Arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning inför planerad vindkraftverksutbyggnad i Örken, Torups och Enslövs socknar, Hylte och Halmstads kommuner, Hallands län. Sune Jönsson
Innehåll Uppdraget... 3 Syfte... 3 Kunskapsunderlag och tidigare inventeringar... 3 Utredningens genomförande... 4 Utredningsområdet... 4 Resultat... 6 Fornlämningar... 6 Övriga kulturhistoriska lämningar... 6 Kulturmiljökonsekvensanalys... 14 Fornlämningar... 14 Övriga kulturhistoriska lämningar... 14 Åtgärdsförslag och rekommendationer... 15 Sammanfattning... 15 Referenser... 17 Bilaga: Redovisning av registrerade lokaler... 18
Uppdraget Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB planerar att uppföra vindkraftverk i skogsområdet Örken söder om samhället Torup i Torups socken, Hallands län. Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB har av denna anledning beställt en arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning över projektområdet. Utredningsområdet berör förutom de södra delarna av Torups socken också en mycket liten del av Enslövs socken. Syfte Den arkeologiska utredningens syfte är att fastställa om fasta fornlämningar berörs av arbetsföretaget. Vid utredningen lokaliseras och dokumenteras dels tidigare inte registrerade fasta fornlämningar enligt kulturminneslagens definition, dels övriga kulturhistoriska lämningar som har betydelse för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Kulturmiljökonsekvensbeskrivningen redogör för den eventuella påverkan som arbetsföretaget kan ha på utredningsområdets fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Kunskapsunderlag och tidigare inventeringar Riksantikvarieämbetet har tidigare utfört två fornminnesinventeringar i Torups och Enslövs socknar. Den första inventeringen utfördes 1953 och 1967 i samband med framställandet av den första ekonomiska kartan över området. Denna inventering var i huvudsak inriktad på att finna och registrera förhistoriska gravanläggningar. Därutöver registrerades t.ex. hällristningar, milstolpar, stenvalvsbroar, slagg från primitiv järnframställning och en del fasta naturföremål, till vilka det var knutet traditioner eller sägner. Den andra fornminnesinventeringen genomfördes år 1987. Vid denna inventering registrerades ett betydligt större antal kulturhistoriska lämningar och fornlämningar. Vid denna tidpunkt var emellertid kunskapen om den fossila åkermarken från järnålder medeltid fortfarande mycket bristfällig för den arkeologiska sakkunskapen. De medel som ställdes till förfogande vid denna andra inventering av Hallands län anpassades till den tidens kunskap om fornlämningsbeståndet och arbetstakten för de arkeologiska inventerarna var att de skulle rekognoscera i snitt en areal av 2-3 km 2 per arbetsdag. Detta innebar att inventeraren hela tiden fick göra ett val av vilka terrängytor som skulle inventeras respektive icke inventeras. Efter de två inventeringarna fanns det inom det nu aktuella området egentligen endast registrerat en lokal i FMIS (Riksantikvarieämbetets informationssystem för fornminnen). Vid Riksantikvarieämbetets första fornminnesinventering registrerades inte någon lokal inom utredningsområdet. Vid revideringsinventeringen registrerades i en klump Torups sockens samtliga lokaler med torplämningar, vilka fick beteckningen RAÄ Torup 99. Det hände också att man endast på fältkartan redovisade fossil åkermark från sen tid, och utan någon beskrivning av respektive lokal. Vid digitalisering av fornminnesregistret år 2004 omregistrerades dessa lokaler. Torplämningarna fick separata nummer, dock fortfarande utan någon beskrivning av lokalen. Den fossila åkermarken som var inritad på fältkartan fick på - 3 -
samma sätt ett eget RAÄ-nr, men ingen beskrivning. Inom området fanns efter denna omregistrering 5 lokaler med torplämningar och 13 lokaler med sentida fossil åkermark. Hembygdsrörelsen har under ett par perioder genomfört torpinventeringar i Torups socken. En del av torpen har redovisats i hembygdslitteraturen och några har fått informationsskyltar år 2005. Utredningens genomförande Utredningen har utförts under oktober - november 2010. Utredningsområdet omfattar de områden som Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB har arrenderat inför anläggandet av vindkraftsparker. Arbetet inleddes med en genomgång av data i Riksantikvarieämbetets FMIS, hembygdslitteratur, fastighetskartan, ekonomiska kartan (1967), häradsekonomiska kartan (1919-25) generalstabskartan (1842, översedd 1896 och 1940) och äldre lantmäteriakter. Över utredningsområdet finns endast en äldre karta, Geometrisk Charta öfwer Skogen Örcken från år 1761. I övrigt finns det ej några tidiga kartor, utan kartmaterialet utgörs av laga skifteskartor från åren 1854-1924. Terrängrekognosceringen utfördes när det var bra väderlek och under relativt goda vegetationsförhållanden, d.v.s. gräs- och örtvegetationen hade börjat sjunka ihop och lövträden hade nästan tappat sina blad. De registrerade lokalerna har beskrivits enligt Riksantikvarieämbetets vedertagna normer. Detta gäller art, form, material, skador, naturtopografiska förhållanden, höjd över havet och antikvarisk status, d.v.s. lagskyddad fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. Kartering har skett genom inritning på FMIS-kartor och med datafångst medelst GPS. Digital fotografering har genomförts vid en del lokaler för att förtydliga lokalens eller lämningens utseende. Allt antikvariskt arbete har utförts av Sune Jönsson. Utredningsområdet Utredningsområdet består av två delområden på skogen Örken, vilka ligger 1 100 1 200 m från varandra. Området ligger drygt 5 km sydöst om Torups samhälle och 1 000-1 800 m öster om Nissans dalgång. Avgränsningen av områdena framgår av karta 1. Det södra områdets storlek är cirka 626 ha och omfattar delar av byarna Kallarp, Krokagård och Rävsbo i Torups socken samt Kragared i Enslövs socken. Det norra områdets storlek är cirka 661 ha och omfattar delar av byarna Abborrhult, Bjärnalt, Boberg, Bosared, Killingshult, Lerbäckshult, Mörtekull, Rönnskog och Tollabo i Torups socken. - 4 -
Karta 1. Utredningsområdets två delområden är markerade med grön linje. I nordväst syns Nissans dalgång och i sydöst de två stora sjöarna Ålsjön och Stora Kroksjön. - 5 -
