S2002:003 Uppföljning av 1997 års nystartade - tre år efter start
Uppföljning av 1997 års nystartade tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 22 Fakta om statistiken 26 Tabellförteckning 28 Tabeller Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska Studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Tel: 063-16 66 00 Fax: 063-16 66 01 Förfrågningar: Therése Ericsson eller Jens Olofsson Tel: 063-16 66 00 E-post: therese.ericsson@itps.se, jens.olofsson@itps.se Producent SCB, Programmet för tjänstenäringar 701 89 Örebro Förfrågningar: Kristina Pettersson Tel: 019-17 61 58 E-post: kristina.pettersson@scb.se
Drygt hälften av 1997 års nystartade fortfarande tre år efter start Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är sedan 1 januari 2001 statistikansvarig myndighet för den nyetableringsstatistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade syftar till att studera strukturella skillnader i grad av överlevnad tre år efter start. Till grund för undersökningen ligger nyetableringsstatistiken över 1997 års nystartade. et nystartade 1997 uppgick till cirka 37 000, varav 21 000 fortfarande var tre år efter start. Detta motsvarar en överlevnadsgrad på 56 procent. Andelen vilande respektive nedlagda uppgick vardera till 16 procent och 3 procent av en hade försatts i konkurs. På regional nivå var överlevnadsgraden högst i Stockholms län och Kalmar län där 3 av 5 fortfarande var tre år efter start. I vart tredje län hade en, oavsett bransch, en överlevnadsgrad som var lägre än genomsnittet för riket. Omkring 5 av 6 nystartade 1997 etablerades inom tjänstesektorn. Av dessa var omkring 55 procent fortfarande tre år senare, vilket är en lägre överlevnadsgrad än för en inom industrisektorn. Där var 2 av 3 fortfarande år 2000. Högst överlevnadsgrad, drygt 70 procent, uppvisades inom byggbranschen, medan lägst överlevnadsgrad noterades inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet. Av dessa var hälften fortfarande tre år efter start. Av de med kvinnlig ledning som startades 1997 var knappt hälften fortfarande tre år senare. Detta kan jämföras med med manlig ledning där överlevnadsgraden var ca 60 procent. Högst överlevnadsgrad hade dock med gemensam ledning. Dessa hade en överlevnadsgrad på 66 procent. För med are av utländsk härkomst uppmättes en överlevnadsgrad på 54 procent. Motsvarande andel för med are utan utländsk härkomst var 58 procent. Överlevnadsgraden bland som etablerades med starta eget-bidrag var 55 procent, vilket är två procentenheter lägre än överlevnadsgraden för övriga. Tillsammans omsatte de fortfarande en drygt 26 miljarder kr år 2000, vilket motsvarar knappt 1,3 miljoner kr per. Skillnaden var emellertid stor mellan olika branscher. Företagen inom industrisektorn omsatte i genomsnitt 650 tkr mer än en inom tjänstesektorn. Mellan 1997 och 2000 ökade såväl antalet sysselsatta som antalet heltidssysselsatta med minst en person i vart femte fortfarande verksamt. et sysselsatta ökade under perioden med närmare 40 procent, från drygt 38 000 år 1997 till knappt 53 800 år 2000. Även antalet heltidssysselsatta ökade, från drygt 21 600 år 1997 till knappt 33 200 år 2000. 2
Inledning Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är sedan 1 januari 2001 statistikansvarig myndighet för den nyetableringsstatistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Nyetableringsstatistiken avser att mäta antalet nystartade med helt ny verksamhet. I materialet ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Nyetableringsstatistiken sammanställs årligen och publiceras normalt inom sex månader efter det år statistiken avser. Det är nyetableringsstatistiken över 1997 års nystartade som ligger till grund för den uppföljningsundersökning som presenteras i denna rapport. Liknande uppföljningar har genomförts för åren 1988-1991, 1989-1992, 1991-1994, 1992-1995, 1994-1997 och 1995-1998. Uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade genomfördes hösten 2001 med syfte att studera strukturella skillnader i grad av överlevnad med avseende på geografisk lokalisering, branschtillhörighet, form av ledning, omsättning, sysselsättning m.m. Undersökningen är en urvalsundersökning i två steg. Undersökningsobjektet är, vilket medför att alla former av ingår, från enskilda näringsidkare till aktiebolag. Till de