RAPPORT U2010:09 Avfallsavgifter 2009 Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande ISSN 1103-4092
Förord Avfall Sverige har sammanställt kommunernas avfallsavgifter 2009. Undersökningen omfattar en analys över hur olika insamlings- och behandlingsformer av hushållsavfallet påverkar avfallsavgifterna. Med behandlingsform avses på vilket sätt hushållsavfallet behandlas, till exempel som blandat brännbart avfall eller i en utsorterad brännbar fraktion och i en matavfallsfraktion. Med utförandeform menas om insamlingen/behandlingen sker i egen regi eller genom att entreprenör anlitas. Studien har genomförts av Jenny Westin, Avfall Sverige, genom sammanställningar av data som finns i statistiksystemet Avfall Web. Malmö oktober 2010 Weine Wiqvist VD Avfall Sverige
2
Sammanfattning 2009 betalade ett svenskt villahushåll i genomsnitt 1 970 kr för att få sitt hushållsavfall hämtat. Det är en ökning med 1,5 procent sedan 2008, då avgiften var 1 940 kr. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 290 kr per lägenhet. Det visar uppgifter från statistiksystemet Avfall Web där kommunerna själva matar in uppgifter om vanligaste abonnemangen i kommunen. Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på hämtningsintervall och kärlets storlek. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. 29 kommuner tillämpar vikttaxa och avfallsavgiften var i genomsnitt 1 845 kr per år i dessa kommuner. Merparten - 72 procent - av Sveriges kommuner anlitar entreprenör för insamling av säck- och kärlavfallet, medan 28 procent utför insamlingen i egen regi. De flesta entreprenörerna är privata företag. I de fall insamlingen sker med entreprenör är avgifterna för villor i genomsnitt dyrare, 2 000 kr, jämfört med om insamlingen görs i egen regi, 1 885 kr. I 57 procent av kommunerna sker behandlingen av kärl- och säckavfall som förbränning av ett blandat brännbart avfall. I dessa kommuner är den årliga avfallsavgiften för villahushåll i genomsnitt 1 895 kr. Resten av kommunerna - 43 procent - tillämpar en uppdelning i en matavfallsfraktion för biologisk behandling och en fraktion för förbränning. I dessa kommuner är ett villaabonnemang dyrare - 2 095 kr. Förbränning i egen regi sker i 20 procent av landets kommuner medan 80 procent anlitar entreprenör för förbränningen. Till skillnad mot entreprenörerna vid insamling, så är dessa entreprenörer till övervägande del offentliga. Avfallsavgiften är i stort sett lika i kommuner som har förbränning i egen regi och som anlitar entreprenörer, 1 990 kr respektive 1 970 kr. Av de kommuner som har separat matavfallsinsamling är det drygt hälften - 54 procent - som anlitar entreprenör för behandling av matavfallet och resterande del - 46 procent - behandlar matavfallet i egen regi. Behandlingen kan ske genom kompostering eller rötning. Hittills vanligast är kompostering, men rötning är på stark frammarsch. I kommuner med behandlingen i egen regi är den genomsnittliga avgiften för villahushåll 2 220 kr. För de kommuner som anlitar entreprenör är motsvarande avgift 1 990 kr. 3
Innehållsförteckning 1. Inledning 5 1.1. Bakgrund och syfte 5 1.2. Metod 5 1.3. Avgränsningar 6 1.4. Definitioner 6 2. Utformning av avfallsavgifter 7 2.1. Taxan som styrmedel 7 3. Insamlingssystem för kärl- och säckavfall 9 4. Utförandeform för kärl- och säckavfall 11 5. Behandlingsformer för kärl- och säckavfall 12 6. Utförare av behandlingen 14 Bilaga 17 4
