FÖRVALTNINGSRÄTTEN Mål nr 2015-03-31 Meddelad i Jönköping KLAGANDE Oasen Ungdomscenter AB, 556686-2313 Box 199 578 24 Aneby MOTPART Inspektionen för vård och omsorg Avdelning sydöst Box 2163 550 02 Jönköping f\/q AVD SYDÖST /nk. 2015-04- 0 1 Doss -- 3:71 Dnr 'ISD g r/d.o/ 3-- / I - ÖVERKLAGAT BESLUT Inspektionen för vård och omsorgs beslut 2013-12-17 SAKEN Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001 :453), SoL FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Datumet för föreläggandets fullgörande flyttas fram till den 1juni2015. Oasen ska senast den I juni 2015 komma in till Inspektionen för vård och omsorg med en redovisning av de åtgärder som vidtagits avseende föreläggandet. BAKGRUND Dok.Id 149652 Den 17 november 2012 genomförde Socialstyrelsen en oanmäld inspektion av på Oasen Ungdomscenter (Oasen). Vid tillsynen framkom att verksamheten använder sig av larm och kameraövervakning på ett sätt som Socialstyrelsen genom beslut den 2 maj 2013 bedömde inte vara förenligt med gällande lagstiftning. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2201 Hamngatan 15 036-156600 036-15 66 55 måndag - fredag 550 02 Jönköping E-post: 08:00-16:00 forvaltningsrattenijonkoping@dom.se www.forvaltningsrattenijonkoping.domstol.se
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 2 Socialstyrelsen har i beslut den 2 maj 2013 ställt krav på åtgärder som innebär att Oasen ska tillse att verksamheten, för de fall larm används, har gjort en individuell bedömning, dokumenterat denna samt inhämtat samtycke till åtgärden, att kameraövervakning av de placerade barnen inomhus upphör. Oasen har i redovisning som inkom till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) den 11juni2013 uppgett att verksamheten sedan den 8 mars 2013 inte längre använder sig av kameraövervakning. IVO har därmed bedömt att det inte finns skäl att gå vidare med föreläggandet i denna del. Av Oasens redovisning av den 11 juni 2013 framkommer bl.a. följande avseende användning av larm i verksamheten. Med larm avses de magnetbrytare som finns vid fönster och dörrar och som medför att personalen under kvälls- och nattetid får en indikation på sin telefon om en dörr respektive ett fönster har öppnats. Oasen anser att det är anmärkningsvärt att kräva trippelt samtycke från vårdnadshavare, den unge samt socialtjänst. Magnetbrytaren kan knappast ses som integritetskränkande utan har för avsikt att öka säkerheten för alla boende. Integritetskränkande kunde det möjligen vara om varje toalettbesök satte igång ljudliga sirener eller ett ljusspel i paritet med ett utryckningsfordon. I verkligheten fungerar det som så att personalen får ett diskret meddelande på sin telefon som endast anger rumsnummer. En jämförelse kan göras med när en kund går in i en butik dit allmänheten har tillträde och det plingar till för att uppmärksamma butiksinnehavaren på att en kund har kommit in. Det krävs inget tillstånd för en sådan passageindikator. Larmet är endast ett komplement till den personliga tillsynen. Verksamheten har en hög personaltäthet i storleksordningen två anställda per vårdplats. Förekomsten av larm ökar tryggheten och säkerheten för de boende. Oasen delar Socialstyrelsens
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 3 uppfattning om samtycke på så vis att det är en rimlig utgångspunkt att sträva efter samförstånd med alla parter. Detta kan dock inte vara en ovillkorlig förutsättning för att ha eller aktivera nödvändiga säkerhetssystem. Det är hemmets föreståndare som ansvarar för att verksamheten uppfyller kraven på säkerhet. Vården ska bedrivas i samråd med socialtjänsten men en kommunal socialnämnd har ingen av lagstiftaren erkänd vetorätt i säkerhetsfrågor. Socialnämnden kan överenskomma med verksamheten om att utökad tillsyn av en viss ungdom ska ske mot förhöjd ersättning. Vad avser den unges samtycke är det inte rimligt att en ungdom med exempelvis misstänkt sexuellt förövarbeteende ska ha vetorätt som förhindrar personalen att hålla sig informerad om var denne befinner sig. Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att bestämmelserna om att barns åsikter ska tillmätas betydelse ska innebära att ett barns åsikt medför försämrad säkerhet för övriga barn i verksamheten. Vad gäller vårdnadshavarens samtycke har Socialstyrelsen bortsett från att barn som är placerade inte nödvändigtvis behöver ha en vårdnadshavare med gott omdöme i säkerhetsfrågor. Det kan även förekomma att det finns två vårdnadshavare med olika uppfattning i frågan, att vårdnadshavare inte kan nås eller att vårdnadshavare av hälsoskäl inte kan ge något samtycke. I skrivelse som inkom till IVO den 4 november 2013 uppgav Oasen att verksamheten fortfarande använder sig av larm på det vis som beskrivits i ovanstående yttrande. ÖVERKLAGAT BESLUT IVO beslutade den 17 december 2013 att med stöd av 13 kap. 8 SoL förelägga Oasen att senast den 28 februari 2014 vid vite om 500 000 kr säkerställa att verksamheten för det fall larm används, har gjort en individuell bedömning, dokumenterat denna och inhämtat samtycke till åtgärden.