Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder

Biobränslen för fjärrvärme i olika Europeiska länder MVKN10 Energitransport Institutionen för energivetenskap Ahmed El-Ali mt06 Filip Olsson mt06 1

Inledning & Sammanfattning Användningen av fjärrvärme i Europa idag ser olika ut från land till land. Här uppe i de nordiska länderna där ett kallt klimat råder är fjärrvärmen den vanligaste uppvärmningsformen, med undantaget Norge. Produktionen av fjärrvärme sker främst i värme- eller kraftvärmeverk. I den senare samproduceras elektricitet med värmet och en verkningsrad på uppemot 90 % kan uppnås. Tack vare det höga energiutnyttjandet av bränslena är kraftvärmeverken väldigt populära i många länder. Fjärrvärme systemen ser inte likadana ut i alla länder, vissa länder använder sig av 1- rörsystem medan andra har 2- eller 3- rörsystemet. Temperaturnivåerna på fjärrvärmet ser också olika ut från land till land. Användandet av fjärrvärme bidrar till att luftkvalitén i storstäderna blir bättre eftersom den ersätter olje- och vedpannorna. Fjärrvärmen bidrar också med ett energieffektivt samhälle då den tar tillvara på energi som annars skulle gå förlorad. Användningen av biobränslen till fjärrvärmeproduktionen i de Europeiska länderna varierar mycket kraftigt. Här i Sverige och Danmark stor biobränslen för nästan hälften av fjärrvärmeproduktionen, medans användningen i Tyskland och andra europeiska länder är nästan obefintlig. 2

Contents 1. Fjärrvärme... 4 1.1 Produktion... 4 1.2 Värmeverk... 4 1.3 Kraftvärme... 4 1.4 Transport... 5 1.5 Miljö och klimat... 6 1.6 Pris... 6 2. Biobränsle... 7 2.1 Skogsbruk... 7 2.2 Pellets... 7 2.3 Briketter... 7 2.4 Jordbruket... 7 2.5 Torv... 8 2.6 Biogas utvinns ur biomassa... 8 2.7 För- och nackdelar med biobränslen... 9 3. Fjärrvärme i Europa... 9 3.1 Utbredning... 9 3.1.1 Norden... 9 3.1.2 Östeuropa... 10 3.1.3 Övriga Europa... 10 4. Biobränslen för fjärrvärme i Europa... 11 4.1 Klimatmål... 11 4.2 Sverige... 11 4.2.1 Fjärrvärmen och biobränslen tar fart i Sverige... 11 4.3 Danmark... 12 4.4 Finland... 13 4.5 Estland, Lettland och Litauen... 14 5. Källförteckning... 15 8. Förslag på tentamensuppgift... 16 3

1. Fjärrvärme 1.1 Produktion Som namnet antyder produceras fjärrvärmet någonstans från fjärran. Istället för att varje byggnad har sin egen värmekälla så levereras värme enklare, billigare och miljövänligare från en central anläggning som kan drivas med flera olika bränslen. Förutom den centrala anläggningen kan det finnas spetsanläggningar som startas när det finns ett kortsiktigt behov av dem t.e.x. vid kalla vintrar. Dessa anläggningar brukar eldas med lätthanterliga bränslen som olja. Av den totala fjärrvärmeproduktionen i Europa är de absolut vanligaste bränslena fortfarande kol, olja och naturgas. Det finns dock undantag i Sverige där bränslen som skogsavfall och sopor, som i normala fall inte skulle tagits tillvara, står för en stor majoritet av fjärrvärmeproduktionen. Dessa bränslen används i kombination med spillvärme från de lokala industrierna och med kol, olja och naturgas som reservbränslen. Det svenska fjärrvärmenätet är därmed mycket bränsleflexibelt vilket ger en möljighet att välja det billigaste bränslet för tillfället, med beaktande av miljöaspekten. 1.2 Värmeverk Värmeverk är en anläggning där hetvatten storskaligt produceras för att leverera fjärrvärme. Mycket förenklat så förbränns något bränsle i en hetvattenpanna så att vattentemperaturen stiger. Det heta vattnet används sedan för att värma upp fjärrvärmevatten, som i sin tur värmer upp vattnet i husen. 1.3 Kraftvärme Ett kraftvärmeverk är en anläggning som både prouducerar el och värme. Kraftvärme kräver att det både finns ett elnät att ansluta den alstrade strömmen till, och framför allt att det finns ett befintligt fjärrvärmenät inom ett rimligt avstånd från anläggningen som tar till vara på värmen. Det finns olika typer av kraftvärmeverk. Den vanligaste typen är att förbränning sker i en ångpanna, där vattnet först kokas och sedan överhettas till ca 500⁰C med ett högt tryck. Ångan passerar sedan en ångturbin som sätts i rörelse, och som i sin tur är kopplad till en generator som alstrar elektricitet. När ångan passerat ångturbinen har den tappat i tryck men har fortfarande relativt hög temperatur. För att sluta pannkretsen måste ångan kondenseras, och det sker i en kondensor där ångans kyls ned med fjärrvärmevattnet, som i sin tur värms upp och pumpas ut till husen i fjärvärmerören. Detta illustreras nedan i figur 1. Den andra modernare typen av kraftvärmeverk kallas gaskombikraftverk och drivs med naturgas. Principen går ut på att köra en gasturbin som generar elektricitet. De heta avgaserna från gasturbinen utnyttjas sedan för att producera ånga som i sin tur passerar en ångturbin. Slutligen kondenseras ångan m.h.a. fjärrvärmevattnet enligt samma princip som i ångpannan. Genom att kombinera både el- och värmeproduktion i ett gaskombikraftverk kan en verkningsgrad på över 90 % uppnås. Den stora nackdelen med dessa anläggningar är naturligtvis att de drivs med naturgas som är ett fossilt bränsle och bidrar till växthuseffekten. 4