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Avfall Sverige har under många år, med viss oregelbundenhet, sammanställt kommunala avfallsavgifter. Senast detta gjordes var för år 2007 i rapport 2007:05 1. Tidigare sammanställningar har varit uppskattade och det har efterfrågats en uppdaterad version. Det främsta syftet med avfallsavgifterna är att finansiera det kommunala renhållningsansvaret utifrån självkostnad. Många kommuner har också en ambition att konstruera avfallstaxan så att den får en styrande effekt, till exempel viktbaserad avgift eller lägre avgift för hushåll med källsortering av matavfall. Rapporten kan användas för att få en indikation om hur den egna kommunen ligger till jämfört med andra kommuner med liknande förutsättningar. Rapporten fyller också en funktion som beslutsunderlag vid till exempel införande av matavfallsinsamling eller viktbaserad avgift i kommunen. Vid jämförelser är det dock viktigt att tänka på att avfallsavgifterna kan variera stort mellan kommunerna beroende på vilken service som ingår, om kommunen har matavfallsinsamling samt geografisk och demografisk sammansättning etcetera. I vissa kommuner ingår till exempel ett visst antal hämtningar av grovavfall vid fastighet per år medan det i andra kommuner är en tilläggstjänst som hushållen kan utnyttja vid behov. Uppgifterna över avfallsavgifter avser det vanligast förekommande abonnemanget för en- och tvåfamiljshus 2009, alltså det som flest villahushåll och liknande i kommunen har. Det kan i vissa kommuner vara svårt att avgöra vilket abonnemang som är vanligast medan det är självklart i andra kommuner. I rapporten studeras om och hur former och utförande på insamling och behandling av hushållsavfall påverkar avfallsavgifterna. Med behandlingsform avses på vilket sätt hushållsavfallet behandlas, till exempel som blandat brännbart avfall eller i en utsorterad brännbar fraktion och en matavfallsfraktion. Med utförandeform menas om insamlingen/behandlingen sker i egen regi eller genom att entreprenör anlitas. I en tabellbilaga visas för respektive kommun bland annat vanligaste avfallsavgiften, vanligaste behållarvolym, vanligaste antal hämtningar per år samt om kommunen har separat insamling av matavfall och om den är frivillig eller obligatorisk. 1.2 Metod Uppgifterna i denna rapport har huvudsakligen hämtats från Avfall Web. Motsvarande 220 av 290 kommuner har lagt in uppgifter om vanligaste avgift för hushåll i en- och tvåfamiljshus. Vissa kommuner, som ingår i kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamt bolag, rapporterar inte in uppgifter för respektive kommun i Avfall Web, utan gör det samlat för förbundet eller bolaget. För de 1 Insamling och behandling av hushållsavfall. Former och utförande samt ekonomiska effekter på avfallsavgifterna. Avfall Sverige Utveckling 5
kommuner som inte lagt in uppgifter i Avfall Web, 67 kommuner, har avfallsavgifter hämtats från en undersökning gjord av Villaägarnas Riksförbund. För tre kommuner saknas uppgift helt i denna rapport. Avfall Sveriges uppgifter över behandlingsanläggningar och insamlingssystem för matavfall har också använts som underlag. I undersökningen från 2007 baserades metoden på sökningar av avfallstaxor via, i första hand kommunernas hemsidor, och i andra hand uppgifter via telefonsamtal. Tidigare år har sammanställningarna gjorts utifrån enkätundersökningar. Eftersom metoderna skiljer sig åt mellan undersökningen 2009 och tidigare år ska jämförelser göras med försiktighet. Alla uppgifter om avfallsavgifter i rapporten är inklusive moms. 1.3 Avgränsningar Denna studie omfattar hushållsavfall. I den del som beskriver insamlingen avses endast kärl- och säckavfall. Motsvarande avsnitt om behandling avser allt hushållsavfall. 1.4 Definitioner Matavfallsfraktion källsorterat matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker. Kallas i vissa kommuner för komposterbart avfall, organiskt avfall eller bioavfall. Matavfall från livsmedelsindustrin räknas inte som hushållsavfall och ingår inte i denna undersökning. Utsorterad brännbar fraktion i de kommuner som har källsortering av matavfall är den utsorterade brännbara fraktionen det som blir över när allt annat är sorterat. Exempel på brännbart avfall är blöjor, utslitna diskborstar och dammsugarpåsar. Fraktionen kallas i vissa kommuner för restavfall. Blandad brännbar fraktion i kommuner som saknar källsortering av matavfall samlas både matavfall och annat brännbart avfall in som en blandad brännbar fraktion. Icke brännbart avfall Vissa kommuner har även insamling vid fastighet av icke-brännbart