www.litauen.se
Republik Litauen landet vid östra Östersjön. Landets yta 65,3 tusen kv. km; 3,435 milj invånare, - 83,5 proc. av dem är litauer; 6,7 proc. polacker; 6,3 proc. ryssar; 1 proc. - andra folkgrupper. År 2009 blir Vilnius med sina drygt 550 tusen invånare Europas kulturhuvudstad - först av de nya EU-medlemstaterna. Andra större städer Kaunas, hamnstaden Klaipėda, Šiauliai, Panevėžys. Totalt finns det drygt 100 städer i landet; 30 av dem är äldre än 750 år. 1990 återtog Litauen sin självständighet. 2004 blev Litauen medlem i EU och NATO. Litauens invånare de största euroentusiasterna av de nya EU-medlemstaterna. 2 Innehåll Unesco:s litauiska mästarverk Vilnius gamla stad... 5 Kuriska näset... 6 Korstillverkning... 7 Sångfestivaler... 8 Kernavė Litauens Troja... 9 Den antika sjöstaden Trakai... 10 Den sydeuropeiska arkitekturen - under nordens himmel... 11 Museernas frestelse... 14 Musikalisk intrig... 16 Mångfaldig teatermusa... 18 Fantasimagasin... 20 Levande traditioner... 22 Litauen ölälskarnas paradis... 25
Man kan inte tro utan att ha sett Du kan inte tro utan att ha sett hur vakert och rikt på överraskningar Litauen är. Vilnius med sina höga kyrktorn och smala gator medeltidens romantik. Arkitektoniska mästerverk slott, borgar, herresäten, kloster, parker utspridda i hela landet. Man kan inte tro utan att ha besökt hur brett det litauska konstlivets panorama är från klassisk musik, konserter och festivaler till etnologi och folklore; från jazz till opera och balett. I Litauen arbetar Europas bästa teaterregissörer. Vårt lands talrika museer, gallerier och konstsalonger visar dig ett varierande och färgrikt panorama. Genom att besöka våra gamla traditionella fester, marknader och klangfulla sångfestivaler kan du få en uppfattning om dess gamla ursprung. Visste ni, att vårt språk är ett av de äldsta ännu levande indoeuropeiska språken som liknar sanskrit, och att namnet Litauen nämns för första gången redan år 1009 och då i Kvedlingsburgs krönika? Litauen är en färgrik rymd av mångsekelgammalt kulturarv och nutidens kreativa liv i Europas centrum. Här bor nordborna med sydländskt temperament. Man måste göra ett besök för att förvissa sig. 3
UNESCO:s LITAUISKA MÄSTARVERK 4
Vilnius gamla stad Vilnius gamla stad finns redan från 1994 på UNESCO:s världskulturarvslista. Staden är en av de till ytan största av gamla städer i Central-och Östeuropa (ca 360 ha) och påminner med sina ljusa slott och kyrktorn om gamla rika italienska städer Rom och Florence. Vilnius är den nordligaste huvudstaden som har tagit över den gamla Östeuropas arkitektoniska stilar. 1400 t.o.m. 1700- talens Vilnius mest avlägset västeuropeiskt kultur-och utbildningscentrum i Östeuropa. Gamla stad i Vilnius ger en intressant återspegling av stadens mångsekelgamla storhet och skönhet. Det moderna, snabbt expanderande Vilnius är ledande bland de baltiska huvudstäderna vad gäller utveckling och en av världens 20 vackraste städer, väl värd att besöka. 5 Östeuropa. Gamla stad i Vilnius Vilnius: www.turizmas.vilnius.lt; www.vilnius.lt/new/; Vilnius i bilder: www.vilnius.tai.lt ; Vilnius på gamla foton: www.vu.lt/mb/vilnius/; Vilnius turism-och informationscentra: Vilniaus g. 22, tel. (370 5) 262 96 60, fax 262 81 69, tic@vilnius.lt; Didžioji g. 31, tel. (370 5) 262 64 70, fax 262 07 62, turizm.info@vilnius.lt; Geležinkelio g.16, (Vilnius järnvägsstation), tel./fax 269 20 91
Kuriska näset UNESCO:s LITAUISKA MÄSTARVERK 6 År 2000 upptogs Kuriska näset på UNESCOs lista över världsnaturarv för sitt unika och vackra landskap. De vita vandrande sanddyner, som på vissa ställen tämjs av gröna tallskogar, sköljs på ena sidan av Östersjön, och av Kuriska havet på andra sidan, ser ut som en perfekt naturbild. Majestätiska vida panoraman, växlande vind-och havsmusik bildar Kuriska näsets egenartade drag. Arkitekturen i alla fyra Neringas samhällen Nida, Preila, Pervalka och Juodkrantė lockar besökarna. Juodkrantės arkitektur etnografiska fiskegårdar med blåa fönster. Denna stil har tagits över av moderna villor, de gamla villorna i Juodkrantė pryds av träspets. Naturens storhet passar väl den nya arkitekturen bland tallskogar står hotell och villohem. Fisk, rökt enligt gamla kuriska fiskares recept en riktig delikatess för finsmakare. Neringas samhällen en fin plats för de som tycker om både lugn och aktiviteter. Cykelvägar förbinder alla samhällena. Nida seglarnas, vindsurfarnas, drakflygarnas och hängflygarnas paradis. Kuriska näsets nationalpark med sina unika naturkrafter och färger lockar besökarna året runt. En speciell gåva från detta landskap att leta efter längs Östersjöns strand är vacker bärnsten. Neringas kultur -och turistinformationscentrum Agila : Taikos g. 2, Neringa - Nida; tel.: (370 469) 522 34, (370 469) 522 48; www.visitneringa.com; Tomas Mann kulturcentrum: Skruzdynės g. 17, Neringa-Nida, tel. (370 469) 522 60; www.mann.lt/; Bärnstens galleri-museum: Pamario 20, Neringa-Nida, tel./fax: (370-469) 525 73; 521 41; 527 12; www.ambergallery.lt/; Kuriska näsets nationalpark: www.nerija.lt/; Om Nida och bärnsten. Tomas Mann om Nida: www.elnet.lt/vartiklis/nida/