objekt som valdes ut skickades postenkäter, vilka innehöll frågor om dels et, dels aren. Då formulären har varit ställda till et och inte till en viss person, saknas exakt kunskap om vem på et som besvarat enkäten. I redovisningen av undersökningens resultat antas dock att personen som besvarat enkäten är representativ för et och är en are. Det bör dock noteras att det i ett givet kan finnas fler än en are, men det är endast en av dessa, i de fall det finns flera, som svarat på enkäten och det är dennes svar som redovisas i denna rapport. Observera att från 1998 års undersökning av 1997 års nystartade finns uppgifter om et vad beträffar kommuntillhörighet, branschtillhörighet, juridisk form, omsättning 1997, antal sysselsatta 1997 och form av ledning men även om aren vad beträffar ålder, motiv till sstart, utländsk bakgrund, utbildning och information om denne fått starta eget-bidrag. Övrig information, där ej annat anges, baseras på enkätsvaren från 2001 års undersökning. Ett räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad eller - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett för att registreringen ska räknas som nyande. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. 3
Nyandet sedan 1990 Under 1990-talets inledande år minskade nyandet, framför allt inom industrinäringarna (avd. C-F, SNI 92), se Figur 1. Under 1994 ökade antalet nystartade för att därefter ligga på en konstant hög nivå. Det finns dock en tydlig skillnad mellan olika näringsgrenar. Det är framför allt inom tjänstesektorn (avd. I-K, med undantag för K70 samt avd. M-O, SNI 92) som antalet nystartade har ökat på senare år, medan antalet nystartade inom industrisektorn varit relativt stabilt sedan 1994. Figur 1 genuint nystartade 1990 2000, där 1990=100 1990=100 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Samtliga näringsgrenar Industrinäringar Tjänstenäringar 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År Tidigare undersökningar et år som förlöpt sedan sstarten har stor betydelse för i vilken utsträckning en fortfarande är. En översikt av tidigare studier visar att antalet fortfarande i procent av antalet nystartade, den s.k. överlevnadsgraden, avtar för varje år. Redan efter ett år har vart fjärde upphört att bedriva aktiv näringsverksamhet enligt tidigare studier. Motsvarande siffra efter tre år har varierat mellan 58 och 64 procent. Tabell 1 Tidigare undersökningar år efter start Fortfarande (%) Startår Nystartade SCB (1995) 1991 3 61 SCB (1996) 1992 3 64 NUTEK, AMS, SCB (1998) 1994 3 58 SCB 1995 3 59 Nystartade med starta eget-bidrag AMS (1995) 1993 1 75 AMS (1996) 1994 1 75 AMS (1998) 1996 1 70 NUTEK, AMS, SCB (1998) 1994 3 60 Riksdagens revisorer (1997) 1993 2,5 66 Källa: Baseras på Uppföljning av 1994 års nystartade, R 1999:8, NUTEK. Anm. Starta eget-bidrag är en arbetsmarknadsåtgärd med syfte att underlätta arens försörjning under verksamhetens första tid. Se även Fakta om statistiken. 4
Nyandet 1997 Omkring 37 000 med ny verksamhet startade 1997, vilket gav en etableringsfrekvens på knappt 7 per 1 000 invånare i åldern 16-64 år. Flest startades i Stockholms län, knappt 11 600. Stockholms län var även det län som hade den högsta etableringsfrekvensen med drygt 10 per 1 000 invånare. Andra län där etableringsfrekvensen översteg genomsnittet för riket var Uppsala (7,3), Skåne (6,8) och Västra Götalands län (6,8). Lägst frekvens noterades i Kalmar län med 4,4 per 1 000 invånare i åldern 16-64 år. Figur 2 nystartade år 1997 per 1 000 invånare i åldern 16-64 år 6 to 11 (5) 5 to 6 (11) 0 to 5 (5) Företagens status tre år efter sstart Med status avses om et var Fortfarande verksamt eller Icke fortfarande verksamt. I undersökningen har ett definierats som fortfarande verksamt om verksamheten tre år efter starten fortgick som tidigare, fortgick i ny juridisk form, hade ändrade ägarförhållanden eller slagits samman med annat. Om verksamheten däremot, var försatt i konkurs, nedlagd eller vilande definieras et som icke fortfarande verksamt. Till denna kategori av hör även de enskilda näringsidkare som utvandrat eller avlidit samt de som trots omfattande försök inte gått att nå eller på andra sätt inhämta uppgifter om, dvs. det övriga bortfallet. Andelen fortfarande av 1997 års nystartade uppskattas till 56 procent år 2000. Om andelen fortfarande år 2000 istället beräknas på antalet svarande, var överlevnadsgraden 61 procent, dvs. 5 procentenheter högre än om överlevnadsgraden 5