avfall, till exempel keramik, dricksglas och porslin. Kallas i visa kommuner för deponirest. Avfallstaxa prislista över satser för avfallsavgifter. Avfallsavgift den avgift som nyttjaren får betala för en kommunal tjänst. Grundavgift för de tjänster som alla kunder har tillgång till och kan nyttja oavsett valt abonnemang. Omfattar vanligen kommunens övergripande arbete med planering, information, kundtjänst, upphandling och fakturering. Dessutom täcker avgiften kostnaden för den service som ges vid återvinningscentralerna i form av mottagning av grovavfall och hushållens farliga avfall. Rörlig avgift är kommunens ersättning för hämtning och behandling av kärl- och säckavfall. Avgiften kan differentieras utifrån valt abonnemang eller genom behovshämtning alternativt vikttaxa. Den rörliga avgiften kan delas upp i hämtnings- och behandlingsavgift alternativt bara en hämtningsavgift där även behandlingen ingår. 6
2. Utformning av avfallsavgifter I genomsnitt betalade ett svenskt villahushåll 1 970 kr i avfallsavgift 2009. Det är en ökning med 1,5 procent sedan 2008, då avgiften i medeltal var 1 940 kr. Avfallsavgiften innefattar vanligtvis någon form av grundavgift. Denna ska förutom grundfunktioner, såsom administration, planering och information, också täcka kostnader för återvinningscentraler, miljöstationer och hantering av hushållens farliga avfall. Därutöver finns vanligen en rörlig avgift som avser hämtning och behandling av avfallet och som är beroende av valt abonnemang. Enligt kommunallagens självkostnadsprincip får inte kommunerna ta ut högre avfallsavgifter än vad som motsvaras av de kostnader man har för den totala avfallsverksamheten. Detta gäller oavsett om verksamheten drivs i förvaltningsform eller i kommunalt bolag. Avfallsavgiften i en lägenhet på 70 m 2 är i genomsnitt 1 350 kr, visar en årlig rapport från Avgiftsgruppen, den s.k. Nils Holgersson-studien 2. Uppgifter om vanligaste avgift i lägenhet tas också in via statistiksystemet Avfall Web. 2009 var avgiften per lägenhet i genomsnitt 1 290 kr. Dessa avgifter betalas som regel inte av hushållen själva utan av fastighetsägaren som sedan tar ut det via hyran. Analysen i resterande del av rapporten gäller endast avfallsavgifter för en- och tvåfamiljhus (villa/radhus). 2.1 Taxan som styrmedel Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på hämtningsintervall och kärlets storlek. Genom att välja en mindre kärlstorlek eller glesare hämtningsintervall kan avgiften minskas. Det är den enklaste formen av styrmedel och förekommer i de flesta kommuner. Om hämtningsintervallet är längre än två veckor ska det i princip vara kombinerat med hemkompostering. För att styra över mer avfall till återvinning kan andra typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller behovsanpassad hämtning. Det sistnämnda innebär att kärlet ställs fram av abonnenten när tömning önskas. Man kan också styra med taxan genom differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall. Abonnemang med sortering i två - eller flera - fraktioner, såsom matavfall och brännbart, ger då lägre avgift än abonnemang med blandad brännbar fraktion. Det är vanligt i de kommuner som har frivillig källsortering av matavfall för att ge incitament att välja källsorteringsabonnemang. Incitamentets storlek varierar från någon hundralapp upp till flera tusen kronor. Givetvis behöver inte kommunen alls ha differentierade avgifter. Det är kommunen själv som avgör system och avgiftsnivå för matavfallsinsamlingen via avfallsplan, föreskrifter och avfallstaxa. 29 kommuner tillämpar viktbaserad avgift, vanligen kallad vikttaxa. Några kommuner inför vikttaxa successivt i delar av kommunen för att kunna utvärdera systemet allt eftersom. Vikttaxan innebär att varje kärl vägs vid tömning och fastighetsägaren betalar per kg avfall 3. Hämtningsfordonet är försett med en vågfunktion och utrustning för att identifiera varje enskilt kärl. Utöver grundavgiften betalar 2 Läs mer i rapport Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige en avgiftsstudie för år 2009 eller på www.nilsholgersson.nu 3 Läs mer i Avfall Sveriges rapport U2009:09 Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel. 7