Korstillverkning 7 Traditionella litauiska kors unika hantverk med arkitektoniska, skulptur-, smedjeoch tidvis målarkonstelement. På korsen framkommer arkaiska växtmotiv, sol eller fågel med Livets träds motiv, motsvarande den sakrala rymdens traktat. Korsen reser man som minnesmärke över de döda, i vissa trakter som en önskan om andligt beskydd, i andra för att be om nåd och i tacksamhet. Kors reste man envist i Litauen även under svåra perioder och trots ockupanternas förbud och regleringsförsök under 1800-1900- talen. På grund av detta redan i slutet av 1800-talet blev dessa olikartade minnesmärken en form av nationell identitet och i rad med religiös och traditionsbetydelse fick status som en nationell symbol. Korskullen utanför Šiauliai är världens enda historiska plats där man rest kors alltsedan 1800-talet för att be om Guds nåd och tacka i tacksägelse. Man räknar med att idag mer än 20 000 kors finns här alltifrån mycket fina konstverk till enkla träkors. Där står även kors som restes under påven Johannes Paulus II besök i Litauen år 1993. Korstillverkning Litauens unika konsthantverk upptogs på UNESCOs lista över konsthantverksarv år 2001. Litauens gamla skulpturer, kors och kapeller: www.tradicija.lt; Folkkonst. Den lilla arkitekturen: http://ausis.gf.vu.lt/eka/art/art_archi.html; Bok-fotoalbum: www.culture.lt/crests/lt.html; Litauens heliga platser. Korskullen: www.lcn.lt/en/bl/sventoves/kryziuk/
Sångfestivaler i Estland, Lettland och Litauen UNESCO:s LITAUISKA MÄSTARVERK Sångfestivaler i Baltikum Estland, Lettland och Litauen har upptagits på UNESCOs lista över verbalt och ickemateriellt kulturarv år 2003. I slutet av 1700-talet drabbades de baltiska länderna av samma öde hela Baltikum ockuperades av det ryska imperiet. Redan på 1800-talet blev etnisk kultur, speciellt folkvisor, en viktig yttring av nationell identitet som väckte tankar om separation och självständighet från Ryssland. Vägen till självständighetens återuppbyggande år 1990 kallas ofta för den sjungande revolutionen. 8 År 1924 samlades litauer från hela landet till den första Sångfestivalen. Under mellankrigstiden arrangerades republikanska sångfestivaler vartannat år - i landskommunerna t.o.m. varje år. Sångfestivaler arrangerades till och med under sovjettiden. På programmet stod både folkvisor och patriotiska visor. Nutida Sångfestivaler består av tre delar Dansdagen, Ensembleaftonen (etnografiska och folklore) och den mest storslagna av dem Sångdagen. Till dessa Sångfestivaler, som anordnas vart fjärde år eller anpassas till viktiga datum, kommer fler än 30 000 deltagare; antalet körer är mer än 400 stycken. När Litauen blev självständigt utvidgades Sångfestivalens geografi hit kommer landsmän från 10-15 länder, värför man började kalla festivalen för Världens Litauers Sångfestival. Världens litauers sångfestival. Litauens folkkulturcentrum: http://dainusvente.lfcc.lt; Litauens skolungdoms sångfestival: www.mds2005.lt/; Lettlands sångfestival: www.dziesmusvetki2003.lv; Estlands sång-och dansfestival: www.laulupidu.ee/
Kernavė litauens Troja Redan här kan man få känsla av balternas fornhistoria och Litauens källor. I Kernavė hittar man unika kulturers spår från tionde årtusendet före Kristus till tidig medeltid Under första århundradet efter Kristus bildades de första stora samhällena på Pajautadalen som försvarades från Försvarskullara, vilka är reservatets mest talande kulturelementa. Balticum i sin helhet har ett mindre antal sådana kullar medan det i Litauen finns betydligt mer än tusen försvarskullar och här i reservatet Kernave samlade på ett enda ställe de unika fem Försvarskullarna. Det finns här också fornlämning av både historiska-naturprocesser (glaciär) och långvarig människoverksamhet. Kernavė nämns för första gången i skriftliga källor i Herman Vartbergs samt Livlands krönika år 1279. Då var Kernavė Litauens ekonomiska-politiska centrum Litauens första huvudstad. Det är Kernavės blomstringstid. År 1390, under korsriddarnas anfall, brändes Kernavė ner. Gamla stadens lämningar doldes så småningom från människors öga under en tjock uppslamning, som konserverade alla organiska ämnen tillsammans med spår av litauiska Trojas invånare. Till skillnad från i Vilnius, har i Kernavė bevarats orörda kulturlager med värdefull information. På denna plats, som har status som Kernavės rikskulturreservat, har i 25 år systematiskt pågått arkeologiska utgrävningar och på Kernavės arkeologiska och historiska museum finns talrika unika fynd samlade. I början av juli, under Nationaldagsfirandet, arrangeras i Kernavė en imponerande kulturfestival Den levande arkeologins dagar där kan man studera gamla hantverk, lyssna till musik från gamla dagar eller se krigare från olika länder visa stridskonst. Midsommarfirandet (den hedniska Daggfesten) är också en mycket populär fest som firas här enligt gamla traditioner och seder. Alla som vill ha en meningsfull fritidssysselsättning, får här tillfälle att delta i arkeologiska utgrävningar. År 2004 upptogs Kernavė på UNESCO: s världsarvslista. 