Beskrivning av statistiken i ODB-områdesdatabasen.

Revidering: December 2016 Författare: Björn Larsson SCB, RM/RTI-Ö Beskrivning av statistiken i ODB-områdesdatabasen. Beskrivning av register och variabler samt en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige. Vid förfrågningar kontakta ODB-helpdesk via e- brevlådan : odb@scb.se

Innehåll INLEDNING... 10 DET SVENSKA STATISTIKSYSTEMET... 10 DEN REGIONALA STATISTIKENS UTVECKLING... 12 Kommunreformerna... 12 Regional statistik före 1970... 13 Nyckelkodsystemet (NYKO) - grunden för delområdesstatistiken... 14 Regional statistik under 1970-talet... 14 1980-talets statistikpaket... 15 1990 den sista traditionella FoB:en... 15 1990-talet: statistikreform och EU-medlemsskap... 16 2000-talet: Statistik via internet... 16 OMRÅDESDATABASEN - ODB... 17 Sekretesshantering... 18 Helpdesk- och statistikservice... 20 Statistikuttag... 20 REGISTERSTATISTIK LITE GRUNDER... 21 RAMS - REGISTERBASERAD ARBETSMARKNADSSTATISTIK... 22 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 22 Objekt och population... 22 Viktiga förändringar över tiden... 22 KVALITET... 24 Avgränsning av förvärvsarbetande... 24 Arbetsställe, näringsgren... 25 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 25 TABELLER I ODB... 25 VARIABELNAMN... 27 DEFINITION... 27 Arbetsområde arbetssamsområde... 27 Dagbefolkning... 27 Födelseland... 27 Kön... 27 Nattbefolkning... 27 Näringsgren... 27 Sammanräknad förvärvsinkomst... 27 SAMS-område... 27 Sysselsättning... 27 Utbildningsnivå... 27 Ålder... 27 ARBETSSÖKANDE INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMEDLINGEN... 27 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 27 Definition av öppet arbetslösa... 28 2

KVALITET... 29 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 29 TABELLER I ODB... 29 VARIABELNAMN... 29 DEFINITION... 29 Anmälningstid... 29 Arbetsmarknadsstöd... 29 Arbetssökande historiska tabeller... 30 Födelseland... 30 Kön... 30 Sökandekategori fördefinierade tabeller... 30 Sökandekategori historiska tabeller... 30 Ålder... 30 Öppet arbetslösa... 30 YRKESREGISTRET... 30 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 30 OBJEKT OCH POPULATION... 31 JÄMFÖRBARHET MED... 31 FOB 90... 31 KVALITET... 32 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 32 TABELLER I ODB... 32 VARIABELNAMN... 32 DEFINITION... 32 Födelseland... 32 Kön... 32 Sektor... 32 SNI grov nivå... 32 Yrke... 32 Ålder... 32 REGISTRET ÖVER BARN OCH DERAS FAMILJER... 33 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 33 KVALITET... 33 Familjer... 33 Ensamstående och sammanboende... 33 föräldrar... 33 Nollåringar... 34 Bo där man är folkbokförd... 34 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 34 TABELLER I ODB... 34 VARIABELNAMN... 36 DEFINITIONER... 36 Bakgrund 1... 36 Bakgrund 2... 36 Biologiska moderns/ faderns utbildningsnivå... 36 Familjetyp... 36 (tabeller med... 36 familjer som... 36 population)... 36 Familjetyp... 36 (tabeller med... 36 familjer som... 36 population)... 36 Hemmaboende syskon... 36 3

Köpkraft - disponibel inkomst... 36 Köpkraft konsumtionsenheter... 37 Köpkraft kvintiler... 37 Sammanboendeform... 37 Varit med om... 37 separation... 37 Vistelsetid... 37 Ålder... 38 REGISTRET ÖVER TOTALBEFOLKNINGEN... 38 BAKGRUND OCH... 38 INNEHÅLL... 38 Folkbokföringens omorganisation... 38 Födda... 38 Partnerskap... 38 Personer med... 38 utländsk... 38 bakgrund... 38 KVALITET... 39 Invandring och utvandring... 39 UNDERLAG FÖR BEFOLKNINGS-... 39 PROGNOSER... 39 REDOVISNINGS-... 39 TIDPUNKT... 39 TABELLER I... 40 ODB... 40 VARIABELNAMN... 41 DEFINITIONER AVSEENDE BEFOLKNINGSSTATISTIK... 41 Bakgrund... 41 Civilstånd... 41 Eget födelseland, pappans och... 41 mammans... 41 födelseland... 41 Kön... 41 Medborgarskap... 41 Nationalitet... 41 historiska tabeller... 41 Utländsk bakgrund, RP:s definition - historiska tabeller... 41 Ålder... 41 VARIABELNAMN... 41 DEFINITIONER - BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR... 41 Döda... 42 Flyttningar... 42 Födda... 42 Händelser... 42 Invandring- och... 42 utvandring... 42 Till/frånområde, till/ frånsams... 42 Åldersklasser... 42 NYBYGGNAD AV BOSTÄDER... 42 BAKGRUND OCH... 42 INNEHÅLL... 42 KVALITET... 43 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 43 TABELLER I ODB... 43 4

VARIABELNAMN... 44 DEFINITION... 44 Hustyp... 44 Inflyttningsfärdiga lägenheter... 44 Lägenhetstyp... 44 Permanentade fritidshusfastigheter... 44 Upplåtelseform... 44 Ålder... 44 FASTIGHETSTAXERINGSREGISTRET... 45 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 45 ALLMÄN, FÖRENKLAD OCH SÄRSKILD TAXERING... 45 KVALITET... 46 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 46 TABELLER I ODB... 46 VARIABELNAMN... 47 DEFINITION... 47 Familjer... 47 Fastighet... 47 Fastighetstyp... 47 Juridisk form... 47 Kön... 47 Taxeringsenheter... 47 Typkoder... 47 Utbildningsnivå... 47 Ålder... 47 INKOMST- OCH TAXERINGSREGISTRET... 48 BAKGRUND OCH... 48 INNEHÅLL... 48 KVALITET... 48 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 48 TABELLER I ODB... 48 VARIABELNAMN... 49 DEFINITION... 49 Enhet... 49 Familjeställning... 49 Kön... 49 Sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler... 49 Sammanräknad förvärvsinkomst i klasser... 49 Ålder... 50 HTTP://WWW.SCB.SE/HE0110/?TAB=DOKUMENTATION#... 50 STATISTIKREGISTRET FÖR FORDON... 50 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 50 KVALITET... 50 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 50 TABELLER I ODB... 50 VARIABELNAMN... 50 DEFINITION... 50 Bilantal... 50 Familjer... 50 REGISTRET ÖVER EKONOMISKT BISTÅND (SOCIALBIDRAG)... 51 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 51 FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID... 51 5

