Kartläggning Soptaxor 2009 2010
1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 3 1. Inledning 4 1.1. Fakta om kommunal avfallshantering 5 2. Hushållens möjlighet att påverka renhållningsavgiften 6 2.1. Kommuner som har viktbaserad avgift 6 3. Resultat 6 3.1. Redovisning av renhållningsavgifterna 7 3.2 Dyras och billigast renhållningsavgift - oavsett insamlingssystem 8 3.2 Dyrast och billigast renhållningsavgift - blandat avfall 9 3.3 Dyrast och billigast renhållningsavgift - källsorterat avfall 10 3.4 Störst prisökningar oavsett insamlingssystem 11 Bilaga enkätfrågor 12 För alla renhållningsavgifter se bilaga på vår hemsida www.villaagarna.se 2
2010-05-04 1. Sammanfattning och slutsatser I rapporten redovisas kommunernas vanligaste renhållningsavgifter. Vi visar också exempel på hur hushållen kan påverka sin avgift och vilken service kommunerna erbjuder. Rapporten grundas på en enkätstudie som presenteras i sin helhet i en fristående Excel bilaga. I rapportern framgår att 30 kommuner har inrättat s.k. viktbaserad avgift, vilket innebär att kärlet eller säcken vägs vid tömning och att hushållen betalar för hur många kilo avfall de slänger. Detta system skapar drivkrafter att minska mängden avfall genom att t.ex. källsortera, hemkompostera och en mer övervägd konsumtion. Hushållen får möjlighet att påverka sina kostnader samtidigt som miljöbelastningen minskar. Enligt Villaägarnas Riksförbund bör fler kommuner införa prismodeller som ökar individens valfrihet, gynnar privatekonomin och stimulerar miljöarbetet. Kommunerna bör utforma sina renhållningsavgifter med en lägre fast avgift och en högre rörlig. Det viktiga är att hitta rätt balans mellan fast och rörlig avgift så att kostnaderna täcks och individens incitament att agera med omtanke för miljön blir maximal. En viktig utgångspunkt för kommunen är att erbjuda en betydligt lägre avgift för de hushåll som vill minska mängden avfall. I korthet 92 kommuner har höjt renhållningsavgiften. Lomma har höjt avgiften mest med 29 procent. Sigtuna har sänkt avgiften mest med 36 procent. Kils kommun har högst avgift med 3 177 kr i per år. Kumla kommun har lägst avgift med 810 kr per år. Den genomsnittliga renhållningsavgiften är 1 984 kr per år. I 85 procent av kommunerna kan hushållen dela kärl med en eller flera grannar. I 60 procent av kommunerna kan hushållen välja mindre kärl. I 77 procent av kommunerna kan hushållen få hämtning mer sällan. 3
Lommas prisökning beror på att kommunen har förbättrat servicen i form av ett nytt insamlingssystem för sortering av förpackningsavfall och tidningar vid tomtgränsen. Sigtunas sänkning beror på att ett glesare tömningsintervall har införts i kombination utsortering av matavfall. Metod och avgränsningar Rapporten baseras på en enkätstudie som har skickats ut till samtliga kommuner, kommunala, regionala och privata renhållningsbolag. Enkäten skickades ut i januari och rapporten har sammanställts under april månad. Totalt finns 273 kommuner representerade i undersökningen. Enkätfrågorna finns i en bilaga i slutet av rapporten. I undersökningen redovisar vi småhushållens vanligaste renhållningsavgift. Det innebär att det kan finnas dyrare och billigare avgifter, samt andra abonnemang. De kommuner som har behovsanpassad insamling och/eller viktbaserad renhållningsavgift har fått ange ett genomsnittligt kilopris samt vikt och hämtningsintervall. 1. Inledning En kommun är skyldig att samla in och ta hand om allt hushållsavfall (frånsett förpackningsavfall och tidningar, vilket är näringslivets ansvar). Kommunen har därför rätt att ta ut en renhållningsavgift av hushållen. Avgiftens storlek bestäms av kommunfullmäktige och får som högst vara ett belopp som täcker nödvändiga planerings-, kapital- och driftkostnader för renhållningen (självkostnadsprincipen). Renhållningsavgifterna skiljer sig mycket mellan kommunerna, vilket främst beror på vilken service kommunerna erbjuder, och under vilka förutsättningar kommunen bedriver sin verksamhet (kommunens storlek, befolkningstäthet etc.). 4