9 Kernavės rikskulturreservat: www.kernave.org/; Litauens medeltida borgar: www.viduramziu.lietuvos.net/pilys/ (se: pilys, medinės pilys ); Svarthornade månaden neofolk darkwave festival: www.mjr.lt/; Kernavės turistinformationscentrum: Kerniaus g. 4, Kernavė, Širvintų raj. Tel. (370 473 15), fax. (370 382) 473 11; e-post. info@kernave.lt; kernave@taigaeurobaltika.com; www.taigaeurobaltika.com
Den antika sjöstaden - Trakai I början av 1300-talet var Trakai ett administrativt-ekonomiskt och starkt försvarscentrum i Storhertigdömet Litauen, beläget på ett sjörikt och vackert område. Stadens symbol är det medeltida gotiska slottet, beläget på en ö i Galves sjö. På slottet finns Trakai historiska museum där man bland många andra föremål också kan se intressanta vapensamlingar. Om det andra halvöns slottet - påminner bara dess ruiner. På slottens omgivningar arrangeras varje år medeltida krigarfestivaler. Inne i öns slott arrangeras också olika aktiviteter. På sommaren klassiska musikfestivaler, operaföreställningar. Slottet och sjöarna kan man betrakta från dess andra sida, om man tar en tur med båt, yacht, ångbåt eller ålderdomliga segelbåtar kurenai. 10 I Trakai hade storhertig Vytautas av Storhertigdömet Litauen sitt residens. I en stor avgörande drabbning vid Žalgiris ledde Vytautas sina trupper bestående av karaiterna, kända som duktiga och pålitliga krigare, till seger och satte därmed stopp för korsriddarnas anfall mot Litauen. Nästan i 600 år har karaiterna bevarat sina traditioner de har eget bönehus, eget museum och på deras egna restauranger kan man smaka på karaitiska maträtter. Gamla staden med från 1600-talet bevarad egenartad träarkitektur och olika samfunds byggnader och slott, Užutrakis herresäte från 1800-talet samt park, som projekterades av Eduard Fransua Andre och kuperat sjörikt landskap utgör ett unikt och stort arvskomplex utan motsvarighet i något annat land i Östersjöregionen. Trakai - kandidat till UNESCO:s lista över blandat kulturarv ligger bara 30 km utanför Vilnius. Det är ett underbart ställe för en-eller tvådagars utflykt. Trakai med omgivningen: www.trakai.lt; Trakai historiska nationalpark: www.seniejitrakai.lt; Trakai turistinformationscentrum: Vytauto g. 69, Trakai, tel./fax (370 528) 519 34; Trakaitic@is.Lt; www.trakai.lt
Den sydeuropeiska arkitekturen under nordens himmel Barocken. I Vilnius, var man än kastar blicken, stannar ögonen vid några skyskrapande kyrktorn. De är ca 50 stycken i huvudstaden och drygt 900 kyrkor, kloster och kapell runt om Litauen. Det är en riktig barockdans under norra himmeln eftersom en del av katolska kyrkor med förtjusande exteriör och interiör är barockens egenartade mästarverk. De vackraste barockpärlor i hela nordöstra Europa är S:t Peteroch Paulskyrkan i Vilnius samt Pažaislis kloster i Kaunas. I Litauen har i några år framförts kulturprogram Barockvägen samt Klostervägen med den gamla musikens konserter på de vackraste barockbyggnader. Gotik. Kronan bland de många vackra byggnaderna är den speciellt eleganta St-Annas kyrka verk från den senaste eller den flammande gotiken. Bredvid den står en annan byggnad St. Franciscus och Bernardinus kyrka. Väggmålningarna i den med renässansinnehåll och gotisk stil räknas som världens unikum. 11
Den sydeuropeiska arkitekturen under nordens himmel Slott. Litauens mest kända slott från 1300-1400-talet Gediminas slott i Vilnius, Trakai slott samt Kaunas slott lyser också med sin gotiska storhet. Den vita pärlan Biržai slott det enda bevarade slottet-bastionen. Längs Litauens längsta flod Nemunas ligger tre residensslott i röd sten med renässansoch romantismprägel. 12 Palats. Skönheten av de centralt liggande palatsen skyms ofta av näraliggande byggnader, men Vilniusuniversitets byggnader, nuvarande Presidentpalatset samt andra näraliggande palats är en spegel av huvudstadens gyllene tider. I hela landet finns det drygt 600 palats och herresäten. Speciellt vackert är Verkiai palats i Vilnius förort på Neris strand; Tiškevičiai palats som omges av en fin Eduard Fransua Andres park i Palanga. Förresten, i hela Östeuropa finns bara fyra Andres parker och alla ligger de i Litauen.