REDOVISNINGSTIDPUNKT... 53 TABELLER I ODB... 53 VARIABELNAMN... 54 DEFINITION... 54 Biståndsmottagare 0-17 år... 54 Biståndsmottagare 18- år... 54 Biståndsmottagare födda i Sverige (18+ år) historiska tabeller... 54 Enhet... 54 Hushåll med ekonomiskt bistånd... 54 Hushållstyp... 55 Kön... 55 Registerledare... 55 Svenskt/utländskt födelseland... 55 Utbetalt ekonomiskt bistånd... 55 Ålder... 55 PENSIONS- OCH SJUKFÖRSÄKRINGSREGISTRET... 55 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 55 OHÄLSOTALET... 55 KVALITET... 56 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 56 TABELLER I ODB... 56 VARIABELNAMN... 56 DEFINITION... 56 Bakgrund... 57 Sjuk- och aktivitetsersättning... 57 (tidigare förtidspension/ sjukbidrag)... 57 Enhet fördefinierade tabeller... 57 Enhet historiska tabeller... 57 Förtidspension/ sjukbidrag t.o.m.02... 57 Förtidspensionärer... 57 Kön... 57 Ohälsotal... 57 Sjukpenningdagar... 57 Sjukpenningförsäkrade t.o.m. 01... 58 Sjukperiod... 58 Utländsk bakgrund... 58 Ålder... 58 BEFOLKNINGENS UTBILDNING... 59 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 59 VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR SEDAN 1990... 59 KVALITET... 60 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 61 TABELLER I ODB... 61 VARIABELNAMN... 61 DEFINITION... 61 Kön... 61 Födelseland... 61 Utbildningsnivå historisk tabell... 61 Utbildningsnivå fördefinierad tabell... 61 Utländsk bakgrund historisk tabell... 61 Ålder... 61 Grundskolan: slutbetyg... 62 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 62 Förändringar i betygssystemet... 62 6

Söka till gymnasiet... 62 KVALITET... 62 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 63 TABELLER I ODB... 63 VARIABELNAMN... 63 DEFINITION... 63 Bakgrund... 63 Betygsnivå... 63 Gymnasieprogram... 63 Kön... 63 Övergångsår... 63 Gymnasieskolan Elever 15 oktober... 63 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 63 KVALITET... 64 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 64 TABELLER I ODB... 64 VARIABELNAMN... 64 DEFINITION... 64 Gymnasieprogram... 64 Individuella program... 64 Specialutformade program... 65 Övergångsår (tidigare övergångstyp)... 65 Gymnasieskolan: slutbetyg... 65 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 65 KVALITET... 65 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 65 TABELLER I ODB... 65 VARIABELNAMN... 66 DEFINITION... 66 Kön... 66 Program... 66 Övergångstid... 66 Universitets- och högskoleregistret... 66 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 66 KVALITET... 66 Skillnaden mellan registreringar och högskolestuderande... 66 Population... 66 REDOVISNINGSTIDPUNKT... 66 TABELLER I ODB... 67 VARIABELNAMN... 67 DEFINITION... 67 Högskola... 67 Högskolenybörjare... 67 Högskolestuderande... 67 Kön... 67 Registreringar... 67 Studieinriktning... 67 Ålder... 67 Ämnesområde... 67 FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGARNA 1960-1990... 68 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 68 KVALITET... 68 Nya hushållsregistret för Stockholms län... 68 Förvärvsarbetande... 69 TABELLER I ODB... 69 7

VARIABELNAMN... 70 DEFINITIONER FÖRVÄRVSARBETANDE FOB 70-90.... 70 Arbetad tid... 70 Arbetsställe/arbetsplats... 70 Förvärvsarbetande befolkning med arbetsplats i regionen (dagbefolkning)... 70 Förvärvsarbetande befolkning med bostad i regionen (nattbefolkning)... 71 Kön... 71 Näringsgren, SNI69... 71 Näringsgren, ISP... 71 Sektor... 71 Socioekonomisk indelning, SEI-grupp 80, 85, 90... 71 Sysselsättning... 71 Sysselsättningsstatus... 71 Yrke... 71 Yrkesgrupper 75... 72 Yrkesgrupper 90... 72 Ålder... 72 VARIABELNAMN... 72 DEFINITIONER BEFOLKNING FOB 60-90... 72 Kön... 72 Ålder... 72 VARIABELNAMN... 72 DEFINITIONER BOSTÄDER FOB 70-90... 72 Boende... 72 Bostadslägenhet... 72 Byggnadsperiod... 72 Hustyp... 72 Hög utrymmesstandard... 73 Kvalitetsgrupp 75, 80, 85... 73 Lägenhet... 73 Lägenhetstyp... 73 Lägenhetstyp, delgrupp... 73 Rum... 73 Rumsenheter... 73 Storlek... 73 Utnyttjande... 73 Värmesystem... 74 Ägarkategori... 74 VARIABELNAMN... 74 Barnhushåll... 74 Boende... 74 Bostadshushåll... 74 Etnicitet... 75 Hisstillgång... 75 Hushåll... 75 Hushåll med hög utrymmesstandard... 75 Hushållsföreståndare... 75 Hushållsstorlek... 75 Hushållsställning... 75 Hushållstillhörighet... 75 Hushållstyp... 75 Hustyp... 76 Inkomst... 76 Lägenhetstyp... 76 Referensperson... 76 Sammanboende / ej sammanboende... 76 8

Upplåtelseform... 76 Utländska medborgare... 76 Utrikes födda... 76 Utrymmesnivå... 76 Ålder, 90... 76 Ägarkategori... 77 VARIABELNAMN... 77 Disponibel hushållsinkomst 85, 90... 77 Hushållstyp... 77 Hög- och låginkomsttagare (TRF:s definition)... 77 Inkomsttagare... 77 Referensperson... 77 Referenspersonens ålder... 77 Sammanräknad hushållsinkomst... 77 VARIABELNAMN... 77 DEFINITIONER KOMMUNIKATION FOB 90... 77 Färdsätt... 77 VARIABELNAMN... 77 DEFINITIONER SOCIOEKONOMI FOB 70-90... 77 Hushållens socialgrupper 75... 77 Socioekonomisk yrkes... 77 grupp 70, 75, 80, 85... 77 Socioekonomisk indelning 90... 78 BASOMRÅDESREGISTRET... 78 BAKGRUND OCH INNEHÅLL... 78 OMRÅDESAGGREGAT... 78 KVALITET... 79 REDOVISNINGS-TIDPUNKT... 79 KÄLLOR... 79 BILAGA 1:... 81 Folkbokföringsregler... 81 BILAGA 2:... 83 Variabelförteckning för Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990.... 83 BILAGA 3:... 85 Aktuella områdesindelningar i ODB... 85 BILAGA 4:... 89 Klassifikationer... 89 Sektor (-1992)... 93 Sektor (1993-)... 93 Utbildningsnivå, SUN (t.o.m. 1999)... 93 Utbildningsnivå, SUN 2000... 93 SUN: Utbildningsinriktning, 1-siffernivå (t.o.m. 1999)... 95 SUN 2000: Utbildningsinriktning, 1-siffernivå... 95 Yrkesgrupper FoB 75... 95 Yrkesgrupper FoB 70-90... 95 Yrkesgrupper FoB 90... 96 Socioekonomisk indelning FoB 90... 96 SSYK - Svensk standardiserad yrkesklassificering 2012... 96 SSYK - Svensk standardiserad yrkesklassificering 2012, 3-siffernivå... 97 SSYK - Svensk standardiserad yrkesklassificering 2012, 2-siffernivå... 101 9

