PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI



Relevanta dokument
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Indikatornamn/-rubrik

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Miljöredovisning 2014

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Lönsamma åtgärder i företag. Informationsbroschyr om energieffektivisering i företag

Varifrån kommer elen?

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Energi- och klimatstrategi

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Energigas en klimatsmart story

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Energiläget 2018 En översikt

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Energi. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Energihushållning. s i handboken

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Haparanda kommun

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Energimyndigheten.

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Energiöversikt Överkalix kommun

Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Bräcke kommun

Energisituation idag. Produktion och användning

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Energikontor Värmland

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Energiöversikt Kiruna kommun

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Eftermiddagens program

Energistrategi en kortversion

Energiläget En översikt

Klimat- bokslut 2010

Fjärrvärme och fjärrkyla

Energieffektivisering

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Energiförbrukning 2010

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

För lite eller för mycket olja?

Har du koll på ditt företags energianvändning? STÄRK DITT FÖRETAG MED EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet

Statliga stöd för restvärmeprojekt - Klimatklivet och några andra stöd

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

framtider Energisystemet 2020

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING

Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar. Att minska mängden växthusgaser och samtidigt trygga framtidens energi.

Basindustrin finns i hela landet

Förnybarenergiproduktion

Stöd för energikartläggning. Ekonomiskt stöd till små och medelstora företag för att genomföra en energikartläggning. Få koll på energin i företaget!

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Transkript:

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken släpper ut 2,5 ton. Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Runt 30 procent av utsläppen av växthusgaser i Sverige kommer från energisektorn. Det innebär totalt 25 miljoner ton utsläpp per år, vilket motsvarar 2,5 ton per person. En stor del av utsläppen kommer från uppvärmning och elanvändning i byggnader. Idag har den mesta av den inhemska oljeanvändningen till byggnader och bostäder fasats ut, men trots detta används mycket fossila bränslen (olja och kol) för att framställa elvärme till våra bostäder. Vad gäller elanvändningen produceras i Sverige nästintill fossilfri elenergi. Men vi importerar även el från Danmark, Tyskland och Polen, där elenergin framställs till största delen med kol- och oljekraft, vilket innebär påverkan även på klimatet i Sverige.

Utsläpp av växthusgaser i Karlstad 10% 3% 5% 25% 2% 7% 8% 21% 18% 1% Energiförsörjning Energiförsörjning, el Ind. Processer, freoner mm Mat (import 80 %) Konsumtion Jordbruk Avfall och avlopp Transporter Transporter, utrikes flyg Arbetsfordon Hållbar nivå Energisektorn i Karlstad bidrar totalt med 200 000 ton växthusgaser per år, vilket innebär att varje Karlstadsbo släpper ut 2,3 ton Källa: RUS, Regional utsläppsstatistik 2008 I Karlstad kommer cirka 27 procent av utsläppen av växthusgaser från energisektorn (de röda och orangea fälten i diagrammet). Det innebär nästan 200 000 ton per år, vilket motsvarar 2,3 ton per person. Kommentar till diagrammet Utsläpp av växthusgaser i Karlstad: Energi 27 procent Energiförsörjning, el, 21 procent: Den största delen av utsläppen från energiförsörjningen står elen för. Elanvändning ger upphov till koldioxidutsläpp, dock inte när vi konsumerar den här i Karlstad. Utsläppen sker till exempel när fossila bränslen används vid elproduktion, till exempel med kol- och oljekraft i andra länder. Elanvändningen i Karlstad värderas därför med 200 gram fossilt koldioxid per kilowattimme. Karlstads elanvändning på 776 GWh ger därför ett utsläpp på 155 000 ton koldioxid per år. Övrig energiförsörjning, 5 procent: Här ingår främst den lilla del eldningsolja som fortfarande används i Karlstad. Utvecklingen för tårtbiten är starkt minskande främst på grund av fjärrvärmeanslutningar och utbyte till värmepumpar. Många villor har bytt till miljövänligare uppvärmningsformer och flera industrier som var användare av olja har upphört. Mellan åren 2001 och 2008 var minskningen i Karlstad 75 procent, motsvarande tid var minskningen i Sverige cirka 30 procent. Trenden är fortsatt minskande. Industriella processer, 1 procent: Mycket liten och minskande andel av de få industrier vi har i Karlstad. Utsläppen består främst av freoner.

Energianvändning i Karlstad Relativt liten energianvändning. Få industrier, mycket tjänsteverksamhet och offentlig verksamhet. Eldningsoljan ersätts av fjärrvärme, värmepumpar och pellets. Mål att minska utsläppen av växthusgaser från energisektorn med 25 procent senast 2020 I Karlstad använder vi lite mindre energi jämfört med andra kommuner av samma storlek. Det beror främst på att vi har få energislukande industrier och istället har mycket tjänsteverksamhet och offentlig verksamhet som i jämförelse inte kräver så mycket energi. Energitillförseln till småhus, lägenheter, industrier och offentlig sektor minskar för varje år genom effektiviseringar. Den privata tjänstesektorn (affärer, köpcentra, kontor med flera) ökar sin energianvändning, framför allt behovet av el, år för år. I Sverige är den genomsnittliga elförbrukningen per svensk och år cirka 16 000 kwh medan Karlstadsbons förbrukning uppgår till 9 200 kwh. Förbrukningen av el var som högst i slutet av 1990- talet och har därefter minskat något varje år trots växande folkmängd. Eldningsoljan håller på att fasas ut i Karlstad och ersätts i stället av fjärrvärme, värmepumpar och pellets. Vi använder mycket fjärrvärme och fortsätter också att bygga ut våra fjärrvärmenät, inte bara i Karlstad utan även i Skåre, Molkom och Väse. Den totala energianvändningen minskar också tack vare att nya värmeanläggningar utnyttjar energin bättre. Energimål för Karlstad Miljö- och klimatstrategin är det samlade styrdokumentet inom miljöområdet och antogs av kommunfullmäktige i september 2011. Det finns två viktiga energimål för Karlstad i det dokumentet: 1. Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn i Karlstad som geografiskt område ska minska med 25 procent mellan 2008 och 2020. 2. Elanvändningen i Karlstad ska minska med 5 procent från 2008 till 2015, och med 10 procent från 2008 till 2020 För att lyckas med målen behöver alla karlstadbor, företag och alla andra verksamheter bidra.