13 Herresäten. På en del renoverade herresäten finns det museer, andra erbjuder rekreations-och turismservice, på de tredje bevaras kulturella traditioner: arrangeras musik-och litteraturkvällar, konstnärläger. Några av de gamla vattenkvarnarna har blivit väldigt romantiska fritids-och rekreationsställen. Etnografisk arkitektur. Man tror att träarkitekturen är mest arkaisk och egenartad. De vackraste och välbevarade byggnaderna kan vi hitta i nationala parker eller i ca 50 etnografiska byar. Litauen med sin rika och mångsekelgamla arkitektoniska stilmångfald kan överraska många gäster. Och Vilnius moderna skyskrapa Europa (Baltikums högsta) en av de vackraste moderna byggnader på den Äldsta kontinenten. Virtuell utställning om Litauens kulturarv: http://alka.mch.mii.lt; http://daugenis.mch.mii.lt/alka/; Medeltida Litauen och slott: http://viduramziu.lietuvos.net/pilys/; Litauens kloster: http://vienuolynai.mch.mii.lt; Vilnius: www.turizmas.vilnius.lt/; www.vilnius.lt/new/en/gidas.php; Litauens herresäten: www.heritage.lt//dvarai/dvarai.htm; Litauens sakrala träarkitektur: www1.omnitel.net/lmsa/; Litauens tekniska arv: www.ihp.lt/gateway/lt/; Vattenkvarnar: www.heritage.lt/kpip/exhibition.htm ; Žemaitija (Litauens etniska region): http://samogitia.mch.mii.lt/; Palangas botaniska park (Tiškevičiai palats): www.pgm.lt
Museernas frestelse Historiska museer. Det är bara en nation med ett långt och dramatiskt förflutet, som så älskar sin historia och sitt nationalarv. Så är det med Litauen, som i sina många intressanta museer berättar sin historia för besökarna. I Litauens äldsta nationala museum finner vi den största samlingen av landets kulturarv; på Gamla arsenalen balternas förhistoria, litauernas källor. På Litauens folkliga friluftsmuseum i Rumšiškės alla landets fyra etnografiska regioner. 14 Konstmuseer. På konstmuseerna hittar vi verk av våra och utländska konstnärer, konstverk från medeltider. Mest rika och inresseväckande samlingar finns på Litauens konstmuseum i Chodkevičiai och Radvilos palats, K.Varnelis hus-museum, på museum för tillämpad konst i Vilnius, M.K.Čiurlionis nationala konstmuseum, Mykolas Žilinskas galleri i Kaunas, Klaipėdas konstgalleri m m. Bara i Litauen. Landets mest grymma ockupationstider och det pris man fick betala för sin frihetskamp kan ni få bevittna vid ett besök på Förintelsemuseet i Vilnius. Museet finns i före detta KGB byggnaden. Judarnas öde i Litauen återspeglar utställningen på statliga Gaonmuseum i Vilnius. I Grūtas park utanför Druskininkai hamnar ni på ett deportationsläger med minnesmärken över sovjetiska politiker från hela Litauen. Vill ni se sovjetisk underjordisk raketbas besök Plokštinės militarismutställning i Žemaitijas nationalpark. Unika museer. På Orvydai gård-museum i Kretinga kommun täcks sten-och träskulpturer av mistisk glans. Storbritanniens geografiska förening har upptagit museet på sin lista över världens största unikum. Litauernas förfäders och himmelns samband förklarar observationsplats av himlakroppar samt Etnokosmologiska museum i Moletai kommun. Bärnstenssamlingar med rester av insekter på Palangas bärnstensmuseum är världens största; bärnstenshistoria, amulett och smycken i bärnsten finns på Mizgiriai bärnstensmuseer i Nida och Vilnius.
15 Intressanta och roliga. Många museer tillägnas naturen. Mycket intressanta är Hästens-, Biodlingsmuseer, Girios aidas ( Skogens eko ), men mest imponerande är Havsmuseet-akvarium med delfinuppvisningar. Vad djävlar är duktiga på får ni se på Djävulmuseum. Dessutom finns det många andra museer flygmuseum, urmuseum, smedjemuseum, keramikmuseum, herresätemuseer, vatten-och vindkvarnmuseer, teatermuseer, myntmuseer, en stor mängd minnesmärken samt andra slags museer. Europas park. Om ni besöker Litauen landet med Europas geografiska centrum - måste ni besöka denna speciella plats och Europas park. På Europa-parkens friluftsmuseum finns det mer än 100 st originella skulpturer av världens berömda konstnärer Magdalena Abakovič, Solo Le Witto, Dennis Oppenheim m m. Litauens museer: www.muziejai.lt; Litauens nationalmuseum: www.lnm.lt/; Litauens konstmuseum: http://ldmuziejus.mch.mii.lt/; Förintelsemuseum: www.genocid.lt/muziejus/genocido.htm; Vilnius statliga Gaonmuseum: www.jmuseum.lt/; Grūtas park (Sovjetiska skulpturer): www.grutoparkas.lt; Lilla Litauens historiska museum: www.mlimuziejus.lt; Samogitermuseum Alka : http://zam.mch.mii.lt/; Litauens havsmuseum: www.muziejus.lt/; www.juru.muziejus.lt; Molėtai astronomiska observatorium: www.itpa.lt/mao/; Litauens flygmuseum: www.lam.lt; Europas park: www.europosparkas.lt
Musikalisk intrig 16 Man säger att kultur är utan gränser. Därför kan det vara så, att någon av Litauens konstnärer, musik-eller dansgrupper någon gång har besökt ert land. Kanske det var en världsberömd stjärna t ex. operasångare Violeta Urmana eller Irena Milkevičiūtė med sina perfekta röster? Eller kanske emotionella pianister Mūza Rubackytė eller Petras Geniušas? Violinist virtuos Vilhelmas Čepinskis? Festivaler. Det musikaliska livet är utan tvekan mer aktivt i storstäderna under den kalla årstiden. På våren börjar man arrangera olika festivaler en del av dem flyttas till stadstorg, parker, kurorter vid kusten. På Vilnius, Pažaislis och Kristoforas festivaler för klassisk musik gästar ofta världsberömda artister. På Kaunas slott hålls operettfestivalen och på Trakai slott musikkvällar. Klassiker. I Litauen finns det stor mängd musikföreningar körer, stråk-, jazz- eller antikmusikgrupper, blås-, kammar- och symfoniorkestrar. Mest berömd av dem är Litauens symfoniorkester som leds av Gintaras Rinkevičius efterfrågad gästdirigent på Rygas och Malmöopera. Väldigt omtyckta är föreställningar på Litauens opera-och baletteater med talangfulla artister och Andželika Cholinas dansteater.