SSYK - Svensk standardiserad yrkesklassificering 2012, 1-siffernivå... 102 SSYK - Svensk standardiserad yrkesklassificering 1996... 103 SSYK - Svensk standardiserad yrkesklassificering 1996, 3-siffernivå... 103 SSYK - Svensk standardiserad yrkesklassificering 1996, 2-siffernivå... 106 SSYK - Svensk standardiserad yrkesklassificering 1996, 1-siffernivå... 107 BILAGA 5:... 107 Länderindelning... 107 EU27... 108 Inledning SCB har på uppdrag av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen inom Stockholms läns landsting gjort denna rapport som beskriver register och variabler i förvaltningens områdesdatabas, samt en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige. Tyngdpunkten i rapporten har lagts vid att ge en översiktlig beskrivning av de register varifrån statistiken i områdesdatabasen hämtas, samt att ge en mer detaljerad beskrivning av de ingående variablerna. Ibland hänvisas till dokument eller texter på SCB:s webbplats, eller på andra myndigheters webbplatser. Dessa dokument gällde när rapporten senast uppdaterades, men kan ha ändrats sedan dess. Vid problem kan man alltid ange myndighetens startsida, t.ex. www.scb.se och sedan med hjälp av sökfunktionen söka sig fram till efterfrågad information. För information om SCBs regionala statistik, gå in på www.scb.se/regionalt Registerbeskrivningarna redovisar statistikregistrens bakgrund och innehåll med fokus på om det skett viktiga förändringar, som påverkar jämförbarheten över tid. Kvaliteten hos registren beskrivs, liksom med vilken tidsfördröjning statistiken produceras. Källmaterial har till stora delar hämtats från de produktbeskrivningar som finns på SCB:s webbplats, se även under Källor. Variabeldefinitionerna har i första hand hämtats från publikationer och dokument inom SCB, samt där så har krävts från andra myndigheter. Där relevant definition saknas beskrivs vilka värden variabeln har i områdesdatabasen. Det svenska statistiksystemet Den svenska officiella statistikens historia kan sägas ta sin början i mitten av 1700-talet, även om registreringar av befolkningen gjordes redan i mitten av 1600-talet. Statistiken uppstod därför att det fanns intresse för den i samhället. Statistikens inriktning och intresset för den har varierat över tid beroende på den statliga politiken och på samhällsdebatten. Statistik har tagits fram på områden där man har behövt underlag för politiska ställningstaganden, men även på områden där forskare och andra aktörer vill belysa samhällsförhållanden i Sverige. Kraven på statistiken har ökat under de senaste decennierna. Den snabba internationella integrationen, inte minst inom den Europeiska unionen (EU), samhällsekonomins hastiga förändringar, en åldrande allt mer mångkulturell befolkning och andra förändringar i omvärlden, ställer samhällets statistikförsörjning inför nya utmaningar. Därtill kommer att utvecklingen av informationstekniken gör det 10

möjligt att ta fram ny och bättre statistik, bland annat för att belysa den regionala utvecklingen och att göra den tillgänglig via internet. Under de senaste åren har SCB skapat ett årligt lägenhetsregister, som möjliggjort att SCB nu har tillgång till folkbokföring på lägenhet. Det leder till en avsevärd förbättring av hushålls- och bostadsstatistiken utan att man behöver göra en ny folk- och bostadsräkning. SCB är den centrala myndigheten för insamling, bearbetning och tillgängliggörande av Sveriges officiella statistik (SOS). SCB ansvarar i ekonomiska termer för något mer än hälften av statistiken och för samordningen av den. För den resterande delen ansvarar 24 andra myndigheter, var och en på sitt område. SCB genomför emellertid närmare 90 procent av produktionen av den officiella statistiken, en betydande del på uppdrag av andra statistikansvariga myndigheter. Vilken statistik som SCB inom sin anslagsverksamhet skall producera bestäms i stor utsträckning av användarnas behov. När det gäller att tillgodose regeringens och regeringskansliets egna behov av statistik är styrningen direkt. När det gäller andra myndigheters statistikbehov tillgodoses dessa till stor del genom att myndigheterna har eget statistikansvar. Myndigheter utan eget statistikansvar, organisationer m.fl. för som regel fram sina statistikbehov via SCB. För att få en överblick över statistikanvändarnas behov har SCB omfattande kontakter med användarna. SCB har exempelvis inrättat nio programråd, vilka tillsammans täcker flertalet samhällsområden inom SCB:s ansvarsområde. När det gäller bevakningen av allmänhetens statistikbehov fyller SCB och SCB:s insynsråd en viktig funktion. En ny lag om den officiella statistiken trädde i kraft den 1 juni 2001. Genom den nya lagen och en ny statistikförordning har förutsättningarna för samordning av den officiella statistiken kraftigt förbättrats. Under år 2002 inrättades ett särskilt Råd för den officiella statistiken. Rådet leds av SCB:s generaldirektör. I rådet ingår representanter för statistikansvariga myndigheter. Rådet är rådgivande och ska behandla principiella frågor om den officiella statistikens tillgänglighet, kvalitet och användbarhet samt frågor om att underlätta uppgiftslämnandet. Rådet ska också verka för samarbete mellan de statistikansvariga myndigheterna samt för utveckling och förvaltning av ett statistiknätverk, http://www.scb.se/sv_/om-scb/sveriges-officiella-statistik/ Inom vilka områden det ska finnas officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den (statistikansvariga myndigheter) beslutas av regeringen och framgår av bilagan till statistikförordningen. Enligt 2 i statistikförordningen beslutar en statistikansvarig myndighet om statistikens innehåll och omfattning inom sitt statistikområde om inte något annat följer av ett särskilt beslut av regeringen. Den intresserade kan läsa mer om detta på SCB:s webbplats ( Om SCB ). De resurser statsmakterna satsar på officiell statistik relativt sett har minskat kraftigt de senaste decennierna, Sverige satsar förhållandevis lite på samhällets statistikförsörjning i ett internationellt perspektiv. Statistiken har under senare år alltmer kommit att användas för uppföljning av politik på både nationell nivå och EU-nivå, vilket ställer stora krav på tillförlitlighet och aktualitet. 11