Inom området finns flera mindre sjöar eller gölar och en del mindre bäckar. En hel del myr- eller mossmarker förekommer, varav Pågölsmossen, Kylesjömaden och Rommamossen är de största. Det största rinnande vattendraget är den lilla Färgeån. Gran är det dominerande trädslaget inom området. I de fuktigare partierna finns en hel del tall. Höjden över havet varierar mellan 110 och 175 meter. Lägst är det i sydväst med 110 meter vid foten av Mullabergshultet och längst i nordöst med 125 meter mot Snokamossen och vid Sågdalen. Högst är det på krönet av Mullabergshultet med 165 meter och på krönet av Koberget i Enslövs socken med 175 meter. Områdets höga läge gentemot omgivningen förstås enkelt när man jämför med Nissans dalgång i väster, som ligger på ca 65 m.ö.h. Inom utredningsområdet finns en del jaktstugor av varierande ålder och standard. Inom det norra delområdet finns året runt bostäder vid utredningsområdets yttergränser vid Bosared i sydöst och vid Sågdalen i nordväst. Resultat Fornlämningar Inga lagskyddade fornlämningar är kända inom utredningsområdet. Övriga kulturhistoriska lämningar Södra delområdet Torplämningar och sentida fossil åkermark RAÄ Torup 349. Ugglehultet. Inom det område på Rävsbos mark som sedan gammalt kallas för Ugglehultet ligger ett 30-tal röjningsrösen inom ett 230x160 m stort område. Rösena är 3-6 m i diam och 0,25-0,5 m höga. Området och rösena är mycket omrörda efter stormen Gudrun och efterföljande skogsåtgärder. Inom området ligger en jaktstuga. RAÄ Torup 352. Mullabergshultet. På sydöstsidan av en markant moränhöjd på Rävsbos mark finns ett 440x280 m stort område med ett 100-tal röjningsrösen. Rösena är runda oregelbundna och 3-6 m i diam. En del stenmurar finns inom området. Området och rösena är mycket skadade efter Gudrun och efterföljande markberedningsåtgärder med harvning. I norra delen av området, intill bergsfoten och en enkel stenmur, ligger en jordkällaregrund, RAÄ Torup 435. Grunden är 4x3 m och är ingrävd i backen mot nordväst. Grundens inre är 2x1,5 m och med 1 m höga, kallmurade väggar. Ingen husgrund kan med säkerhet identifieras i området. RAÄ Torup 353. Gräsåsen. På en markant moränrygg på Rävsbos marker ligger ett 330x100 m stort område med ett 100-tal röjningsrösen. Rösena är runda oregelbundna, 3-5 m i diam och 0,2-0,7 m höga. Rösena ligger ibland mot stenblock och ibland ovanpå stenblock. Rösena är överlag mycket skadade efter Gudrun och Per. I områdets västra del, utmed skogsvägen, ligger möjligen rester efter en torpgrund med spismursröse. Anläggningen är mycket skadad vid gammal grustäkt och rotvälta. - 6 -
RAÄ Torup 436. Trelleborg. I en utsparad glänta i en mycket tät granplantering på Krokagårds mark ligger husgrunden efter torpet Trelleborg. Torpgrunden är 5x5 m och har ett 3-4 m stort spismursröse i norra hörnet av grunden. Kring torpgrunden ligger i den täta granplaneringen torpets gamla odlingsmark, RAÄ Torup 351. Inom ett 190x170 m stort område finns ett 50-tal röjningsrösen. Torpet är anlagt i början av 1870-talet och upphörde år1892. RAÄ Torup 438. Björkelund. Synligt från skogsvägen genom Krokagårds mark ligger lämningarna efter torpet Björkelund. Den 9x5 m stora husgrunden har en tydlig stenfot. Centralt utmed nordöstra långsidan ligger ett stort spismursröse, 3,5 m i diam och 1,3 m högt. Kring den gamla tomten ligger torpets gamla åkermark, RAÄ Torup 268. Området är 200x100 m stort och innehåller ett 50-tal röjningsrösen på krönet och sluttningarna av den lilla moränryggen. Rösena ligger ofta på jordfasta stenblock. En del stenmurar finns inom området. Torpet anlades omkring år 1870, men är helt borta som bosättningsplats på 1920-talet. Idag utgörs hela området av granskog, varav större delen utgörs av en föryngringsyta. På krönet av moränryggen står en fallfärdig jaktstuga. RAÄ Torup 440. Skrabackarna. På Kallarps mark, och utmed skogsvägarna, ligger lämningarna efter torpet Skrabackarna. Husgrunden är 9x8 m stor och med delvis tydlig stenfot av huggen sten. I norra delen av husgrunden är ett spismursröse, 4 m i diam och 1,4 m högt. Sydöst om husgrunden ligger en kraftig jordkällaregrund, 5x5 m, och med 1,5 m höga, kallmurade väggar. Nordväst om torptomten finns den till torpet hörande gamla inägomarken med röjningsrösen och stenmurar, RAÄ Torup 439. Området är 200x70 m och har ett 50-tal röjningsrösen, vilka ofta ligger på jordfasta stenblock. Mitt i den gamla odlingsmarken ligger en husgrund, RAÄ Torup 437. Husgrunden är 6x6 m och med tydlig stenfot och spismursröse. Torpet Skrabackarna är troligen anlagt år 1872 och nedlagt i början av 1930-talet. Idag utgörs hela området av skogsmark. Såglämningar RAÄ Torup 434. Utmed den lilla bäcken ligger mellan två små moränhöjder en dammvall, totalt 35 m lång. Vallen är 1,5 3 m bred och intill 0,8 m hög. Enligt lokal uppgift användes dammvallen till en vattendriven såg, som var i bruk vid mitten av 1870-talet. RAÄ Enslöv 338. På plintar ute i Ålsjön hade man i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet ett sågverk. Vid lågvatten syns fortfarande de tillhuggna plintarna som sågverket vilade på. På den intilliggande moränudden syns inom ett 10 m stort område stenflis efter tillhuggningen av stenarna. Enligt lokal uppgift flyttades sågen i början av 1900-talet till sjöns norra del. - 7 -
Karta 2. Det södra utredningsområdets kulturhistoriska lämningar. - 8 -
Norra delområdet Torplämningar och sentida fossil åkermark RAÄ Torup 395. På torpstället under Bosared 1:15 står själva torpstugan ännu kvar, men är i mycket dåligt skick. Runt om torpstugan finns torpets inägomark, 90x70 m, med ett 30-tal röjningsrösen, 1,5-3 m st och 0,2-0,6 m höga. Flera av röjningsrösena ligger uppe på jordfasta stenblock. Området är idag i sin helhet skogsmark, men torpet hade ännu på 1920-talet full jordbruksproduktion. RAÄ Torup 396. Bokelund. Kring tomten med kvarstående torpstuga, uthus och jordkällare ligger det gamla torpets inägomark, 190x150 m stort. De ca 50 röjningsrösena är runda oregelbundna, 2-5 m i diam och 0,2-1,2 m höga. Inägomarken har granplanterats för 20-30 år sedan. På Häradsekonomiska kartan syns att torpets jordbruksmark var i full produktion långt in på 1900-talet. I början av 1900-talet kallades torpet för Simonstorp. RAÄ Torup 400. På ömse sidor om skogsvägen finns ett 20-tal röjningsrösen inom ett 70x50 m stort område. Rösena är 2-4 m i diam och 0,3-0,8 m höga. Området var åker på laga skifteskartan från år 1895. Idag är hela området skogsmark. RAÄ Torup 404. Bommabackatorpet. Utanför utredningsområdet, men invid den stora infartsvägen norrifrån, ligger lämningarna efter torpet Bommabackatorpet, eller Bosareds torp, som det också ofta kallas. Torpgrunden ligger endast en halv meter från en skogsväg. Grunden är 5x5 m, har en delvis synlig stenfot och ett spismursröse vid södra hörnet. Husgrunden har blivit skadad i samband med stormen Gudrun. Norr om torpgrunden ligger torpets gamla inägomark, RAÄ Torup 443, på krönet och sydsluttningen av en markant moränhöjd. Området är 90x50 m och består av ett 50-tal röjningsrösen, oregelbundna och 1-3,5 m i diam. Området är mycket skadat efter Gudrun och efterföljande markberedning genom harvning. Torpet anlades 1845 och var i bruk fram till 1870-talet. RAÄ Torup 405. Ålatorpet. Vid utredningsområdets nordöstra kant, ner mot den stora Snokamossen, ligger lämningarna efter Ålatorpet. Inne i en ung, tät granplantering ligger torpgrunden, som är 5x5 m och har en tydlig stenfot. Vid nordvästra hörnet ligger det 2 m stora spismursröset. 