Fig 1. Kraftvärmeverk (Svensk Energi) 1.4 Transport Det absolut vanligaste mediet som används för att transportera fjärrvärme är vatten. För att minimera både värmeförlusterna och korrosionen i rören renas först vattnet i ett lokalt reningsverk där krav på hårdhet, ph- faktor och syreandel i vattnet måste uppnås. Dessutom tillsätts ett färgämne som möjliggör spårning vid läckage. Även ånga kan användas som transportmedium, men det är ett gammalt system och sällan används numera. Ånga har nackdelar i att det är svårt att reglera framledningstemperaturen och det blir stora värmeförluster i rören. Det finns olika varianter av fjärrvärmerör men den vanligaste varianten består i ett stålrör som bär själva mediet, isolerat med ett tjockt lager av skumplast, och ytterst skyddas det av någon plast som t.ex. polyeten så att inte fukt tränger in, se figur 2. Fjärrvärmerören är oftast standaliserade och prefabricerade för att minska montagtiden. De grävs ned i två parallella rör, ett för framledning och ett för returledning. Denna princip gäller i Sverige, men det finns både 1-rörsystem där returledningen tagits bort för att minska materialkostnaderna, och både 3- och 4-rörsystem vilket ger högre flexibilitet vid drift. Rören kan även ligga ovanför mark för att minska kostnaderna, men det kräver mycket utrymme och påverkar landskapsbilden negativt. Vid valet av temperatur i fjärrvärmenät måste hänsyn till en rad faktorer tas. I Sverige ligger framledningstemperaturen normalt mellan 70-120⁰C, beroende på årstid och väder. Högre temperaturer innebär att värmeförlusterna blir större, och begränsas ofta av rörmaterialen. Den lägre temperaturbegränsningen beror på kundens värmebehov och dess värmeväxlarsystem. Fig 2. Fjärrvärmerör (Wikipedia) 5