1.1. Fakta om kommunal avfallshantering Kommunernas benämning på olika tjänster varierar, och kan i viss mån tolkas olika beroende på hur kommunerna har valt att organisera sin avfallshantering. I vår undersökning har vi valt att göra följande definitioner: Blandat avfall/restavfall: allt hushållsavfall läggs i ett kärl eller i en säck. Källsorterat avfall: All form av sortering vid källan, t ex. matavfall och brännbart avfall i var sitt kärl. Hemkompostering: matavfall komposteras på tomten och övrigt hushållsavfall läggs i ett kärl eller i en säck. Behovsanpassad insamling: hushållet betalar för antalet registrerade tömningar. Hushållet kan välja att få kärl/en tömt t ex en gång i veckan eller en gång per månad. Viktbaserad insamling: mängden avfall vägs av sopbilen vid tömning. Hushållet betalar per kilo avfall. Grindnära insamling av hushållsavfall och förpackningsavfall (vid tomtgränsen): kärlet har olika fack för utsortering av t ex tidningar, glas, plast och metallförpackningar. Allt utsorterat avfall hämtas tillsammans med det övriga hushållsavfallet. Optisk sortering: hushållsavfallet sorteras i färgade påsar som läggs kärlet. Påsarna sorteras senare ut på optiskt väg vid en behandlingsanläggning. Grovavfall och farligt avfall Grovavfall är skrymmande föremål som inte ryms i ett kärl eller i en säck, t ex möbler, vitvaror och metallskrot. Detta avfall kan i regel lämnas gratis på kommunens bemannade återvinningscentraler. I vissa kommuner hämtas grovavfallet mot en extra avgift vid tomtgränsen. I somliga kommuner ingår denna tjänst i renhållningsavgiften i varierad omfattning. Farligt avfall är exempelvis kemikalier och el-avfall, som lämnas vid en återvinningscentral eller miljöstation. 5
2. Hushållens möjlighet att påverka renhållningsavgiften I många kommuner är det möjligt att sänka renhållningsavgiften. De vanligaste sätten är att hushållen ansöker om att få ett mindre kärl, få hämtning mer sällan och/eller dela kärl med en eller flera grannar. I 60 procent av kommunerna (155 av 273) kan hushållen få ett mindre kärl. I 77 procent av kommunerna (207 av 273) kan hushållen få hämtning mer sällan. I 85 procent av kommunerna (233 av 273) kan hushållen dela kärl med en eller flera grannar. Det förekommer också att kommuner har s.k. viktbaserad avgift, vilket innebär att kärlet vägs av sopbilen vid tömning och att hushållen betalar för hur många kg avfall de lägger i kärlet/säcken. Denna form av avfallshanteringssystem ger hushållen tydliga incitament att minska mängden avfall genom att t.ex. källsortera och hemkompostera. Enligt en studie genomförd av Luleå tekniska universitet har viktbaserad avgift flera fördelar. Detta eftersom insamlingssystemet direkt belönar de hushåll som minskar mängden avfall med en lägre avgift. Det har bidragit till att kommuner som har viktbaserad avgift generellt har lägre avfallsmängder i kärlen och säckarna. Studien pekar också på att hushållen accepterar avgiften och upplever den som rättvis 1. 2.1. Kommuner som har viktbaserad avgift 2 Borgholm Mönsterås Ulricehamn Vilhelmina Danderyd Mörbylånga Umeå Linköping Eda Nordmaling Vaggeryd Sundsvall Emmaboda Nybro Varberg Haparanda Partille Ånge Härryda Robertsfors Göteborg Kalix Skurup Gotland Kramfors Sollentuna Örnsköldsvik Lerum Storuman Katrineholm 1 Avfall Sverige, rapport U2009:09 Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel. 2 Kommuner som tillämpade viktbaserad avgift 2007 enligt rapporten U2009:09 viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel. Villaägarnas Riksförbund har kompletterat underlaget. Gotland införde viktavgift under 2009. Örnsköldsvik inför viktbaserad avgift under 2010. Göteborg har viktavgift i vissa områden. 6