20 m västnordväst om torpgrunden ligger en kraftig jordkällaregrund med intill 1,3 m höga, kallmurade väggar. Runt om torptomten ligger torpets gamla inägomark, RAÄ Torup 445, som är cirka 85x70 m stort. Inom området finns ett 30-tal oregelbundna röjningsrösen, vilka är 2-5 m i diam. Torpet finns markerat på Generalstabskartan och det fanns fortfarande jordbruksverksamhet här på 1920-talet enligt Häradsekonomiska kartan. RAÄ Torup 406. Vikastugan. Högt uppe på en sydvästsluttning av en mycket markant moränhöjd ligger lämningarna efter backstugan Vikastugan. Grunden är endast 4x3 m stor och har tre väggar av sten och jord. Utanför grunden samt på en mycket liten moränkulle 150 m sydväst ut ligger en handfull röjningsrösen. Vikastugan är markerad på den Häradsekonomiska kartan från 1919-25. - 9 -
RAÄ Torup 407. Graneberg. På ömse sidor om skogsvägen ligger tomten till torpet Graneberg, ibland benämnt Granberget. Torpgrunden är ganska otydlig på grund av risbelamring och att det delvis står en gammal bod över stenfoten. Grunden är 8x6 m och har ett spismursröse i norra delen. Väster om vägen är ladugårdsgrunden, som är 8x6 m och har en intill 0,4 m hög stenfot. Runt om torptomten, men framförallt norr om tomten, finns torpets gamla odlingsmark, RAÄ Torup 446. Området med röjningsrösen är 200x180 m stort och har ett 50-tal rösen. Rösena är 2-6 m i diam och ligger ofta på eller mot jordfasta stenblock. I norra delen av området finns ett flertal stenmurar. I sydöst finns gamla mossåkrar, omgivna av grävda diken. Graneberg finns med på Generalstabskartan från 1842, och på den Häradsekonomiska kartan från 1919-25 har torpet ännu full jordbruksverksamhet. På den Ekonomiska kartan från 1967 så är det endast ett ljust, öppet område i skogen. RAÄ Torup 408. Ödmans. Kvar på tomten efter torpet Ödmans ligger en stor ladugårdsgrund. Grunden är 20x6 m och har en tydlig stenfot, intill 0,5 m hög, av huggna 0,4-1,0 m långa stenar. Inne i grunden syns flera rum, avgränsade av stenblock. Själva husgrunden till torpet har sannolikt legat där en modern jaktstuga nu är uppförd. Sydöst om tomtplatsen ligger torpets gamla inägomark, RAÄ Torup 447. Inom ett 190x120 m stort område ligger här ett 50-tal röjningsrösen, oregelbundna och 2-5 m i diam. Rösena ligger ofta på eller mot stenblock. I området finns också flera stenmurar. Torpet Ödmans är markerat på Generalstabskartan från år 1842. På den Häradsekonomiska kartan från 1919-25 har torpet fortfarande full jordbruksproduktion, medan det på den Ekonomiska kartan från 1967 endast är en ljus öppning i skogen. RAÄ Torup 441. Olsalyckan. I en stenrik västsluttning ligger tomten efter torpet Olsalyckan, som också har kallats för Olsajössens. Husgrunden, som är 5x4 m, är tydlig med stenfot och spismursröse. Öster om husgrunden finns en uthusgrund och en kraftig jordkällaregrund. Runt om torpets tomt ligger den gamla odlingsmarken, RAÄ Torup 444. Området är 120x35 m stort och innehåller ett 25-tal röjningsrösen. Dessa är endast 1-2 m i diam och består av 0,1-0,3 m stora stenar, som ofta har lagts uppe på jordfasta stenblock. Torpet finns markerat på Generalstabskartan från år 1842 och har troligen varit i bruk in på 1900-talets början. Området utgörs idag av granskog. RAÄ Torup 442. Stenbrohult. Delvis utanför utredningsområdets östra kant ligger resterna efter Stenbrohult. Tomten vid det gamla torpstället är kraftigt omrörd och övervuxen av gamla trädgårdsbuskar. Torpgrunden är ca 8x8 m stor och har delvis synliga grundmurar, som är intill 1,0 m höga. Kring tomten finns den gamla och vidlyftiga inägomarken med röjningsrösen och stenmurar, RAÄ Torup 394. Området är 350x170 m stort och innehåller 300-400 röjningsrösen. Rösena är 1-6 m i diam och 0,2-1,5 m höga. Röjningsstenen ligger ofta på jordfasta sten- - 10 -
block. Flera av röjningsrösena har kallmurade sidor. Hela området utgörs idag av skogsmark. På Häradsekonomiska kartan från 1919-25 är brukningsenheten fortfarande i full produktion. RAÄ Torup 448. Biskåparnas. På en avsats i norrsluttande moränmark, och omgiven av fuktig mark på tre sidor, ligger en torplämning med husgrund, ladugårdsgrund och jordkällaregrund. Husgrunden är 9x5 m och har en mycket tydlig och kraftig stenfot av huggna stenar. Mitt i husgrunden är spismursröset, 2-2,5 m i diam och 1,0 m högt, av tegelstenar. På södra långsidan är en ingång med gjuten veranda och tre trappsteg. Husgrunden är kraftigt beväxt med unga granar. Sydväst om husgrunden ligger den 14x6 m stora ladugårdsgrunden, som också har en kraftig stenfot av huggna stenar. Sydväst om ladugårdsgrunden ligger en kraftig jordkällaregrund, ingrävd i backen mot söder. Jordkällaren har mycket kraftiga väggar, som är 1,2-1,7 m tjocka. Väster om tomten har torpet haft två mossåkrar, åtskilda åt av ett dike. Torpet finns med på Häradsekonomiska kartan 1919-25 och beboddes in på 1930-talet. RAÄ Torup 452. Husåsen. I sydöstra ändan av en smal, skogbeväxt moränrygg, och omgiven av fuktig mark på tre sidor, ligger husgrunden efter torpet Husåsen. Grunden är 6x4 m och har en delvis synlig stenfot. Spismursröset vid västra hörnet är stort, 4x2 m och 1,3 m högt. Runt om husgrunden ligger torpets gamla jordbruksmark, RAÄ Torup 449. Området är 110x60 m och innehåller ca 100 tätt liggande röjningsrösen. Rösena är 1-3 m i diam och 0,2-1,3 m höga. De ligger ofta på jordfasta stenblock. Torpet finns upptaget på laga skifteskartan från år 1866, men är övergivet när Häradsekonomiska kartan framställs 1919-25. RAÄ Torup 453. Bommens stuga. I södersluttningen av en mindre skogbeväxt moränhöjd ligger grunden efter en backstuga, kallad Bommens stuga. Backstugans inre är 3,5x3 m och har kallmurade, 