Folklore och folkmusik. På sommaren hålls många etnografiska och folklorearrangemang dit många åskådare samlas. Mest populära är traditionella internationella folklorefestivaler Klingar klingar kankles, Baltica i Vilnius samt 30 etnografiska och folkmusikfestivaler i hela Litauen. Den mest besökta countrymusik-festivalen med gäster från andra länder är Visaginas country. Jazz. Mest expressiva är Vilnius, Kaunas, Klaipeda slotts, Birštonas jazzmusikfestivaler med bästa lokala och gästartister. Vilka melodifyrverkerier exploderar under jamm-session! Helt annorlunda är festivalen Blues nätter vid Lūkštas sjö riktig romantik under Žemaitijas (Litauens etnografiska region) himmel. Förresten, i Litauen (i Vilnius) står det enda minnesmärke för jazzmusiker Franck Zappa 17 Litauens nationala opera-och baletteater: www.opera.lt; Litauens nationala filharmoni: www.filharmonija.lt; Litauens kongresspalats (Litauens nationala symfoniorkester): www.lvso.lt ; Vilnius festival; Modernmusikfestival Gaida ; Vilnius internationella teaterfestival Sirenos : www.vilniusfestivals.lt/; Kristupas sommarfestivaler: www.kristupofestivaliai.lt/; Pažaislis musikfestival: www.pazaislis.lt/; Antika musikfestival Bancheto musicale : www.bmfestival.lt/; www.festacortese.ten.lt; Vilnius kulturarrangemang och institutioner: www.vilnius.lt/new/en/gidas/php (culture); Vilnius jazzfestival: www.vilniusjazz.lt; Kaunas jazzfestival: www.kaunasjazz.com Klaipeda slotts internationella jazzfestival; jazzklubb-restaurang Kurpiai : www.jazz.lt/; Birštonas jazzfestival: http://jazz.birstonas.lt/; Internationell country musikfestival Visaginas country : www1.omnitel.net/visagino-country/index.html; Internationell moderndansfestival: www.aura.lt; Andželika Cholinas dansteater: www.ach.lt.
Mångfalldig teatermusa 18 Första teaterföreställningen spelades i Litauen år 1570 på Regentpalatset. Samma år föddes även Vilnius uiversitets (dåvarande Jesuitkollegium)teater. Under 1700-talet på vissa adelsteatrar fungerade inte bara opera-och drama utan även balettgrupper. I Litauen verkar 13 nationala teatrar (8 av dem dramatiska teatrar, 2 dockteatrar, 3 musikteatrar) och 10 ickestatliga teatrar samt andra dramaföreningar. Nutida Litauens teaterregissörer är kända i hela världen. Eimuntas Nekrošius, filosofisk pjäsvirtuos nämns till Europas bästa regissör. Teaterälskarnas dröm - att få se hans Hamlet, Mackbet, Otello eller nyaste föreställning Sångarnas sång.
Inte mindre känd är Oskaras Koršunovas, mästare i avantgardistisk teater. Han har hunnit att få nästan alla världens viktigaste belöningar för sina föreställningar. Hans föreställningar visas alltid på teaterfestival i Avinion. En känd teaterregissör till ledare för Lilla teater Rimas Tuminas. Hans föreställningar har spelats i många länder. Stort intresse väcker Jonas Vaitkus teaterföreställningar och hans sista film Ensamma ett kärleksdrama från gerillakrigstid i Litauen var mest besökta film under alla självständighetsår. På många Skandinaviens och andra länders teatrar arbetar regissör Gytis Padegimas. 19 Förutom ovannämnda regissörer arbetar på våra teatrar många andra talangfulla regissörer och skådespelare. Deras föreställnigar ger stort meningsfullt nöje. Livlig och färgglad är teaterrörelse. I Litauen finns det ca 1500 olika amatörteatergrupper. Allt om fritid i litauen: www.anonsas.lt; Litauens nationala dramatiskateater: www.teatras.lt; Eimuntas Nekrošius teaterstudium Meno fortas : www.menofortas.lt Oskaras Koršunovas Vilnius stadsteater: www.okt.lt; Vilnius lilla teater: www.vmt.lt; National ungdomsteater: www.jaunimoteatras.lt; Keistuolių teater: www.keistuoliai.lt; Vilnius teater Lėlė (dockteater): http://teatras.lele.w3.lt; Kaunas nationala dramatiska teater: www.dramosteatras.lt; Kaunas ungdomsteater: www.kamerinisteatras.lt; Teater-, musik- och filmmuseum: http://teatras.mch.mii.lt; Litauens filmcentrum: www.lfc.lt
Fantasimagasin 20 Mikalojus Konstantinas Čiurlionis (1875 1911) är utan tvekan Litauens mest kända konstnär och talangfulla tonsättare. Hans tavlor är svårt att begränsa med en konstinriktining och räknas som litauernas största insats i världskulturen. Han står bredvid berömda modernister M.Kandinskij, E.Munch, O.Redon, F.Kupka mm. I Kaunas finns Čiurlionis museum-galleri. Konstriktningar. I Litauen har vi konstnärer som representerar alla dominerande stilar och riktningar. Nutida Litauens konstfader, representant för figurmålning Augustinas Savickas tavlor kan ni se på hans egna galleri I Vilnius. Intressanta är symbolistiska Ričardas Vaitiekūnas, Linas Katinas, neorealistiska Arvydas Šaltenis, Kostas Dereškevičius, Algimantas Kuras tavlor. Väldigt egenartade är Šarūnas Sauka tavlor, Audrius Gražys expressionistiska tavlor. En av de starkaste abstraktionisterna i Litauen är Dalia Kasčiūnaitė. Vilmantas Marcinkevičius, Algimantas Griškevičius, Tomas Markevičius, Arūnas Žilys är väldigt populära inte bara i Litauen. Arūnas Žilys salongverk är väldigt efterfrågade bland lokala och utländska konstvetare. Mest intressanta skulptörer är Aloyzas Smilingis, Regimantas Midvikis, Arūnas Sakalauskas. Feliksas Jakubauskas gobelänger är pärlor på varje textilutställning.