3. Resultat I undersökningen redovisar vi vad de flesta småhusägare får betala för sin sophämtning, oavsett tjänstens omfattning. Vi vill understryka att avgifternas storlek bör ses mot bakgrund av vilken service som erbjuds, och i övrigt under vilka förutsättningar kommunerna bedriver sin verksamhet. En jämförelsevis hög avgift kan innebära att kommunen t ex har fler återvinningscentraler med längre öppettider och mer personal. De kan också erbjuda ett miljömässigt bättre system för sortering och insamling av hushållsavfall och tätare insamlings turer. Det finns alltså en mängd faktorer som påverkar renhållningsavgiftens storlek. Trots olika servicegrad och förutsättningar är det viktigt att avgifterna alltid är motiverade utifrån de faktiska kostnaderna och konsumenternas behov. Det finns därför enligt vår mening skäl till att redovisa avgifterna utifrån ett konsumentperspektiv. En sådan redovisning kan tänkas bidra till att öka den allmänna kunskapen och vara behjälplig inom avfallsområdet. 3.1. Redovisning av renhållningsavgifterna Renhållningsavgifterna i tabellerna nedan redovisas på olika sätt. De två första tabellerna anger de dyraste och billigaste renhållningsavgifterna oavsett insamlingssystem. Övriga tabeller redovisar avgifterna fördelat på blandat respektive källsorterat avfall. Gemensamt för alla tabeller är att det är kommunens vanligaste renhållningsavgift. Det kan alltså finnas dyrare och/eller billigare avgifter. 7
3.2 Dyras och billigast renhållningsavgift - oavsett insamlingssystem I Kils kommun hamnar årsavgiften på 3 177 kr, vilket gör dem till dyrast i landet. Billigast är det i Kumla där ett villahushåll betalar 810 kr per år för att få sina sopor hämtade. Dyrast renhållningsavgift 2010 Kommun 2009 2010 2009 jfr 2010 Abonnemang* Hämtningsintervall Avgift Avgift Kil 3 177 3 177 0 % Källsorterat Varannan och fjärde vecka Älvdalen 2 980 2 980 0 % Källsorterat Var fjärde vecka Arjeplog 2 683 2 815 5 % Blandat Varannan vecka Västerås 2 811 2 811 0 % Källsorterat Varannan vecka Fagersta 2 677 2 802 5 % Källsorterat Varannan vecka Öckerö 2 799 2 799 0 % Blandat Varje vecka Göteborg 2 788 2 788 0 % Blandat Varje vecka Söderköping 2 696 2 777 3 % Källsorterat Varannan vecka Gagnef 2 642 2 775 5 % Källsorterat Varannan vecka Ljusnarsberg 2 614 2 770 6 % Blandat Kärl 1: 13ggr, Kärl 2: 26ggr * Blandat avfall: Ett kärl eller en säck. Källsorterat avfall: Två kärl eller fler, t ex ett för matavfall och ett för brännbart avfall. Tabellen ovan har justerats 2010-06-03 pga. att Waldemarsviks kommun uppgivit felaktiga uppgifter. Billigast renhållningsavgifter 2010 Kommun 2009 2010 2009 jfr 2010 Abonnemang* Hämtningsintervall Avgift Avgift Kumla 810 810 0 % Blandat Varannan vecka Orust 843 868 3 % Källsorterat Var fjärde vecka Lidköping 1 079 1 090 1 % Blandat Varje vecka Hylte 1 069 1 104 3 % Blandat Varannan vecka Hallsberg 1 180 1 180 0 % Blandat Varannan vecka Upplands Väsby 1 200 1 200 0 % Blandat Varannan vecka Laxå 1 200 1 250 4 % Blandat Varannan vecka Malmö 1 191 1 294 9 % Blandat Varannan vecka Burlöv 1 191 1 294 9 % Blandat Varannan vecka Mjölby 1 306 1 306 0 % Blandat Varannan vecka * Blandat avfall: Ett kärl eller säck. Källsorterat avfall: Två kärl eller fler, t ex ett för matavfall och ett för brännbart avfall. 8