0,5-1,0 m höga väggar. Vid sydöstra hörnet är en välbevarad eldstadsnisch. Backstugan användes från omkring 1860 och fram till år 1900, då stugan brann. RAÄ Torup 454. I en svacka mellan två moränhöjder ligger torplämningar med husgrund, ladugårdsgrund, uthusgrund och jordkällaregrund. Husgrunden är 10x5 m, har tydlig stenfot och ett 2 m stort spismursröse centralt placerat i grunden. Jordkällaregrunden är helt nergrävd i marken. Den är 2x2 m och 1,2 m djup och har kallmurade väggar av 0,15-0,5 m stora stenar. Ladugårdsgrunden ligger längst i norr och är 12x6 m. De kallmurade väggarna står här ännu kvar upp till 0,8 m höjd. Runt torparetomten ligger den till torpet hörande odlingsmarken, RAÄ Torup 445. Området är 100 m i diam och har ett 30-tal oregelbundna röjningsrösen. Röjningsstenen ligger ofta på eller mot jordfasta stenblock. Inom området finns även en del korta stenmurar. Torpet hade enligt den Häradsekonomiska kartan full jordbruksproduktion på 1920-talet. Idag utgörs hela området av granskog. - 11 -
RAÄ Torup 456. Runt om torpstugan, som idag är fritidsbostad, ligger torpets gamla inägomark. Inom det 240x120 m stora området finns ca 100 röjningsrösen. Från torpstugan och norrut löper en kortare fägata. Torpets jordbruksmark var i produktion ännu på 1920- talet, men hela området med odlingslämningar är idag skogsmark. RAÄ Torup 457. På krön och sluttningar av en mindre moränhöjd finns idag ett 20-tal röjningsrösen inom ett 120x110 m stort område. Odlingsmarken tillhörde torpet som ligger sydöst härom och som ligger utanför utredningsområdet. Området utgörs idag av blandskog med gran och löv, men var fortfarande på 1920-talet brukad jordbruksmark. RAÄ Torup 458. På lågt liggande moränmark, intill fuktig mark, ligger sex mycket vällagda röjningsrösen inom ett 20 m stort område. Rösena ligger på jordfasta block och har kallmurade sidor. Rösena är 1-2 m stora och är 0,25-1,2 m höga inklusive stenblocket. RAÄ Torup 456, 457 och 458 ligger alla på utredningsområdets sydöstligaste kant. Delar av dessa röjningsröseområden ligger utanför utredningsområdet. Såglämningar RAÄ Torup 450. I en liten ravin mellan två moränhöjder har Färgeån ett fall på tillsammans ca 1 m höjd. På ömse sidor om bäcken är det anlagt en dammvall, som tillsammans är 19 m lång. Nerströms fortsätter vallanläggningen på båda sidor om Färgeån på en 12 m lång sträcka, och har sannolikt utgjort fundamentet till den vattendrivna sågen. Sågen är markerad på Generalstabskartan från 1842. RAÄ Torup 451. I en liten trång ravin ligger på nordöstra sidan av den lilla Färgeån en 13 m lång dammvall. Dammvallen är endast 1,5-2 m bred och intill 0,6 m hög. Färgeån är här endast en dryg meter bred och har ett litet fall och fors, som tillsammans är ca 0,3 m högt. Här fanns under 1700- och 1800-talen en vattendriven såg, som också har givet namn åt det väster härom belägna torpet Sågdalen. - 12 -
Karta 3. Det norra utredningsområdets kulturhistoriska lämningar. - 13 -
Kulturmiljökonsekvensanalys Utredningsområdet omfattas inte av något kulturmiljöprogram. Närmsta riksintresseområde för kultur, Rydöbruk, ligger drygt 4 km norr om utredningsområdets nordgräns. Rydöbruk är en industrimiljö från 1890-talet i skogsbygd och riksintresseområdet kommer inte att påverkas av en vindkraftsetablering. Nissans smala dalgång har varit ett attraktivt boendeområde under hela vår forntid. Här finns boplatser från stenåldern och ett stort antal gravlokaler från bronsålder och järnålder i form av rösen, högar, stensättningar, domarringar, treuddar och järnåldersdösar. Bondbyarna eller gårdarna kring Örken omnämns för första gången i bevarade, skriftliga källor under 1570- och 1580-talen. Byarna som stationära bondbyar har troligen sitt ursprung under sen medeltid, d.v.s. 1400- eller 1500-tal. Skogsområdet Örken beskrevs under 1800-talet av Herman Hofberg som ett fattigt och magert område. Hofberg antog att namnet kom från det danska språket och betyder öken. Skogsområdet bestod av gran och tall och folket jagade älg, hare, tjäder, orre, järpe och vildgäss. Fisket i sjöarna gav gädda, abborre, braxen, mört och ål. Över huvud taget ansågs jordmånen i Torups socken som mycket dålig. I en beskrivning från år 1690 anges Torups jordmån som så skrin, d.v.s. mager, att folket merendels måste förtjäna sin föda med körslor för boråsarna och andra. Utredningsområdet är fortfarande idag ett mycket utpräglat skogsområde. De ekonomiska intressen som finns är skogsbruk och jakt. Den enda kvarvarande jordbruksverksamhet som finns är på fastigheten Bosared 2:1 vid utredningsområdets östligaste del och kommer inte att påverkas av en vindkraftsetablering. Vid redovisning av ett utredningsområdes fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar bedöms objektens vetenskapliga, pedagogiska och upplevelsemässiga värden och om något av dessa värden påverkas negativt av vindkraftsetableringen. Fornlämningar Inga lagskyddade fornlämningar är kända inom utredningsområdet. Övriga kulturhistoriska lämningar Torplämningar och sentida fossil åkermark Lämningarna efter torpen utgörs av husgrunder med spismursrösen, ladugårdsgrunder och jordkällaregrunder. Samtliga lämningar har för dessa miljöer sedvanligt utseende. En del av lämningarna är så sena att husgrunderna har stenfot av huggna stenar och gjutna trappstenar. Intill bebyggelselämningarna ligger den åkermark, som har hört till torpen. Odlingslämningarna utgörs av röjningsrösen och en del korta stenmurar. Även dessa lämningar är av vanlig art. Flertalet torp har boendemässigt övergivits under mitten av 1900-talet eller - 14 -
