dock vara den som är 1. medlem av statsrådet, 2. ledamot av Europeiska kommissionen, 3. domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska gemenskapernas domstol eller i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt, 4. direktionsledamot i Europeiska centralbanken, 5. ledamot av Europeiska revisionsrätten, 6. Europeiska ombudsmannen, 7. medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska gemenskapen eller Europeiska atom och energigemenskapen, 8. medlem av Regionkommittén, 9. medlem av sådana kommittéer eller andra organ som tillsatts enligt fördragen om upprättande av Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapens medel eller för att utföra permanenta och direkta förvaltningsuppgifter, 10. styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, 11. tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan eller i Europeiska centralbankens tjänst eller 12. sådan innehavare av ämbete eller uppdrag som inte enligt grundlagen kan vara riksdagsledamot. Kandidatuppställning Kandidater vid Europaparlamentsval får ställas upp av 1. ett parti, som införts i justitieministeriets partiregister och 2. röstberättigade som har bildat en valmansförening. De uppställda kandidaterna är kandidater i hela landet. Ett parti får ha högst 20 kandidater. Partierna kan sluta sig samman till att bilda valförbund, men partier som bildat valförbund får dock ställa upp högst lika många kandidater som det maximala antalet kandidater för ett enskilt parti (dvs. 20). För att bilda en valmansförening som ställer upp en kandidat vid Europaparlamentsval krävs minst 2 000 röstberättigade personer. Valmansföreningarna kan bilda gemensamma listor och varje lista kan ha högst 20 kandidater. Helsingfors valkretsnämnd gör upp en sammanställning av kandidatlistorna i vilken kandidaterna för alla partier, valmansföreningar och gemensamma listor finns i utlottad ordning. För varje kandidat antecknas i sammanställningen ordningsnummer (med 2 som första nummer), namn, hemkommun och titel, yrke eller befattning. Parlamentsmandat Mandaten i parlamentet är fördelade på så sätt att de medlemsländer som till sin folkmängd är små har relativt sett fler platser är de stora medlemsländerna. I valet år 2009 väljs till Europaparlamentet sammanlagt 736 ledamöter av vilka 13 från Finland. 12
Parlamentsmandaten fördelas mellan partierna, valförbunden och valmansföreningarna enligt storleksordningen av de röstetal som kandidaterna sammanlagt fått i hela landet i enlighet med d`hondts metod. Partiet, valförbundet eller den gemensamma listan får som första jämförelsetal partiets, valförbundets eller den gemensamma listans hela röstetal. Den kandidat som fått mest röster i grupperingen får som jämförelsetal grupperingens hela röstetal, den kandidat som fått nästmest röster hälften av röstetalet och den som fått tredjemest röster en tredjedel av röstetalet etc. Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar Ändringarna i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningarna när det gäller valen under olika år återfinns i StatFintjänsten på internet och i den traditionella pappersversionen av publikationen Europaparlamentsval. Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning. I statistiken har gällande statistiska kommungruppering använts (Statistikcentralen, Kommuner och kommunbaserade indelningar). I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på den tätortsavgränsning som görs vart femte år i samband med folkräkningen och de uppgifter om tätortsbefolkning som då erhålls. 1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000. 2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under 15 000. 3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorder och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmäng är under 4 000. Indelningarna i statistiken Valkretsarnas namnet på europaparlementsvalet 2009 är: 1. Helsingfors valkrets 2. Nylands valkrets 3. Egentliga Finlands valkrets 4. Satakunta valkrets 5. Lanskapet Ålands valkrets 6. Tavastlands valkrets 7. Birkalands valkrets 8. Kymmene valkrets 9. Södra Savolax valkrets 10. Norra Savolax valkrets 11. Norra Karelens valkrets 12. Vasa valkrets 13. Mellersta Finlands valkrets 14. Uleåborgs valkrets 15. Lapplands valkrets I Europaparlamentsvalet är Finland en enda valkrets. Kandidaterna är kandidater i hela landet och väljarna kan rösta på vilken kandidat som helst. De angivna rösterna i Europaparlamentsvalet räknas dock i första hand efter valkrets och därefter sammanslår Helsingfors valkretsnämnd resultaten för alla valkretsar för att få resultatet för hela landet. Statistikcentralens kommunindelning. Valkrets, kommungrupp, kommun, röstningsområde, parti (som finns antecknade i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder, nationalitet och bostadsland. Metoder för insamling av uppgifter och uppgiftskälla 13
Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto. 1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer Statistikcentralens uppgift är att sammanställa statistik över samhällsförhållanden (lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Statistiken omfattar också valstatistiken. Enligt Statistikcentralens arbetsordning framställs valstatistiken av enheten för individstatistik (Statistikcentralens arbetsordning, TK00175601). 2. Metodbeskrivning Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som består av sex delsystem: 1. Basdatasystemet, med uppgifter om bl.a. valkrets, kommun och röstningsområdesindelningar samt om valmyndigheterna; 2. Systemet med data om röstningsställena (registret över röstningsställen), som innehåller uppgifter om alla allmänna förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen; 3. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Befolkningsregistercentralen plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen före valdagen. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft kl. 12 den 12:e dagen före valdagen; 4. Kandidatdatasystemet (kandidatregistret), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun och parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personbeteckning; 5. Det centraliserade räkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralvalnämnder levererar uppgifterna om valresultatet; 6. Statistik och datatjänstsystemet, med hjälp av vilket uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen. Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret. 3. Riktighet och exakthet Materialet i valstatistiken baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som kan anses vara tillförlitligt. 4. Tidsenlighet och rättidighet De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i förhandsstatistiken. Förhandsresultatet efter valnatten står till användarnas tjänst till dess ett fastställt resultat erhålls. Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras. 5. Tillgänglighet och transparens Det första materialet, dvs. förhandsuppgifterna publiceras på internet, i StatFintjänsten samt på statistiksidan Europaparlamentsval, så snabbt som möjligt fr.o.m. valnatten. Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde (från år 2004) samt antalet röster för de invalda (efter valkrets) förs in i StatFintjänsten. På statistiksidan Europaparlamentsval publiceras offentliggöranden på tre språk (finska, svenska och engelska) och tabeller gällande det aktuella valet. Det andra materialet, dvs. de slutliga uppgifterna sänds till Statistikcentralen sedan valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFintjänstens databaser. En traditionell pappersversion av publikationen om Europaparlamentsvalet eller motsvarande tabeller ges också ut senare. 14
6. Jämförbarhet Den nya statistiska kommungrupperingen (urbana kommuner, tätorts och landsbygdskommuner) började användas år 1999. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val. På statistiksidan Europaparlamentsval presenteras uppgifter om valresultaten som tidsserietabeller fr.o.m. år 1996. Preliminär statistik över Europaparlamentsvalen har publicerats på internet på statistiksidan. I StatFintjänsten finns det en tidsserie över Europaparlamentsvalen fr.o.m. år 1996 (Obs! Från år 2004 också uppgifter efter röstningsområde). I pappersversionen av publikationen Europaparlamentsval (se punkt 5) publiceras återkommande s.k. grundtabeller med uppgifter om röstningsaktiviteten och valresultatet efter kommun för valåret. I tabellen finns också jämförelseuppgifter om föregående val. I publikationerna för de olika åren finns uppgifter om eventuella förändringar jämfört med tidigare val, bl.a. ändringar i valkretsar och kommuner. 7. Tydlighet och konsistens samt dokumentering Justitieministeriet publicerar uppgifter om valresultaten för de olika valen samt det landsomfattande kandidatregistret på sina webbsidor (www.vaalit.fi). Justitieministeriets valresultat för förhandsväljarnas del avviker från Statistikcentralens uppgifter, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder: Justitieministeriet räknar antalet förhandsväljare av antalet röstberättigade Statistikcentralen räknar antalet förhandsväljare av alla väljare De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbsidor. 15
Val 2009 Förfrågningar Kimmo Moisio Jaana Asikainen Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma 09 1734 3239 09 1734 3506 vaalit@stat.fi www.stat.fi Statistikcentralen, försäljning PB 4C 00022 STATISTIKCENTRALEN tfn (09) 1734 2011 fax (09) 1734 2500 myynti@stat.fi www.stat.fi ISSN 17960479 = Finlands officiella statistik ISSN 1798 2901 (pdf) ISBN 978 952 244 081 5 (pdf)