Register till innehållsförteckningar över arkivförteckningar Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Arbetarsmåbrukarnämnden 2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden Arbetslöshetsnämnden 3 Barnavårdsnämnden 4 Bostadsstiftelsen 5 Brandstyrelsen 6 Byggnadsnämnden 7 Båtsmans Legokassa 8 Centrala byggnadskommittén 9 Civilförsvarsnämnden 10 Familjebidragsnämnden 11 Familjebostadsnämnden 12 Fastighetsnämnden 13 Fattigkassan 14 Fattigvårdsstyrelsen 15 Folkskolestyrelsen 16 Fritidskommittén 17 Fritidsnämnden 18 Företagsnämnden Gällstämman 19 Hemhjälpsnämnden 20 Hälsovårdsnämnden Hästuttagningsnämnden 21 Idrottsnämnden 22 Idrotts- och fritidsnämnden 23 Industrinämnden 24 Kommunala Legokassan se Arbetslöshetskommittén se Jättendals kommun: Kommunalstämman se Uttagningsnämnden
25 Kommunalfullmäktige / Kommunfullmäktige 26 Kommunalnämnden / Kommunstyrelsen 27 Kommunalstämman Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 28 Kommunstyrelsens arbetsutskott 29 Livsmedelsnämnden 30 Lönenämnden 31 Magasinkassan Naturvårdsorganet 32 Nykterhetsnämnden 33 Näringslivskommittén 34 Pensionsnämnden 35 Permanenta byggnadskommittén 36 Skogsvårdskommittén 37 Skolbiblioteket 38 Skolstyrelsen 39 Sociala centralnämnden 40 Socialnämnden 41 Sockenbiblioteket 42 Sockenstämman 43 Stipendienämnden 44 Studiehjälpsnämnden 45 Trafiknämnden 46 Trafiksäkerhetskommittén 47 Uddamantalskassan 48 Uttagningsnämnden 49 Valnämnden 50 Överförmyndaren se Kommunalfullmäktige se Kommunalnämnden se Byggnadsnämnden
1 Arbetarsmåbruksnämnden 1933 instiftades Statens arbetarsmåbrukslånefond vilken avsåg att underlätta bildandet av stödjordbruk med bostäder för säsongarbete "i så svag ekonomisk ställning att bistånd enligt reglerna för egnahemsverksamheten inte är tillräcklig". Det var främst skogs- och flottningsarbete som kom i åtnjutande av lånen, och avsikten var att försöka lätta kommunernas arbetslöshetsproblem under 1930-talet. Småbrukens storlek varierade efter jordmån och läge, men i allmänhet ansågs 2 ha odlingsmark tillräcklig. En särskild nämnd inom kommunen skötte låneverksamheten med statsbidrag. Maxbeloppet var till en början 6 000 kronor. Bostadshusens bottenyta fick inte överstiga 45 kvadratmeter. Typritningar för både boningshus och ladugårdar utarbetades. Låneliggare D 1 1934-1952 2 Korrespondens E 1 1933-1951 se F 2 Låneakter F 1 1933-1967 1 Samlings F 2 1933-1975 1 korrespondens, ritningar, lånehandlingar, se även Hälsovårdsnämnden F 5 Kassaböcker G 2 1934-1945 2 se även Kommunalnämnden G 2: 20
2 Arbetslöshetskommittén / Arbetslöshetsnämnden Efter första världskrigets utbrott 1914 organiserades understödsverksamhet till arbetslösa av Statens arbetslöshetskommission. På lokal nivå skulle utbetalningen av statsbidrag till den arbetslöse skötas av en Arbetslöshets- och hjälpkommitté i den kommun där sökanden var bosatt. Om denna kommitté inte fanns inom kommunen skulle ansökan behandlas av Kommunalnämnden. Kommittéernas verksamhet reglerades mer, nu under namnet Arbetslöshetskommitté, genom kungörelsen om statsbidrag till arbetslöshetshjälp 1922. Införandet av kommittéerna var fortfarande inte obligatorisk, utan kommunerna hade rätt att överlåta verksamheten till annan myndighet inom kommunen. Den 1 juli 1944 ersattes Arbetslöshetskommittéerna av Arbetslöshetsnämnder i varje kommun. Nämnden skulle främja och vidta åtgärder för att förhindra arbetslöshet. Om inte kommunen valde att utse särskild Arbetslöshetsnämnd skulle Kommunalnämnden ha Arbetslöshetsnämndens funktioner. Protokoll A 1 1926-1933 1 Korrespondens E 1 1934-1937 1 Ansökningar om arbetslöshetshjälp F 1 1934-1937 1 Väg- och brobyggnationer F 2 1932-1940 1 Kassaböcker G 1 1922-1937 2 Utlånings- och understödsböcker G 2 1926 1 Verifikationer G 3 1922-1937 2