det tidiga 1900-talet. Åkermarken, eller delar av åkermarken, har vid många torp fortfarande brukats under 1900-talets första hälft. Torplämningar från sen tid, d.v.s. 1700-, 1800- och 1900-tal, är vanligt förekommande på det sydsvenska höglandet och dess utlöpare. Lokalt sett har de ändå i regel ett högt värde, ofta beroende på att man har haft släkt eller vänner som har bott eller vuxit upp på torpen. Namnen på dem som sist bodde på torpet lever ofta länge kvar i en bygd. Merparten av utredningsområdets torplokaler och odlingslämningar har erhållit osedvanligt stor skada vid stormarna Gudrun och Per. Åverkan har därefter ytterligare byggts på vid markberedning inför nyplantering. De berörda torplämningarna med tillhörande inägomark räknas inte som fasta fornlämningar enligt lagen om kulturminnen och ingrepp i dessa lämningar eller i deras närhet är därmed inte tillståndspliktigt. Ingen av områdets torplokaler uppvisar riktigt välbevarade bebyggelselämningar. Skall någon torpmiljö framhållas så är det RAÄ Torup 454 och 455 på fastigheten Rönnskog 2:20. Här har både bebyggelselämningarna och det till torpet hörande odlingsområdet helt klarat sig från stormskador. Denna torplämning är på så sätt ett upplevelsevärt område inom Örken. Flera av torpmiljöerna ligger utmed eller nära dagens skogsvägar. Vägarna är förhållandevis raka i dessa områden och bebyggelselämningarna kan sannolikt i de flesta fall bevaras helt intakta. Den visuella upplevelsen vid torpmiljöerna kommer dock sannolikt att påverkas negativt vid flertalet lokaler vid en vindkraftverksetablering. Såglämningar För att kvarn- och såglämningar skall kunna bedömas som lagskyddade fornlämningar krävs först och främst att det finns arkivaliska belägg för deras existens under åtminstone tidigt 1700-tal. För utredningsområdets dammvallar och sågplatser finns inga sådana belägg. De aktuella lokalerna med lämningar har inget större upplevelsevärde och kommer inte att påverkas negativt på något sätt vid en vindkraftsetablering. Åtgärdsförslag och rekommendationer Torplämningarna, till torpen hörande inägomark samt såglämningarna räknas inte som fasta fornlämningar enligt lagen om kulturminnen och ingrepp i dessa lämningar eller i deras närhet är därmed inte tillståndspliktigt. Flera av dessa lämningar kan ha betydelse och ett upplevelsevärde för traktens innevånare, särskilt torplämningarna. Arbetsföretaget bör därför i görligaste mån försöka att undvika dessa lämningar vid sina markarbeten. Tydliga markeringar i terrängen med snitslar etc. underlättar bevarandet. Sammanfattning Inom det stora skogsområdet Örken inom Torups och Enslövs socknar, Hylte resp. Halmstads kommuner, planerar Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB att uppföra vindkraftverk. En frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning inför MKB har utförts. Utredningsområdet är cirka 1 287 ha och är fördelat på två områden. Fältarbetet - 15 -
utfördes under oktober - november 2010 och under mycket goda väderleksförhållanden. Besiktningsförhållandena var för tidpunkten på året goda. Utredningsområdet är ett typiskt utmarksområde, närmst ett ödemarksområde, med barrskog, mindre sjöar och en hel del myrmark. Två bostäder för permanent boende finns i ytterkanterna av området. Riksantikvarieämbetet har utfört två fornminnesinventeringar i Torups och Enslövs socknar, under 1950- och 1960-talen resp. 1987. Efter dessa inventeringar var det registrerat ett samlingsnummer för torplämningar samt markerat en del fossil åkermark tillhörande torpmiljöerna på inventeringens fältkarta. Vid digitalisering av fornminnesregistret år 2004 erhöll dessa lokaler separata RAÄ-nr. På så sätt fanns här registrerat 5 lokaler med torplämningar och 13 lokaler med sentida fossil åkermark. Efter denna arkeologiska utredning så är det nu registrerat 16 lokaler med torplämningar, 20 lokaler med sentida fossil åkermark och 4 lokaler med såglämningar. Inga lagskyddade fornlämningar är registrerade inom utredningsområdet. Merparten av lokalerna med torplämningar och sentida fossil åkermark har blivit kraftigt skadade vid stormarna Gudrun och Per. Lämningarna har sedan i många fall erhållit ytterligare skador vid markberedningsarbeten inför plantering. Ett anläggande av en vindkraftpark inom utredningsområdet kommer naturligtvis visuellt att påverka upplevelsevärdena vid kulturlämningarna. Placeringen av vindkraftverken kommer att vara avgörande för hur stor denna visuella påverkan blir. I övrigt bör vindkraftverksetableringen ej medföra påtagliga negativa konsekvenser för kulturlandskapet om rekommenderade hänsyn tas av arbetsföretaget. Stenmur i det område som kallas Svedjan. - 16 -
Referenser Hallinder, Pär. 1968. De fasta fornlämningarna i Torups socken. Hembygdsboken över Torup Kinnared - Drängsered 1968. Torup. Hofberg, Herman. 1880-81. Några drag ur det forna skogsbyggarlifvet i Halland. 1. Örkenfolket. 2. Knifvahäringarne. Stockholm. Håkansson, Håkan & Wiman, Birgitta. 2005. Min hembygd Einar Andersson. Torup. Nilsson, Waldemar. 1978. Gårdarna vid Nissan. Laholm. Palm, Lennart. 1997. Gud bevare utsädet! Produktionen på en västsvensk ensädesgård: Djäknebol i Hallands skogsbygd 1760-1865. Stockholm. Samuelsson, Karl-Eric. 1970. Bebyggelsen i Torup. Hembygdsboken över Torup Kinnared - Drängsered. Bok 2. Torup. Riksantikvarieämbetet, Fornminnesregistret FMIS. SOFI, Institutet för språk och folkminnen, Namnavdelningen i Uppsala. Kartor: Generalstabskartan 19. Ölmestad (1842, översedd 1896) Generalstabskartan 19. Landeryd (Ölmestad) (1842, översedd vägar 1940) Häradsekonomiska kartan J112-2-45 Torup (1919-25) Häradsekonomiska kartan J112-2-50 Mjälahult (1919-25) Ekonomiska kartan 5C 1g Fröslida (1967) Ekonomiska kartan 5C 1h Kragared (1967) Ekonomiska kartan 5C 2g Öllsjö (1967) Ekonomiska kartan 5C 2h Ylasryd (1967) Lantmäteriet, Gävle: Torups socken 13-TOR-107 Lerboxilt, 1866 ls 13-TOR-113 Nr 1 och 2 Kallarp samt Nr 1 Kråkegård, 1868 ls (uppmätt 1859) 13-TOR-127 Nr 1 Räfsbo, 1874 ls 13-TOR-161 Killingshult nr 1, 1895 ls 13-TOR-174 Nr 1 Aborrilt, 1903 ls 13-TOR-230 Bosared nr 1, 1924 ls M69-2:3 Aborilt nr 1, 1900 ls M69-9:1 Bosared nr 1, 1923 ls M69-44:1 Kallarp nr 1-2 samt Nr 1 Kråkegård, 1859 ls M69-45:2 Killingshult nr 1, 1895 ls M69-52:1 Lerbäcksilt nr 1, 1865 ls M69-57:1 Mosilt nr 1-2, 1761 Geometrisk Charta öfwer Skogen Örcken M69-65:2 Rävsbo nr 1, 1873 ls Enslövs socken 13-ENS-62 Kragared, 1856 ls M10-25:1 Kragared nr 1-2, 1854 ls - 17 -
Bilaga: Redovisning av registrerade lokaler Torup 268 Kartblad: 5C 1h Kragared Koordinater: x = 6309105 y = 335677 Fastighet: Krokagård 1:4. Terräng: Krön och S-sluttning av mindre moränhöjd. Skogsmark (gran och granplantering). 155-160 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 200x100 m (Ö-V), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 50 röjningsrösen, runda oregelbundna, 2-6 m i diam och 0,2-0,6 m h, av 0,1-0,3 m st stenar. Röjningsstenen ligger ofta på jordfasta block. Området delvis inhägnat med enkla stenmurar. Inom området står en fallfärdig jaktstuga. Den fossila åkermarken har tillhört torpet Björkelund, RAÄ Torup 438. Bild 1. Mycket typiska torparerösen. - 18 -