beräknas på samtliga i undersökningen tillfrågade. Notera att i denna rapport beräknas alla andelar på det totala antalet nystartade år 1997. Regionala skillnader i ens överlevnadsgrad I Kalmar respektive Stockholms län var 60 procent av en fortfarande tre år efter sstarten, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 56 procent. Andra län med nästan 60 procentig överlevnadsgrad var Norrbottens, Östergötlands och Hallands län. Bland länen med lägst överlevnadsgrad återfanns Dalarnas och Gävleborgs län med en överlevnadsgrad på 52 procent vardera. Södermanlands län, med en överlevnadsgrad på 48 procent, hade den lägsta andelen fortfarande. Figur 3 Andelen fortfarande år 2000 per län 56 to 61 (13) 52 to 56 (6) 48 to 52 (2) Jämtlands län uppvisade den största andelen vilande med 22 procent, medan Västernorrlands län och Örebro län hade den lägsta med 11 procent. Örebro, Gävleborgs, Västernorrlands och Södermanlands län var de län där andelen nedlagda verksamheter t.o.m. år 2000 var störst. I dessa län var 1 av 4 nedlagt. Lägst andel nedlagda noterades i Stockholms län med ca 10 procent. Andelen konkurser var liten i alla län och låg i nivå med motsvarande siffror för den totala sstocken. Överlevnadsgraden högst inom byggindustrin År 1997 startades omkring 5 av 6 inom tjänstesektorn. Av dessa var ca 55 procent fortfarande tre år senare. Överlevnadsgraden var dock högre för de som etablerades inom industrisektorn. Där var 2 av 3 fortfarande år 2000. Högst överlevnadsgrad, drygt 70 procent, uppvisade inom byggbranschen. Även inom tillverkning samt transport och kommunikation var andelen fortfarande större än genomsnittet, 65 respektive 64 procent. Däremot var endast vartannat fö- 6
retag inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet fortfarande verksamt tre år efter sstart. Denna branschgrupp hade även den högsta andelen nedlagda med ca 20 procent. Tabell 2 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på näringsgren och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Industrinäringar 65 35 5 784 Tillverkning och dylikt (avd. C-E) 59 41 3 046 Byggverksamhet (avd. F) 72 28 2 738 Tjänstenäringar 55 45 31 260 Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (avd. G-H) 50 50 10150 Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) 64 36 1 551 Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) 54 46 13 129 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) 60 40 6 430 Samtliga branscher 56 44 37044 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Då överlevnadsgraden studeras ur ett regionalt perspektiv noteras att en i Jämtlands län hade den högsta överlevnadsgraden för en inom industrisektorn med ca 77 procent. Även en i Östergötlands län och Uppsala län uppvisade en överlevnadsgrad högre än 70 procent. Lägst andel fortfarande inom industrinäringarna hade Södermanlands län, där endast omkring vartannat fortfarande var aktivt år 2000. Mer än vart tredje nystartat inom tjänstesektorn år 1997 startades i Stockholms län. Av dessa var ca 60 procent fortfarande år 2000. Även i Kalmar län och Norrbottens län var överlevnadsgraden nästan 60 procent för inom denna sektor. I Gävleborgs län, Skåne län och Södermanlands län däremot, var andelen fortfarande inom tjänstesektorn mindre än 50 procent. 7
Tabell 3 Överlevnadsgrad i varje kombination av län och näringsgren, med ranking inom parentes Industrinäringar Tjänstenäringar nystartade år 1997 Blekinge län 57 (19) 57 (04) 451 Dalarnas län 58 (18) 51 (14) 946 Gotlands län 56 (20) 56 (06) 181 Gävleborgs län 68 (06) 48 (19) 898 Hallands län 70 (04) 56 (05) 1 017 Jämtlands län 77 (01) 51 (15) 448 Jönköpings län 59 (17) 55 (09) 963 Kalmar län 64 (10) 59 (02) 619 Kronobergs län 66 (08) 50 (18) 569 Norrbottens län 63 (11) 58 (03) 789 Skåne län 60 (15) 48 (20) 4 682 Stockholms län 69 (05) 59 (01) 11 572 Södermanlands län 53 (21) 46 (21) 889 Uppsala län 71 (03) 54 (11) 1 354 Värmlands län 68 (07) 54 (12) 768 Västerbottens län 59 (16) 56 (07) 796 Västernorrlands län 63 (12) 51 (17) 862 Västmanlands län 62 (13) 52 (13) 844 Västra Götalands län 65 (09) 54 (10) 6 201 Örebro län 61 (14) 51 (16) 871 Östergötlands län 74 (02) 55 (08) 1 323 Riket 65 55 37 044 Anm. Inom parentes anges länets ranking för aktuell bransch. Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälsooch sjukvård, avd. M-O. Överlevnadsgraden högst bland aktiebolag Tre år efter sstarten var 7 av 10 aktiebolag fortfarande. Bland övriga sformer var omkring vartannat fortfarande verksamt. Drygt var tredje enskild firma eller handels- och kommanditbolag var vilande eller nedlagt. Figur 4 Andelen fortfarande år 2000 efter olika former av bolag Aktiebolag 71 Enskilda näringsindkare 53 Handels- och kommanditbolag 50 Riket 56 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 8