Gallerier under taket och friluftsutställningar. När ni besöker utställningar och gallerier som har etablerats i storstäderna blir ni förvånade av nutida Litauens mångsidiga konst. Det är både mästare i figurritning och koloristikvirtuoser, minimalismens filosofer och abstraktionister var och en är individuell och egenartad. På en utställning får ni själva bli deltagare i ett avantgardistiskt projekt, på ett annat galleri får ni bli keramiker och göra en medalj för er själva. På de flesta gallerierna ställs ut professionella verk i målning, grafik, akvarell, keramik, glas eller de små skulpturerna. Dessutom ställer våra konstnärer ut sina verk på många internationella utställningar, på utländska gallerier. Om ni blir intresserade av de mest tallangfulla konstnärerna och deras verk, kan ni hitta dem på deras egna verkstäder.i Litauens konstnärförening finns drygt 1500 professionella konstnärer. Skulpturerna får ni se på många utställningar och i skulpturparker. På museiavdelningen nämns Europas skulpturpark, men nära Vilnius ligger en annan intressant park- Vilnoja skulpturpark. Utställningen i denna park fylls varje år med nya skulpturer gjorda av lokala och utländska konstnärer. Ganska rik är Klaipėdas skulpturpark, intressanta skulpturer står på Juodkrantės (Neringa) skulpturstrand, Ventės ragas vid Kuriska lagunen (Šilutė kommun). Några andra mindre parker ligger i Palanga, Panevėžys och på andra orter. 21 Mikalojus Konstantinas Čiurlionis museum: www.muziejai.lt/kaunas/ciurlionio_muziejus.en.htm; M.K.Čiurlionis: www.licejus.lt/ciurlionis; Litauens konst (de bildande konsterna, tillämpad konst, musik, dans, fotografi): www.culture.lt/lietuva/; Litauens konstnärförening: www.ldsajunga.lt; Virtuell konstgalleri: www.culture.lt/artdb; Virtuell galleri för Litauens moderna konst: www.arteria.lt; Galleri Vilnius ir dailė (Litauens moderna klassiker): www.paintings.lt; Savickas tavelgalleri: www.savickas.xxi.lt/; Aloyzas Smilingis galleri: http://smilingis.w3.lt; Litauens konstmuseer: www.muziejai.lt/vilnius/lithuanian_art_museum.htm; Centrum för modern konst: www.cac.lt; Gallerier, utställningar, kulturcentra, konstnärernas hemsidor, konstnärföreningar: www.muziejai.lt/lietmuziejai/galleries_exh_halls.htm; Vilnius gallerier: www.vilnius.lt/new/gidas.php Galleri «Vartai»: www.galerijavartai.lt Galleri «Lietuvos aidas»: www.lagalerija.lt Keramikeratelje-galleri: http://amatugildija.tinklapis.lt Litauens fotografi: www.photography.lt Litauens nationala M.Mažvydas bibliotek; pergamentsamling
Levande traditioner 22 I Litauen finns det fem etniska regioner Aukštaitija, Žemaitija, Dzūkija, Suvalkija och Lilla Litauen. Befolkningen i varje region har egen dialekt och karaktär. På de vackraste ställena i de tre första regionerna har man etablerat nationala parker. I dessa parker ligger hundraåriga etnografiska byar som har bevarat gamla lekfulla traditioner. Kaziukas marknad som arrangeras i Vilnius varje vår är redan drygt 400 år. På denna brokiga marknad skimrar för besökarnas ögon mängder av hantverk i trä, metall, keramik mm, man säljer allt vad människors fantasi och duktiga händer har skapat under vintern. Obligatorisk present från marknaden pepparkakor Kaziukas hjärta och ringbröd. En mycket rolig och bullrig fest är Festlagsdagen, då en grupp utklädda människor med masker, föreställande olika varelser, jagar bort vintern. Väldigt mycket folk kommer på denna fest på Rumšiškės friluftsmuseum, som är Litauens lilla modell under bar himmel. Mest romantisk och väldigt gammal hednisk fest är Rasos (Sankt Jonas) som firas under den kortaste natten på året. Största förhoppningarna ställs till vatten och örter, som ger skönhet och hälsa samt elden som rensar människans själ. Man säger att magisk ormbunke blomstrar denna natt. Den som hittar blomman blir lycklig för evigt.