1.5 Miljö och klimat När fjärrvärmen byggs ut ersätter den i huvudsak el och värmepannor som eldas med olja eller ved, som på vissa håll är den största orsaken till luftföroreningar i tätorter. Genom att ersätta värmepannorna i byggnaderna med ett centralt fjärrvärmeverk fås en mycket bättre luftkvalité, eftersom det ställs höga krav på rökgasreningen och utsläppen av bl.a. svavel och kväve i dessa verk. Fjärrvärmen bidrar också med att energiresurserna utnyttjas bättre genom att ta tillvara på energi som annars skulle gå förlorad, t.ex. genom att ta utnyttja spillvärmet från industrin eller restprodukterna från skogsindustrin. Dessutom används stora mängder hushålls- och industriavfall som inte går att återanvända som bränsle i både värme- och kraftvärmeverk. Samtidig el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk är det bästa sättet att utnyttja energin i bränslena. Den el som produceras i sin tur kan ersätta den elenergi som kommer från fossila kraftverk som t.ex. kolkraftverk, och därmed minska utsläppen av både koldioxid och andra luftföroreningar. 1.6 Pris Priset på fjärrvärme i Sverige sätts av den lokala leverantören och varierar kraftigt beroende av ort och det bränsle som används i produktionen. Tillgången på energi i den lokala orten spelar också en stor roll på priset. T.ex. är priset på fjärrvärme lägre på de orter som försörjs med spillvärme från industrin, än de orter där värmeproduktionen sker med träflis. Generellt så har det skett en prisökning på alla energislag för värmeproduktion. Dock så är prisökningen på fjärrvärme det lägsta av dessa alternativ de senaste åren. Detta illustreras i figur 3. Fig 3. Uppvärmnings priser (Svensk fjärrvärme) 6

2. Biobränsle 2.1 Skogsbruk Bränslen är indelade i kategorier där kol, olja och naturgas definieras som fossila bränslen. Biobränslena är de förnybara energikällorna som utvinns ur skogs- och jordbruket och förädlade former av dessa. Biobränslen kommer i framtiden spela en viktig roll för vilka bränslen som ska användas för värme och el produktion. Energiinnehållet är fördelat på olika delar av trädet. Det finns mest energi i stubben ca 60-65%, rötterna innehåller cirka 10-20% energi och i toppar och grenar är andelen 5-15%. Men det är främst de delar som blir över efter skogsbolagens avverkning som används som biobränsle. Grenarna, rötterna och stubben som blir kvar efter man avverkat skogen tas om hand och mals ner till flis och vidare kan den förädlas för att uppnå större energiinnehåll per volymenhet. Barken skalas av stockarna innan man gör plank av stammen. Barken kan ytterligare förädlas och malas ner till flis innan man använder den som bränsle. 2.2 Pellets Bränslepellets är ett biobränsle som tillverkas ur olika biprodukter från skogs- och träförädlingsindustrin. Man tillverkar pellets genom att använda sig av sågspån eller kutterspån. Tillverkningsprocessen börjar med att man torkar råvaran, därefter mals det i en kvarn för att få en finare fraktion. Det malda materialet pressas sedan under högt tryck, uppemot 25 ton per kvadratcentimeter, och i höga temperaturer för att därefter formas till pellets. Den färdiga produkten kyls sedan ner för att lagras hos tillverkaren innan den slutligen levereras till kund. Det är ligninet i trädet som gör att sågspånen håller ihop efter sammanpressningen. Därför behöver man inte tillsätta några kemikalier som binder spånen samman i processen. Pelletsen har en låg fukthalt och ett högt energiinnehåll jämfört med oförädlade biobränslen. Detta gör dem mer lönsamma att transportera och enklare att använda som bränsle i t.ex. en pelletsbrännare eller en kamin. Själva förbränningen av träpellets tillför ingen extra koldioxid till atmosfären. Den koldioxid som släpps ut vid förbränning är samma som togs upp av trädet under dess uppväxt och ingår därför i kolets naturliga kretslopp. 2.3 Briketter Briketter har en diameter på ca 60-75 mm. De tillverkas av torrt sågspån eller kutterspån som pressas ihop under högt tryck. Briketterna innehåller inte några tillsatsämnen, träets eget lignin gör att briketten håller ihop. Längden på briketten beror på hur briketten faller sönder i produktionsprocessen. Energiinnehållet är 4,5 kwh/kg, där 2 ton briketter motsvarar 1 m³ olja. Man använder sig av briketter till största del i medelstora pannor i storleksordningen 400 kw upp till 5 MW, och i panncentraler för bostäder, skolor, sjukhus och industrier. Det är billigt att byta från olja till briketter eftersom man ofta kan konvertera den gamla oljepannan och använda det gamla pannrummet. Någon brännare behövs inte, däremot en inmatningsutrustning. 2.4 Jordbruket Inom jordbruket odlar man så kallade energigrödor och energiskog som ger brännbar massa. Energiskog är odlingar av snabbväxande lövträd som används för produktion av energi. Träden odlas ofta på åkermark och avverkas efter 3-5 år. Man räknar med att energiskog kan producera ett tiotal 7