De överlevande en framför allt inriktade mot den lokala marknaden Av de fortfarande en var omkring 2 av 5 inriktade mot den lokala marknaden, industrien i större utsträckning än tjänsteen. Drygt 60 procent av byggen var på den lokala marknaden, medan endast ca 35 procent av en inom finansiell verksamhet och andra stjänster var detsamma. När det gäller en inriktade mot den nationella och/eller internationella marknaden var relationen mellan dessa två branscher den omvända. Drygt 40 procent av en inom finansiell verksamhet och andra stjänster drev verksamheten inriktad mot denna marknad. Motsvarande andel för en inom byggbranschen var ca 15 procent. Drygt vart tredje, oavsett bransch, var verksamt på den nationella och/eller internationella marknaden. Tabell 4 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på näringsgren och marknadsinriktning Lokal Nationell och/eller internationell Bortfall Industrinäringar 51 28 21 3 773 Tillverkning och dylikt (avd. C-E) 39 41 20 1 807 Byggverksamhet (avd. F) 61 17 22 1 966 Tjänstenäringar 41 38 21 17 046 Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (avd. G-H) 47 28 24 5 071 Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) 43 34 23 994 Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J - K) 35 43 22 7 146 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) 44 42 14 3 835 Samtliga branscher 43 36 21 20 819 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Kvinnor och män leder bäst tillsammans Företag som startade med kvinnor och män i gemensam ledning uppvisade en högre överlevnadsgrad än de som startade med enbart kvinnlig eller manlig ledning. Av de som startade med gemensam ledning var 2 av 3 fortfarande tre år efter start. För med manlig eller kvinnlig ledning var överlevnadsgraden omkring 60 respektive 50 procent. 9
Figur 5 Andel fortfarande år 2000 efter olika former av ledning Kvinnlig ledning 49 Manlig ledning 59 Gemensam ledning 66 Bortfall 65 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Oavsett näringsgren var omkring vartannat som startats med kvinnlig ledning fortfarande verksamt tre år efter start. Bland en med manlig ledning fanns det däremot en skillnad mellan de olika näringsgrenarna. För en inom industrisektorn var överlevnadsgraden 10 procentenheter högre än för en inom tjänstesektorn. Figur 6 Andel fortfarande år 2000 efter näringsgren och form av ledning Industrinäringar 52 67 76 87 Tjänstenäringar 49 57 65 62 Samtliga branscher 49 59 66 65 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Kvinnlig ledning Manlig ledning Gemensam ledning Bortfall Anm. Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälso- och sjukvård, avd. M-O. En jämförelse av ens överlevnadsgrad ur ett regionalt perspektiv och med avseende på form av ledning visade på skillnader. Överlevnadsgraden för med kvinnlig ledning var knappt 70 procent i Gotlands län, medan den var ca 40 procent i Skåne län. Även i Hallands län och Kronobergs län var överlevnadsgraden hög för med kvinnlig ledning. Högsta överlevnadsgraden för med manlig ledning noterades i Stockholms län med knappt 65 procent. Även i Norrbottens län översteg andelen fortfarande med manlig ledning 60 procent. I Södermanlands län däremot var överlevnadsgraden knappt 50 procent. 10