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 4 IVO förelade dessutom Oasen att senast den 28 februari 2014 komma in med en redovisning av de åtgärder som vidtagits avseende föreläggandet. Som skäl för beslutet angav IVO i huvudsak följande. Insatser inom socialtjänsten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Genom 5 kap. 1 SoL ges socialnämnden ett särskilt ansvar att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Av 3 kap. 3 Socialtjänstförordningen (2001 :937) framgår att verksamheten vid ett hem för vård och boende (HVB) ska bygga på förtroende för och samarbete med den enskilde samt utformas så att vistelsen i hemmet upplevs som meningsfull. Den enskildes integritet ska respekteras och de insatser som görs ska anpassas till den enskildes individuella behov och förutsättningar. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda. Utöver att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god uppfostran innebär det att vårdnadshavaren ska tillse att barnet inte utsätts för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Barnets vårdnadshavare svarar bl.a. för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter. Ett barn som vistas på ett HVB med stöd av SoL gör detta med vårdnadshavarens samtycke. Vårdnadshavaren har således samtyckt till den vård eller det boende som erbjuds där barnet vistas. När barnet vistas i ett sådant boende tar verksamheten över ansvaret för den dagliga omsorgen om barnet. Exempel på daglig omsorg är frågor om barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet ska tillbringa sin fritid. I svårbedömda fall av beslut i vardagen kan boendet behöva rådgöra med socialtjänsten. Vid en placering med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, har nämnden eller den åt vilken nämnden uppdragit att genomföra vården övertagit vårdnadshavarens befogen
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 5 heter och skyldigheter i den utsträckning som behövs för att genomföra vården. Det innebär inte att vårdnadshavaren fråntas allt inflytande över vården av barnet. Nämnden har samma ansvar för att barnets grundläggande rättigheter enligt 6 kap. 1 föräldrabalken ( 1949:381) tillgodoses som vårdnadshavaren. Att ha larm på dörrar och fönster till barnens rum på ett HVB kan innebära att verksamheten inte lever upp till kravet på respekt för barns och ungdomars integritet. Detta kan i sin tur leda till att barnet inte känner sig delaktig i sin egen vård och behandling. Larm kopplat till enskilda barns rum är att betrakta som en åtgärd som ska anpassas till de enskilda barnens behov och förutsättningar på samma sätt som andra åtgärder. Verksamheten måste göra en individuell bedömning och dokumentera denna i barnets personakt/genomförandeplan. Vidare måste samtycke inhämtas från den unge och vårdnadshavare. Eventuella avsteg från att inhämta samtycke från vårdnadshavare vid placeringar enligt L VU får avgöras i samråd med nämnden. Ett barn ska alltid få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Om barnet inte framför sina åsikter ska barnets inställning så långt som möjligt klargöras på annat sätt. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Av utredningen i ärendet framkommer det att verksamheten inte gör någon individuell bedömning av varje barns behov av larm. Samtycke inhämtas varken från vårdnadshavare, den unge eller socialtjänsten. SoL bygger på frivillighet och respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Barnets bästa ska vara avgörande i beslut som fattas inom socialtjänsten och barn och unga ska ha möjlighet att komma till tals i frågor som rör dem. Det är endast med stöd av L VU som åtgärder kan genomföras utan samtycke. Detta gör att socialtjänsten inte i alla situationer kan besluta om insatser som barn bedöms vara i behov av. IVO delar Oasens uppfattning att det i lagstiftning inte uppställs något krav på trippelt samtycke för att
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 6 larm ska kunna användas i en verksamhet. Det är dock inte förenligt med SoL:s bestämmelser att generellt använda sig av larm på det vis som verksamheten gör. Om den unge vårdas med stöd av SoL är det vårdnadshavaren och den unge själv (med hänsyn till ålder, mognad etc.) som ska samtycka till åtgärden. Om den unge vårdas med stöd av L VU kan i enlighet med vad som anförts nämndens samtycke eventuellt ersätta vårdnadshavarens. Dessutom ska en individuell behovsprövning alltid göras innan larm används. Att syftet med att ha larm är att trygga säkerheten för barn och ungdomar medför inte att åtgärden inte kan ses som integritetskränkande. Det är föreståndaren som ansvarar för att trygga säkerheten för de som är inskrivna i verksamheten. Generell användning av dörr- och fönsterlarm kan inte utan föregående behovsprövning och samtycke från den unge, vårdnadshavaren eller socialtjänsten vara en förutsättning för att säkerheten ska kunna garanteras. Larm får inte heller användas för att kompensera brist på personal eller lokalernas eventuellt bristfälliga utformning. Föreståndaren har även ett ansvar för vilka barn och ungdomar som skrivs in i verksamheten samt att verksamheten kan hantera sin målgrupp inom lagens ramar. YRKANDEN Oasen yrkar i första hand att beslutet ska undanröjas. I andra hand yrkar Oasen att vitesbeloppet ska sättas ned till 50 000 kr eller helt utgå, att kravet på "individuell bedömning" ändras till "behovsbedömning som dokumenterats senast en vecka efter varje inskrivning" samt att kravet på samtycke utgår eller begränsas till samtycke av vårdnadshavare eller ansvarig socialnämnd. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) vidhåller sitt beslut.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 7 VAD PARTERNA ANFÖR Oasen anför i huvudsak följande. Oasen ställer sig frågande till om den omständigheten att man har en annan uppfattning än IVO om hur barnens trygghet och säkerhet bör tillgodoses överhuvudtaget kan rubriceras som ett missförhållande och i så fall hur magnetbrytarna förhindrar barnen att få den berättigade vården. Frågan bör lösas genom dialog mellan huvudmannen, IVO och representanter för HVB-branschen. Vitesbeloppet är uppseendeväckande högt, ett utdömande av ett så högt vitesbelopp skulle riskera verksamhetens fortbestånd. Oasen har inga avsikter att inte efterleva ett lagakraftvunnet beslut, men så som beslutet är utformat föreligger en risk för oavsiktlig underlåten bedömning eller dokumentation. Exempelvis skulle det kunna vara fråga om att Oasen tar emot en akutplacering eller att i ett akutläge tvingas flytta ett barn till ett annat vårdrum för att öka tryggheten. Det är inte säkert att berörd personal hinner kontrollera att det nya rummet har inaktiverade magnetbrytare samt att utföra och dokumentera behovsbedömningen. Det är inte heller säkert att en vårdnadshavare snabbt kan nås för samtycke. Det är hemmets föreståndare som ansvarar för att verksamheten uppfyller kravet på säkerhet. Det är omöjligt för såväl placerande kommun, vårdnadshavare på hemorten som ett enskilt barn på plats att överblicka säkerhetsbehoven. Inte heller IVO kan överblicka konsekvenserna av ett dylikt beslut. Om en vårdgivare brister i den tillsynsplikt som anges i 11 fjärde stycket LVU kan det få allvarliga konsekvenser (se Högsta Domstolens dom den 27 mars 2013 i mål nr T 2847-11). Passageindikatorer är vanliga i samhället. En anonym signal som endast går till två mobila telefoner under sen kväll och natt utgör ingen integritetskränkning. Syftet är att öka säkerheten. Enligt intyg från räddningsche
FÖRV ALTNINGSRÄ TTEN 8 fen i Aneby kommun ökar magnetbrytare vid fönster och dörrar brandsäkerheten eftersom det finns större möjligheter att överblicka var de inskrivna barnen befinner sig. Magnetbrytare är inte en ersättning för hög personaltäthet. Oasen har en mycket hög personaltäthet. Magnetbrytarna är endast ett komplement som används sen kväll och nattetid. IVO anför bl.a. följande. Frågan om hur larm får användas på HVB-hem har prövats av Förvaltningsrätten i Stockholm i mål nr 21284-11. IVO instämmer i Förvaltningsrätten i Stockholms bedömning. När vite föreläggs ska det fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå adressaten att följa föreläggandet. Begreppet "omständigheterna i övrigt" avser bl.a. allvarlighetsgraden i det som föreläggandet avser. Oasens användande av larm utan föregående individuell bedömning är en allvarlig överträdelse av SoL eftersom det strider mot lagens grundläggande intentioner om att insatser enligt SoL ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Mot denna bakgrund är vitesbeloppet skäligt. SKÄLEN FÖR FÖRV ALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Gällande regler m.m. Enligt I kap. 1 SoL ska socialtjänstens verksamhet bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 3 kap. 5 SoL ska socialnämndens insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 9 I 5 kap. 1 SoL anges bl.a. att socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. I 11 kap. 10 SoL anges bl.a. följande. När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt kartläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. I 36 LVU anges bl.a. att den unge ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Om den unge inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Den unges åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Enligt 6 kap. 1 föräldrabalken har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Enligt 6 kap. 2 föräldrabalken har den som har vårdnaden om ett barn ansvaret för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda. I 3 kap. 3 socialtjänstförordningen (2001 :937) anges att verksamheten vid hem för vård eller boende ska bygga på förtroende för och samarbete med den enskilde och utformas så att vistelsen i hemmet upplevs som meningsfull. Den enskildes integritet ska respekteras. De insatser som görs ska anpassas till den enskildes individuella behov och förutsättningar.
