PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående skolor. Både genomströmningen och behörigheten är bättre för elever i kommunala skolor. Men den genomsnittliga betygspoängen är fortfarande något högre i fristående skolor. Direktövergången till komvux samt till universitet och högskola har minskat jämfört med året innan. 1 Fullföljd utbildning Hösten 2004 började nästan 118 000 ungdomar gymnasieskolan. Av dessa fick 80 600 slutbetyg våren 2007. Två av tre, eller 68 procent, klarade med andra ord gymnasiestudierna på de planerade tre åren. Av de elever som började en naturvetenskaplig utbildning fullföljde 83 procent sin gymnasieutbildning inom tre år. Motsvarande andel för omvårdnadsutbildningarna var 67 procent. Av de elever som påbörjade ett individuellt program fullföljde endast 5 procent en utbildning inom tre år. Elever på nationella och specialutformade program vid kommunala skolor 1 fullföljer i högre grad sina studier inom tre år jämfört med elever på motsvarande utbildningar vid fristående skolor. Högst genomströmning på tre år har specialutformade program, följt av nationella program och därefter motsvarande utbildningar vid fristående skolor. Kvinnor klarar i högre grad än män studierna på tre år. Tabell 1: Fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år efter studiestart. Redovisning av alla nybörjarelever fördelat på nationellt, specialutformat och individuellt program samt vid fristående skolor. Procent. Andel med slutbetyg inom 3 år (%) Kommunal huvudman 1) Fristående huvudman Nationellt program Specialutformat program Individuellt program Fristående skola Startår Totalt Kv Män Totalt Kv Män Totalt Kv Män Totalt Kv Män 2001 75 78 73 77 79 74 4 4 5 75 76 73 2002 76 78 74 77 81 73 4 4 4 73 77 70 2003 76 78 74 78 81 76 5 5 5 72 76 69 2004 76 78 75 79 81 77 5 5 5 73 77 70 Bara varannan elev med utländsk bakgrund (52 procent) klarade studierna på tre år. Motsvarande andel för elever med svensk bakgrund är 71 procent. Skillnaden i genomströmning förklaras i första hand av att var fjärde elev med utländsk bakgrund startar sin utbildning på ett individuellt program. Elever som startar på individuella program (IV), byter utbildning eller gör studieuppehåll behöver oftast ett fjärde studieår. Andelen elever som får ett slutbetyg ökar med 7 procentenheter efter fyra studieår. Efter ytterligare ett år har 76 procent av nybörjarna fått ett slutbetyg. 1 I denna rapport ingår både kommunala och landstingskommunala skolor i begreppet kommunala skolor om inte annat framgår.
2 (7) Tabell 2: Fullföljd gymnasieutbildning inom 3, 4 och 5 år efter studiestart. Redovisning av alla nybörjarelever, oavsett program eller typ av studier, samt särredovisning av elever som startat på ett individuellt program (IV). Procent. Startår Andel med slutbetyg inom 3 år (%) Andel med slutbetyg inom 4 år (%) Andel med slutbetyg inom 5 år (%) Alla elever Elever som börjat på IV Alla elever Elever som börjat på IV Alla elever Elever som börjat på IV 1996 66 1 73 21 74 24 1997 69 2 76 18 77 21 1998 65 3 73 17 74 21 1999 65 4 73 18 74 22 2000 67 4 74 19 75 24 2001 68 4 75 20 76 25 2002 68 4 75 19 76 23 2003 68 5 75 19.. 2004 68 5.... Våren 2007 avslutade 90 100 elever sina gymnasiestudier. Av dessa hade 89 200 elever vanliga målrelaterade slutbetyg. Ytterligare 900 elever gick ut från utbildningar med annat betygssystem, International Baccalaureate (IB) 700 elever och Waldorf utbildning 200 elever. Utöver dessa lämnade 16 100 elever gymnasieskolans tredje årskurs med ett samlat betygsdokument. 2 Behörighet Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har en elev som i sitt slutbetyg har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, dvs. 2 250 poäng. Av de 89 200 elever som erhöll ett slutbetyg från gymnasieskolan våren 2007 har 89 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Den totala andelen elever med behörighet har varit stabil under de tre senaste läsåren men minskat något för elever med slutbetyg från en fristående huvudman. Föregående läsår uppmättes för första gången en högre andel med grundläggande behörighet från kommunala skolor än för fristående skolor. Det senaste läsåret var andelen med grundläggande behörighet från kommunala skolor 89 procent jämfört med 88 procent för fristående skolor. Av elever som slutfört sin utbildning på ett nationellt eller specialutformat program vid en kommunal skola har 90 procent grundläggande behörighet för att läsa vidare på universitet och högskola.