Traditionella litauiska fester är Fastlagsdagen, Påsk, Maria himmelfärdsdag, Alla helgons dag, Julafton, Jul och Nyår. Havsyran som firas i Klaipėda från år1934 blir också en tradition. Här samlas folk bade från Litauen och utlandet. Fest utan sång är ingen fest. Litauerna har en stor mängd folkvisor där man sjunger om omvärlden, sysslor, känslor, händelser. Traditionella bröllop i Dzūkija kan liknas vid riktiga musikuppvisningar. Unika är litauernas visor sutartinė s ; väldigt gamla och originella är farvälsvisor gråten. Folkvisor och folkdanser hålls vid liv i 800 etnografiska-och folkloreensembler. 23
Levande traditioner Litauens nationalträd ek. Man säger att under hednisk tid fanns till och med heliga ekskogar där hedniska präster bodde. På väg från Vilnius till Kernavė ligger Dūkštai ekskog med vackra slingrade stigar och träskulpturer längs dem. Litauens nationalväxt lin; av lintråd vävs väldigt tunna enfärgade och lite tjockare tyg med ornament. Gamla traditionella ornament tillverkas, broderier finns kvar på många folkdräkter och de handgjorda vävbanden, vilka är uppskattade äre-och minnesgåvor. Det kan synas som att alla färger från fester och naturen är samlade i litauiska palmkvistar. Dessa unika verk av torkade blommor, örter görs bara i Vilniusregionen. Palmkvistar kan vara en fin souvenir som vill påminna er om vårt lands skönhet och dess många kreativa människor. 24 Traditionella hantverk tjusar med sin hjärtlighet och fyndighet: stora som små träskulpturer eller husgeråd; fina verk i svart keramik; virtuosa smidesarbeten; olika bärnstenssmycken, klippningar i papper, påskägg (färgade ägg till påsk). Ni blir överraskad av skönheten i fantastisirika skapelser i halm - genombrutna trägårdar eller av de vackra fåglarna med lätta vingar, gjorda av hyvelspån. Litauens etnokulturella antologi: http://ausis.gf.vu.lt/eka/ Litauens hembygdsmuseum I Rumšiškės mm: www.muziejai.lt/kaisiadorys/open-air_muziejus.en.htm; Folkdräkt: http://neris.mii.lt/heritage/costume/costume.html; Litauens virtuella utställning av årtusendets kulturella arv: http://daugenis.mch.mii.lt/alka/default.htm; Litauens romuva: www.romuva.lt Litauens folkkonst: www.lietuvostautodaile.lt/ Žemaitijas nationalpark: www.zemaitijosnp.lt/; Aukštaitijas nationalpark: http://survigloters.supermedia.pl/litwaparki/parkai/31_0.htm; Dzūkijas nationalpark: http://survigloters.supermedia.pl/litwaparki/parkai/32_0.htm Litauens kulturcentra: www.lfcc.lt/kc/indexen.htm; Kurtuvėnai regionalpark: www.kurtuva.lt Tidningen Lithuanian Heritage : www.lithuanianheritage.com/; Litauiska sägner: www1.omnitel.net/sakmes/
Litauen ölälskarnas paradis 25 Litauens nationalkök är väldigt rikt. Varje etnisk region har egna gamla recept. En av det litauiska kökets mest intressanta särdrag är dess uppsjö av olika slags välsmakande soppor. Man njuter av dem samtidigt som man värms upp i vinterkylan eller blir uppfriskad i sommarens hetta. Rätterna av potatis är givetvis också många i det litauiska köket. Vad sägs om potatispannkakor och samogitiska pannkakor, potatiskorv och kroppkakor förståss, som blivit en nationalrätt? Matälskare med raffinerad smak kan smaka på kålpiroger med fisk eller kåldolmar, kålstuvning med rökta revben, stekt sidfläsk med pepparrotsås eller biffstek med örter; svampfylld kycklingsfile. Vill ni prova på en lättare rätt varsågod: vattenkokta piroger med körsbär, blåbär eller ostmassa; bovetepannkakor eller vanliga pannkakor som smakar väldigt gott med tranbärssoppa eller timjante med honung. Ni måste smaka på lite torkad mild ost - bäst med honung. Litauiska kallrökta eller lufttorkade kötträtter är värda ett helt poem. Det finns korvar med enbärsdoft, långfermenterad kindziukas, biff-file mycket lockande med de litauiska kryddornas speciella arom.
Litauen ölälskarnas paradis 26 Men litauisk maträttsdrottning är svart rågbröd. Det är en hälsosam, närande, mättande produkt som behåller sina bästa egenskaper under lång tid. Svart bröd äter man med honung eller till mjölk. Litauerna äter detta bröd till köttsoppor; det svarta rågbrödet är nästan nödvändigt till rökt eller lufttorkat kött, speciellt med starka såser och till kallrätter. Traditionella aukštaitiska rätter har hittat sin plats på listan över Europas kulinariska arv. Några våra experter påstår att litauerna var uppfinnare av Europas första kryddbrännvin, som kallas Trejos devynerios ( Tre nior ). Denna alkoholdryck som tillverkas på 26 örter och förvaras i avenbokstunnor blev populär i Litauen redan på 1200-talet. Några tunnor med denna dryck brukade man ta på krigståg som läkemedel till förkylda soldater. Mångsekelgammal nationaldryck som man