Den svenska statistiken anpassas successivt till EU:s beslut. EU har initierat såväl ny statistik som förändringar och utveckling av befintlig statistik, t.ex. i form av harmonisering. Samtidigt som EU-medlemskapet inneburit betydande krav på förändring och utvidgning av statistiken har samhällets statistikbehov fått tillgodoses inom krympande budgetramar. SCB:s verksamhet bedrivs både med anslagsmedel från staten och i form av uppdragsverksamhet. Syftet med SCB:s uppdragsverksamhet är att öka statistikanvändarnas möjligheter att utnyttja SCB:s kompetens och de statistiska material, metoder m.m. som SCB förfogar över. Uppdragsverksamheten utförs parallellt med och i samma organisation som anslagsverksamheten, som vanligen är en bas för uppdragsverksamheten. Bakom detta ligger målet att de uppgifter som samlas in från individer och företag och som används för produktion av den officiella statistiken, skall komma till så stor användning och nytta som möjligt i samhället. Inriktningen är således att SCB genom uppdragsverksamheten skall öka tillgången på statistisk information i samhället utöver det som den anslagsfinansierade statistiken möjliggör. Därigenom får de av riksdagen beviljade anslagen ett samhällsekonomiskt mervärde. Uppdragsverksamheten svarar för knappt hälften av SCB:s totala omslutning. Produktion av officiell statistik för andra statistikansvariga myndigheter, statistiska undersökningar/datainsamling, konsultationer och tjänsteexport svarar tillsammans för ca 75 procent av SCB:s totala uppdragsverksamhet. Ungefär 20 procent av uppdragsverksamheten utgörs av registerbearbetningar eller statistik från SCB:s register. Den delen bygger på det datalager, som finns hos SCB och som i huvudsak har samlats in för den anslagsfinansierade statistiken. SCB utnyttjade relativt tidigt de möjligheter som internet ger. På SCB:s webbplats www.scb.se, som har utvecklats och ändrats flera gånger, kan man nu bl.a. finna pressmeddelanden, statistikmeddelanden och de siffermässiga resultaten i Sveriges statistiska databaser (SSD). Dessa är sedan år 2000 gratis tillgängliga för användarna. Den regionala statistikens utveckling Kommunreformerna Efter andra världskriget fanns det en politisk vilja att bygga ut välfärden för medborgarna. Kommunerna fick en allt viktigare del i genomförandet av de politiska välfärdsambitionerna. I början av 1950-talet fanns det ett par tusen kommuner i Sverige. Många kommuner var mycket små, genomsnittsstorleken var ca 3 500 invånare. De ansågs därmed vara för små för att kunna utgöra basen för välfärdsinsatserna. Genom att slå samman kommunerna till allt större enheter skulle de bli effektivare ur olika perspektiv och det fanns stora ekonomiska fördelar med stordrift. Grundskolereformen och miljonprogrammets byggnation är exempel på sådant som krävde större kommuner. Sammanslagningen gjordes i flera steg, först i 12

storkommunreformen 1952 och senare i kommunblocksreformen som pågick under 1962-74. För Stockholms län innebar reformerna att kommunantalet halverades från 56 stycken 1952 till 23 stycken 1974. För hela riket fanns 278 kommuner kvar 1974. Därefter har det skett ett antal justeringar av vissa kommuner och för närvarande finns det 290 st kommuner i Sverige. Regional statistik före 1970 Före 1970 var Folk- och bostadsräkningarna en av de viktigaste statistikkällorna för planering och utredning av regional karaktär. Folkräkningarna genomfördes fram till och med 1950-talet regelbundet vart tionde år. Från och med 1960 gjordes de vart femte år. Statistiken var ofta relativt gammal när den skulle användas. Den snabba samhällsutvecklingen efter andra världskriget ökade behovet av ett mer aktuellt statistiskt underlag och den tekniska utvecklingen medgav möjligheter att producera en del av ämnesinnehållet Folk- och bostadsräkningarna som årlig statistik till en rimlig kostnad. De stora gemensamma resurser som satsades på att omdana Sverige under 1950, 1960- och 1970-talen innebar att bl.a. utredningsresurser byggdes upp både inom stat och kommun. På den statliga sidan byggdes regionalpolitik och länsplanering upp under senare delen av 1960-talet. I Sverige inrättades på vissa håll regionala planeringskontor, som exempelvis Tillväxt, miljö och regionplanering i Stockholms län, som företrädesvis arbetade med fysisk planering. Kommunreformen innebar att alltfler kommuner blev tillräckligt stora för att kunna anställa experter inom olika kommunala verksamhetsområden. Därmed behövde man statistiska underlag för att kunna göra planer och prognoser. De statistikkällor man hade tillgång till var främst befolkningsstatistik på kommun- och församlingsnivå samt folk- och bostadsräkningar. Med stöd av den nya datortekniken kunde materialet i den samordnade folk- och bostadsräkningen 1960 bearbetas av statistikmaskiner. I samband med Folk- och bostadsräkningen 1965 användes datorer för första gången. Den nya tekniken innebar att man betydligt enklare än tidigare kunde sprida statistiken på fler variabelkombinationer och uppdelad i fler klasser. Innehållet i redovisningarna blev därigenom betydligt mer omfattande och komplexa. I anslutning till räkningarna 1960 och 1965 kunde man exempelvis även redovisa statistik för delar av de större kommunerna. Den stora förändringen för statistiken kom i samband med att dåvarande Riksskatteverket 1967 datoriserade folkbokföring och skatteredovisning. Förändringen innebar att befolknings-, inkomst-, taxerings- och fastighetsregistren blev tillgängliga i elektronisk form. Inom SCB fanns ett intresse att skapa en uppdragsfinansierad registerbaserad statistik. Syftet med denna var att på uppdragsbasis årligen kunna redovisa statistik från olika ämnesområden för bl.a. fritt valda områden inom kommuner. Redan i samband med Folk- och Bostadsräkningarna 1960 och 1965 kunde exempelvis SCB erbjuda kommunerna ett särskilt tabellprogram med redovisning för av kommunen avgränsade områden. Den redovisningen byggde på att en områdeskod sattes för uppslag och ruta i mantalsskrivningen. Med hjälp av denna koppling kunde befolkningen knytas till fastigheter. Den nya datortekniken var mer 13

sofistikerad och medgav större möjligheter att knyta statistiken till eget valda områdesindelningar. Nyckelkodsystemet (NYKO) - grunden för delområdesstatistiken Kommunreformerna innebar att kommunerna blev större och därigenom fanns ett behov att få tillgång till statistik för olika typer av geografiska områden som var relevanta för den kommunala planeringen, som t.ex. skolupptagningsområden och socialdistrikt. Den metod som användes för att knyta ihop statistiken med geografin byggde på att befolkningen var folkbokförd på fastighet och att fastigheterna fanns uppritade på kartor. Genom att det finns en fastighetsuppgift för varje folkbokförd person i Sverige i befolkningsstatistiken är det möjligt att koppla ett geografiskt begrepp till alla personregister. Kommunernas områdesindelning byggdes mestadels upp utifrån små områden t.ex. kvarter, som sedan hierarkiskt uppsummerades till bostadsområden, stadsdelar och aggegat av stadsdelar. Utanför de stora tätorterna byggdes ofta områden upp kring landsförsamlingar och mindre tätorter. Den indelning i NYKO som kommunerna gjorde i Stockholms län har sedan 1960-talet även använts inom Stockholms läns landsting. Områdena kallades först FoB-områden och senare basområden och dessa beskrivs närmare i avsnittet om basområdesregistret. Regional statistik under 1970-talet En viktig del i utvecklingsarbetet för att utveckla den elektroniskt baserade registerstatistiken vid SCB, var att skapa ett register över samtliga folkbokförda i landet. Registret baserades på uppgifter från folkbokföringen och det befolkningsregister som lades upp på SCB kom att benämnas Registret över totalbefolkningen (RTB). Utifrån de variabler som fanns i befolkningsregistret konstruerades ett antal tabeller som ingick under namnet DEMOPAK (demografiskt statistikpaket). Paketet var det första i serien av statistikpaket från SCB. Det första DEMOPAK som producerades baserades på 1967 års RTB. Paketet lever kvar än i dag och går under benämningen BEFPAK-Folkmängd. Inkomststatistiken blev nästa statistikgren att paketeras och det inkomststatistiska paketet fick namnet INKOPAK. Den första versionen kom 1968. Paketet baseras på SCB:s Inkomst- och taxeringsregister (IoT). Under 1970-talet utvecklades en rad nya statistikpaket som AVIPAK, TAXOPAK och BILPAK. AVI i AVIPAK står får aviseringar till folkbokföringen. I AVIPAK redovisades bl.a. födda, döda, flyttningar, civilståndsändringar. DEMOPAK och AVIPAK blev två viktiga statistikpaket för planerarna. AVIPAK heter numera BEFPAK-Befolkningsförändringar.TAXOPAK baserades på SCB:s register över taxeringar (SCBTB). Statistikpaketet redovisar taxeringsstatistik för den mantalsskrivna befolkningen. Det används framför allt för beräkningar av kommunernas skatteinkomster. 14