3 (7) Figur 1: Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier för elever med slutbetyg från gymnasieskolan fördelat efter huvudman 1). Redovisning för de fem senaste läsåren. Andel (%) 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Läsår Totalt Kommun Landsting Fristående 1) Kurvorna för Totalt och Kommun täcker varandra (har i stort sett samma värde). Kvinnor har i högre utsträckning än män behörighet till universitets- och högskolestudier, 91 procent jämfört med 86 procent. Behörigheten för elever med utländsk bakgrund uppgick till 81 procent vilket är nio procentenheter lägre än för elever med svensk bakgrund. 3 Genomsnittlig betygspoäng Som ett jämförelsemått på betygsresultatet används den genomsnittliga betygspoängen. Alla kurser i slutbetyget ingår i beräkningen. Kursernas poäng multipliceras med en vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt divideras med poängsumman för eleven. Elever från fristående skolor har fortfarande en högre genomsnittlig betygspoäng än elever från kommunala skolor, men skillnaden fortsätter att minska. Den genomsnittliga betygspoängen för elever vid nationella och specialutformade program vid kommunala skolor är 14,0 respektive 14,4. För elever vid fristående skolor är betygspoängen 14,3. Precis som föregående läsår har kvinnor i genomsnitt högre betygspoäng än män, 14,7 jämfört med 13,4. Elever med svensk bakgrund har i genomsnitt högre betygspoäng än elever med utländsk bakgrund, 14,2 jämfört med 13,2.
4 (7) Tabell 3: Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg från gymnasieskolan. Redovisning för de fem senaste läsåren. Läsår Totalt Kvinnor Män 2002/2003 14,0 14,7 13,4 2003/2004 14,1 14,7 13,4 2004/2005 14,1 14,7 13,4 2005/2006 14,1 14,7 13,4 2006/2007 14,1 14,7 13,4 Kommunal huvudman 1) 14,0 14,7 13,4 därav Nationellt pgm 14,0 14,6 13,4 Specialutformat pgm 14,4 15,0 13,7 Individuellt pgm 9,6 9,8 9,5 Fristående Huvudman 14,3 15,2 13,4 1) I denna rapport ingår både kommunala och landstingskommunala skolor i begreppet kommunala skolor om inte annat framgår. Högst genomsnittlig betygspoäng har utbildningar med naturvetenskapligt (16,2), estetiskt (14,9) och samhällsvetenskapligt (14,7) innehåll. Lägst genomsnittlig betygspoäng har utbildningar med anknytning till fordon (11,6), energi (11,9) samt el (12,3) och bygg (12,4). Figur 2: Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg från gymnasieskolan fördelat efter huvudman 1). Redovisning för de fem senaste läsåren. Genomsnittlig betygspoäng 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 Läsår Totalt Kommun Landsting Fristående 1) Kurvorna för Totalt och Kommun täcker varandra (har i stort sett samma värde).