drack redan för några årtusenden fram till 1700-talet är mjöd. Enligt gamla recept tillverkar man i Litauen idag olika sorters honungsbrännvin och svagare honungsdrycker. Viskyälskarna måste smaka på litauiskt rågbrännvin Samanė. Ölälskarna får ett riktigt paradis i Litauen: i Litauen brygger man många sorters välsmakande öl. Man arrangerar resor På ölvägen med besök på både stora och små bryggerier. Platser med Aukštaitijas kulinararv: www.culinary-heritage.com/regions/lithuania/aukstaitija/eng/index.html; Žemaitijas kulinararv: http://samogitia.mch.mii.lt/kultura/zemvalgiai.en.htm; HBH Juozas öl (litauiska rätter): www.hbhjuozas.lt: Žibininkai, Kretingas kommun, tel/fax (370 445) 444 23, tel (370 460) 400 93; Bernelių užeiga : www.berneliuuzeiga.lt; Forto dvaras : www.fortopica.lt; Čili kaimas: www.cili.lt/kaimas/; Švyturys bryggeri: www.svyturys.lt/; Gubernija bryggeri: www.gubernija.lt/; Rinkuškiai bryggeri: www.rinkuskiai.lt/; Kalnapilis öl: www.kalnapilis.lt/; Bryggeri Lokys : www.lokioalus.lt/
Turist informationscentra ANYKŠČIAI Gegužės g. 1, tel. (370 381) 591 77 www.antour.lt; anyksciaiturinfo@erdves.lt ALYTUS Rotušės a. 14A, tel. (370 315) 520 10 www.alytus.lt, info@alytus-tourism.lt BIRŠTONAS Jaunimo g. 3, tel. (370 319) 657 40 www.birstonas.lt; turizmas@birstonas.lt BIRŽAI Vytauto g. 27, tel. (370 450) 334 96 www.birzai.lt/tic.htm; tic@birzai.lt; DRUSKININKAI M. K. Čiurlionio g. 65, tel. (370 313) 517 77; Gardino g. 3, tel. (370 313) 60 800; www.druskininkai.lt; information@druskininkai.lt EUROPAS GEOGRAFISKA CENTRUM Girijos k., Nemenčinės sen., Vilniaus r. Tel.: (370 601) 971 98, 257 74 www.egc.lt, info@egc.lt JURBARKAS Dariaus ir Girėno g. 94, tel. (370 447) 702 01 www.jurbarkas.lt; turizmas@jurbarkas.lt IGNALINA Taikos g. 11, tel. (370 386) 525 97 www.ignalina.lt/tice.html; tic@ignalina.lt KAUNAS Laisvės al. 36, tel. (370 37) 323 436 http://visit.kaunas.lt; turizmas@takas.lt KERNAVĖ Kerniaus g. 4, Kernavė, Širvintų r. Tel. (370 382) 473 15 www.taigaeurobaltika.com; kernave@taigaeurobaltika.com, info@kernave.lt KĖDAINIAI Didžioji g. 1, tel. (370 347) 603 63 www.kedainiai.ten.lt/; kedainiaitic@centras.lt KLAIPĖDA Turgaus g. 5-7, tel. (370 46) 412 186 www.klaipeda.lt; tic@one.lt KRETINGA Vilniaus g. 20, tel. (370 445) 776 12 www.kretinga.lt; tickretinga@takas.lt NIDA NERINGA Taikos g. 4, tel. (370 469) 523 45 www.visitneringa.com; info@visitneringa.lt PALANGA Kretingos g. 1, tel. (370 460) 488 22 www.palangatic.lt; palangaturinfo@is.lt PANEVĖŽYS Laisvės a. 11, tel. (370 45) 508 081 www.panevezystic.lt; pantic@takas.lt PASVALYS P. Avižonio g. 6, tel. (370 451) 340 96 turizmas@pasvalys.lt PLUNGĖ Parko g. 1, tel./fax (370 448) 524 92 www.plunge.lt (turizmas); zdm.tourism@takas.lt ROKIŠKIS Tyzenhauzų g. 5, tel. (370 458) 522 61 www.tic.rokiskyje.lt; tic@rokiskyje.lt ŠIAULIAI Vilniaus g. 213, tel. (370 41) 521 105 www.siauliai.lt; tic@siauliai.lt SKUODAS Gedimino g. 1, tel. (370 440) 73 935 www.skuodas.lt/turizmas/; apulia@takas.lt ŠILUTĖ Lietuvininkų g. 10, tel. (370 441) 777 95 www.siluteinfo.lt; info@siluteinfo.lt; Lietuvininkų g. 4, tel. (370 441) 622 07 www.pamarys.lt/tic/; muziejus@silute.omnitel.net TELŠIAI Turgaus a. 21, tel. (370 444) 530 10 www.telsiai.lt; turizmocentras@telsiai.lt TRAKAI Vytauto g. 69, tel. (370 528) 519 34 www.trakai.lt; trakaitic@is.lt UTENA Utenio a. 5, tel. (370 389) 543 46 www.utenainfo.lt; tic@utenainfo.lt VILNIUS Didžioji g. 31, tel. (370 5) 269 20 91 turizm.info@vilnius.lt; Vilniaus g. 22, tel. (370 5) 262 64 70 tic@vilnius.lt; Geležinkelio g.16, tel. (370 5) 262 96 60 v_tic@yahoo.com www.turizmas.vilnius.lt ZARASAI Sėlių a. 22, tel./fax (370 385) 512 30 www.zarasai.lt (turism); turizmas@zarasai.lt 27
LITAUENS TURISMDEPARTAMENT vid näringsministeriet A. Juozapavičiaus g. 13, 09311 Vilnius, Lietuva Tel. (370 5) 210 87 96, fax (370 5) 210 87 53 info@tourism.lt; www.tourism.lt LITAUENS TURISMFOND A.Juozapavičiaus g. 13, 09311 Vilnius, Lietuva Tel. (370 5) 263 73 11, fax (370 5) 272 65 54 info@travel.lt; www.travel.lt www.lithuaniantravel.com Text: Roma Statulevičiūtė Översättning: Gintautas Saulis Bokförlag SAPNŲ SALA, 2005 LITAUENS TURIST INFORMATIONSCENTRUM I FINLAND Kapteeninkatu 7, 00140 Helsinki, Finland Tel. (358 9) 622 777 17, fax (358 9) 622 777 18 www.liettua.fi, info@liettua.fi Foton: Sigitas Platūkis, Vaclovas Valužis, Litauens nationala opera-och baletteater, Litauens nationala symfoniorkester, Klaipeda slotts nationala jazzfestival, Eimuntas Nekrošius teaterstudium Meno fortas, Vilnius nationala Lilla teater, Oskaras Koršunovas Vilnius stadsteater, Litauens sjömuseum, Östersjöns bärnstenscentrum, Savickas tavelgalleri.