BILPAK redovisar uppgifter om bilar och bilägarna. Uppgifterna hämtas från bilregistret och RTB. De används bl.a. i trafikprognoser och dimensionering av parkeringsplatser. 1980-talets statistikpaket Arbetssökandestatistik för delområden, Statiskunderlag för befolkningsprognoser, Ohälsodata, FASTPAK och SYSSPAK var statistikpaket som utvecklades under 1980-talet. Arbetssökandestatistiken utgår från AMS:s statistikfil PRESO, som är baserad på AMS:s Händelsedatabas. Uppgifterna samkörs med RTB. Paketet produceras två gånger per år med redovisning för månaderna mars och oktober. Uppgifterna används för att bl.a. prognostisera behov av sociala insatser. Statistikunderlag till befolkningsprognoser utvecklades för att ge underlag till de prognosprogram som bl.a. dåvarande Kommundata konstruerade. Statistikpaketet togs fram i samarbete med företrädare för bl.a. Föreningen för kommunal statistik och planering (KSP). Ohälsodata är ett litet statistikpaket som redovisar bl.a. sjukdagar fördelade efter variabler från RTB. Statistikpaketet har stor utvecklingspotential. FASTPAK är ett statistikpaket som haft flera skepnader. Det redovisar uppgifter om fastigheter och byggnader. SYSSPAK utvecklades för att redovisa årlig sysselsättningsstatistik, som 1985 togs fram registerbaserat för första gången. Tidigare var det endast Folk- och bostadsräkningarna som kunde redovisa en totalräknad sysselsättningsstatistik. 1993 vidgades paketet från att vara en sysselsättningsstatistik till att bli ett arbetsmarknadsstatistiskt paket och bytte namn till AMPAK. Det nya namnet knöt an till att statistiken kunde redovisas för arbetsmarknadens utbuds- och efterfrågesida. 1990 den sista traditionella FoB:en I samband med FoB 70 blev Folk- och bostadsräkningarna en symbol i pressen för den ökade rädslan i samhället för vad datoriseringen kunde innebära för den personliga integriteten. Kritiken kulminerade i samband med 1990 års Folk- och bostadsräkning, då bl.a. ledande politiker i Stockholms stad uppmanade till bränning av de blanketter som distribuerades av FoB:en. Detta fick bl.a. till följd att hushållsstatistiken i Stockholms stad inte kunde användas 1. Redan i början av 1980-talet ersatte man i Danmark den traditionella insamlingsmetoden för Folk- och bostadsräkningar, som bestod av blanketter till hushållen med registerlösningar. Det innebar att man byggde upp en registerstatistik kring bl.a. sysselsättning, pendling, hushåll och bostäder. Finland genomförde liknande förändringar på 1990-talet och Norge gick över till en registerlösning i samband med 2000 års Folk- och bostadsräkning. I Sverige togs de danska idéerna upp och i samband med FoB 85 skapades en registerlösning för sysselsättningsstatistik. Denna kunde dock inte helt ersätta alla uppgifter från folkräkningen exempelvis saknades uppgifter om yrke och färdsätt 1 Läs mer i avsnittet om hushåll, bostäder m.m. 15

till arbetet. Inför FoB 90 påbörjades redan 1985 arbetet med att bygga upp ett nationellt utbildningsregister. 1990 blev den sista traditionella folkräkningen. Tanken var från början att man skulle bygga upp en registerstatistik på danskt manér. Vissa delar av det danska konceptet har utvecklats. Utöver sysselsättningsregistret och utbildningsregistret tillkom ett yrkesregister 2001. Eftersom folkräkningsdelen numera i stort sett är komplett och redovisas årligen inom respektive ämnesområde har den resterande delen av FoB döpts om till Hushålls- och bostadsräkning (HoB). Sverige kommer att uppfylla EU-direktivet om en census 2011 som avser statistik om hushåll och boende. 1990-talet: statistikreform och EU-medlemsskap Regionalt fördelad statistik produceras över hela SCB och merparten baseras på diverse olika totalräknade register. De register som är av intresse och berör områdesdatabasen finns beskrivna i denna rapport. Sedan statistikreformen 1994/1995, då ansvaret för den officiella statistiken i Sverige delades upp mellan SCB och ett drygt tjugotal andra statistikansvariga myndigheter, finns också ett antal register inom andra statistikansvariga myndigheter. Dessa register utnyttjas också för produktion av regionalt fördelad statistik. Regionalpolitiken har under de senaste åren fått en ny inriktning. Sverige omfattas av EU:s struktur- och regionalpolitik sedan EU-inträdet 1995. Vidare har regionalpolitiken i Sverige förändrats och är numera grundad på regionala tillväxtavtal. För att följa den regionala utvecklingen och utvärdera effekterna av den regionala utvecklingspolitiken krävs i många fall att statistik, som tidigare endast tagits fram på riksnivå, behöver delas upp på detaljerad regional nivå. Det gäller exempelvis s.k. regionprodukter, som är en motsvarighet till den nationella nivåns BNP. Det gäller också regionala skillnader på välfärdsområdet. Programrådet för regionalstatistik 2 har pekat på att behoven av regional statistik har förstärkts kraftigt inom vissa områden under nittiotalet - t.ex. vad gäller regionernas ekonomiska struktur och inbördes beroenden, sambanden mellan offentlig, privat och hushållssektor, de lokala arbetsmarknadernas förutsättningar och funktion, geografiska skillnader i välfärd och sociala förhållanden samt näringslivets utvecklingsbetingelser. Det är viktigt att kunna analysera regionala styrkor och svagheter. Sveriges medlemskap i EU har också ökat regionernas betydelse. Under 1990-talet har geografiska informationssystem, GIS, givit nya möjligheter att hantera och bearbeta statistik. All person- och fastighetsrelaterad information kan aggregeras till koordinatdefinierade områden av olika slag, som t.ex. regelbundna rutnät, omland kring servicepunkter, upptagningsområden längs transportnät m.m. Statistiken i områdesdatabasen kan knytas till digitala basområdesgränser för olika typer av analyser med hjälp av GIS. 2000-talet: Statistik via internet År 2000 blev de officiella databaserna (Sveriges statistiska databaser, SSD) gratis tillgängliga på SCB:s webbplats. Det har inneburit helt nya möjligheter för 2 I rådet finns representanter för kommuner, länsstyrelser och landsting, för Sveriges kommuner och landsting samt för regional forskning m.m. 16