Torup 349 Kartblad: 5C 2g Öllsjö Koordinater: x = 6311422 y = 1334494 Fastighet: Rävsbo 1:3. Namn: Ugglehultet Terräng: Småkuperat delkrön i NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (gran). 140-150 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 230x160 m (NV-SÖ), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 30 röjningsrösen, 3-6 m i diam och 0,25-0,5 m h, av 0,1-0,35 m st stenar. Rösena ligger glest. Området har dels en tät granplantering, dels en mycket ojämn föryngringsyta. Inom området finns en jaktstuga. Torup 351 Kartblad: 5C 2g Öllsjö Koordinater: x = 6310409 y = 1334023 Fastighet: Krokagård 1:3 och Kallarp 2:4. Terräng: Kuperat krönområde i moränmark. Skogsmark (gran). 145-150 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 190x170 m (NV-SÖ), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 50 röjningsrösen, runda oregelbundna, 2-7 m i diam och 0,3-1,3 m h, av 0,1-0,4 m st stenar. Svåröverblickbart på grund av tät granplantering. Den fossila åkermarken har tillhört torpet Trelleborg, RAÄ Torup 436. Torup 352 Kartblad: 5C 2g Öllsjö Koordinater: x = 6310792 y = 1334189 Fastighet: Rävsbo 1:9. Namn: Mullabergshultet Terräng: Flack avsats i SSÖ-sluttning av markant moränhöjd. Skogsmark (gran och bok). 140-155 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 440x280 m (Ö-V), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 100 röjningsrösen, runda oregelbundna, 3-6 m i diam och 0,2-1,0 m h, av 0,15-0,35 m st stenar. Rösena ligger glest i NÖ och ganska tätt i S. Mot bl.a. bergsfoten i NV finns en enkel stenmur. Större delen av området är markberett (efter Gudrun) och granplanterat och har en kraftig hallonvegetation. - 19 -
Inom området ligger en jordkällaregrund, RAÄ Torup 435. Torup 353 Kartblad: 5C 2g Öllsjö Koordinater: x = 6310864 y = 1334824 Fastighet: Rävsbo 1:4 och 1:5. Namn: Gräsåsen Terräng: Krön och V-sluttning av moränhöjd (NNÖ-SSV). Skogsmark (föryngringsyta med gran). 150-160 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 330x100 m (NNÖ-SSV), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 100 röjningsrösen, 3-5 m i diam och 0,2-0,7 m h, av 0,15-0,35 m st stenar. Röjningsstenen ligger ibland mot stenblock och ibland ovanpå stenblock. Rösena ligger ganska glest. Området har granplanerats efter Gudrun. Möjligen en rest efter en torpgrund med eldstadsrest 5 m SÖ om väg och 12 m NNÖ om fastighetsgräns, vid kanten av en gammal grustäkt. Anläggningen är mycket skadad. Torup 394 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6312765 y = 1339146 Fastighet: Mörtekull 1:5. Terräng: Kuperad, blockrik moränmark. Skogsmark (blandskog). 135-150 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 350x170 m (NV-SÖ), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 300-400 röjningsrösen, 1-6 m i diam och 0,2-1,5 m h, av 0,1-0,35 m st stenar. Röjningsstenen ligger ofta på jordfasta stenblock. Ett flertal röjningsrösen har kallmurade sidor. Inom området finns flera stenmurar. Den fossila åkermarken har tillhört torpet Stenbrohult, RAÄ Torup 442. Torup 395 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6312527 y = 1338385 Fastighet: Bosared 1:15. Terräng: Krön och S-sluttning av mindre moränhöjd. Skogsmark (gran). 135-140 m. ö. h. - 20 -
Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 90x70 m (Ö-V), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 30 röjningsrösen, oregelbundna, 1,5-3 m i diam och 0,2-0,6 m h, av 0,1-0,3 m st stenar. Röjningsstenen ligger ofta på jordfasta stenblock. Torpstugan står fortfarande kvar, men är i mycket dåligt skick. Tidigare anteckningar: Ekonomiska kartan (1967). Häradsekonomiska kartan Mjälahult (1919-25). LMV, Gävle: 13-TOR-230 Bosared nr 1, 1924 ls. Torup 396 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6311319 y = 1337288 Fastighet: Abborrhult 1:10. Namn: Bokelund Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (gran). 150-160 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 190x150 m (NNÖ-SSV), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 50 röjningsrösen, runda oregelbundna, 2-5 m i diam och 0,2-1,2 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Åkrarna har granplanterats för 20-30 år sedan. Inom området finns torpstuga, liten ekonomibyggnad och jordkällare. Tidigare anteckningar: Ekonomiska kartan (1967). Häradsekonomiska kartan Mjälahult (1919-25). Generalstabskartan (1842). LMV, Gävle: 13-TOR-174 Aborrilt nr 1, 1903 ls. Torup 400 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6311184 y = 1337844 Fastighet: Killingshult 1:14. Terräng: Stenrik, småkuperad moränrygg (Ö-V). Skogsmark (föryngringsyta med gran). 165-170 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 70x50 m (Ö-V), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 20 röjningsrösen, oregelbundna, 2-4 m i diam och 0,3-0,8 m h, av 0,1-0,5 m st stenar. Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: 13-TOR-161 Killingshult nr 1, 1895 ls. - 21 -
Torup 404 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6313350 y = 1337041 Fastighet: Bosared 1:3 Namn: Bommabackatorpet eller Bosareds torp Orientering: 0,5 m NNV om väg och 7 m VSV om vägmöte. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (gran/föryngringsyta). 125-130 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, bestående av 1 husgrund. Husgrunden är 5x5 m (NNV-SSÖ). Övertorvad stenfot, 0,2-0,3 m h. Vid S hörnet är ett spismursröse, 2-2,5 m i diam och 0,8 m h, övertorvat. Grunden är skadad av Gudrun. Torpet är anlagt 1845 och var i bruk till 1870-talet. Torpets odlingsmark, se RAÄ Torup 443. Tidigare anteckningar: Håkansson, Håkan & Wiman, Birgitta: "Min hembygd Einar Andersson" (2005), s.169ff. Bild 2. Torpgrunden ligger precis till höger om vägkurvan. - 22 -
Torup 405 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6313444 y = 1338574 Fastighet: Mörtekull 1:5 Namn: Ålatorpet Terräng: Ö-sluttning av moränhöjd. Skogsmark (gran). 130-135 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, 30x10 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 1 husgrund och 1 jordkällaregrund. Husgrunden är 5x5 m (Ö-V). Övertorvad stenfot, 0,15-0,3 m h. Vid NV hörnet ett spismursröse, 2x2 m och 1,2 m h, bestående av övermossade 0,15-0,3 m st stenar. 20 m VNV om husgrunden är Jordkällaregrunden, 6x5 m (NNV-SSÖ), ingrävd i backen mot NV. Invändigt 4x3 m (NNV-SSÖ) och intill 1,3 dj. Delvis synliga kallmurade väggar av 0,25-0,4 m st stenar. Ingång vid S hörnet, 0,6 m br. Torpets odlingsmark, se RAÄ Torup 445. Tidigare anteckningar: Häradsekonomiska kartan Torup (1919-25). Generalstabskartan (1842). Bild 3. Torpets husgrund ligger idag i ett tätt granbestånd. - 23 -
