Hundar katter och andra sällskapsdjur 2012 en SCB-undersökning Kontaktperson: Ann-Marie Karlsson Enhet: Statistikenheten e-postadress: statistik@jordbruksverket.se Datum: 2013-03-04 Kort beskrivning av statistiken: Syftet med denna undersökning är att ge en bild av nuläget vad gäller hundar, katter och andra sällskapsdjur i de svenska hushållen samt visa på de förändringar som skett sedan 2006 då undersökningen genomfördes senast. Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde undersökningen på uppdrag av Agria Djurförsäkring, Jordbruksverket, Royal Canin och Svenska Kennelklubben (SKK) under hösten 2012. Undersökningens resultat speglar de förhållanden som rådde den 21 september 2012. Förklaring till eventuella begrepp: Undersökningsledare vid Statistiska centralbyrån har varit Daniel Persson och kontakt vid Svenska Kennelklubben har varit Carina Jägrén. I undersökningen ingick 20 000 personer av Sveriges befolkning. Insamling skedde via en webblankett och en pappersblankett. Dessutom skedde en bortfallsstudie genom telefonintervjuer till vissa ickesvarande. För ytterligare information om hur undersökningen genomfördes hänvisas till den tekniska rapporten i slutet av denna rapport.
Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012
2(33) Innehållsförteckning 2 1. Allmän information 3 1.1 Teckenförklaring 3 2. Resultat 4 2.1 Antal hundar och katter 4 Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter samt antal hushåll med hund och katt 4 2.2 Regional fördelning 5 Tabell 2.2.1 Antal hundar efter länsgrupper (NUTS2) 5 Tabell 2.2.2 Antal katter efter länsgrupper (NUTS2) 5 Tabell 2.2.3 Andel hushåll med hund efter länsgrupper (NUTS2) 6 Tabell 2.2.4 Andel hushåll med katt efter länsgrupper (NUTS2) 6 Tabell 2.2.5 Antal hundar per hushåll med hund efter länsgrupper (NUTS2) 7 Tabell 2.2.6 Antal katter per hushåll med katt efter länsgrupper (NUTS2) 7 Tabell 2.2.7 Antal hundar per 1000 invånare efter länsgrupper (NUTS2) 8 Tabell 2.2.8 Antal katter per 1000 invånare efter länsgrupper (NUTS2) 8 2.3 Fördelning efter typ av hushåll 9 Tabell 2.3.1 Antal hundar efter typ av hushåll 9 Tabell 2.3.2 Antal katter efter typ av hushåll 9 Tabell 2.3.3 Andel hushåll med hund efter typ av hushåll 10 Tabell 2.3.4 Andel hushåll med katt efter typ av hushåll 10 Tabell 2.2.5 Antal hundar per hushåll med hund efter typ av hushåll 11 Tabell 2.2.6 Antal katter per hushåll med katt efter typ av hushåll 11 2.4 Ålder m.m. för hund och katt 12 Tabell 2.4.1 Åldersfördelning och medelålder för hundar 12 Tabell 2.4.2 Åldersfördelning och medelålder för katter 12 Tabell 2.4.3 Könsfördelning för hundar och katter 2012 13 Tabell 2.4.4 Andel hundar och katter med veterinärvårdsförsäkring 13 Tabell 2.4.5 Andel katter efter typ av vistelse 2012 13 Tabell 2.4.6 Kastrering/sterilisering av hundar och katter 2012 14 Tabell 2.4.7 Stamtavla, ID-märkning och ägarregistrering av hundar och katter 2012 14 2.5 Andra sällskapsdjur 15 Tabell 2.5.1 Andel hushåll med andra sällskapsdjur 2012 15 Tabell 2.5.2 Andel hushåll med hund, katt och andra sällskapsdjur 15 Tabell 2.5.3 Antal hushåll med andra sällskapsdjur 16 Tabell 2.5.4 Antal kaniner och marsvin efter länsgrupper 2012 (NUTS2) 16 Tabell 2.5.5 Antal hamstrar och fåglar efter länsgrupper 2012 (NUTS2) 17 Figur 1. Antal hundar efter länsgrupper (NUTS2) 17 Figur 2. Antal katter efter länsgrupper (NUTS2) 18 Figur 3. Andel hushåll med hund efter länsgrupper (NUTS2) 18 Figur 4. Andel hushåll med katt efter länsgrupper (NUTS2) 18 Figur 5. Antal hundar per 1000 invånare efter länsgrupper (NUTS2) 19 Figur 6. Antal katter per 1000 invånare efter länsgrupper (NUTS2) 19 Figur 7. Antal hundar efter typ av hushåll 19 Figur 8. Antal katter efter typ av hushåll 20 Figur 9. Antal hushåll med andra sällskapsdjur 20 3. Teknisk rapport 21