användare av regional statistik att enkelt hämta uppgifter på läns- och kommunnivå. När det gäller den avgiftsbelagda statistiken på delområden, som erbjuds inom statistikpaketen, så har den under 2000-talets första år successivt fått ny skepnad. Internet har möjliggjort att den statistik som tidigare distribuerades som papperstabeller och excelfiler på diskett, numera distribueras via Internet. Statistikpaketens internetdatabas heter Områdesstatistiska databasen, OSDB. Kommunerna hämtar i stort sett all sin delområdesstatistik via detta uttagssystem. Uttagssystemet har byggts med en teknik som möjliggör mer flexibla uttag, än vad som var möjligt tidigare när variabelkombinationerna redan på förväg hade bestämts. Tabellerna aggregeras från en individdatabas när användaren gjort sina val. Samma teknik kommer även att användas till forskare och regionala organ. För samhällsplanerare på regional nivå finns ett regionalt Analys- och prognossystem (raps) för vilket Tillväxtanalys är ansvarig. raps fungerar både som ett analysverktyg för den regionala nivån och som ett system med krav på konsistens över hela riket för den centrala nivåns behov. Systemet innehåller både en prognosdatabas och en internetdatabas. Tillgång till raps-systemet får användaren genom att betala en årlig licens. SCB arbetar på olika sätt med att utveckla såväl den befintliga regionala statistiken som ny statistik som efterfrågas, t.ex. genom programrådet för regionalstatistik eller genom de olika arbetsgrupper som finns inom föreningen för kommunal statistik och planering, KSP. Det finns ett särskilt regionalt nätverk inom SCB där representanter för alla ämnesavdelningarna är med, för att bevaka de regionala aspekterna och förbättra samordningen inom SCB. År 2004 fick de regionala sidorna på SCB:s webbplats ett efterfrågat tillskott, i form av regional statistik efter ämne. Regional statistik från SCB och övriga statistikansvariga myndigheter har samlats ämnesvis i överskådliga tablåer, se mer på www.scb.se/regionalt. Områdesdatabasen - ODB Förvaltningarna inom Stockholms läns landsting använder statistikunderlag på detaljerad nivå i sin planering, liksom kommunerna i länet och andra offentliga aktörer. För att tillgodose många skiftande planeringsbehov finns sedan många år en särskild områdesdatabas, ODB, som Tillväxt- och regionplaneförvaltningen ansvarar för. Databasen omfattar statistik för Stockholms län och innehåller en ansenlig mängd statistisk information, som beskrivs i denna rapport. Områdesdatabasen innehåller data för kortare eller längre tidsperioder bakåt i tiden. I syfte att kunna utnyttjas inom landstingets många verksamheter är det möjligt att ta ut statistiken för en mängd olika områdesindelningar. För att i möjligaste mån tillgodose alla olika önskemål krävs en geografisk indelning i tillräckligt små områden, som är enhetlig för hela länet. De områden som används som minsta byggsten i områdesdatabasen kallas för basområden. Indelningen baseras på tre typer av områden; bostadsområden, arbetsplatsområden och restområden. Basområdena gick tidigare under benämningen FoB-områden och skapades redan 1960. Före 1995 byggde basområdena på respektive kommuns NYKO, geografiska områden som används för den kommunala planeringen. Från 17

och med 1 januari 1995 släpptes kopplingen till NYKO och basområdesindelningen är sedan dess fastighetsbaserad. Sekretesshantering Alla ODB-användare är skyldiga att underteckna ett sekretessavtal, där man som användare förbinder sig att följa föreskrifterna i sekretesslagen. Siffror som hämtas från ODB får inte spridas, utan att man först sett till att inga uppgifter går att härledas till enskilda personer. Länk till offentlighets- och sekretesslagen: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400 Behörighetstyper Det förekommer två olika typer av behörighet: - Fullständig behörighet o Samtliga tabellceller visas ogranskade och berörs därmed inte av någon sekretessregel. Denna typ av behörighet delas dock ut restriktivt och endast till myndighetsutövare i landstinget eller kommun och det krävs ett intyg som styrker att användaren befinner sig i en avgränsad statistikverksamhet, som omfattas av sekretess. Ogranskat värde Presenterat värde 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 osv osv - Begränsad behörighet o Tabellceller där små värden förekommer, dvs värden <= 3, omfattas av sekretess och kommer att justeras enligt sekretessregel. 3-spärr-regeln: Ogranskat värde Presenterat värde 1 0 2 0 3 0 4 4 18

5 5 osv osv 10-spärr-regeln används där SCB har gjort bedömningen att statistiken är extra känslig och spärren omfattar följande tabeller: Befolk - Befolkningen efter område, ålder, kön, civilstånd, medborgarskap, födelselandnamn, faderns födelseland (svenskt eller utländskt), moderns födelseland (svenskt eller utländskt), bakgrund och tid. Befolk1 - Befolkning 1998- efter område, ålder, kön, civilstånd, födelselandnamn, medborgarskap och tid. Befolk2 - Befolkning 1998- efter område, ålder, kön, medborgarskap, födelselandnamn och tid. Befolk3 - Befolkning 1998- efter område, ålder, kön, födelselandnamn, faderns födelseland (svenskt eller utländskt), moderns födelseland (svenskt eller utländskt) och tid. Befolk4 - Befolkning 1985- efter område, ålder, kön och tid. Ohalsa1 - Befolkningen 16-64 år 2000- efter område, ålder, kön, bakgrund, enhet och tid. Ohalsa2 - Befolkningen 16-64 år 2000- efter område, ålder, kön, sjukperiod och tid. Ohalsa3 - Biståndsmottagare 18- år 2000- efter område, ålder, kön, svenskt eller utländskt födelseland och tid. Ak9Gymn1 - Avgångna från grundskolan och övergång till gymnasieskolan 2000- efter område, kön, bakgrund, betygsnivå, gymnasieprogram och tid. Ak9Gymn2 - Avgångna från grundskolan och övergång till gymnasieskolan 2000- efter område, kön, bakgrund, betygsnivå, övergångsår och tid. AvgGymHog1 - Avgångna som påbörjat högskolestudier inom 3 år 1998- efter område, kön, program, övergångstid och tid. Ogranskat värde Presenterat värde 1 0 2 0 3 0 4 0 19