3 Barnavårdsnämnden Enligt "Lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn" 1902 skulle det från 1903 finnas en Barnavårdsnämnd inom varje skoldistrikt. Den Barnavårdsnämnd som inrättades 1903 var ett kyrkokommunalt organ. Från 1918 blev de borgerliga kommunerna ålagda att tillsätta en barnavårdsman. Först när 1924 års lag om samhällets barnavård trädde i kraft 1926 blev Barnavårdsnämnder obligatoriska i samtliga borgerliga kommuner. Barnavårdsnämnden skulle enligt nämnda lag noga följa förhållandena inom kommunen avseende barns vård och uppfostran, och om så behövdes hjälpa misshandlade eller vanvårdade barn om dessa riskerade liv, hälsa eller att bli vanartade samt även verka för att förbättra barnoch ungdomsvården. Nämnden var sammansatt av en representant för Fattigvårdsstyrelsen, en präst, en lärare eller lärarinna, minst två "för nit och intresse för barn- och ungdomsfrågor kända män eller kvinnor" samt, om det fanns inom kommunen, en läkare. 1924 års barnavårdslag ersattes av en ny barnavårdslag 1961. Även enligt den nya lagen skulle det i varje kommun finnas en Barnavårdsnämnd. Nämnden skulle hålla sig väl förtrogen med barns och ungdoms levnadsförhållanden inom kommunen och verka för förbättringar av kommunens barnavård. Nämndens ledamöter utsågs direkt av Kommunalfullmäktige. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1970 fick kommunerna rätt att inrätta en Social centralnämnd i stället för Barnavårds-, Nykterhets- och Socialnämnd. I Harmångers kommun inrättades en sådan från 1971.
Protokoll A 1 1926-1970 12 Diarier över barn utom äktenskap C 1 1918-1951 1 Diarier över bidragsförskott C 2 1938-1939 1 Postböcker C 3 1971-1973 1 Förteckningar över omhändertagna barn, skyddsuppfostran, samhällsvård etc D 1 a 1925-1951 2 Förteckningar över fosterbarn D 1 b 1926-1951 1 se även Socialnämnden D 4 : 1 Förteckningar över barnavårdsmannaskap D 2 a 1918-1952 7 Förteckningar över barn utom äktenskap D 2 b 1942-1952 3 Förteckningar över barn inom äktenskap D 2 c 1946-1950 1 Förteckningar över bidragsmottagare D 3 1973 2 Korrespondens E 1 1930-1970 4 här även H 1 Avtal och underhåll F 1 1916-1941 1 Barnavårdsakter F 2 1930-1944 2 Bidragsförskott F 3 1963-1972 1 korrespondens och ansökningar Anteckningar av barnavårdsman F 4 1913-1973 26 sorterat efter födelseår Fosterbarn F 5 1933-1970 1 fosterhemsinventering 1933, förteckningar 1951-1970, ansökningar, utredningar och fosterbarnsinspektörens anteckningar 1946-1970 (sorterade efter barnets namn) Överflyttningar av tillsyn över barnavårdsmannaskap F 6 1952-1970 1 Förordnanden och entlediganden av barnavårdsman F 7 1958-1970 1 Anmälan om födelse av barn F 8 1957-1967 1 från pastor till Barnavårdsnämnd Feriehem och sommarhem F 9 1955-1970 1 Mödrahjälpsverksamhet F 10 1947-1954 1 dagbok och kostnadsförslag Huvudböcker G 1 1934-1942 2 Kassaböcker G 2 a 1934-1945 5 Mödrahjälpsverksamhet G 2 b 1944-1945 1 Statistisk redogörelse angående barnavård och ungdomsskydd m m H 1 1937-1956 se E 1 : 1
4 Bostadsstiftelsen
5 Brandstyrelsen Från 1924 skulle brandskyddet i landskommuner i första hand skötas av Kommunalnämnden, men kommunen fick om den fann det skäligt tillsätta en särskild Brandstyrelse. Från 1944 gällde Brandlagen och Brandstadgan och i och med detta blev brandförsvar obligatoriskt i varje kommun. Brandstyrelse blev e- mellertid inte obligatorisk, utan det var upp till Kommunalfullmäktige eller Kommunalstämma att utse lämplig förvaltningsmyndighet. Protokoll A 1 1947-1972 1 Korrespondens E 1 1926-1972 Brandsyneprotokoll F 1 1965 1 Samlingsvolym F 2 1927-1973 1 brandordningar, avtal, rullor, sotningstaxor, kontrakt, årsredogörelser mm
6 Byggnadsnämnden På landsbygden, där byggnadsplan eller utomplanebestämmelser fastställts, skulle tillsynen över byggandet från 1932 skötas av en Byggnadsnämnd. Den landskommunala Byggnadsnämnden skulle bestå av tre ledamöter, varav en utsågs av Länsstyrelsen och de övriga två av Kommunalfullmäktige eller Kommunalstämman. I vissa fall kunde Länsstyrelsen efter att ha hört med Kommunalfullmäktige eller Kommunalstämman utse en särskild person (bostadsinspektör) i stället för en Byggnadsnämnd. Enligt den efterföljande stadgan till 1947 års Byggnadslag skulle det från 1948 finnas en Byggnadsnämnd i varje kommun. I landskommunerna skulle nämnden bestå av tre ledamöter, en utsedd av Länsstyrelsen och de andra två av Kommunalfullmäktige eller Kommunalstämman. Från 1960 slopades det statliga inslaget i Byggnadsnämnderna och kommunen fick utse samtliga ledamöter (minst fem). Protokoll A 1 1960-1973 7 Förteckningar och besiktningar F 1 1954-1969 1 Byggnadshandlingar F 2 1960-1967 12 Statistik H 1 1967-1969 2