skördar innan man måste plantera nya träd. Man började med att odla energiskog på 1960-talet, då var dess syfte att få fram råvara till massa- och pappersindustrin. De vanligaste trädslagen är olika pilarter av släktet Salix, samt korgvide, sälg, poppel, och al. För att trädbränslen ska bli ett långsiktigt och hållbart alternativ krävs att askan från förbränningen återförs till skogen. Träden behöver nämligen alla de mineralämnen som fördes bort med trädbränslet. Kvävet i bränslet omvandlas emellertid under förbränningen till kvävgas. Återföring av aska har ännu inte blivit en rutin inom kraftproduktionen, trots att det har prövats i många stora experiment med goda resultat. Därför lagrar man istället askan på särskilda upplag. 2.5 Torv Torv är avlagringar av delvis förmultnade kärrväxter och mossor i myrar. Torv kan till 60 % bestå av kol och har under lång tid använts som bränsle i vissa delar av världen. Av Sveriges yta är cirka 15% torvmarker, de flesta finns i Norrland. En torvmosse växer med ungefär 2 mm per år. Det innebär en tillväxt på mellan 12 och 25 TWh per år. Torvbrytningen i nuläget motsvarar en energimängd på 3 TWh per år. Man uppskattar den totala energimängden av brytvärd torv till 4000 TWh. Torvreserven räcker alltså mycket länge till. Innan man börjar bryta torven kollar man så den är tillräckligt energirik. Det första man gör innan man ska börja bryta är att ta bort träd och buskar. Sedan dräneras mossen så att vattenhalten minskar från 90 % till 80 %. Det finns två sätt att ta upp torven: antingen fräser man upp ett tunt lager torv och låter det torka i solen på mossen, eller så skördar man i 1-2 dm långa bitar som får torka på mossen i 3 veckor tills vattenhalten är cirka 35 %. All produktion av torv sker på sommaren, sedan lagras de i stora stackar i närheten av mossen. Brytningen avslutas efter cirka 20 år, då planteras oftast skog eller någon annan gröda på ytan. 2.6 Biogas utvinns ur biomassa När mikroorganismer bryter ned hushållssopor och annat biologiskt nedbrytbart avfall i en syrefri miljö bildas metan och koldioxid vilket är huvudkomponenterna i biogas. Biogas kan utvinnas i reningsverk, på soptippar, från gödsel på gårdar som har boskap, och på andra platser där biologiskt nedbrytbart material finns. Fig. 4 Biobränslen (Svensk Energi) 8

2.7 För- och nackdelar med biobränslen Biobränslen har bl.a. följande fördelar Biobränslena är förnybara så länge uttaget inte överstiger tillväxten. De ämnen som släpps ut när vi använder biobränsle går tillbaks till naturen igen. Biobränslena är koldioxidneutrala och bidrar inte till växthuseffekten. Biobränslen ger lägre transportbehov än fossila bränslen. Biomassan är lämplig för lokal användning, t ex till fjärrvärmecentraler och pannor för bostadsområden Biobränslen har bl.a. följande nackdelar: Biomassan är besvärlig att handskas med och är mycket utrymmeskrävande. Om avverkningen av skog går snabbare än den naturliga tillväxten kan allvarliga miljöproblem uppstå. Marken blir efter en tids odling näringsfattig och behöver tillföras gödsel. Mycket vatten krävs. Risk finns att skadeinsekter och djur förstör skörden. Vid förbränning av torv frigörs koldioxid och svavel som under flera tusen år bundits i torven. 3. Fjärrvärme i Europa 3.1 Utbredning Fjärrvärme används i mycket varierande utsträckning i olika delar av Europa, där den är vanligast i Nord- och Östeuropa. Fjärrvärme täcker ca 10 % av det totala värmebehovet av industri, bostäder och service i de Europeiska länderna. 3.1.1 Norden Fjärrvärme är det dominerande energislaget för uppvärmning i de nordiska länderna, med Norge som undantag där billig elvärme från vattenkraften dominerar. I Sverige, Danmark och Finland täcker fjärrvärmet drygt hälften av det totala värmebehovet, med en ökande andel varje år. På Island där det finns rikliga mängder av geotermisk energi står fjärrvärmet för 90 % av värmebehovet. I Sverige finns idag fjärrvärme i princip varje tätort där populationen överstiger 3000 invånare. På landsbyggden där det är glest mellan husen är det inte lönsamt att bygga ut fjärrvärmenätet då det krävs stora investeringar. Produktionen av fjärrvärme i Danmark och Finland skiljer sig från Sveriges i många avseenden. I Danmark och Finland kommer den mesta fjärrvärmen från kraftvärmeverk, 80 % respektive 75 %, att jämföra med Sverige där ca 35% av fjärrvärmet produceras i kraftvärmeverk. I Finland och Danmark är användadet av fossila bränslen fortfarande mycket vanlig i värmeproduktionen, till skillnad från Sverige där 90 % av bränslet är förnybart. 9