3(33) 1. Allmän information Syftet med denna undersökning är att ge en bild av nuläget vad gäller hundar, katter och andra sällskapsdjur i de svenska hushållen samt visa på de förändringar som skett sedan 2006 då undersökningen genomfördes senast. Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde undersökningen på uppdrag av Agria Djurförsäkring, Jordbruksverket, Royal Canin och Svenska Kennelklubben (SKK) under hösten 2012. Undersökningens resultat speglar de förhållanden som rådde den 21 september 2012. Undersökningsledare vid Statistiska centralbyrån har varit Daniel Persson och kontakt vid Svenska Kennelklubben har varit Carina Jägrén. I undersökningen ingick 20 000 personer av Sveriges befolkning. Insamling skedde via en webblankett och en pappersblankett. Dessutom skedde en bortfallsstudie genom telefonintervjuer till vissa ickesvarande. För ytterligare information om hur undersökningen genomfördes hänvisas till den tekniska rapporten i slutet av denna rapport. 1.1 Teckenförklaring.. Uppgift för osäker för att anges
4(33) 2. Resultat Nedan redovisas resultaten från undersökningen 2012 med jämförelser med resultaten från 2006 års undersökning. 2.1 Antal hundar och katter Tabell 2.1.1 Antal hundar och katter samt antal hushåll med hund och katt År Antal hundar 784 000 (± 128 000) 729 000 (± 68 000) Antal katter 1 159 000 (± 141 000) 1 256 000 (± 151 000) Antal hushåll med hund 572 000 (± 66 000) 552 000 (± 45 000) Antal hushåll med katt 745 000 (± 80 000) 726 000 (± 28 000) Antal hushåll med hund 406 000 (± 59 000) 396 000 (± 38 000) men ej med katt Antal hushåll med katt 578 000 (± 74 000) 570 000 (± 49 000) men ej med hund Antal hushåll med hund 167 000 (± 36 000) 156 000 (± 26 000) och katt Totala antalet hushåll i 4 423 000 (± 64 000) 4 313 000 (± 73 000) landet har i denna undersökning beräknats till Inom parentes anges det 95-procentiga konfidensintervallet. Det angivna konfidensintervallet innebär att med 95 procents sannolikhet täcks det värde, som skulle ha erhållits vid en totalräkning, av detta intervall. I rapporten anges de exakta skattningarna, med undantag av tabell 2.1.1. När uppgifterna återges kan det vara lämpligt att avrunda skattningarna med avseende på konfidensintervallets storlek om inte konfidensintervallet återges samtidigt.
5(33) 2.2 Regional fördelning Tabell 2.2.1 Antal hundar efter länsgrupper (NUTS2) Län, gruppering enligt NUTS2 Antal hundar Stockholms 125 517 (± 52 138) 143 149 (± 48 245) Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 112 547 (± 30 257) 122 820 (± 26 270) Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 93 297 (± 31 460) 74 295 (± 20 232) Blekinge, Skåne 133 213 (± 51 360) 101 257 (± 17 044) Hallands, Västra Götalands 99 124 (± 19 081) 122 691 (± 24 318) Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 106 824 (± 61 628) 66 851 (± 10 448) Västernorrlands, Jämtlands 31 736 (± 8 829) 39 903 (± 9 297) Västerbottens, Norrbottens.... 