abonnenten även per kilogram som hämtas. Årsavgiften beror på hur mycket avfall som lämnas. I genomsnitt var avgiften 1 845 kr per år i de kommuner som tillämpar vikttaxa. 8
3. Insamlingssystem för kärl- och säckavfall Det finns i huvudsak två former för insamling av hushållens kärl- och säckavfall. Det är antingen en blandad fraktion avsedd för förbränning med energiutvinning eller en uppdelning i två fraktioner i dels en matavfallsfraktion avsedd för biologisk behandling och dels en brännbar fraktion. Det förekommer att dessa båda insamlingssystem kompletteras med särskild insamling av en icke brännbar fraktion avsedd för deponering. Denna fraktion kallas i vissa kommuner för restavfall, i andra för deponirest. I vissa kommuner med matavfallsinsamling kallas den brännbara fraktionen för restavfall. De definitioner som används i denna rapport framgår i avsnittet 1.4. Det icke brännbara avfallet kan samlas in i eget kärl eller i eget utrymme i kärl. Det kan till exempel handla om porslin, keramik, glasprydnader, mindre speglar, dricksglas, stekpannor och kastruller. Det är vanligt att det icke brännbara avfallet transporteras av abonnenten själv till en återvinningscentral, eller i en del fall, blir hämtat av kommunen eller entreprenören utan extra kostnad eller mot en engångsavgift. Blandat brännbart avfall För blandat brännbart avfall används vanligen ett 190 liters kärl som töms varannan vecka. I övriga fall finns ett antal olika varianter med olika säck- eller kärlstorlekar och med olika tömningsintervall. Några kommuner erbjuder bara veckohämtning eller så är veckohämtning den vanligaste hämtfrekvensen. Övriga kommuner har hämtning varannan vecka eller glesare. För glesare hämtning av en brännbar fraktion krävs vanligen separat hantering av matavfallet, antingen i utsorterad matavfallsfraktion eller att matavfallet komposteras på den egna fastigheten. Egen kompostering kan ske efter anmälan eller medgivande från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och genom användande av godkänd kompostbehållare. Insamling av matavfall Det vanligaste systemet för insamling av källsorterat matavfall från småhus är separata kärl, ett för bioavfall och ett för brännbart avfall 4. 65 procent av kommunerna med matavfallsinsamling från småhus har detta system. Andra vanliga system är flerfackskärl och optisk sortering. Vid optisk sortering sorterar hushållen sitt avfall i olikfärgade påsar som läggs i samma kärl. Vid en optisk sorteringsanläggning sorteras de med automatik för rätt behandling. I flerfackskärl sorteras olika fraktioner i olika behållare. Det hittills vanligaste systemet för storkök är separata kärl med någon slags innersäck, men avfallskvarn till separat tank införs i allt fler kommuner. 4 Rapport B2009:1. Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner. Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder 9
Fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper Omkring 30 kommuner tillämpar fastighetsnära insamling från småhus av avfall som lyder under producentansvar integrerat med systemet för hämtning av det ordinarie kärl- och säckavfallet. I några av dessa kommuner hämtas bara någon enstaka fraktion, till exempel tidningar/returpapper och i andra kommuner hämtas allt förpackningsavfall och tidningar. Antalet hushåll i kommunen som har fastighetsnära insamling varierar mellan kommunerna. I en del kommuner är insamlingen omfattande, i andra pågår försöksverksamhet. Det är vanligt att förpackningarna sorteras i två fyrfackskärl, där ett kärl, med till exempel matavfall, brännbart avfall, pappersförpackningar och färgat glas, hämtas varannan vecka och ett kärl, med till exempel ofärgat glas, metall, plastförpackningar och tidningar, hämtas var fjärde eller var åttonde vecka. Ny teknik för insamling av kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall kan även samlas in med modern teknik som sopsug och underjordsbehållare. Båda dessa system minskar den manuella hanteringen och behovet av transporter. I sopsugsystemet samlas avfallet in med hjälp av luft i ett automatiskt vacuumsystem. 10