3.1.2 Östeuropa Under Sovjettiden byggdes fjärrvärmenätet ut i stor skal i Östra Europa. Vid tidpunkten då Sovjetunionen upplöstes var fjärrvärmenätet utbyggd i 800 städer. Idag har många av dessa nät förfallit eller är i stort behov av underhåll och modernisering. Det råder ovilja bland både folket och politkerna i dessa städer att förnya fjärrvärmenätet då det är starkt förknippat med den gamla kommunisttiden, då värmemarknaden var starkt reglerad från staten. I Ryssland står uppvärmningen med fjärrvärme för ca 65 % av den totala värmemarknaden, där Moskva och S:t Petersburg är de största förbrukarna av värme och där också de två största fjärrvärmenäten finns. Andra länder i Östra Europa där fjärrvämemarknaden är stor är Polen, Lettland och Ukraina där fjärrvärme står för 50-70 % av värmemarknaden. 3.1.3 Övriga Europa I Västra Europa är användingen av fjärrvärme ganska låg i jämförelse med andra uppvärmningsformer. Den fjärrvärme som produceras i dessa länder kommer oftast från kraftvärmeverk där de drivs med fossila bränslen, där naturgas dominerar. Många av de västeuropeiska länderna har insett att fjärrvärmemarknaden måste ökas för att nå uppnå klimatmålen som EU har satt upp. I tex. Tyskland,där fjärrvärme står för 10 % av det totala värmebehovet, har myndigheterna infört subventioner på 80 EUR per meter ledning för att främja utbyggnaden av fjärrvärmenäten. Ett annat land som har fått upp ögonen för fjärrvärme är och som har stor potential är Storbritannien, där de flesta husen värms upp med naturgas och el. Flera städer har funderingar på att bygga ut fjärrvärmen med hjälp från bl.a svenska företag och konsulter. I länder som Belgien, Holland och Schweiz är fjärrvärmemarknaden nästan obefintlig. Detta trots att det råder ett klimat på vintern som lämpar sig för fjärrvärme och där det finns en stor potential i stadskärnor med tät bebyggelse t.ex. Bryssel och Amsterdam. Fig. 5 Fjärrvärme i Europa ( EcoHeatCool) 10