5 (7) 4 Omfattning En elev som har påtagliga studiesvårigheter kan beviljas ett reducerat gymnasieprogram, vilket innebär att eleven befrias från undervisning i ett eller flera ämnen. Eleven erhåller därmed inte betyg i alla kurser som normalt ingår i utbildningen. De senaste fem åren har andelen elever med ett reducerat program minskat, från 7 procent till 4 procent. I de fall en elev bedöms klara av fler kurser än vad som krävs för ett fullständigt gymnasieprogram kan eleven beviljas rätt att läsa fler kurser än vad som normalt ingår i studierna (2 500 poäng). Något fler än var femte elev, 23 procent, har läst ett utökat program. Denna andel har minskat de senaste åren. 5 Kärnämneskurser, projektarbete och karaktärsämneskurser Samtliga program innefattar elva kärnämneskurser i åtta ämnen - engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska (alternativt svenska som andraspråk) och religionskunskap. Tillsammans omfattar kärnämneskurserna 750 poäng. Den kurs i vilken störst andel elever har minst betyget godkänt är Svenska A (99 procent). Svenska som andra språk B är den kurs i vilket störst andel elever fått ett icke godkänt betyg. I denna kurs har 91 procent av eleverna med slutbetyg minst betyget godkänt. Den kurs i vilket störst andel elever fått betyget MVG (mycket väl godkänd) är Idrott och hälsa (30 procent). Förutom kärnämneskurserna innefattar alla program ett projektarbete. Andelen elever med minst ett godkänt betyg i projektarbetet är 94 procent. Jämfört med kärnämneskurserna har en hög andel av eleverna det högsta betyget (37 procent). Varje nationellt program får sin karaktär genom så kallade karaktärsämnen. Karaktärsämneskurserna omfattar sammanlagt 1 350 poäng. Betygsfördelningen i karaktärsämneskurserna varierar mellan de olika nationella programmen. Högst andel icke godkända elever i en karaktärsämneskurs finns på det estetiska programmet. Av de elever som fick ett slutbetyg från Estetiska programmet har så många som 20 procent ett icke godkänt betyg i Matematik B. 6 Valbara språkkurser Av de valbara språkkurserna är Engelska B fortfarande den språkkurs som har högst andel elever med betyg. Nästan tre fjärdedelar (72 procent) av eleverna med ett slutbetyg från gymnasieskolan har ett betyg i Engelska B. Därefter kommer språkkurserna Engelska C, Spanska steg 1 och Tyska steg 3, med omkring en tiondel av eleverna vardera. Spanska steg 3 och 4 samt italienska steg 1 och 2 har högre andelar elever med betyg våren 2007 jämfört med våren 2003. Språk som istället minskar andelen elever med betyg är franska och tyska. Även spanska steg 1 och 2 har minskande andelar elever med betyg.
6 (7) Om en elev har betyg från språkundervisning i grundskolan ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. Det innebär att en elev som har betyg från grundskolans språkval, dvs. steg 2, ska börja med steg 3 i gymnasieskolan. Andelen elever med ett betyg i de tre modersmålskurserna (Aktiv tvåspråkighet, Modersmål A eller Modersmål B) i sitt slutbetyg är mycket liten, 2 till 3 procent. Figur 3: Andel elever med betyg i valbara språk 2002/03 och 2006/07 Franska steg 1 Franska steg 2 Franska steg 3 Franska steg 4 2002/03 2006/07 Tyska steg 1 Tyska steg 2 Tyska steg 3 Tyska steg 4 Spanska steg 1 Spanska steg 2 Spanska steg 3 Spanska steg 4 Italienska steg 1 Italienska steg 2 Ryska steg 1 0 5 10 15 20 Andel (%) 7 Övergång till komvux Av de elever som fick slutbetyg från gymnasieskolan våren 2006 gick 12 procent i komvux läsåret efter. Jämfört med året innan är detta en minskning med 1,8 procentenheter. Det är vanligare att kvinnor och elever med utländsk bakgrund fortsätter sina studier vid komvux. Skillnaden är 5 procentenheter mellan könen och 12 procentenheter mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Var fjärde kvinna med utländsk bakgrund som avslutat gymnasiet fortsätter direkt till komvux. Det är vanligare att elever utan slutbetyg fortsätter till komvux. Var fjärde kvinna och var femte man som gått ett naturvetenskapligt program men som inte fullföljt sin utbildning, fortsätter att studera på komvux på höstterminen efter årskurs 3.
7 (7) 8 Övergång till högskolan Av de elever som slutförde gymnasieskolan och erhöll slutbetyg eller motsvarande våren 2006 har 18 procent påbörjat högskolestudier läsåret därpå. Det är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med året innan. Andelen som börjar högskola inom tre år minskar också. De senaste fyra åren har andelen sjunkit från 46 till 42 procent. Kvinnor har högre övergång till högskola inom tre år än män, 47 procent jämfört med 37 procent. Elever med utländsk bakgrund som avslutat gymnasieskolan med slutbetyg fortsätter oftare till högskola än elever med svensk bakgrund, 48 procent jämfört med 41 procent. Detta förhållande gällde såväl kvinnor som män. Tabeller på Skolverkets webbplats Vill du se de aktuella tabellerna där uppgifterna är hämtade så hittar du dem på Skolverkets webbplats under länken Statistik. Där finns Sveriges officiella statistik om gymnasieskolan för läsåret 2006/07 på riksnivå samt statistik på kommun-, läns- och skolnivå.