Torup 406 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6311554 y = 1337284 Fastighet: Killingshult 1:9 Namn: Vikastugan Orientering: 13 m S om fastighetsgränsknä. Terräng: Kraftig SSV-sluttning av markant moränhöjd. Skogsmark (blandskog). 155-160 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, backstuga, bestående av 1 husgrund. Husgrunden är 4x3 m (ÖNÖ-VSV) och är delvis ingrävd i backen. Väggarna är 0,3-1,2 m h (högst i NV) och består av 0,3-0,6 m st stenar. Vid N hörnet är ett jordfast stenblock, 1,3 m st. Grunden är öppen mot VSV. S om grunden finns ett par små röjningsrösen, liksom på en liten moränkulle ca 150 m SV om grunden. Tidigare anteckningar: Häradsekonomiska kartan Mjälahult (1919-25). Bild 4. Stora stenblock ingår i backstugans nordvästra vägg. - 24 -
Bild 5. Uppe på höjden, mellan de två björkarna, skymtar man Vikastugans grund. - 25 -
Torup 407 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6311831 y = 1337505 Fastighet: Rönnskog 2:28 Namn: Graneberg Orientering: 11 m Ö om väg. Terräng: Sadelläge mellan två mindre moränhöjder (i N och S). Skogsmark (föryngringsyta, gran). 150-155 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, ca 30x10 m (Ö-V), bestående av 1 husgrund och 1 ladugårdsgrund. Husgrunden är 8x6 m (N-S). Stenfot, 0,2-0,4 m h, av 0,4-1,0 m l stenar. I N delen är ett spismursröse, 2-2,5 m i diam och intill 0,4 m h. Husgrunden är risbelamrad. På Ö delen står en bodruin. 14 m V om husgrunden och 1 m V om väg är en ladugårdsgrund, ca 8x6 m (N-S). Stenfot, 0,2-0,4 m h, av 0,3-0,7 m l stenar. Den till torpet hörande åkermarken, se RAÄ Torup 446. Tidigare anteckningar: Generalstabskartan (1842). Häradsekonomiska kartan Mjälahult (1919-25). Torup 408 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6311303 y = 1337963 Fastighet: Rönnskog 2:27 Namn: Ödmans Orientering: 18 m SÖ om jaktstuga. Terräng: Flackt krön i småkuperad moränmark. Skogsmark (blandskog). 165-170 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, bestående av 1 ladugårdsgrund och 1 jordkällaregrund. Ladugårdsgrunden är 20x6 m (NÖ-SV) och har en stenfot, 0,2-0,5 m h, av huggna 0,4-1,0 m l stenar. Fyra stenblocksavgränsade fack är synliga i NÖ delen. Jordkällaregrunden ligger SV om ladugårdsgrunden. Torpets husgrund har legat ungefär där en modern jaktstuga ligger idag. Den till torpet hörande åkermarken, se RAÄ Torup 447. Tidigare anteckningar: Generalstabskartan (1842). Häradsekonomiska kartan Mjälahult (1919-25). - 26 -
Torup 434 Kartblad: 5C 2g Öllsjö Koordinater: x = 6310272 y = 1335470 Fastighet: Rävsbo 1:4 Orientering: Ömse sidor om bäck. Terräng: Bäckravin mellan två mindre moränhöjder. Skogsmark (barrskog). 140-145 m. ö. h. Beskrivning: Kvarnlämning, bestående av en dammvall, 35 m l (VNV-ÖSÖ), på ömse sidor om liten bäck, 0,5-1 m br. Dammvallen är 10 m i V och 25 m i Ö, är 1,5-3 m br och intill 0,8 m h. Övertorvad med en del synliga stenar, 0,3-0,5 m st. N om dammvallen och Ö om bäcken är en del stensamlingar, men ingen tydlig grund. Dammvallen användes till en vattensåg, som var i bruk vid mitten av 1870-talet. Bild 6. Dammvallen och den lilla bäcken längst ner i svackan framträder mycket vagt i terrängen. - 27 -
Torup 435 Kartblad: 5C 2g Öllsjö Koordinater: x = 6310880 y = 1334174 Fastighet: Rävsbo 1:9 Orientering: 10 m VNV om kraftledning och 30 m N om korsning skogsväg/kraftledning. Terräng: Intill foten av markant moränhöjd. Skogsmark (föryngringsyta). 150-155 m. ö. h. Beskrivning: Jordkällaregrund, 4x3 m (NV-SÖ), ingrävd i backen mot NV. Grundens inre är 2x1,5 m och 1 m dj, med kallmurade väggar av 0,2-0,4 m st stenar. Ingång i SÖ, 0,8 m br. Ingen husgrund kan med säkerhet identifieras i området. Jordkällaregrunden ligger inom den fossila åkermarken RAÄ Torup 352. Bild 7. Jordkällaregrunden sedd uppifrån höjdsluttningen. - 28 -
Torup 436 Kartblad: 5C 2g Öllsjö Koordinater: x = 6310490 y = 1334034 Fastighet: Krokagård 1:3 Namn: Trelleborg Orientering: 24 m SV om fastighetsgräns. Terräng: Flackt krön i moränmark. Skogsmark (gran). 145-150 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, bestående av 1 husgrund. Husgrunden är 5x5 m (NÖ-SV). I N hörnet är ett spismursröse, 3-4 m i diam och 1,3 m h, övertorvat med enstaka synliga 0,2-0,3 m st stenar. Stor, gammal stubbe i röset. Torpet är anlagt i början av 1870-talet och upphörde 1892. Torpets odlingsmark, se RAÄ Torup 351. Tidigare anteckningar: Håkansson, Håkan & Wiman, Birgitta: "Min hembygd Einar Andersson" (2005), s.148. Bild 8. Husgrunden ligger i en utsparad glänta i granplanteringen. - 29 -
Torup 437 Kartblad: 5C 1h Kragared Koordinater: x = 6308888 y = 1335568 Fastighet: Kallarp 1:13 Orientering: 7 m NNÖ om väg. Terräng: SÖ-sluttning av mindre moränhöjd. Skogsmark (gran). 150-155 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, bestående av 1 husgrund. Husgrunden är 6x6 m (NV-SÖ) och med tydlig stenfot, 0,2-0,4 m h, av 0,25-0,5 m st stenar. Vid S hörnet är ett spismursröse, 2x2 m (NV-SÖ) och 1,0 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Tillbyggnad vid N hörnet, 3x2 m (NÖ-SV), med kallmurade väggar, 0,5-1,0 m h och 0,4-0,6 m tj, av 0,3-0,6 m st stenar. Ingång vid SÖ långsidans mitt. Ligger inom ett fossilt åkermarksområde, se RAÄ Torup 439. - 30 -
Bild 9. Husgrunden ligger väl dold inne bland träden. - 31 -
Torup 438 Kartblad: 5C 2g Öllsjö Koordinater: x = 6309080 y = 1335671 Fastighet: Krokagård 1:4 Namn: Björkelund Orientering: 25 m Ö om vägmöte. Terräng: SV-sluttning av mindre moränhöjd. Skogsmark (gran). 155-160 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, bestående av 1 husgrund. Husgrunden är 9x5 m (NV-SÖ) och med tydlig stenfot, 0,15-0,3 m h, av 0,25-0,4 m st stenar. Centralt utmed NÖ långsidan är ett spismursröse, 3,5 m i diam och 1,3 m h, av 0,2-0,35 m st stenar. Torpet anlades omkring 1870. Torpets inägomark, se RAÄ Torup 268. Tidigare anteckningar: Håkansson, Håkan & Wiman, Birgitta: "Min hembygd Einar Andersson" (2005), s.172f. Bild 10. Ett granbestånd har sparats vid själva torptomten. Uppe till vänster ses den gamla jaktstugan. - 32 -
Bild 11. Torpgrunden med spismursröse och stenfot syns mycket tydligt i den gamla granskogen. - 33 -