4. Biobränslen för fjärrvärme i Europa 4.1 Klimatmål Användningen av biobränsle i fjärrvärmeproduktionen i stor skala är idag begränsad till några få länder i Europa. 2005 fanns det över 5000 fjärrvärmenät i Europa, där 83 % av värmen som producerades till dessa nät kom från fossilbaserade bränslen, och ser man till den totala energiproduktionen täckte biobränslena endast 4 % av behovet 2005. För att uppnå klimatmålen som EU har satt upp att 20 % av energiproduktionen ska komma från förnybar energi år 2020, så kommer användningen av biobränslen i fjärrvärmeproduktion att spela en avgörande roll. Men det räcker inte enbart att bygga ut fjärrvärmen för att klimatmålen ska uppnås, även elproduktionen med förnybara biobränslen måste byggas ut. En utbyggnad av både eloch värmeproduktion i kraftvärmeverk lämpar sig bäst för detta ändamål. Det har t.o.m. antagits ett EU direktiv om detta (Directive 2004/8/EC), där målet är att 2012 ska andelen el som produceras från kraftvärmeverk ha dubblerats från 1997 års nivåer. 4.2 Sverige Under mitten av 70-talet började beroendet av fossila bränslen i Sverige att minska kraftigt, mycket tack vare oljekrisen 1973. Den ställde så tydligt samhällets sårbarhet i fokus. Att bygga energisystem på importerad olja var helt enkelt inte hållbart. För att minska Sveriges ekonomiska beroende av andra länder ville man göra sig av med oljan. Ett ökande miljöengagemang och FN-konferensen i Stockholm 1972 gjorde så att en debatt om utsläpp startade. På 70-talet var det ännu inte tal om växthusgaser utan diskussionen gällde svavelnedfall och försurning. Oljekrisen blev starten för Sveriges satsning att med stöd, bidrag och skatter gynna biobränslen och begränsa användningen av kol och olja. 4.2.1 Fjärrvärmen och biobränslen tar fart i Sverige På 70-talet började Sveriges koldioxidutsläpp minska medan de ökade i resten av världen. Sedan 90- talet har Sverige släppt ut i snitt 56 miljoner ton koldioxid om året. 1980 var utsläppen 80 miljoner ton. Detta beror till viss del av kärnkraften men även för att man hade börjat använda sig av biobränslen och utbyggnaden av fjärrvärmesystem hade börjat. Att kunna förbränna storskaligt har varit en förutsättning för bioenergins ökning. Det statliga stödet till fjärrvärmenät under 1980-talet gjorde att energitillförseln från bioenergin under den här perioden ökade med mer än 50 procent, en ökning som sedan hållit i sig. Från 1980 till 2000 svängde fjärrvärmeproduktionen från 90 procent fossila bränslen till 90 procent biobränslen. Små oljepannor blev stora fjärrvärmeverk vilket är en fördel för man ökar verkningsgraden och minskar utsläppen. Under 40-talet var utsläppen höga pga. många små oljepannor i Karlstad och man kom på att ersätta olja med biobränsle i ett storskaligt system och därmed var det första fjärrvärmenätet konstruerat 1948. Andra kommuner följde Karlstads exempel och i början av 1970-talet fanns det 24 fjärrvärmenät. I dag har vi närmare 600 fjärrvärmenät i Sverige. 11

Fig. 6 Bränsle i fjärrvärmeproduktion (Svensk fjärrvärme) Fig. 7 Fjärrvärme i Sverige (Svensk fjärrvärme) 4.3 Danmark Fjärrvärme och el samproduceras nästan uteslutande i kraftvärmeverk i Danmark. Genom decentralisering av el- och värmeproduktionen har många nya små anläggningar byggts runtom i landet vilket har främjat användandet av fjärrvärme. Idag finns det ca 450 värme- eller kraftvärmeverk i Danmark, att jämföra med Sveriges ca 150 anläggningar. Danmarks biobränsleanvändning för fjärrvärmeproduktion domineras av halm-, träflis-, träpelletsoch sopförbränning. Ca 120 av de små värmeverken använder sig i första hand av biobränslen i produktionen, varav hälften eldas med halm och den andra hälften eldas med träflis och träpellets. Av kraftvärmeverken använder sig ca 1/7 av biobränslen i första hand. I dagsläget används ca 1 miljon ton träbränslen årligen i både värme- och kraftvärmeverken, där ca 85 % importeras av länder med stor skogsindustri t.ex. Sverige, Finland, Ryssland och Kanada. Halmen som används i de små värmeverken kommer mestadels från de närliggande halmfälten, där bönderna som brukar fältet har ett leveranskontrakt. Det ställs strikta krav på kvalitén på halmbalarna för att förbränningen ska ske felfritt. Bl.a. får inte vattenhalten vara för hög och både dimensionerna och vikten måste vara den rätta. Ett litet 8 MW verk förbrukar dagligen ca 200 balar där vikten uppgår till 500 kg/bal, vilket innebär att det dagligen förbränns 100 ton halm. För att främja användningen av biobränslen infördes en lag 1991 där skatten på biobränsleproducerad el och fjärrvärme togs bort. 12