Rubrik Källa: Är oljan slut snart? Det som är på väg att ta slut är den billiga och lättåtkomliga oljan. Olja finns det gott om, men all olja är inte enkel och billig att utvinna. För att det ska vara värt att hämta olja ur marken måste den vinst som oljan ger vara högre än kostnaden för att utvinna den. Det är exempelvis mycket dyrare och mer riskabelt att utvinna olja som finns under havsbotten på djupt hav än olja som ligger nära markytan på land. Alla oljefält följer i princip samma utveckling. Produktionen ökar tills dess att omkring hälften av oljan i fältet är tömt och produktionen når sin topp. Därefter minskar mängden olja som kan pumpas upp ur fältet tills dess att det är så lite kvar att det inte längre lönar sig att pumpa upp mer. När oljeproduktionen når sin topp inträffar det som brukar beskrivas som peak oil (oljetoppen). Peak oil Kurvan i diagrammet visar i vilken takt som oljan har pumpats upp ur jorden sedan 1950. Allteftersom nya fyndigheter minskar, blir det svårare att behålla produktionstakten. Allt fler experter hävdar att vi nu har uppnått så kallad peak oil, det vill säga den nivån då den maximala oljeproduktionen är uppnådd. Därefter kommer tillgången på olja att minska. Att denna punkt förr eller senare kommer att inträffa är oemotsägligt eftersom oljan är en ändlig resurs. Flera bedömare menar att peak oil redan har passerats, medan andra bedömare menar att den inträffar inom en snar framtid. När exakt det händer är omdebatterat, men inte att det kommer att inträffa.

Glappet mellan utbud och efterfråga Källa: IEA, The International Energy Agency Glappet mellan oljeproduktion och människans behov av olja Oljeproduktionen räcker inte till för att täcka energibehovet och värre blir det på lång sikt då efterfrågan på olja kommer att öka markant, samtidigt som oljeproduktionen minskar. För varje ny liter olja som upptäcks idag förbrukas fyra liter. Dessutom upptäcks allt mindre ny olja på jorden och det mesta av den olja som återstår är inte tillräckligt enkel, varken ekonomiskt eller energimässigt, att utvinna på ett sätt så att lönar sig att pumpa upp den. Sammantaget betyder detta att glappet mellan oljeproduktion och människans behov av olja och energi kommer att öka, se diagrammet. Konsekvenserna av glappet är svåra att greppa, men det blir säkert fortsatt ökande oljepriser och kanske på lång sikt till och med ransoneringar av olika oljeprodukter. För att motverka de negativa följderna behövs en rad olika insatser såväl lokalt och globalt som på kort och lång sikt. Att effektivisera vår energianvändning och minska vårt oljeberoende genom att använda mer förnyelsebara energikällor är en insats som hjälper till att motverka negativa följder.

Energiarbetet på arbetsplatsen Råd och starthjälp - Energi- och klimatrådgivaren Kartlägg energin Ekonomiskt stöd för energieffektivisering Miljödiplomering Källa: Energikontor Värmland Vill du komma igång med företagets energiarbete? Eller har du kanske redan gjort en del och vill komma vidare? Här får du några bra tips! Råd och starthjälp - Energi- och klimatrådgivaren Energi- och klimatrådgivaren ger råd om hur ditt företag kan sänka driftskostnaderna för energi och minska verksamhetens klimatpåverkan. I Karlstad finns Energi- och klimatrådgivaren på Rådrummet, dit både företag och privatpersoner kan vända sig för opartisk och kostnadsfri rådgivning Kartlägg energin Första steget i energiarbetet är att ta reda på hur mycket energi företaget använder. Det är bra att se svart på vitt hur mycket energi företaget förbrukar och vad det kostar. Energi- och klimatrådgivaren ger tips om hur du kan gå tillväga för att göra en energikartläggning. Ekonomiskt stöd för energieffektivisering 1. Energikartläggningscheck: Hos Energimyndigheten finns ett ekonomiskt stöd, som kallas energikartläggningscheck, att söka om du vill kartlägga företagets energianvändning. Stödet kan sökas till och med år 2014. 2. Konsultcheckar: Hos Länsstyrelsen finns ett annat ekonomsikt stöd att söka till företagets energiarbete. Du kan få bidrag i form av en så kallad konsultcheck för investeringar som gör ditt företag mer energieffektivt. Miljödiplomering Små och medelstora företag i Karlstad och Värmland kan få ett miljödiplom om de arbetar med miljödiplomering. Ett miljödiplom är ett sätt att visa kunder, anställda och allmänhet att företaget tar ansvar och ständigt förbättrar sitt energi- och miljöarbete. Mer information på karlstad.se/miljodiplomering Källa: Energikontor Värmlands hemsida