58 007 (± 11 834) Hela riket 783 952 (± 128 141) 728 972 (± 68 150) Tabell 2.2.2 Antal katter efter länsgrupper (NUTS2) Län, gruppering enligt NUTS2 Antal katter Stockholms 138 451 (± 42 478) 198 632 (± 100 136) Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 242 702 (± 65 682) 230 130 (± 60 041) Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 126 652 (± 46 825) 142 086 (± 39 910) Blekinge, Skåne 236 322 (± 88 813) 215 724 (± 64 114) Hallands, Västra Götalands 206 732 (± 47 159) 248 610 (± 51 301) Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 101 292 (± 21 131) 124 983 (± 26 480) Västernorrlands, Jämtlands 48 069 (± 12 682) 44 658 (± 7 993) Västerbottens, Norrbottens 58 602 (± 29 188) 50 857 (± 12 132) Hela riket 1 158 822 (± 141 004) 1 255 681 (± 151 260)
6(33) Tabell 2.2.3 Andel hushåll med hund efter länsgrupper (NUTS2) Län, gruppering enligt NUTS2 Andel hushåll med hund, procent Stockholms 8,8 (± 2,4) 11,6 (± 3,3) Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 11,1 (± 2,4) 13,7 (± 2,6) Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 21,3 (± 5,4) 13,9 (± 3,8) Blekinge, Skåne 16,2 (± 4,2) 12,2 (± 1,7) Hallands, Västra Götalands 9,4 (± 1,8) 10,8 (± 1,9) Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 17,3 (± 6,2) 12,9 (± 2,3) Västernorrlands, Jämtlands 14,4 (± 4,0) 16,0 (± 3,5) Västerbottens, Norrbottens 19,1 (± 6,0) 19,4 (± 4,2) Hela riket 12,9 (± 1,3) 12,8 (± 1,1) Tabell 2.2.4 Andel hushåll med katt efter länsgrupper (NUTS2) Län, gruppering enligt NUTS2 Andel hushåll med katt, procent Stockholms 9,6 (± 2,4) 11,2 (± 2,6) Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 19,7 (± 4,5) 17,8 (± 2,8) Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 23,1 (± 5,3) 21,2 (± 5,2) Blekinge, Skåne 20,3 (± 4,2) 19,2 (± 3,9) Hallands, Västra Götalands 17,6 (± 3,8) 17,6 (± 3,2) Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 16,1 (± 3,6) 19,5 (± 4,1) Västernorrlands, Jämtlands 20,4 (± 4,9) 16,6 (± 3,2) Västerbottens, Norrbottens 14,6 (± 5,3) 15,4 (± 4,0) Hela riket 16,8 (± 1,5) 16,8 (± 1,3)
7(33) Tabell 2.2.5 Antal hundar per hushåll med hund efter länsgrupper (NUTS2) Län, gruppering enligt NUTS2 Antal hundar Stockholms 1,48 (± 0,28) 1,33 (± 0,18) Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 1,32 (± 0,13) 1,29 (± 0,10) Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 1,25 (± 0,16) 1,41 (± 0,20) Blekinge, Skåne 1,29 (± 0,26) 1,29 (± 0,12) Hallands, Västra Götalands 1,23 (± 0,08) 1,32 (± 0,10) Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 1,43 (± 0,27) 1,28 (± 0,08) Västernorrlands, Jämtlands 1,30 (± 0,14) 1,41 (± 0,14) Västerbottens, Norrbottens.... 1,30 (± 0,10) Hela riket 1,37 (± 0,13) 1,32 (± 0,05) Tabell 2.2.6 Antal katter per hushåll med katt efter länsgrupper (NUTS2) Län, gruppering enligt NUTS2 Antal katter Stockholms 1,49 (± 0,15) 1,92 (± 0,65) Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 1,60 (± 0,21) 1,86 (± 0,34) Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 1,57 (± 0,32) 1,76 (± 0,17) Blekinge, Skåne 1,82 (± 0,43) 1,74 (± 0,32) Hallands, Västra Götalands 1,37 (± 0,12) 1,65 (± 0,17) Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 1,45 (± 0,14) 1,58 (± 0,17) Västernorrlands, Jämtlands 1,39 (± 0,16) 1,52 (± 0,14) Västerbottens, Norrbottens 1,71 (± 0,15) 1,44 (± 0,15) Hela riket 1,56 (± 0,10) 1,73 (± 0,13)