7 Båtsmans Legokassa Räkenskaper G 1887-1908 1
8 Centrala byggnadskommittén Protokoll A 1 1965-1973 2
9 Civilförsvarsnämnden Med 1944 års civilförsvarslag ersattes de år 1937 införda luftskyddsområdena. Kommunerna skulle enligt den nya lagen bland annat svara för skyddsrum och underhålla reservanordningar för vatten, gas, el m m. För att utföra dessa åligganden skulle varje kommun ha en Civilförsvarsnämnd. Arkivseriens namn Seriens Tid Antal
10 Familjebidragsnämnden Enligt förordning 1940 om familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring skulle bidragsverksamheten skötas av kommunala Familjebidragsnämnder. Dessa nämnder infördes under våren 1940 och utsågs av kommunen och skulle bestå av mellan tre och fem ledamöter. Bland ledamöterna valde nämnden själv sin ordförande. Om kommunen inte ville inrätta särskild Familjebidragsnämnd kunde den låta annan kommunal myndighet sköta verksamheten. Under kriget hade Familjebidragsnämnderna även en del andra uppgifter vid sidan om stödet till de värnpliktigas familjer. Bland annat behandlades frågor om hemortslön, värnpliktslån och speciella stöd ur olika fonder. Den ursprungliga förordningen från 1940 ersattes 1942, 1946 och 1978. 1978 års familjebidragslag upphörde att gälla vid utgången av år 1991, varefter de allmänna försäkringskassorna tog över verksamheten med familjebidrag åt värnpliktiga. Protokoll A 1 1940-1951 2 Ansökningar om statsbidrag F 1 1940-1945 1 Huvudböcker G 1 1940-1942 1 Kassaböcker G 2 1940-1945 4
11 Familjebostadsnämnden
12 Fastighetsnämnden Kommunalfullmäktige beslöt 19/12 1960 att tillsätta en Fastighetsnämnd med åtta ledamöter. Nämndens uppgifter skulle vara att "förvalta och öva tillsyn över samtliga kommunens fastigheter med undantag av skollokaler och de bostäder som äro inrymda i skolhusen". Sedan kommunens fastighetsbestånd uppdelats på olika förvaltningsgrenar och bostadsstiftelsen beslöt Kommunalfullmäktige 21/12 1964 att Fastighetsnämnden skulle upphöra som nämnd i kommunen från 1965. Protokoll A 1 1961-1964 3 Korrespondens E 1 1958-1963 se F 1 : 1 Samlings F 1 1958-1963 1 korrespondens, hyreskort mm
13 Fattigkassan (hyllsektion) Huvudböcker G 1 1870-1909 1 Kassaböcker G 2 1879-1908 2 Skuldböcker G 3 1869-1909 1
14 Fattigvårdsstyrelsen Enligt 1847 års fattigvårdsförordning skulle varje socken eller stad utgöra ett fattigvårdssamhälle och i varje sådant skulle finnas en Fattigvårdsstyrelse för att förvalta fattigvården. Fattigvårdsstyrelser fanns med andra ord innan kommunerna. När kommunerna infördes 1863 gällde 1853 års fattigvårdsförordning. Enligt både 1847 och 1853 års förordningar kunde flera socknar bilda ett fattigvårdssamhälle. Detta ändrades genom 1871 års förordning. Varje socken, stad eller köping skulle härefter utgöra ett fattigvårdssamhälle. Fattigvårdssamhällets beslutanderätt var förbehållen Kommunalstämman eller Kommunalfullmäktige. För verkställigheten skulle det i varje fattigvårdssamhälle finnas en Fattigvårdsstyrelse. I landskommunerna kunde dock Kommunalnämnden handha Fattigvårdsstyrelsens uppgifter. I de fall särskild Fattigvårdsstyrelse utsågs skulle denna bestå av minst tre ledamöter i landskommun. Kyrkoherden hade rätt att delta i överläggningarna utan att vara vald. Fattigvårdsstyrelsen skulle enligt 1871 års förordning noga göra sig underrättad om den bidragssökandens levnadsförhållanden och behov. Först med 1918 års fattigvårdslag blev Fattigvårdsstyrelse obligatorisk från 1919. Minst en av ledamöterna skulle vara kvinna. Kyrkoherden, och om sådan fanns, läkaren i församlingen hade rätt att utan att vara valda delta i Fattigvårdsstyrelsens förhandlingar. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. I Harmångers kommun utgjorde Kommunalnämnden Fattigvårdsstyrelse före 1919 och från 1957 ersattes den av Socialnämnden.