FÖRV ALTNINGSRÄTTEN 10 I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (SOSFS 2003:20) 2 kap. 1 anges bl.a. att den som förestår verksamheten vid ett hem för vård eller boende ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att bl.a. kunna ansvara för att arbetet organiseras så att den enskilde tillförsäkras boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet samt att verksamheten kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande. I SOSFS 2003:20 2 kap. 3 anges att det vid ett hem för vård eller boende som tar emot barn ska finnas personal tillgänglig dygnet runt i verksamhetens lokaler. I 13 kap. 8 SoL anges att om IVO finner att det i verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till, får inspektionen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet. Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Förvaltningsrättens bedömning Utgångspunkten för socialtjänstens arbete enligt SoL ska vara frivillighet och respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Barnets bästa ska vara avgörande i beslut som fattas inom socialtjänsten och barn och unga ska ha rätt att komma till tals i frågor som rör dem. Den unges/barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. SoL bygger på frivillighet och samtycke. Det är endast med stöd av L VU som vård kan ges utan samtycke.
FÖRV ALTNINGSRÄTTEN 11 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Av utredningen framgår att Oasen använder sig av dörr- och fönsterlarm, s.k. magnetbrytare, i enskilda barns rum. Denna anordning finns i varje barns rum och det görs ingen individuell bedömning av barnets behov och förutsättningar när man använder sig av larmen. Samtycke till åtgärden inhämtas inte. Larmen används kvälls- och nattetid och är kopplade till personalens telefoner. För det fall den enskilde vårdas med stöd av SoL ska samtycke inhämtas av den unge/barnet själv och dennes vårdnadshavare. För det fall vården sker med stöd av L VU ska barnet/den unge alltid få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Samtycke ska inhämtas från dennes förälder alternativt socialnämnden. En insats av det här slaget ska föregås av en individuell behovsprövning och anpassas därefter. Bedömningen ska i enlighet med SoL:s bestämmelser dokumenteras. En åtgärd som den nu aktuella riskerar att innebära en integritetskränkning som kan leda till att barnet/den unge inte känner sig delaktig i sin egen vård och behandling. Mot denna bakgrund finner Förvaltningsrätten att det inte är i enlighet med lag att använda larm på det sätt som Oasen gör. Ett föreläggande får förenas med vite om det bedöms vara nödvändigt för att föreläggandet ska åtlydas. Förvaltningsrätten anser mot bakgrund av utredningen i målet att förhållandena varit sådana att IVO haft fog för sitt beslut att förena föreläggandet med ett vite. Inte heller i övrigt har det framkommit några skäl att invända mot föreläggandets utformning.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN 12 Sammanfattningsvis har således IVO haft fog för sitt beslut och överklagandet ska därför avslås. För att ge Oasen skälig tid att efterkomma föreläggandet bör datumet för föreläggandets fullgörande flyttas fram till den I juni 2015. Oasen bör ges tid till och med den 1 juni 2015 för att komma in till IVO med redovisning av de åtgärder som vidtagits avseende föreläggandet. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DY 310911 D) Jan Källman I avgörandet har även deltagit nämndemännen Kerstin Cewers, Bo-Enar Karlsson och Uno Björkman. Föredragande har varit Sofia Pehrsson.
1 #;; Äi\.,..,: -". ~ -. SVERIGES STOLAR Bilaga 1 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut ska skriva till Kammarrätten i Jönköping. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades. För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till kammarrätten. 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet. "" 0,... J., 0 01 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. www.domstol.se