4. Utförandeform för kärl- och säckavfall Kommunen ansvarar för att hushållsavfallet samlas in och tas om hand. Insamlingen sker antingen i egen regi eller genom anlitande av entreprenör (privat eller offentlig). Som egen regi räknas i denna studie insamling genom egen kommunal förvaltning eller eget kommunalt bolag, genom konsortialavtal och delägarskap i regionalt kommunägt bolag, genom kommunalförbund eller genom gemensam nämnd. Entreprenören är vanligen ett privat företag. De största avfallsentreprenörerna som verkar i Sverige är SITA och Ragn-Sells. Andra insamlingsföretag är Liselott Lööf, IL Recycling och Reno Norden. Även offentliga entreprenörer på insamlingssidan förekommer. Det kan till exempel vara ett regionalt kommunalägt bolag som upphandlats efter konkurrensutsättning. Det finns dessutom ett stort antal entreprenörer som verkar enbart i en kommun eller några få kommuner. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges kommuner anlitar entreprenör för insamling av kärl- och säckavfallet, se figur 1. Drygt en av fyra kommuner utför insamlingen i egen regi. Några kommuner har en kombination av egen regi och anlitande av entreprenörer. De har delat upp kommunen i olika områden och har lagt ut en eller flera av dessa områden på entreprenad. Dessa ingår i de två kategorierna i figuren. Figur 1. Insamling av hushållens kärl- och säckavfall fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll 2009 Inverkan på avfallsavgiften I de fall insamlingen sker med entreprenör är avgifterna i genomsnitt dyrare, 2 000 kr, jämfört med om insamlingen görs i egen regi, 1 885 kr. 11
5. Behandlingsformer för kärl- och säckavfall Behandling av hushållens kärl- och säckavfall kan i huvudsak ske på tre sätt: Genom biologisk behandling av en utsorterad matavfallsfraktion antingen genom kompostering eller genom rötning. Genom att blandat brännbart avfall eller utsorterad brännbar fraktion förbränns med energiutvinning i en avfallsförbränningsanläggning. Genom deponering av icke brännbart avfall. Biologisk behandling kan ske antingen genom kompostering eller genom rötning. Något vanligare är det med behandling genom kompostering, men rötning är på stark frammarsch. Flera kommuner behandlar både med kompostering och med rötning. Vid kompostering sker nedbrytningen av det organiska avfallet med hjälp av syre och mikroorganismer, främst bakterier och svampar. Rötning är mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Vid rötning bildas biogas, som huvudsakligen består av metan och koldioxid. Biogas används med stor fördel som fordonsbränsle efter uppgradering. Andra användningsområden är el- och värmeproduktion. Vid rötning bildas också biogödsel, som används bland annat i jordbruket. Om hushållet komposterar själv, så kallad hemkompostering, ger det i många kommuner möjligheter till glesare hämtningsintervall och lägre avfallsavgift. Detta kan ske efter anmälan eller medgivande från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, eller motsvarande. I de kommuner som saknar utsortering av en matavfallsfraktion ingår matavfallet i den brännbara fraktionen. Avfallsförbränning sker med energiutnyttjande antingen i form av värme eller i en kombination av värme och el (kräftvärmeproduktion). Svenska avfallsförbränningsanläggningar producerar varje år fjärrvärme som motsvarar värmebehovet för cirka 820 000 genomsnittliga villahushåll. Deponering sker enbart av den icke-brännbara fraktionen. Endast mycket små mängder hushållsavfall deponeras. Det är förbjudet att deponera brännbart eller organiskt avfall. Inverkan på avfallsavgiften I 57 procent av kommunerna sker behandlingen av kärl- och säckavfall som förbränning av ett blandat brännbart avfall. I dessa kommuner är den