Protokoll A 1 1919-1957 7 här även Socialnämnden 1957 Kopiebok B 1 1925-1928 1 Diarier över understödstagare C 1 1931-1939 2 Personförteckningar D 1 1936-1956 1 Fattigliggare D 1 a 1897-1922 3 Fattigvårdsunderstöd D 1 b 1923-1948 3 Inventarier D 2 1912-1968 5 Epidemiska sjukvården D 3 1915-1921 1 Liggare över församlingshuset D 4 1917-1940 1 Korrespondens E 1 1894-1956 4 se även F 5 Utredningsprotokoll F 1 1922-1956 2 Förhörsprotokoll F 2 1924-1951 1 enligt 52 Fattigvårdslagen Byggnadsfrågor F 3 1952-1957 4 Ålderdomshemmet Akter i fattigvård F 4 1908-1951 6 Samlings F 5 1889-1958 1 bouppteckningar, testamenten, köpebrev, domar, statistik, verifikationer 1910-1916, korrespondens 1914-1931, kontrakt mm Huvudböcker G 1 1923-1942 4 Kassaböcker G 2 1923-1945 9 Avräkningsböcker G 3 1927 1 Fattigvårdsjournaler G 4 1909-1922 2 Verifikationer G 5 1921-1945 7 från 1946 ingår serien i Kommunalnämndens serie, se även F 5 Statistiska uppgifter rörande fattigvården H 1 1888-1938 1
15 Folkskolestyrelsen Genom beslut 1862 trädde de första kommunalförordningarna i kraft från 1863 vilket innebar att Sockenstämman ersattes av Kommunalstämman och Kyrkostämman varvid man skiljde den borgerliga och den kyrkliga kommunen åt. Kommunalstämman skulle fatta beslut i alla kommunala frågor som inte rörde kyrkan och skolan. Ansvaret för skolan övertogs inte av den borgerliga kommunen 1863 utan uppgiften ansågs fortfarande vara en angelägenhet för den kyrkliga församlingen. I varje församling skulle finnas ett Skolråd under ledning av prästen. Från 1931 skulle de lands- eller stadskommuner som sammanföll med skoldistrikt och som hade fullmäktige ta över skolfrågorna och inrätta en folkskolestyrelse. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1958 leddes skolorna av en skolstyrelse i stället för en folkskolestyrelse. Enligt skolstyrelselagen 1956 skulle det finnas en Skolstyrelse i varje borgerlig kommun. Skolstyrelsen utgjorde styrelse för all obligatorisk skola inom kommunen. Till arbetsuppgifterna hörde bland annat att uppmärksamt följa skolväsendets tillstånd inom kommunen, svara för samordningen av skolväsendet inom kommunen, främja pedagogisk försöksverksamhet och samarbete mellan hem och skola. Skolstyrelsen tillsattes av kommunens fullmäktige. Protokoll: Folkskolestyrelsen A 1 1932-1951 3 Protokoll: Betygsnämnden och Undervisningsnämnden A 2 1932-1942 1
Protokoll: Betygsnämnden A 3 1941-1949 1 Protokoll: Ekonominämnden A 4 1948-1949 1 Koncept till avsända skrivelser B 1 1883-1959 3 statistik 1883-1947, statsbidragsansökningar 1946-1957, avsända brev 1953-1959 Barnförteckningar D 1 1891-1958 11 här även in- och utskrivningsböcker Inventarier D 2 1916-1932 2 Dagböcker: liggare D 3 1866-1959 10 Dagböcker: Ambulerande skolan D 4 a 1848-1880 1 Dagböcker: Fortsättningsskolan och skolkök D 4 b 1937-1949 2 Dagböcker: Kyrkskolan/Backens skola D 4 c 1847-1952 8 Dagböcker: Hånick D 4 d 1916-1939 1 Dagböcker: Hånick och Vattlång D 4 e 1849-1948 3 Stocka sågverk D 4 f 1879-1916 1 Stockaviken D 4 g 1886-1902 1 Stocka D 4 h 1877-1952 10 Strömsbruk D 4 i 1880-1962 9 Vattrång D 4 j 1904-1952 6 Journaler D 5 1952-1955 1 Skolkökets arbetsjournal Tjänstematriklar D 6 1914-1973 3 Korrespondens E 1 1939-1962 2 Byggnadshandlingar F 1 1847-1961 11 ritningar, kontrakt, statsbidragsansökningar mm Ansökningshandlingar till lärartjänster F 2 1900-1951 2 Folkskoleinspektörens handlingar F 3 1928-1951 1 Läroplaner och tjänstgöringar F 4 1924-1953 5 Samlings F 5 1865-1960 4 köpebrev, avtal, statsbidragsansökningar, klasslistor, skolskjutsar, anbud, domar mm Huvudböcker G 1 1890-1942 5 Kassaböcker G 2 1912-1945 7 Skolkassor och donationer G 3 1912-1943 3 Avlöningslistor och avlöningskort G 4 1945-1953 6 Undervisningsstatistik H 1 1900-1952 3