5 0 6 0 7 0 8 0 9 0 10 0 11 11 12 12 Osv osv Helpdesk- och statistikservice SCB har en helpdesk- och statistikservicefunktion, i form av en e-brevlåda, dit man kan vända sig med frågor rörande områdesdatabasen eller för att få hjälp med lösenord eller göra felanmälan. SCB har också ett avtal med TRF, som innebär att man kan få hjälp med uttag, som av olika anledningar, inte är möjliga att utföra av användaren själv, vid det aktuella tillfället. Det kan vara driftstopp och andra tekniska problem, som gör att användaren ska kunna få hjälp och stöd. Helpdesk ska ansvara för att löpande lägga ut information om uppkomna och planerade driftstörningar. Denna information kommer då att läggas ut på lämpligt ställe, på inloggningssidan. Helpdesk nås via mail till odb@scb.se. Statistikuttag I ODB förekommer följande uttagstyper: - Fördefinierade tabeller med fast variabeluppsättning. - Fritt val, där man väljer egen variabeluppsättning. - Historiska tabeller, äldre statistik med ett fåtal årgångar. Presentation på skärm är begränsad till 100 000 tabellceller. Överstiger uttaget den gränsen, hamnar uttaget under Stora uttag, i form av en klickbar länk, då körningen gått klart. Uttag som överskrider ca 1 miljon tabellceller, går inte att ta ut och användaren får ett meddelande om detta på skärmen. Då måste användaren begränsa/dela upp sitt statistikuttag. ODB är utvecklat och testat för att fungera i följande webbläsare: - Internet Explorer - Google Crome 20

En felkälla om det trots allt inte fungerar i det nya gränssnittet, är att felet har med webbläsarens inställningar att göra. Frågor och synpunkter rörande detta fel och annat, skickas till e-brevlådan odb@scb.se Registerstatistik lite grunder SCB har ett stort antal statistiska register och gemensamt för dessa register är att de är totalräknade och därmed möjliga att bryta ned på olika geografiska nivåer. De flesta av SCB:s statistiska register skapas med hjälp av registerstatistiskt metodarbete utifrån administrativa register, som från början har ett annat syfte än att utgöra underlag för statistikframställning hos registermyndigheterna. Många av SCB:s register bidrar med variabler till områdesdatabasen. I den beskrivning som följer har registren ordnats efter ämnesområde som ansluter till befintliga ämnesområden inom områdesdatabasen. Vid beskrivning av statistiska register är det vissa termer som är bra att känna till: Objekt: m.m. Objekt kan vara personer, företag, bostäder, elever Population: Alla objekt som ingår i ett register. Variabel: Egenskap hos objekt, som går att redovisa i tabeller, t.ex. personers ålder och kön eller bostäders storlek och byggnadsår. Totalräknad: Motsatsen till statistik baserad på urval, d.v.s. statistik som baseras på exempelvis samtliga individer eller företag. Undertäckning: De objekt som saknas, men som egentligen borde vara med i populationen t.ex. nybyggda lägenheter som inte rapporterats från kommunerna, men som är färdigställda. Övertäckning: De objekt som finns med i registret, men som egentligen inte ingår i populationen t.ex. finns det personer i befolkningsregistret som egentligen har utvandrat men som fortfarande finns kvar i registret. Primärmaterial: Exempelvis ett register som kommer till SCB från en annan myndighet, eller blanketter med statistikuppgiter 21

som kommer till SCB och som utgör underlag för det slutliga statistikregistret. RAMS - Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Bakgrund och innehåll Objekt och population Viktiga förändringar över tiden Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken innehåller sedan 1985 årlig information om sysselsättning, pendling och näringsstruktur. RAMS gick tidigare under benämningen ÅRSYS (Årlig regional sysselsättningsstatistik) och skapades för att ersätta sysselsättningsdelen i folk- och bostadsräkningarna. RAMS har successivt byggts ut med allt fler variabler, i syfte att belysa personalstruktur i företag och på arbetsställen, samt händelser och flöden på arbetsmarknaden. RAMS viktigaste källa är skatteverkets register. Information om förvärvsarbete finns på de kontrolluppgifter som varje arbetsgivare är skyldig att lämna in till skatteverket, för de personer som fått kontant bruttolön eller annan ersättning utbetald under året. Personer som deklarerar för näringsverksamhet lämnar, som bilaga till deklarationen, s.k. standardiserade räkenskapsutdrag. Uppgifterna från skatteverket kompletteras med företags- och arbetsställeinformation från SCB:s företagsdatabas, FDB. Bakgrundsvariabler för individerna såsom demografiska data och utbildningsuppgifter hämtas från andra register inom SCB. Individobjektet omfattar den folkbokförda befolkningen i Sverige den 31/12 aktuellt årsskifte enligt RTB, Registret över totalbefolkningen. Observera att arbetspendlare över riksgräns inte ingår i RAMS. Detta påverkar både dagbefolkningen och statistik över nattbefolkningens förvärvsintensitet. De företagsenheter som ingår i undersökningen är de företag som under året lämnat in minst en kontrolluppgift för anställda och de företag som deklarerat för näringsverksamhet under året. De anställningar som det utgetts en kontrolluppgift för under året och den näringsverksamhet under året som deklarerats motsvarar objektet "jobb". Den första viktiga förändringen i RAMS sedan starten 1985 är en ny metod för att avgränsa förvärvsarbetande, som infördes i 1993 års statistik. Den nya metoden medförde att sysselsättningsnivån sjönk med 3,4 % totalt, dock med regionala variationer. Tidsseriebrott uppträder avseende statistiken redovisad efter näringsgren/ bransch beroende på att Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI, reviderats. I RAMS 1993 ersattes SNI 69 av SNI 92, i RAMS 2002-2007 används SNI 2002 och fr.o.m. RAMS 2008 används SNI 2007. Näringsgrensindelningen, SNI 92, är samordnad bl.a. med EU:s näringsgrensstandard och ersatte den tidigare indelningen från 1969, SNI 69. Det förekommer stora skillnader mellan SNI 92 och SNI 69. På alla nivåer är det svårt att göra jämförelser mellan indelningarna, för mer detaljer, se Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) avseende Standard för 22

svensk näringsgrensindelning. SNI 92 har i sin tur ersatts av en ny näringsgrensindelning, SNI 2002, som började tillämpas i statistiken från 2002. En viktig skillnad som berör tabeller med redovisning av SNI, grov nivå, är att förskolor numera ingår i gruppen Utbildning, från att tidigare ingått i Vård och omsorg. SNI2007 som nu införs i statistiken (RAMS 2008), både i Sverige och internationellt, kommer att ge bättre möjlighet att belysa vad som händer i ekonomin. En anpassning sker till de förändringar som skett i synnerhet beträffande tjänstenäringarna under den senaste 20-årsperioden. Samtidigt medför detta med nödvändighet att problem uppstår vid jämförelser över en längre tidsperiod. SNI 2007 är en svensk variant av den nya versionen av EU:s näringsgrensindelning, kallad NACE Rev. 2. Ett generellt problem vid införande av en ny näringsgrensindelning är konflikten mellan en strävan att den nya standarden ska ge bättre möjligheter att belysa de förändringar som skett i näringslivsstrukturen, samtidigt som det är av stor vikt att i så stor utsträckning som möjligt kunna behålla någorlunda intakta tidsserier. Dessutom är internationell samordning viktig för att kunna göra rättvisande länderjämförelser. Näringslivsstrukturen ser dock ut på olika sätt i olika länder, vilket medför att dessa har delvis olika intressen. Med nödvändighet leder så skilda önskemål till att kompromisser måste göras i olika avseenden. Revideringsarbetet har medfört ett stort antal förändringar jämfört med den tidigare versionen SNI 2002. Bland de viktigaste förändringarna är: ny avdelning för informations- och kommunikationsverksamhet tre nya avdelningar utifrån den gamla indelningen med företagstjänster ny avdelning för miljöaktiviteter ny avdelning för kultur, nöje, fritid utökning med olika högteknologiska aktiviteter flytt av förlagsverksamhet och återvinning från tillverkning till tjänstenäringarna ändrade principer för klassificering av reparationsverksamhet Från och med 2002 års statistik finns en liten skillnad jämfört med tidigare som innebär en viss kvalitetsförbättring. Detta gäller den grupp som är kombinerat anställda och företagare under året, som har hanterats något annorlunda än föregående år vid avgränsningen av förvärvsarbetande. Detta ger ett smärre tidsseriebrott vid jämförelse med tidigare statistik, eftersom denna justering höjer nivån med sysselsatta med 15 000, vilket motsvarar 0,37 procent av samtliga förvärvsarbetande i riket. Från och med RAMS 2004 infördes två förändringar: Dels används en ny källa för att identifiera förvärvsarbetande företagare, dels modifierades metoden att klassificera förvärvsarbetande anställda något. Den nya källan medförde att antalet personer som klassats som förvärvsarbetande företagare ökade till en förmodat mer rättvisande nivå. Till skillnad mot ti- 23