Torup 439 Kartblad: 5C 1h Kragared Koordinater: x = 6308866 y = 1335563 Fastighet: Kallarp 1:13. Terräng: SÖ-sluttning av moränrygg (NV-SÖ). Skogsmark (gran och granplantering). 150-160 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 200x70 m (VNV-ÖSÖ), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 50 röjningsrösen, runda oregelbundna, 2-6 m i diam och 0,2-0,8 m h, av 0,1-0,3 m st stenar. Röjningsstenen ligger ofta på jordfasta block. Området till stor del avgränsat mot NÖ och SV med enkla stenmurar. Den fossila åkermarken har tillhört torpet Skrabackarna, RAÄ Torup 440. Tidigare anteckningar: Häradsekonomiska kartan Mjälahult (1919-25). Bild 12. I den gamla, granplanterade åkermarken ligger röjningsstenen ofta uppslängd på jordfasta stenblock. - 34 -
Torup 440 Kartblad: 5C 1h Kragared Koordinater: x = 6308800 y = 1335653 Fastighet: Kallarp 1:13 Namn: Skrabackarna Orientering: 13 m SÖ om vägmöte. Terräng: Svacka av moränrygg. Skogsmark (gran). 150-155 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, ca 20x10 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 1 husgrund och 1 jordkällaregrund. Husgrunden är 9x8 m (NNÖ-SSV) och med tydlig stenfot av huggen sten, 0,2-0,35 m h, av 0,5-1,3 m l stenar. I N delen är ett spismursröse, 4 m i diam och 1,4 m h, av 0,3-0,8 m st stenar. Utbyggnad i SÖ, 2x2 m och 0,1-0,2 m h (troligen ingång). 6 m ÖSÖ om husgrunden är en jordkällaregrund, 5x5 m (Ö-V), ingrävd i backen mot Ö. Invändigt är jordkällaren 2x1,5 m (N-S), med kallmurade väggar, 1,5 m h, av 0,3-0,7 m st stenar. Ingång vid SV hörnet, 0,6 m br. Torpet är troligen anlagt 1872 och nedlagt i början av 1930-talet. Torpets inägomark, se RAÄ Torup 439. Tidigare anteckningar: Håkansson, Håkan & Wiman, Birgitta: "Min hembygd Einar Andersson" (2005), s.151ff. Bild 13. Husgrundens tydliga stenfot och med jordkällaregrunden i bakgrunden. - 35 -
Bild 14. Torpets sista kaffepanna? Bild 15. Jordkällaregrunden ligger mycket väl synlig i terrängen. - 36 -
Bild 16. Torpgrunden är skyltad av hembygdsföreningen. - 37 -
Torup 441 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6313104 y = 1337461 Fastighet: Bosared 1:11 Namn: Olsalyckan eller Olsajössens Orientering: 13 m N om väg. Terräng: Stenrik V-sluttning av mindre moränhöjd. Skogsmark (gran). 130-140 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, 60x15 m (Ö-V), bestående av 1 husgrund, 1 jordkällaregrund och 1 uthusgrund. Husgrunden är 5x4 m (NNV-SSÖ). Övertorvad stenfot, 0,1-0,2 m h. Vid N hörnet ett spismursröse, 2-3 m i diam och 0,6 m h, övertorvat. 36 m Ö om husgrunden och 8 m NNÖ om väg är Jordkällaregrund, 6x4 m (NNV-SSÖ), ingrävd i backen mot NNÖ. Invändigt 2x2 m och 1,0 m dj. Väggarna är intill 1,0 m h och 0,5-0,7 m tj, av 0,2-0,4 m st stenar. Ingång i SSV, 0,7 m br. Grunden är skadad av rotvälta i NÖ. 4 m ÖNÖ om jordkällaregrunden är Uthusgrund, 6x4 m (NNÖ-SSV), synlig som stenfot, 0,1-0,3 m h, 0,3-0,5 m tj, av 0,2-0,4 m st stenar. I NV sidan är två stenblock, 1,3-2 m st och 0,5-0,8 m h. Torpets odlingsmark, se RAÄ Torup 444. Tidigare anteckningar: LMV, Gävle: 13-TOR-230 Bosared nr 1, 1924 ls. Generalstabskartan (1842). Bild 17. Jordkällaregrunden med skogsvägen i bakgrunden. - 38 -
Bild 18. Spismursröset i torpgrunden. - 39 -
Torup 442 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6312706 y = 1339178 Fastighet: Mörtekull 1:5 Namn: Stenbrohult Terräng: Flackt område mellan två moränhöjder. Skogsmark (blandskog). 145-150 m. ö. h. Beskrivning: Torplämning, bestående av 1 husgrund. Husgrunden är ca 8x8 m (VNV- ÖSÖ). Delvis synliga grundmurar, intill 1,0 m h och 1-1,5 m tj, av 0,3-0,5 m st stenar. Vid SV hörnet är en trappa av betong. Grunden är kraftigt överväxt med trädgårdsbuskar. Torpets odlingsmark, se RAÄ Torup 394. Tidigare anteckningar: Häradsekonomiska kartan Mjälahult (1919-25). Ekonomiska kartan (1967). Torup 443 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6313399 y = 1337037 Fastighet: Bosared 1:3. Terräng: Krön och SÖ-sluttning av moränhöjd. Skogsmark (föryngringsyta med gran). 125-135 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 90x50 m (NNV-SSÖ), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 50 röjningsrösen, oregelbundna, 1-3,5 m i diam och 0,2-0,6 m h, av 0,1-0,3 m st stenar. Röjningsstenen ligger ibland mot stenblock och ibland ovanpå stenblock. Området har markberetts genom harvning (efter Gudrun) och granplanterats. Den fossila åkermarken har tillhört torpet Bommabackatorpet, RAÄ Torup 404. - 40 -
Torup 444 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6313108 y = 1337467 Fastighet: Bosared 1:11. Terräng: Stenrik V-sluttning av mindre moränhöjd. Skogsmark (gran). 130-140 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 120x35 m (Ö-V), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 25 röjningsrösen, oregelbundna, 1-2 m i diam och 0,3-0,5 m h, av 0,1-0,3 m st stenar. Röjningsstenen ligger ofta på jordfasta stenblock. Den fossila åkermarken har tillhört torpet Olsalyckan, RAÄ Torup 441. Bild 19. Små röjningsrösen uppslängda på större stenblock. - 41 -
Torup 445 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6313485 y = 1338585 Fastighet: Mörtekull 1:5. Terräng: Ö-sluttning av moränhöjd. Skogsmark (föryngringsyta med gran). 130-140 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 85x70 m (N-S), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 30 röjningsrösen, oregelbundna, 2-5 m i diam och 0,2-0,5 m h, av 0,15-0,3 m st stenar. Området är mycket tätt bevuxet med unggranar. Den fossila åkermarken har tillhört torpet Ålatorpet, RAÄ Torup 405. Torup 446 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6311870 y = 1337524 Fastighet: Rönnskog 2:28. Terräng: Kuperad moränmark. Skogsmark (föryngringsyta med gran). 145-155 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 200x180 m (NÖ-SV), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 50 röjningsrösen, oregelbundna, 2-6 m i diam och 0,2-1,0 m h, bestående av 0,15-0,35 m st stenar. Röjningsrösena ligger ofta mot eller på stenblock. Rösena ligger glest utom i NÖ, där det också finns stenmurar. Mossodlingar med diken längst i SÖ. Den fossila åkermarken har tillhört torpet Graneberg, RAÄ Torup 407. Tidigare anteckningar: Häradsekonomiska kartan Mjälahult (1919-25). Torup 447 Kartblad: 5C 2h Ylasryd Koordinater: x = 6311261 y = 1337971 Fastighet: Rönnskog 2:27. Terräng: Småkuperad moränmark. Skogsmark (blandskog och föryngringsyta). 165-170 m. ö. h. Beskrivning: Fossil åkermark, sentida, ca 190x120 m (NV-SÖ), bestående av ett röjningsröseområde. Inom området finns ca 50 röjningsrösen, oregelbundna, 2-5 m i diam och 0,3-1,0 m h, bestående av 0,1-0,3 m st stenar. Röjningsrösena ligger ofta mot eller på stenblock. I området finns en del stenmurar. Den fossila åkermarken har tillhört torpet Ödmans, RAÄ Torup 408. - 42 -