årliga avfallsavgiften för villahushåll i genomsnitt 1 895 kr, se figur 2. Resten av kommunerna - 43 procent - tillämpar en uppdelning i en matavfallsfraktion för biologisk behandling och en fraktion för förbränning. I dessa kommuner är ett villaabonnemang något dyrare, i genomsnitt 2 095 kr. I ungefär hälften av kommunerna med matavfallsinsamling från villor är uppdelningen obligatorisk, i övriga är det frivilligt. Under 2010 har ytterligare åtta kommuner infört matavfallsinsamling från hushåll. Dessa är inte medräknade i uppgifterna ovan. Biologisk behandling av matavfall från endast storkök, restauranger och butiker sker i ytterligare ett drygt 20-tal kommuner, förutom de ovan nämnda. 12
Figur 2. Behandling av hushållens kärl- och säckavfall fördelat på brännbart avfall respektive matavfall + brännbart avfall med tillhörande årlig avfallsavgift 13
6. Utförare av behandlingen På samma sätt som för insamlingen kan behandlingen av hushållens kärl- och säckavfall ske i egen regi eller med anlitande av entreprenör. Med egen regi menas i denna rapport att avfallet behandlas i egen kommunägd anläggning eller genom delägarskap i anläggning, till exempel via regionbolag. Entreprenör kan vara offentligt ägd anläggning, till exempel kommunalt eller statligt bolag alternativt privat anläggning. Förbränning med energiutvinning Det finns 31 förbränningsanläggningar i Sverige. 26 av dessa är helt kommunalt ägda via kommunalbolag. Tre anläggningar är helt privatägda, medan två är privatägda tillsammans med offentligt ägande. Förbränning i egen regi sker i 20 procent av landets kommuner medan 80 procent anlitar entreprenör för förbränningen. Inverkan på avfallsavgiften Den genomsnittliga avfallsavgiften är i stort sett lika i kommuner som har förbränning i egen regi och anlitar entreprenörer, 1 990 kr respektive 1 970 kr, se figur 3. Figur 3. Förbränning av hushållsavfallet fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll 2009 14
Biologisk behandling av utsorterad matavfallsfraktion I Sverige finns det idag ett hundratal anläggningar som tar emot och behandlar källsorterat bioavfall för kompostering, cirka 25 av dessa behandlar källsorterat matavfall. Resterande anläggningar behandlar enbart park- och trädgårdsavfall. Det finns cirka 20 rötningsanläggningar för behandling av källsorterat bioavfall, till exempel avfall från livsmedelsindustri, jordbruk, slakteri och matavfall från hushåll, restauranger och butiker. Av de kommuner som har separat matavfallsinsamling är det drygt hälften - 54 procent - som anlitar entreprenör för behandling av matavfallet och resterande del- 46 procent - behandlar matavfallet i egen regi. Det kan vara i egen anläggning eller genom delägarskap i anläggning. Den vanligaste behandlingsformen är kompostering, men rötning är på stark frammarsch. Flera kommuner behandlar både med kompostering och med rötning. Figur 4. Biologisk behandling av hushållsavfallet fördelat på egen regi och entreprenör med tillhörande årlig avfallsavgift för villahushåll 2009 Inverkan på avfallsavgiften I kommuner med biologisk behandling i egen regi är den genomsnittliga avgiften för villahushåll 2 220 kr, vilket framgår av figur 4. För de kommuner som anlitar entreprenör är avgiften i genomsnitt 1 990 kr. En förklaring till att det är dyrare med egen regi kan vara att dessa kommuner ofta varit pionjärer och investerat stora pengar i anläggningen. 15
16