3.2 Dyrast och billigast renhållningsavgift - blandat avfall Totalt har 63 procent av kommunerna (172 av 273) hämtning av blandat avfall. Arjeplog och Kumla är dyrast respektive billigast. Dyrast renhållningsavgifter för blandat avfall 2010 Kommun 2009 2010 2009 jfr 2010 Hämtningsintervall Avgift Avgift Arjeplog 2 683 2 815 5 % Varannan vecka Öckerö 2 799 2 799 0 % Varje vecka Göteborg 2 788 2 788 0 % Varje vecka Ljusnarsberg 2 614 2 770 6 % Varannan vecka Mölndal 2 723 2 723 0 % Varje vecka Strömstad 2 685 2 685 0 % Varje vecka Bräcke 2 238 2 651 18 % Varannan vecka Solna 2 600 2 600 0 % Varje vecka Värmdö 2 593 2 593 0 % 31gg/år Kiruna 2 566 2 566 0 % Varannan vecka *Blandat avfall: Soporna läggs i ett kärl eller säck. Tabellen ovan har justerats 2010-06-03 pga. att Waldemarsviks kommun uppgivit felaktiga uppgifter. Billigast renhållningsavgifter för blandat avfall 2010 Kommun 2009 2010 2009 jfr 2010 Hämtningsintervall Avgift Avgift Kumla 810 810 0 % Varannan vecka Lidköping 1 079 1 090 1 % Varje vecka Hylte 1 069 1 104 3 % Varannan vecka Hallsberg 1 180 1 180 0 % Varannan vecka Upplands Väsby 1 200 1 200 0 % Varannan vecka Laxå 1 200 1 250 4 % Varannan vecka Malmö 1 191 1 294 9 % Varannan vecka Burlöv 1 191 1 294 9 % Varannan vecka Mjölby 1 306 1 306 0 % Varannan vecka Timrå 1 308 1 308 0 % Varannan vecka *Blandat avfall: Soporna slängs i ett kärl eller säck. 9
3.3 Dyrast och billigast renhållningsavgift - källsorterat avfall Hämtning av källsorterat avfall förekommer i 36 procent av kommunerna (98 av 273). Kils kommun har högst renhållningsavgift och Orust kommun har lägst. Dyrast renhållningsavgifter för källsorterat avfall 2010 Kommun 2009 2010 2009 jfr 2010 Hämtningsintervall Avgift Avgift Kil 3 177 3 177 0 % 2 v matavfall/4 v brännbart Älvdalen 2 980 2 980 0 % Var fjärde vecka Västerås 2 811 2 811 0 % Varannan vecka Fagersta 2 677 2 802 5 % Varannan vecka Söderköping 2 696 2 777 3 % Varannan vecka Gagnef 2 642 2 775 5 % Varannan vecka Lysekil 2 635 2 750 4 % Varannan vecka Surahammar 2 750 2 750 0 % Varannan vecka Sala 2 743 2 743 0 % Varje vecka Örkelljunga 2 738 2 738 0 % Kärl 1: 13ggr, Kärl 2: 26ggr Källsorterat avfall: Två kärl eller fler t ex ett för matavfall och ett för brännbart avfall. Billigast renhållningsavgifter för källsorterat avfall 2010 Kommun 2009 2010 2009 jfr 2010 Hämtningsintervall Avgift Avgift Orust 843 868 3 % Var fjärde vecka Norsjö 1 303 1 336 3 % Varannan vecka Smedjebacken 1 234 1 343 9 % Var fjärde vecka Mark 1 325 1 350 2 % Varannan vecka Sigtuna 2 198 1 399-36 % Varannan vecka Svenljunga 1 384 1 426 3 % Var fjärde vecka Järfälla 1 490 1 463-2 % Ca 30 ggr/år Vetlanda 1 400 1 470 5 % Varannan vecka Övertorneå 1 404 1 488 6 % Varannan vecka Lindesberg 1 503 1 503 0 % Varannan vecka Källsorterat avfall: Två kärl eller fler t ex ett för matavfall och ett för brännbart avfall. 10
3.4 Störst prisökningar oavsett insamlingssystem Kommun 2009 jfr 2010 2009 2010 Hämtningsintervall Abonnemang* Avgift Avgift Lomma 29 % 1 944 2 512 Varannan vecka Källsorterat Vilhelmina 21 % 1 411 1 703 Varannan vecka Blandat Bräcke 18 % 2 238 2 651 Varannan vecka Blandat Örnsköldsvik 17 % 1 450 1 692 Varannan vecka Blandat Sundsvall 12 % 1 680 1 880 Ca 19 ggr Källsorterat Kungsbacka 11 % 1 329 1 470 Varannan vecka Blandat Haparanda 10 % 1 850 2 039 - Blandat Ludvika 10 % 1 560 1 716 Varannan vecka Blandat Dorotea 10 % 2 041 2 245 Varannan vecka Blandat Enköping 10 % 2 326 2 554 Varannan vecka Källsorterat Totalt har 92 kommuner höjt renhållningsavgiften. 20 kommuner har höjt sin avgift med 7 procent eller mer. Lomma kommun har höjt renhållningsavgiften med hela 29 procent. Lomma kommun har infört grindnära insamling av förpackningsavfall och tidningar, vilket har bidragit till en merkostnad. 11