8(33) Tabell 2.2.7 Antal hundar per 1000 invånare efter länsgrupper (NUTS2) Län, gruppering enligt NUTS2 Antal hundar Stockholms 59 (± 25) 75 (± 25) Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 71 (± 19) 78 (± 17) Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 114 (± 39) 92 (± 25) Blekinge, Skåne 94 (± 36) 77 (± 13) Hallands, Västra Götalands 52 (± 10) 66 (± 13) Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 129 (± 75) 82 (± 13) Västernorrlands, Jämtlands 86 (± 24) 103 (± 22) Västerbottens, Norrbottens.... 111 (± 22) Hela riket 82 (± 13) 79 (± 7) Tabell 2.2.8 Antal katter per 1000 invånare efter länsgrupper (NUTS2) Län, gruppering enligt NUTS2 Antal katter Stockholms 65 (± 20) 104 (± 51) Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 153 (± 41) 146 (± 38) Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands 155 (± 57) 177 (± 50) Blekinge, Skåne 167 (± 63) 164 (± 49) Hallands, Västra Götalands 109 (± 25) 134 (± 28) Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 123 (± 26) 154 (± 33) Västernorrlands, Jämtlands 131 (± 34) 115 (± 21) Västerbottens, Norrbottens 115 (± 57) 97 (± 24) Hela riket 121 (± 15) 137 (± 17)
9(33) 2.3 Fördelning efter typ av hushåll Tabell 2.3.1 Antal hundar efter typ av hushåll Typ av hushåll Antal hundar Hushåll med barn 248 799 (± 94 773) 255 072 (± 41 534) Hushåll utan barn 535 153 (± 89 679) En vuxen 126 796 (± 60 907) 112 554 (± 38 269) Mer än en vuxen 408 357 (± 67 698) 361 346 (± 41 951) Totalt 783 952 (± 128 141) 728 972 (± 68 150) Tabell 2.3.2 Antal katter efter typ av hushåll Typ av hushåll Antal katter Hushåll med barn 349 921 (± 94 773) 430 090 (± 110 907) Hushåll utan barn 808 901 (± 89 679) En vuxen 191 524 (± 60 907) 243 543 (± 73 911) Mer än en vuxen 617 376 (± 67 698) 582 048 (± 79 403) Totalt 1 158 822 (± 128 141) 1 255 681 (± 151 260)
10(33) Tabell 2.3.3 Andel hushåll med hund efter typ av hushåll Typ av hushåll Andel hushåll med hund, procent Hushåll med barn 15,5 (± 3,9) 19,3 (± 2,7) Hushåll utan barn 12,1 (± 1,4) En vuxen 5,7 (± 1,8) 5,3 (± 1,5) Mer än en vuxen 18,7 (± 2,1) 16,4 (± 1,5) Totalt 12,9 (± 1,3) 12,8 (± 1,1) Tabell 2.3.4 Andel hushåll med katt efter typ av hushåll Typ av hushåll Andel hushåll med katt, procent Hushåll med barn 19,9 (± 3,6) 22,5 (± 2,8) Hushåll utan barn 15,8 (± 1,7) En vuxen 8,6 (± 2,3) 9,3 (± 2,1) Mer än en vuxen 23,2 (± 2,5) 21,0 (± 1,9) Totalt 16,8 (± 1,5) 16,8 (± 1,3)
11(33) Tabell 2.3.5 Antal hundar per hushåll med hund efter typ av hushåll Typ av hushåll Antal hundar per hushåll med hund Hushåll med barn 1,47 (± 0,37) 1,35 (± 0,07) Hushåll utan barn 1,33 (± 0,09) En vuxen 1,34 (± 0,22) 1,29 (± 0,17) Mer än en vuxen 1,32 (± 0,10) 1,31 (± 0,08) Totalt 1,37 (± 0,13) 1,32 (± 0,05) Tabell 2.3.6 Antal katter per hushåll med katt efter typ av hushåll Typ av hushåll Antal katter per hushåll med katt Hushåll med barn 1,61 (± 0,17) 1,96 (± 0,32) Hushåll utan barn 1,54 (± 0,13) En vuxen 1,33 (± 0,12) 1,59 (± 0,25) Mer än en vuxen 1,61 (± 0,16) 1,65 (± 0,14) Totalt 1,56 (± 0,10) 1,73 (± 0,13)
12(33) 2.4 Ålder m.m. för hund och katt Tabell 2.4.1 Åldersfördelning och medelålder för hundar Åldersgrupp Fördelning i procent 0-1 år 14,4 (± 4,3) 18,5 (± 2,9) 2-5 år 37,9 (± 5,1) 36,6 (± 3,0) 6-10 år 35,3 (± 4,3) 32,5 (± 3,6) 11år eller äldre 12,4 (± 4,2) 12,3 (± 2,9) Totalt 100,0 100,0 Medelålder 5,6 (± 0,5) 5,3 (± 0,3) Tabell 2.4.2 Åldersfördelning och medelålder för katter Åldersgrupp Fördelning i procent 0-5 år 51,6 (± 5,0) 57,5 6 år eller äldre 48,4 (± 5,0) 42,5 Totalt 100,0 100,0 Medelålder.. 1 4,8 (± 0,5) 1.) Uppgift om medelålder för katter samlades inte in 2012.