16 Fritidskommittén En motion till Kommunalfullmäktige 1958 om camping- och fritidsplatser föreslog att en s. k. "Fritidskommitté" skulle tillsättas med följande uppgifter: "1. Verkställa en inventering av lämpliga bad- och campingplatser, 2. Verka för att campingplatser ordnas, endera genom enskilda personers försorg, eller genom kommunens åtgöranden och 3. Att till Kommunalfullmäktige avgiva rapport om erforderliga förslag till förverkligande av motionens syftemål". Kommunalfullmäktige beslöt 27/10 1958 att bifalla motionens syfte och utsåg en verkställande kommitté med fem ledamöter för utredning och inventering av lämpliga bad- och campingplatser. Protokoll A 1 1959-1961 1 ett protokoll från 1959 och ett från 1961 med namnet "Fritidsnämnden"
17 Fritidsnämnden Med anledning av en motion om inrättandet av en Turism- och fritidsnämnd beslöt Kommunalfullmäktige 17/12 1968 att inrätta en Fritidsnämnd med fem ledamöter från 1969 och uppdrog åt Kommunalnämnden att utabeta en arbetsordning för Fritidsnämndens verksamhet samt utsåg ledamöter i den nya nämnden. Kommunalnämnden beslöt 17/2 1969 att anta reglemente för Fritidsnämnden där det framgick att nämnden hade "till uppgift att främja friluftsliv, ungdoms- och fritidsverksamhet samt turismen inom kommunen och att i samråd med ideella organisationer inom kommunen särskilt söka lösningar på ungdomens fritidsproblem och utveckla turismen inom kommunen samt inom ramen för dessa uppgifter bedriva verksamhet". Det skulle åligga Fritidsnämnden "att handha förvaltningen av kommunens campingplatser, lek-, bad- och för fritids-, turist- och ungdomsverksamhet i övrigt avsedda anläggningar samt handlägga därmed sammanhängande ärenden". Fritidsnämnden följdes av Idrotts- och fritidsnämnden från 1971. Protokoll A 1 1969-1970 1 Här även Idrotts- och fritidsnämnden A 1 Röstabadet F 1 1967-1972 se Idrottsnämnden F 1 Diverse utredningar F 2 1967-1972 se Idrottsnämnden F 2
18 Företagsnämnden Kommunalt frivilligt organ för samråd på arbetsplatser mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Företagsnämnder tillkom genom avtal mellan SAF och LO 1946 och upphörde vid införandet av medbestämmandelagen 1976. Protokoll A 1 1972 se Näringslivskommittén
19 Hemhjälpsnämnden Enligt förordningen om statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet 1944 kunde den som på grund av sjukdom eller liknande inte kunde sköta sitt hem få hjälp av en hemvårdarinna. Kommunerna kunde erhålla statsbidrag för att ha råd att avlöna dessa hemvårdarinnor. Statsbidrag kunde även ges till ideella organisationer som bedrev hemhjälp. För att leda denna verksamhet skulle kommunerna antingen inrätta en särskild Hemhjälpsnämnd eller låta annan kommunal myndighet sköta detta. Nämnden skulle bestå av mellan tre och fem ledamöter. Statsbidragen för hemhjälpsverksamhet upphörde i juni 1960. Hemhjälpsnämnderna levde dock i många fall kvar in på 1970-talet. Protokoll A 1 1944-1957 2 Hemvårdarinnetjänster F 1 1947-1957 1
20 Hälsovårdsnämnden Då kommunerna infördes 1863 fördes Sockennämndens tillsyn över den allmänna hälsovården över till Kommunalnämnderna på landsbygden. Nämnden fick i närvaro av provinsial- eller distriktsläkaren handha ärenden om hälso- och sjukvård. Från 1920 införs Hälsovårdsnämnder i landskommuner. Särskild Hälsovårdsnämnd behövde dock inte tillsättas, utan Kommunalnämnden kunde även i fortsättningen ha hand om hälsovårdsfrågor. På de landskommunala Hälsovårdsnämndernas ansvarsområde låg bland annat att se till att avloppen fungerade, att sunda bostäder fanns för alla invånare i kommunen och att, om det gick att ordna, ge invånarna möjlighet till billiga varmbad. I och med att 1958 års hälsovårdsstadga trädde