Bilaga enkätfrågor 1. Är ert VANLIGASTE abonnemang behovsanpassad hämtning och/eller viktbaserad renhållningsavgift? 2. Vilket av följande alternativ har ni? Enbart viktbaserad renhållningsavgift Enbart behovsanpassad hämtning Viktbaserad renhållningsavgift och behovsanpassad hämtning Annat 3. Vilket av följande alternativ har ni? Ett kärl - hämtning av blandat avfall Två kärl - hämtning av blandat avfall och matavfall Annat 4. Ange total årskostnad inklusive grundavgift och moms Om ja på fråga 1 Ange vilken genomsnittsvikt- och kilopris ni har använt Ange vilket genomsnittligt hämtningsintervall ni har använt Om nej på fråga 1 5. Vilket abonnemang är vanligast i er kommun för småhus? Blandat avfall Källsorterat avfall (t.ex. matavfall och brännbart, eller brännbart och förpackningsavfall) Annat 6. Ange hämtningsintervallet för er vanligaste renhållningsavgift Hämtning varje vecka Hämtning varannan vecka Hämtning var fjärde vecka Annat 7. Ange total årskostnad inklusive grundavgift och moms för er vanligaste renhållningsavgift 8. Ange storlek på kärl/säck som prisuppgifterna avser 9. Vilka andra abonnemang har ni för småhus? Inga andra abonnemang Blandat avfall 12
Källsorterat avfall (t.ex. matavfall och brännbart, eller brännbart och förpackningsavfall) Hemkompostering och hämtning av brännbart avfall) Behovsanpassad hämtning Viktbaserad hämtning Behovsanpassad och viktbaserad hämtning Annat 10. Kan småhusägaren sänka sina kostnader genom att få hämtning mer sällan än var 14:e dag? 11. Kan småhusägaren sänka sin kostnad genom att välja ett mindre kärl/säck? 12. Kan småhusägaren sänka sin kostnad genom att dela kärl/säck med granne? 13. Tillämpas gångavståndstillägg? 15. Har ni grindnära insamling av grovavfall från småhus? Om ja på fråga 15 16. Markera de alternativ som passar in på er kommun Insamling av grovavfall ingår någon gång per år i årsavgiften Grovavfall kan samlas in grindnära mot extra avgift vid småhus Om insamling ingår i årsavgiften 17. Hur många fria hämtningar av grovavfall ingår per år i renhållningsavgiften? Om nej på fråga 15 18. Har kommunen planer på att införa grindnära insamling av grovavfall? 19. Har ni grindnära insamling av farligt avfall från småhus? 13
Om ja på fråga 19 Markera de alternativ som passar in på er kommun Insamling av farligt avfall ingår någon gång per år i årsavgiften Farligt avfall kan samlas in mot extra avgift vid småhus Om insamling ingår i årsavgiften 20. Hur många fria hämtningar av farligt avfall ingår per år i renhållningsavgiften? Om nej på fråga 19 21. Har kommunen planer på att införa grindnära insamling av farligt avfall? 22. Har ni grindnära insamling av trädgårdsavfall från småhus? Markera de alternativ som passar in på er kommun Grindnära insamling av trädgårdsavfall ingår någon gång per år i årsavgiften Trädgårdsavfall kan samlas in grindnära vid småhus mot en tilläggsavgift i renhållningsavgiften Om insamling ingår i årsavgiften Hur många fria hämtningar av trädgårdsavfall ingår per år i renhållningsavgiften? Om nej på fråga 22 23. Har kommunen planer på att införa grindnära insamling av trädgårdsavfall? 24. Vilka av följande avfallsslag kan lämnas utan kostnad vid återvinningscentral? Grovavfall Farligt avfall Trädgårdsavfall Inget av alternativen 14