13(33) Tabell 2.4.3 Könsfördelning för hundar och katter 2012 Kön Fördelning i procent Hundar Katter Tik/hona 50,6 (± 7,3) 52,6 (± 4,5) Hane 49,4 (± 7,3) 47,4 (± 4,5) Totalt 100,0 100,0 Tabell 2.4.4 Andel hundar och katter med veterinärvårdsförsäkring 2012 1 Fördelning i procent Andel hundar som är veterinärvårdsförsäkrade 76,5 (± 7,6) Andel katter som är veterinärvårdsförsäkrade 35,6 (± 5,9) 1.) År 2006 var 78,4 % av hundarna och 26,9% av katterna försäkrade. Frågan ställdes den gången "Är hunden försäkrad?" utan uppdelning på typ av försäkring. Tabell 2.4.5 Andel katter efter typ av vistelse 2012 Vistelse Andel katter i procent Huvudsak inomhus 56,8 (± 6,4) Huvudsak utomhus 43,2 (± 6,4) Totalt 100,0
14(33) Tabell 2.4.6 Kastrering/sterilisering av hundar och katter 2012 Fördelning i procent Hundar Katter Kastrerade/steriliserade 22,3 (± 4,8) 81,2 (± 4,2) Ej kastrerade/steriliserade 77,7 (± 4,8) 18,8 (± 4,2) Totalt 100,0 100,0 Tabell 2.4.7 Stamtavla, ID-märkning och ägarregistrering av hundar och katter 2012 Procent Andel hundar med stamtavla från Svenska Kennelklubben 62,0 (± 7,1) Andel katter med stamtavla 8,7 (± 2,5) Andel ID-märkta hundar (chip- eller öronmärkta) 92,4 (± 3,8) Andel ID-märkta katter (chip- eller öronmärkta) 41,3 (± 5,8) Andel ägarregistrerade hundar hos SKK eller annan 82,8 (± 4,9) Andel ägarregistrerade katter hoss SKK eller annan 28,4 (± 5,4)
15(33) 2.5 Andra sällskapsdjur Tabell 2.5.1 Andel hushåll med andra sällskapsdjur 2012 Fördelning i procent Kanin 2,8 (± 1,0) Marsvin 0,6 (± 0,1) Hamster 0,9 (± 0,5) Fågel 2,1 (± 0,6) Mus/Råtta.... Annat 3,8 (± 1,0) Tabell 2.5.2 Andel hushåll med hund, katt och andra sällskapsdjur Fördelning i procent Andel hushåll med andra sällskapsdjur 6,9 (± 1,3) 9,5 (± 1,0) Andel hushåll med hund och med andra sällskapsdjur 1,4 (± 0,7) 2,3 (± 0,4) Andel hushåll med katt och med andra sällskapsdjur 1,0 (± 0,4) 2,6 (± 0,5) Andel hushåll med hund och katt och med andra sällskapsdjur...... 1 Andel hushåll utan hund och katt men med andra sällskapsdjur 3,7 (± 1,0) 5,5 (± 0,8) 1.) Gruppen redovisades inte 2006.
16(33) Tabell 2.5.3 Antal hushåll med andra sällskapsdjur Antal hushåll Kanin 76 611 (± 28 741) 86 581 (± 16 271) Marsvin 14 181 (± 3 384) 43 096 (± 15 758) Hamster 25 263 (± 10 867) 32 138 (± 12 011) Fågel 43 010 (± 16 928) 82 252 (± 25 322) Mus/Råtta 6 642 (± 2 330) 14 708 (± 5 575) Annat 166 310 (± 46 218).. 1 1. Gruppen Annat innehöll andra djurslag 2006 vilket inte gör gruppen jämförbar mellan åren. Tabell 2.5.4 Antal kaniner och marsvin efter länsgrupper 2012 (NUTS2) Län, gruppering Kanin Marsvin enligt NUTS2 Stockholms........ Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands........ Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands........ Blekinge, Skåne 11 186 (± 4 969).... Hallands, Västra Götalands.... 5 356 (± 2 695) Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs 4 408 (± 2 297).... Västernorrlands, Jämtlands........ Västerbottens, Norrbottens........ Hela riket 124 611 (± 45 081) 24 298 (± 6 101)
17(33) Tabell 2.5.5 Antal hamstrar och fåglar efter länsgrupper 2012 (NUTS2) Län, gruppering Hamster Fågel enligt NUTS2 Stockholms.... 11 294 (± 6 349) Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands 4 864 (± 2 490).... Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands........ Blekinge, Skåne........ Hallands, Västra Götalands 3 635 (± 2 109).... Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs........ Västernorrlands, Jämtlands........ Västerbottens, Norrbottens........ Hela riket 38 991 (± 21 555) 94 332 (± 27 522) 160000 Figur 1. Antal hundar efter länsgrupper (NUTS2) 140000 120000 100000 80000 60000 2012 2006 40000 20000 0 Stockholms Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands Blekinge, Skåne Hallands, Västra Götalands Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs Västernorrlands, Jämtlands Västerbottens, Norrbottens