i kraft 1 januari 1960 blev Hälsovårdsnämnderna lika utformade oavsett om kommunen bestod av stad eller landsort. De nygamla Hälsovårdsnämnderna skulle bland annat verka för förbättrad hälsovård i kommunen och se till att hälsovårdsstadgan efterlevdes. Antalet ledamöter i Hälsovårdsnämnden skulle vara minst fem, och om möjligt skulle en läkare och en veterinär vara ledamöter. För att biträda Hälsovårdsnämnden skulle det finnas hälsovårdsinspektörer. Länsstyrelsen skulle ha uppsikt över hälsovården i respektive län. En gång om året skulle Hälsovårdsnämnden sända en berättelse om hälsotillståndet i kommunen dels till provinsialläkaren, dels till länsveterinären.
Protokoll A 1 1939-1973 6 Korrespondens E 1 1932-1973 4 Vattenprover F 1 1941-1969 1 Ympningar F 2 1965-1971 1 Skärmbildsundersökningar 1948 och 1966 F 3 1948-1966 1 Månadsrapporter; bostadsförbättringslån F 4 1934-1940 1 Samlings F 5 1923-1965 1 årsberättelser, bostadsförbättrings- och arbetarsmåbrukslån, veterinärintyg, uppgifter om "sinnessjuka" mm
21 Idrottsnämnden Kommunalfullmäktige beslöt 20/4 1959 att tillsätta en Idrottsnämnd med fem ledamöter och med uppgift att utgöra ett samarbetsorgan mellan kommunen och idrottsföreningarna, bistå med råd samt granska, utreda och inkomma med förslag i ekonomiska frågor. Idrottsnämnden följdes av Idrotts- och fritidsnämnden från 1971. Arkivseriens namn Seriens Tid Antal Placering Anmärkning (hyllsektion) Protokoll A 1 1961-1970 1 Röstabadet F 1 1967-1972 1 Diverse utredningar F 2 1967-1972 1
22 Idrotts- och fritidsnämnden Denna nya nämnd från 1971 föregicks av Frtitidsnämnden och Idrottsnämnden. Protokoll: Idrotts- och fritidsnämnden A 1 1971 se Fritidsnämnden A 1 Protokoll: Idrotts- och fritidsnämnden A 1 1972-1973 2 Protokoll: Idrotts- och fritidsnämndens arbetsutskott A 2 1971-1973 2 två olika arbetsutskott, ett för idrott och ett för fritid och turism, 1973 med namnet Fritidsnämndens arbetsutskott
23 Industrinämnden
24 Kommunala Legokassan Kassaböcker G 1 1864-1896 1 Rotehållarnas Legokassa
25 Kommunalfullmäktige / Kommunfullmäktige Från 1919 blev Kommunalfullmäktige obligatorisk i landskommuner med mer än 1 500 invånare och från 1938 i kommuner med mer än 700 invånare. Innan Kommunalfullmäktige infördes var Kommunalstämman kommunens högsta beslutande organ. Kommunalnämnden blev Kommunalfullmäktiges beredande och verkställande organ. 1946 beslöt Riksdagen om ny kommunindelning som skulle innebära att kommuner som hade alltför litet invånarantal och ett alltför otillräckligt skatteunderlag för att på ett ändamålsenligt sätt kunna driva en kommunalförvaltning sammanfördes till större enheter. Länsstyrelsen upprättade preliminärt förslag till ny kommunindelning i länet. Efter yttranden från landstinget, de berörda kommunerna och olika experter upprättades ett slutligt förslag över vilket Kammarkollegiet avgav förslag till Regeringen som sedan meddelade beslut länsvis. Reformen trädde i kraft 1/1 1952 och innebar bland annat att Harmångers kommun gick samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1955 blev fullmäktige obligatorisk i samtliga kommuner och ersatte Kommunalstämman som högsta beslutande organ. Fullmäktiges ledamöter var de enda som utsågs i direkta val inom kommunen. Till fullmäktiges uppgifter hörde bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatter och andra viktiga ekonomiska frågor, om nämndorganisationen och val av revisorer. Fullmäktiges beslutanderätt kunde inom vissa av kommunallagen givna ramar relegeras till Kommunalnämnd / Kommunstyrelse. Från 1971 med namnet Kommunfullmäktige och Kommunalnämnden med namnet Kommunstyrelsen. Från 1974 gick Harmångers kommun samman med Bergsjö, Gnarps och Hassela kommuner i Nordanstigs kommun.