Fig. 8 Bränsle i Danmarks fjärrvärmeproduktion (District Heating in Denmark) 4.4 Finland Finland har goda förutsättningar för att använda sig av sin skog för att producera energi. 86 % av landets yta täcks av skog vilket innebär att Finland är det land med störst andel skog i Europa. Under 2008 hade Finland mer än 430 vedeldade fjärrvärmesystem som gav värme till bostäder. Städer har vedeldade värmeverk som förser fjärrvärmenätet med värme men även byar ute på landsbygden har installerat små lokala fjärrvärmenät. Finland utökar och utvecklar biobränsleindustrin i snabb takt då de har goda tillgångar på träbränsle och 20 % av Finlands energibehov kommer från att man eldar ved i kraft- och värmeverken. Finlands skogsindustri är stor och välutvecklad vilket bidrar till att det finns ved att få tag på utan att den ska transporteras långa sträckor. Sågverken är duktiga på att ta tillvara på restprodukterna som bark, grenar, stubbar, flis och spån. Staten i Finland bidrar med 40 % av kostnaderna för att bygga ett kraftverk som eldas med träprodukter. Förr gjorde kommunen en investering i att bygga kraftverken men idag går markägarna ihop och investerar i kraftverken. Det förekommer även att enskilda privatpersoner går samman och ger en penning tills kraftverket går med vinst. Fig. 9 Utveckling av Finlands fjärrvärme (energiateollisuus) 13

4.5 Estland, Lettland och Litauen Andelen skog i de baltiska länderna ligger mellan 31-49 %, vilket gör att de har en stor potential att producera biobränsle baserad fjärrvärme. Fjärrvärme som produceras från biobränsle är ganska hög i Estland och Lettland där andelen uppgår till ca 50 % av värmemarknaden, medans den är något lägre i Litauen där den ligger på 30 %. Skogsindustrin är välutvecklad i de tre länderna och spillet från skogsskövlingen tas mycket väl hand om. T.ex. i Estland utnyttjas uppemot 95 % av spillet i energiproduktionen. Marknaden för träflis, briketter och pellets är också välutvecklad och de senaste åren har priset drivits ner p.g.a. den hårda konkurrensen. Det låga priset gör exporten attraktiv till länder som Sverige och Danmark, där priset på samma trädprodukter är mycket högre. Dock finns det planer på att införa en slags exportskatt för att främja användandet i det egna landet. Halm är ett annat biobränsle som tros ha stor potential i framtiden, framför allt i Litauen. I alla 3 länder används mycket halm i jordbruket och ett överskott finns efter skördarna. Här ses Danmark som ett stort föregångsland där små lokala värmeverk används. Även om användningen av halm som biobränsle är begränsad idag, så har flera små orter planer på att bygga värmeverk för att ta tillvara på överskottet. De lokala bönderna är också positiva till värmeverken eftersom det skulle ge dem en extra inkomst. Torv (halvfossilt bränsle) täcker 22 % av Estlands yta, 11 % av Lettland och 6 % av Litauens yta. Användningen i fjärrvärmeproduktionen uppgår till bara någon bråkdel av energitillförseln, men anses ändå intressant som ett framtida bränsle ur ett ekonomiskt perspektiv. Idag exporteras mestadels torvbriketter till Sverige där det finns en efterfrågan och där bränslet är fritt från koldioxidskatten. 14

5. Källförteckning Baltic Environmental Forum RENEWABLE ENERGY SOURCES IN ESTONIA, LATVIA AND LITHUANIA: strategy and policy targets, current experiences and future perspectives Biomass magazine http://www.biomassmagazine.com District Heating in Denmark Some would call it a Fairy Tail Danish Energy Authority Heat Supply in Denmark Who What Where and -Why Danish National Team Straw-fired Biomass Plants in Denmark Energimyndigheten http://www.svenskenergi.se/sv/system/vanster-lankar-for-flash-pa-startsidan/lank-6/ Energiateollisuus http://www.energia.fi/se Wikipedia -fjärrvärme http://en.wikipedia.org/wiki/district_heating Ecoheatcool The European Heat Market Euroheat and Power DHC_2007_Statistics_Table(2)[1].pdf http://www.euroheat.org/statistics-69.aspx European fuels http://www.biofuelstp.eu/ Fjärrsyn Svensk fjärrvärme kan göra världen renare Kan fjärrvärmen expandera kraftigt i Storbritannien? Svensk Fjärrvärme Fjärrvärme - helt enkelt! Fjärrvärmen och miljön http://www.svenskfjarrvarme.se/fjarrvarme/ http://www.svenskfjarrvarme.se/fjarrvarme/sa-funkar-det/ http://www.svenskfjarrvarme.se/nyheter 15

8. Förslag på tentamensuppgift Alternativ1: Nämn 3 faktorer på fjärrvärmevattnet som kan påverka värmeförlusterna. Alternativ 2: Beskriv utförligt hur ett gaskombikraftverk fungerar. 16