18(33) Figur 2. Antal katter efter länsgrupper (NUTS2) 300000 250000 200000 150000 100000 2012 2006 50000 0 Stockholms Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands Blekinge, Skåne Hallands, Västra Götalands Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs Västernorrlands, Jämtlands Västerbottens, Norrbottens Figur 3. Andel hushåll med hund efter länsgrupper (NUTS2) 25 20 15 10 2012 2006 5 0 Stockholms Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Skåne Östergötlands, Kalmar, Gotlands Örebro, Västmanlands Hallands, Västra Götalands Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs Västernorrlands, Jämtlands Västerbottens, Norrbottens Hela riket Figur 4. Andel hushåll med katt efter länsgrupper (NUTS2) 25 20 15 10 2012 2006 5 0 Stockholms Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands Jönköpings, Blekinge, Skåne Kronobergs, Kalmar, Gotlands Hallands, Västra Götalands Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs Västernorrlands, Jämtlands Västerbottens, Norrbottens Hela riket
19(33) Figur 5. Antal hundar per 1000 invånare efter länsgrupper (NUTS2) 140 120 100 80 60 40 2012 2006 20 0 Stockholms Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands Jönköpings, Blekinge, Skåne Kronobergs, Kalmar, Gotlands Hallands, Västra Götalands Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs Västernorrlands, Jämtlands Västerbottens, Norrbottens Hela riket Figur 6. Antal katter per 1000 invånare efter länsgrupper (NUTS2) 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Stockholms Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Skåne Hallands, Västra Götalands Östergötlands, Kalmar, Gotlands Örebro, Västmanlands Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs Västernorrlands, Jämtlands Västerbottens, Norrbottens Hela riket 2012 2006 Figur 7. Antal hundar efter typ av hushåll 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 2012 2006 200000 100000 0 Hushåll med barn Hushåll utan barn En vuxen Mer än en vuxen Totalt
20(33) Figur 8. Antal katter efter typ av hushåll 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 2012 2006 200000 0 Hushåll med barn Hushåll utan barn En vuxen Mer än en vuxen Totalt 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Figur 9. Antal hushåll med andra sällskapsdjur Kaniner Marsvin Hamster Fågel Mus/råtta 2012 2006
21(33) 3. Teknisk rapport 3.1 Inledning Detta är en beskrivning av genomförande och metoder. Enheten för lantbruksstatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden sep dec 2012 en undersökning om hundar, katter och andra sällskapsdjur på uppdrag av Agria Djurförsäkring, Jordbruksverket, Royal Canin och Svenska Kennelklubben (SKK). I september skickades ett informationsbrev ut till de uttagna i undersökningen (Bilaga 1). I informationsbrevet fanns inloggningsuppgifter till en webbenkät på SCB:s webbplats där uppgiftslämnaren kunde logga in och lämna uppgifter om sina hundar, katter och andra sällskapsdjur. I början av oktober fick de som ej svarat en brevpåminnelse med uppmaning om att svara. I slutet av oktober fick de som icke svarat en pappersblankett utskickad till sig. Syftet med denna undersökning var att ge en bild av nuläget vad gäller hundar, katter och andra sällskapsdjur i de svenska hushållen samt visa på de förändringar som skett sedan 2006 då undersökningen genomfördes senast. Målpopulationen utgjordes av rikets hushåll och rampopulationen av personer i registret över totalbefolkning. Urvalet bestod av 20 221 personer i åldrarna 16-99 år som vid urvalsdragningen var folkbokförda i Sverige. Efter borttagande av diverse personer (se tabell 3.1.1) så kvarstod 20 146 personer i utsändningsfilen. Tabell 3.1.1 Antal utskick i undersökningen Urval 20 221 Avlidna 16 Emigrerat 12 Obefintliga 1 Hemlig adress 27 Saknar adress 19 Till utsändning ca. 20 146 Dessa personer fick svara för sina respektive hushåll. Det var totalt 10 287 personer/hushåll som besvarade undersökningen via webben och papper, vilket var 50,9 % av urvalet. Efter första påminnelsen hade 29,0 % av personerna svarat via webben. En resultatrapport, denna tekniska rapport och ytterligare resultattabeller i Excel levererades vecka 5 2013 enligt överenskommelse. Även en muntlig presentation skedde den veckan vid Svenska Kennelklubben i Spånga. Undersökningsledare på SCB var Daniel Persson och Staffan Berge Holmbom var metodstatistiker och ansvarig för urvalsdragningen. Resultatberäkningarna har skett av metodstatistiker Fredric Carlsson. Svenska Kennelklubbens kontaktperson gentemot SCB var Carina Jägrén.