Protokoll A 1 1919-1973 22 Protokollsbilagor A 2 1966-1972 2 Liggare över kungörelser D 1 1919-1964 2 Korrespondens E 1 1919-1968 7 här även om kommunsammanslagningen 1952
26 Kommunalnämnden / Kommunstyrelsen Genom 1862 års beslut om de första kommunalförordningarna från 1863 blev Kommunalnämnden Kommunalstämmans beredande och verkställande organ och där Kommunalfullmäktige infördes dess motsvarande. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1971 med namnet Kommunstyrelsen. Protokoll A 1 1875-1973 31 1863-1874 saknas Protokollsbilagor A 2 1966 1 Diarier C 1 1915-1973 4 Fyrktalslängder D 1 1883-1909 2 Röstlängder D 2 1910-1970 14 Mantalslängder D 3 1888-1970 19 Inventarieböcker D 4 1943 1 Låneliggare D 5 1951-2 Försäljningsböcker D 6 18891920 2 försäljning av explosiv vara Kassaböcker för skottpengar D 7 1910-1928 1 Korrespondens E 1 1872-1973 39 Polisväsendet F 1 1932-1951 1 Luftskyddet F 2 1938-1952 1 Kommunala byggnader, vatten och avlopp F 3 a 1924-1973 44 Entrepenadkontralt F 3 b 1966-1973 8 Uppgifter till Riksförsäkringsverket och Yrkesinspektionen F 4 1915-1942 1 Vattenmål F 5 1922-1942 1
Kommunens fastigheter F 6 1928-1952 1 Revisionsberättelser F 7 1929-1951 1 Beslut i mantalsskrivningsmål F 8 1932-1942 1 Bostadsinventering F 9 1948 4 ATP-uppgifter F 10 1961-1970 1 Folk- och bostadsräkning F 11 1970 1 Beredskapsarbeten F 12 1971 1 Arbetsgivaravgifter F 13 1971-1972 1 Anställda inom kommunen F 14 1972-1973 1 Samlings F 15 1893-1973 10 fastigheter, bouppteckningar, domar, statistik, reglementen, avtal, taxor, kontrakt mm Huvudböcker G 1 a 1880-1973 22 Fördelningsböcker G 1 b 1946-1972 56 Kassaböcker G 2 1866-1973 63 Avräkningsböcker G 3 1911-1927 5 Verifikationer G 4 1902-1945 27 Verifikationer G 5 1946-1951 32 Nöjesskatteredovisningar G 6 1951-1963 4 Debiterings- och uppbördslängder G 7 1866-1945 34 Oguldna kommunalutskylder G 8 1902-1929 4 Skogsaccislängder G 9 1911-1948 3 Lånehandlingar G 10 1906-1923 1 Avräkningar å förmedlade lån G 11 1957-1972 1 Pensionsförsäkringar G 12 1914-1936 20 Hundkassans räkenskaper G 13 1887-1909 2 Hundskatteregister G 14 1923-1972 8 Budgetförslag och årsredovisningar G 15 1881-1973 4 Statistik H 1 se F 15 Gästböcker Ö 1 1952-1961 1 Kommunalhuset i Harmånger
27 Kommunalstämman Genom beslut 1862 trädde de första kommunalförordningarna i kraft från 1863 vilket innebar att Sockenstämman ersattes av Kommunalstämman och Kyrkostämman varvid man skiljde den borgerliga och den kyrkliga kommunen åt. Den borgerliga kommunen skulle ledas av en Kommunalnämnd och den kyrkliga kommunen av ett Kyrkoråd. Kommunalstämman skulle fatta beslut i alla kommunala frågor som inte rörde kyrkan eller skolan.1919 blev Kommunalfullmäktige obligatorisk i alla landskommuner som hade mer än 1 500 invånare och från 1938 i kommuner med mer än 700 invånare. I kommuner med Kommunalfullmäktige inskränktes Kommunalstämmans verksamhet men försvann inte helt förrän från 1955 då Kommunalfullmäktige blev landskommunernas högsta beslutande organ. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Protokoll A 1 1864-1917 4 Korrespondens E 1 1882-1933 1 Bevillningsberedningen F 1 1863-1880 1 här även Jättendals kommun Kassaböcker G 2 1901-1917 1 Uddamantals-, Hund- och Magasinkassan
28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokoll A 1 1967-1973 8