Bilaga I följande tabell finns för varje kommun uppgifter om insamlingen av kärl- och säckavfall utförs i egen regi eller med anlitande av entreprenör. De kommuner som samlar in källsorterat matavfall från hushåll anges i en särskild kolumn Hushåll - med (F) om insamlingen är frivillig och (O)om insamlingen är obligatorisk. Om kommunen enbart samlar in matavfall från storkök, restauranger och butiker anges detta i avsedd kolumn - Endast storkök mm. Alla uppgifter avser 2009. Några kommuner har infört matavfallsinsamling under 2010. Dessa ingår inte i underlaget, men det framgår av kolumnen med kommentarer vilka det är. Kolumnen för vanligaste behållarvolym är uppdelad i brännbar fraktion respektive matavfallsfraktion. Sifferuppgiften visar behållarvolymen i liter. En asterisk *) innebär att fraktionerna finns i samma kärl men är åtskilda i olika fack eller att olikfärgade påsar används (optisk sortering). Hämtfrekvens är på samma sätt angivna i skilda kolumner för brännbar fraktion respektive matavfallsfraktion och visar vanligaste antal hämtningar per år för respektive fraktion. 26 hämtningar innebär hämtning varannan vecka, vilket är det vanligaste. 52 innebär hämtning varje vecka, medan 13 innebär månadshämtning. Vissa kommuner tillämpar andra hämtfrekvenser. Behandling i egen regi för kompostering, rötning respektive förbränning anges med kryss (x) i respektive kolumn. Med egen regi menas i denna rapport att avfallet behandlas i egen kommunägd anläggning eller genom delägarskap i anläggning, till exempel via regionbolag. Användning av viktbaserad taxa anges i särskild kolumn med kryss (x). Därefter finns uppgift om årlig avfallsavgift, inkl. moms, för insamling av kärl- och säckavfallet från villahushåll. Avgiften avser det vanligaste abonnemanget för en- och tvåfamiljshus vid utgången av 2009 och har hämtats från statistiksystemet Avfall Web. Det innebär att det är kommunerna själva som har lagt in dessa uppgifter viss granskning, och bearbetning, har dock gjorts. Avgift markerad med gult har hämtats från Villaägarnas undersökning, eftersom dessa kommuner inte hade lagt in värde i Avfall Web. Särskilda villkor i abonnemangen, som inte framgår i tabellen, kan försvåra jämförelser mellan kommunerna. Många faktorer påverkar nivåerna på kommunens avfallsavgifter, till exempel geografi, demografi och servicegrad. I sista kolumnen framgår om kommunen har optisk sortering eller flerfackskärl samt annan (mat)nyttig information. Vissa kommuner, som ingår i kommunalförbund, gemensam nämnd eller gemensamt bolag, rapporterar inte in uppgifter för respektive kommun i Avfall Web, utan gör det samlat för förbundet eller bolaget. Nedan framgår vilka dessa är: 17
AÖS Avfallshantering Östra Skaraborg - består av Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda. Skövde har insamling i egen regi, övriga har entreprenör. Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund som består av Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. LSR Landskrona Svalövs Renhållnings AB består av Landskrona och Svalöv. Motala/Vadstena renhållningsnämnd består av Motala och Vadstena. Västra Mälardalens kommunalförbund består av Arboga, Köping och Kungsör. Dessutom rapporterar Södertälje/Nykvarn gemensamt i Avfall Web på grund av svårigheter att särskilja uppgifterna i kommunerna. 18
19
20
21
22
23
24
Rapporter från Avfall sverige 2010 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2010:01 Import of combustible waste and its impact on emissions of climate gases U2010:02 Filterteknik för fastläggning av metaller i dagvatten från sorteringsanläggningar för avfall Laborativ förstudie U2010:03 Kartläggning av IT-stöd och optimering av insamlingssystem i kommunal renhållning U2010:04 Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion - en ekonomisk bedömning U2010:05 Hantering av grovavfall i Sverige U2010:06 Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Förstudie U2010:07 Utformning av biogödsellager på svenska biogasanläggningar nulägesbeskrivning och smittskyddsrekommendationer U2010:08 Insamling av elavfall i butik U2010:09 Avfallsavgifter 2009. Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2010:01 Survey of analysis results from preservation tests on condensation water F2010:02 Mätning av totalt suspenderat material Hur påverkar salthalt och mängden sköljvatten resultatet?
Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är 16 000 personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling U2010:09 ISSN 1103-4092 Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 26 info@avfallsverige.se www.avfallsverige.se