22(33) 3.2 Omfattning Population och urval Populationen, dvs. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av samtliga hushåll med minst en person född mellan 1913 och 1996. För att kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Eftersom det saknas register över hushåll omfattar rampopulationen inte hushåll utan personer. I rampopulationen ingår samtliga personer, enligt urvalsramen, födda 1913-1996. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från registret över totalbefolkningen (RTB). Antalet personer i urvalsramen var 7 862 132. Urvalsramen stratifierades på geografiskt område med hjälp av NUTS2-nivå koder och syftade till att ge en så bra redovisning som möjligt, främst avseende hundar, på just denna geografiska nivå. Totalt bildades 8 strata. Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om totalt 20 221 (se tabell 2 nedan). Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. Urvalsstorleken bestämdes av Svenska Kennelklubben som ville ha en lika stor undersökning som 2006 års undersökning. Allokeringen var en så kallad proportionell-allokering där en lika stor andel individer i förhållande till totalt antal individer per stratum har allokerats. Minsta storlek på urvalet sattes till 1 200 personer per stratum. Urvalet bestod av 20 221 personer. Själva urvalsdragningen gjordes med hjälp av programvaran SAS, som ett OSU inom respektive stratum. Tabell 3.2.1 Urvalsram och urval fördelat på stratum Stratum Namn Urvalsram Urval Stratum nr 1 SE11 1 713 392 4 181 Stratum nr 2 SE12 1 310 861 3 330 Stratum nr 3 SE21 677 003 1 787 Stratum nr 4 SE22 1 164 485 2 841 Stratum nr 5 SE23 1 567 740 3 669 Stratum nr 6 SE31 694 691 1 765 Stratum nr 7 SE32 308 063 1 200 Stratum nr 8 SE33 425 897 1 448 Totalt 7 862 132 20 221 Frågor/Variabler Svenska Kennelklubben utformade frågorna i frågeblanketten i samarbete med SCB. Svenska Kennelklubben hade kontakten med Agria Djurförsäkring, Royal Canin och Jordbruksverket så att deras frågor kom med i blanketten. Därefter genomfördes en snabbgranskning av mätteknisk expertis i syfte att minska risken för mätfel. Grundläggande för bra kvalitet i en undersökning är kvaliteten på de data som samlas in. För att säkerställa att frågorna fungerar så
23(33) bra som möjligt och enligt intentionerna har därför alla blanketter genomgått ett mättekniskt test. Pappersblanketten bestod av 4 stycken avsnitt (A-D), vilka var och en hade delfrågor. Detta genererade i totalt 28 stycken frågor (Bilaga 2). Webblanketten utformades utifrån pappersblanketten. På pappersblanketten kunde uppgifter om 4 katter respektive 4 hundar lämnas. Fanns det fler hundar och katter i hushållet uppmanades svarspersonen att fylla i ett separat papper vid sidan om som kunde bifogas i svarskuvertet. På webben var gränsen satt till 15 hundar och 15 katter. Referensperiod för enkätfrågor var den 21 september 2012. Med referensperiod menas vilken tidpunkt svaren avser, t.ex. idag, förra veckan, senaste tre månaderna. 3.3 Datainsamling Uppgiftslämnarna ombads först att svara via webben (webblankett), och sedan via papper. I ett informationsbrev ombads personen att besvara frågorna och skicka svaret till SCB. Informationsbrevet i det första utskicket och i den första påminnelsen hänvisade bara uppgiftslämnarna till webblanketten. Vid den andra påminnelsen fick uppgiftslämnarna också en pappersblankett medskickad. Det första utskicket genomfördes den 25 september 2012. Den första påminnelsen skickades ut den 10 oktober och den andra påminnelsen, med en ny enkät, skickades ut den 24 oktober. Bortfallsuppföljningen omfattade 608 ickesvarande och startade den 19 november. Insamlingen avslutades den 3 december 2012. Tabell 3.3.1 Beskrivning av inflödet. Antal och andel Antal Andel, % Efter första utskick 3 795 18,8 Efter ToP-kort 2 069 10,2 Efter enkätpåminnelse 1 4 423 21,9 Totalt 10 287 50,9 Bortfall m.m. 9 889 48,9 Övertäckning 45 0,2 Urval 20 221 100,0 I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Agria Djurförsäkring, Jordbruksverket, Royal Canin, Svenska Kennelklubben (SKK) och SCB. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighets- och sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. Datainsamlingen genomfördes av enkätenheten vid SCB. Datainsamlingen genomfördes via webb samt skanning av de frågeblanketter som kommit in via post.