29 Livsmedelsnämnden Sedan första världskriget brutit ut fick kommunerna under hösten 1914 rätt att inrätta Livsmedelsnämnder. Trycket på kommunerna att inrätta dessa nämnder blev med tiden allt hårdare. Under 1915 anmodade jordbruksdepartementet länsstyrelserna att uppmuntra landets städer och kommuner att inrätta Livsmedelsnämnder. I mindre kommuner kunde dock Kommunalnämnd eller annan myndighet fungera som sådan nämnd. Livsmedelsnämnder blev emellertid inte obligatoriska förrän 22 juli 1917. Enligt den nya förordningen skulle det i varje kommun finnas en Livsmedelsnämnd som skulle sköta den offentliga regleringen av livsmedelsförbrukningen och ha tillsyn över den allmänna hushållningen med livsmedel. Livsmedelsnämnden skulle bestå av ordförande och minst två ledamöter. Ordförande tillsattes av Livsmedelsstyrelsen och ledamöterna av kommunen. Ordförande och ledamöterna skulle enligt förordningen, sökas bland dem som hade kunskap om produktion av livsmedel, handel och även om de mindre bemedlades levnadsförhållanden. Val till Livsmedelsnämnderna skulle hållas senast 20 augusti 1917, varefter dessa omedelbart startade sin verksamhet och tog då över samtliga arbetsuppgifter kring livsmedelsreglering från andra myndigheter inom kommunen. Livsmedelsnämnderna lades ner 1 januari 1921. Samlings F 1 1915-1920 1 korrespondens, huvudbok mm
30 Lönenämnden Protokoll A 1 1952-1967 2 Protokollsbilagor A 2 1950-1962 1 här även gamla kollektivavtal Lönekort G 1 1955-1973 15 Lönekort G 1 a 1952-1972 7 Lönelistor G 2 1966-1974 9
31 Magasinkassan Arkivseriens namn Seriens Tid Antal AnmÄrkning Huvudböcker G 1 1863-1909 2 Förteckningar över lån från kassan G 2 1875-1911 3
32 Nykterhetsnämnden Enligt lagen om behandling av alkoholister 1913 kunde den som var hemfallen åt dryckenskap dömas till alkoholistanstalt. Ansökan om intagande på dylik anstalt skulle avgöras av den enligt samma lag införda Nykterhetsnämnden. Om inte särskild Nykterhetsnämnd infördes i kommunen skulle frågorna avgöras av Fattigvårdsstyrelsen. Lagen om behandling av alkoholister trädde i kraft 1 augusti 1916. Med tiden fick Nykterhetsnämnderna fler uppgifter vid sidan om ingripandet mot alkolholister; förbjuda försäljning av alkoholhaltiga preparat om det visade sig att dessa missbrukades, försäljning av pilsnerdricka och försäljning av rusdrycker. 1 juli 1931 ersattes 1913 års lag om behandling av alkoholister av en ny alkoholistlag som i sin tur ersattes av lagen om nykterhetsvård 1954. Enligt denna nya lag skulle Nykterhetsnämnd finnas i varje kommun. En speciell nämnd behövde emellertid inte inrättas, utan Fattigvårdsstyrelsen kunde vara Nykterhetsnämnd. Nykterhetsnämndens ledamöter utsågs av kommunen och skulle i landskommun bestå av minst tre ledamöter. Minst en av ledamöterna skulle vara kvinna och om läkare fanns inom kommunen så var det lämpligt att denne blev ledamot. Om Nykterhetsnämnden fått kännedom om att någon var "hemfallen" åt alkoholmissbruk skulle den skyndsamt undersöka vederbörandes levnadsförhållanden. Nämnden kunde om den ville kalla personen till sig, alternativt beordra personen i fråga att inställa sig hos en läkare, för att undersöka personens alkoholvanor. Om inget annat hjälpte kunde nämnden ställa personen under övervakning. Om inte heller detta hjälpte kunde Nykterhetsnämnden ansöka hos länsstyrelsen om att få personen placerad på alkoholistanstalt. Från 1952 gick Harmångers kommun samman med Ilsbo och Jättendals kommuner i Harmångers kommun. Från 1970 fick kommunerna rätt att inrätta en Social centralnämnd i