digare inkluderas nu även verksamheter som uppvisar ett underskott vid klassificering av personliga företagare. Beträffande modifieringen av metoden för skattning av förvärvsarbetande anställda berör den huvudsakligen åldersgruppen 65-84 år. Förändringarna medförde att ett tidsseriebrott inträffade mellan 2003 och 2004. Sysselsättningsnivån totalt ökade med ca 1,8 procent och i åldersgruppen 20-64 år med 1,2 procent. Antalet förvärvsarbetande företagare ökade med ca 30 000 personer. Metodjusteringen medförde att antalet sysselsatta i åldersgruppen 65-84 år ökade med knappt 0,5 procent. I framställningen av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende årgång 2011, har SCB gjort en del förändringar jämfört med tidigare årgångar. Förändringen påverkar främst personer som är 65 år och äldre. Förändringarna görs för att få en enhetligare behandling av gruppen egna företagare samt för att få en populationsavgränsning beträffande ålder som överensstämmer med Arbetskraftsundersökningen (AKU). Ovanstående förändringar innebär ett tidsseriebrott mellan RAMS 2010 och RAMS 2011. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre. Jämförelseuppgifter avseende 2011 visar att antalet förvärvsarbetande totalt, 16-74 år, ökar med 1,2 procent. I åldersgruppen 65-74 år ökar sysselsättningen med ca 60 000 personer, motsvarande 47 procent. Kvalitet Avgränsning av förvärvsarbetande Uppgifterna i RAMS hämtas från register med generellt sett god kvalitet, men statistiken har vissa felkällor som främst gäller variablerna sysselsättningsstatus, arbetsställets belägenhet och näringsgren. Allmänt kan sägas att RAMS ger en god bild av sysselsättningsförhållanden som i stort överensstämmer med arbetskraftsundersökningarnas (AKU) resultat på riksnivå. Sysselsättningsnivån i RAMS ligger dock något under motsvarande tal i AKU för november. Efter att AKU under 2005 EU-harmoniserats uppgår skillnaden i sysselsättningsnivån mellan AKU och RAMS till drygt fyra procent mot att tidigare legat på cirka två procent. Statistik med redovisning på små redovisningsgrupper (t.ex. små regioner som del av kommun) ger ibland något sämre kvalitet. Det gäller också statistik som avser befolkningsgrupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden, t.ex. personer i åldern 16-19 år samt ålderspensionärer. När SCB ändrade sättet att avgränsa förvärvsarbetande 1993 sjönk antalet förvärvsarbetande med 3 procent för hela riket jämfört med den tidigare metoden. Den gamla metoden byggde på att SCB klassificerade en person som förvärvsarbetande eller inte med hjälp av löneuppgiften på kontrolluppgiften (KU). Var lönesumman över en viss gräns klassades personen som förvärvsarbetande. Lönegränsen justerades varje år med ett löneindex och lönegränsen var lika hög för alla löntagare, oavsett kön eller ålder. Den gamla metoden har använts i sysselsättningsstatistiken från ÅRSYS 1986-1992 och i FoB 85 och FoB 90. 24

Den nya metoden innebär att hänsyn tas till löneskillnader som beror främst på ålder och kön. Detta betyder att olika grupper av löntagare får olika lönegränser. Gränserna sätts med hjälp av underlag från arbetskraftsundersökningarna (AKU) för oktober och november. Genom att varje år jämföra med uppgifter från AKU på individnivå, kan lönegränserna ändras så att bästa jämförbarhet uppnås över tiden. Avsikten är att som förvärvsarbetande räkna personer som har en arbetsinkomst som motsvarar minst fyra timmars arbete eller varit tillfälligt frånvarande i november. I Sysselsättningsregistret finns inte uppgift om arbetstid. Därför används inkomstuppgift som grund för klassificering. Undantagna från modellskattningar är personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet, dvs företagare som alltid räknas som förvärvsarbetande. För att betraktas som aktiv skall den skattskyldige ha ägnat sig åt verksamheten i en omfattning som motsvarar minst en tredjedel av en anställning på heltid. Fr.o.m. årgång 2004 används en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag, för uppgifter om företagare. I och med detta kan även företagare som redovisat underskott av sin näringsverksamhet klassificeras som förvärvsarbetande företagare. Fr.o.m. årgång 2010 av RAMS ingår även 15-åringar i populationen som avgränsas som förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande. I den officiella redovisningen av statistik från RAMS redovisas uppgifter för personer i åldern 16-74 år. Arbetsställe, näringsgren Ett arbetsställe kan bli felkodat eller obestämt av flera anledningar. En felkälla är att organisationsnumret som anges på kontrolluppgiften inte finns i Företagsdatabasen (FDB). En annan felkälla är att ett visst företag hade flera arbetsställen, utan att detta kommit till SCB:s kännedom. Arbetsgivare kan ha angett fel arbetsställe på kontrolluppgiften. Som exempel kan en kommun ha fört alla sina anställda på kommunkontoret, trots att arbetsstyrkan i verkligheten är utspridd på daghem, skolor, vårdhem m.m. Sådana felnumreringar leder till felaktiga eller saknade uppgifter om arbetsplatsens belägenhet, vilken bestäms med hjälp av FDB:s belägenhetsuppgifter. Felaktigt eller saknat arbetsställe påverkar primärt statistik om dagbefolkning och arbetspendling, men också näringsgren, eftersom detta hämtas från arbetsställets SNI-kod i FDB. Redovisningstidpunkt Tabeller i ODB Sysselsättningsregistret baseras på befolkningen den sista december. Referensperioden avseende förvärvsarbete är november månad. Framställningstiden för statistikregistret är 11 månader. Sysselsättningsstatistik för 1985 och 1990 redovisas med något undantag i kapitlet om FoB, övriga årgångar redovisas här. Fördefinierade tabeller: Natt1 - Befolkningen 16- år 2000- efter område, ålder, kön, sysselsättning, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland, utbildningsnivå, näringsgren (SNI2002) och tid. 25