24(33) 3.4 Bortfallsstudie En bortfallsstudie genomfördes i slutet av undersökningen. Ett urval drogs från det återstående bortfallet, som då bestod av 9 889 personer efter att övertäckningen tagits bort. Allokering gjordes på liknande sätt som i fas 1. Urvalet bestod av 608 personer och minsta tillåtna urvalsstorlek sattes till 40 per stratum. Datainsamlingen gjordes per telefon veckorna 47-48. Tabell 3.4.1 urval fördelat på stratum i fas 2 Stratum Namn Urval Inkomna med uppgift Andel inkomna, procent Stratum nr 1 SE11 130 76 58 Stratum nr 2 SE12 95 49 52 Stratum nr 3 SE21 49 30 61 Stratum nr 4 SE22 89 51 57 Stratum nr 5 SE23 109 66 61 Stratum nr 6 SE31 51 23 45 Stratum nr 7 SE32 40 23 58 Stratum nr 8 SE33 45 24 53 Totalt 608 343 56 Bortfall En bortfallsanalys presenteras nedan där den kända övertäckningen har exkluderats. Tabell 3.4.2 Bortfall i fas 1 och fas 2 efter ålder, kön och NUTS2-nivå Ålder Urval i fas 1 Bortfall i fas 1 Andel 16-24 2 875 1 910 0,66 25-44 6 212 3 687 0,59 45-64 6 322 2 609 0,41 65-4 767 1 683 0,35 Kön Kvinna 10 225 4 706 0,46 Man 9 951 5 183 0,52 NUTS2 SE11 SE12 SE21 4 173 3 324 1 783 2 150 0,52 1 585 0,48 836 0,47 Urval i fas 2 90 228 142 88 279 269 119 86 45 Bortfall i Andel fas 2 39 0,43 120 0,53 64 0,45 39 0,44 132 0,47 130 0,48 54 0,45 45 0,52 20 0,44
25(33) SE22 2 836 1 437 0,51 76 36 0,47 SE23 3 659 1 791 0,49 97 43 0,44 SE31 1 760 838 0,48 50 28 0,56 SE32 1 196 526 0,44 33 15 0,45 SE33 1 445 726 0,50 42 21 0,50 Totalt 20 176 9 889 10 287 548 262 286 Av denna analys framgår att man med hjälp av en tvåfasansats delvis har justerat för den skevhet som fanns efter första fasen vad gäller kön och ålder. 3.5 Viktberäkning och estimation För varje svarande person (kallas objekt i fortsättningen) har en vikt beräknats. Syftet med detta är att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikten kallas därför även för uppräkningstal.vikterna har beräknats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objektsbortfall och täckningsfel. Beräkningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutvecklat SASmakro (ETOS). Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: Där = vikt/uppräkningstal för objekt k = antal objekt i urvalsramen h = antal objekt i urvalet h i fas 1 = bortfall i antal objekt från urvalet h i fas 1 mh = antal objekt som svarat i stratum h i fas 2 = antal personer i hushåll k Vikterna bygger på antagandet att över- och undertäckningen är försumbar. Dessutom antas att bortfallet inte skiljer sig från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna. Vid bortfall kan det vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträckning än övriga, t.ex. kan kvinnor svara i högre grad än män. Om de grupper som svarat i högre grad har en annan fördelning på undersökningsvariablerna än övriga kan detta ha en snedvridande effekt på resultatet. För att kompensera för detta har en tvåfasansats använts. Svaren från den andra fasen ges då ett större vikt än svaren från fas 1 genom att svaren i fas 2 får representera hela bortfallet från fas 1. För en mer utförlig beskrivning av kalibreringsestimatorn,se Lundström och Särndal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse and Frame Imperfections, Statistics Sweden. Vikterna/uppräkningstalen multipliceras med objektens variabelvärden för att skapa statistikvärden gällande för populationen. Om vikterna inte används så kan
26(33) resultaten bli helt missvisande.vikterna kompenserar för objektsbortfallet men inte för det partiella bortfallet. För beräkning av skattningen av totaler används följande formel: Ŷ w r k y k där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k yk = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r) Och för beräkning av skattningen av medelvärden används följande formel: Ŷ r w r k w y k k där wk = vikt/uppräkningstal för objekt k yk = variabelvärde för objekt k summering sker av de svarande (r). 3.6 Statistikens tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att objekt som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. Urval Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att endast ett urval av populationen undersöks. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett skattat värde och det faktiska värdet som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med en ökad urvalsstorlek. Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då uppgiftslämnaren inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som
27(33) genomförs vid dataregistreringen. I den här undersökningen bedöms registreringsfelet vara litet. Bortfall Bortfallsfel inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt avseende frågorna/variablerna i undersökningen. En beskrivning av bortfallet finns i den bortfallsanalys som gjorts. 3.7 Beskrivning av tabeller och diagram Tabeller och diagram Tabellerna i rapporten har räknats upp till totala nivåer för riket samt för hushåll, uppdelat efter länsgrupper (NUTS2). Tabellerna har sekretessgranskats så att inga uppgifter för enskilda objekt röjs. Osäkra skattningar, där det relativa medelfelet är större än 30%, har prickats. 3.8 Jämförbarhet Jämförbarhet över tid Detta är andra gången som SCB genomför undersökningen. Första gången var år 2006. Undersökningarna år 2006 och år 2012 genomfördes på samma sätt med avseende på urvalsmetod, urvalsstorlek och insamlingsmetod. Däremot innehöll 2012 års undersökning fler frågor än 2006 ärs undersökning (Bilaga2). 3.9 Bilagor Bilaga 1 Informationsbrev med inloggningsuppgifter till webblankett Bilaga 2 Pappersblankett
Bilaga 1 28(33)
29(33)
Bilaga 2 30(33)
31(33)
32(33)
33(33)