Vart femte gav god försörjning åt aren Vart femte fortfarande verksamt gav god försörjning till aren. Avkastningen var tillräcklig att leva på i drygt 40 procent av en. Däremot klarade inte 1 av 4 av att försörja aren överhuvudtaget. Bedömningen av ets lönsamhet skilde sig åt mellan de två olika näringsgrenarna. Exempelvis gällde det att andelen som bedömdes ge tillräcklig försörjning uppgick till 50 procent bland industrien, vilket var 7 procentenheter mer än motsvarande andel bland tjänsteen. Tabell 5 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på näringsgren och bedömning av ets lönsamhet Ja, et ger god försörjning Nej, et ger lite för dålig försörjning Nej, jag kan inte försörja mig på et Ja, men nätt och jämt Bortfall Industrinäringar 24 26 8 19 22 3 773 Tjänstenäringar 20 21 12 25 21 17 046 Samtliga branscher 21 22 12 24 22 20 819 Anm. Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälso- och sjukvård, avd. M-O. Överlevnadsgraden högst bland som startades med motiv att få arbeta självständigt Företagens överlevnadsgrad varierade litet mellan de olika motiven till sstart. Den var dock högst för de som startats med motivet att aren ville få arbeta självständigt. Överlevnadsgraden för som startats med andra motiv noterades till omkring 55 procent. Tabell 6 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på motiv till sstart och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Få arbeta självständigt 60 40 8 743 Förverkliga mina idéer 56 44 9 143 P.g.a. risk för arbetslöshet 54 46 5 888 Tjäna pengar 56 44 5 351 Min vara/tjänst behövs på marknaden 55 45 3 797 Annat skäl 59 41 1 581 Bortfall 51 49 2 541 20 819 16 225 37 044 Bland de med kvinnlig ledning som startades med motivet att aren ville förverkliga sina idéer var överlevnadsgraden drygt 50 procent. Även för en där motivet var att få arbeta självständigt noterades en överlevnadsgrad högre än 50 procent. För som startades med andra motiv låg andelen fortfarande på under 50 procent. 11
Av de som startades med manlig ledning och antingen med motivet att aren ville arbeta självständigt eller att varan/tjänsten behövdes på marknaden var överlevnadsgraden drygt 60 procent. För som startades av andra motiv noterades en överlevnadsgrad på 57 procent. Företag med yngre are hade en lägre överlevnadsgrad För de där aren tillhörde åldersklassen 41-60 år när et startades var överlevnadsgraden ca 60 procent tre år efter start. Även för med en aren tillhörande åldersintervallet 31-40 år noterades en överlevnadsgrad högre än genomsnittet för riket. Däremot uppmättes en överlevnadsgrad lägre än 50 procent för de där aren var i åldern 26-30 eller äldre än 60 år vid tidpunkt för sstart. Tabell 7 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på ålder och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Yngre än 25 år 51 49 3 511 26-30 år 47 53 5 192 31-40 år 58 42 12 166 41-50 år 59 41 9 151 51-60 år 60 40 5 363 61 år och äldre 45 55 1 063 Bortfall 59 41 598 20 819 16 225 37 044 Överlevnadsgraden lika hög oavsett utbildningsnivå hos aren Skillnaden i överlevnadsgraden mellan med are som hade förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning var marginell, 56, 55 respektive 57 procent. Andelen vilande var högre, 19 procent, då en hade eftergymnasial utbildning som högsta utbildning, jämfört med övriga utbildningsnivåer. Av de som startats av en are med gymnasial utbildning hade nästan vart femte lagts ned. Figur 7 Andel fortfarande år 2000 efter utbildningsnivå på aren Förgymnasial utbildning 56 Gymnasial utbildning 55 Eftergymnasial utbildning 57 Bortfall 51 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 12
Företagare av utländsk härkomst hade i större utsträckning upphört med sin verksamhet Närmare 19 procent av de nystartade en 1997 startades av en are av utländsk härkomst. Överlevnadsgraden bland dessa var 54 procent, vilket var 4 procentenheter lägre än för de där aren inte var av utländsk härkomst. Tabell 8 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på utländsk härkomst och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Utländsk härkomst 54 46 7 187 Ej utländsk härkomst 58 42 19 554 Bortfall 55 45 10 303 20 819 16 225 37 044 Vartannat, där aren var av utländsk härkomst och et hade kvinnlig ledning, var fortfarande verksamt tre år efter sstart. Bland med manlig ledning och där aren hade utländsk härkomst var överlevnadsgraden 56 procent. Överlevnadsgraden för med gemensam ledning var betydligt högre för med are utan utländsk härkomst, 74 jämfört med 53 procent. Regionala skillnader i överlevnadsgrad med avseende på starta eget-bidrag I vart tredje som startades 1997 hade aren fått starta eget-bidrag. Överlevnadsgraden bland dessa var 55 procent. Motsvarande siffra för övriga var 57 procent. Andelen nedlagda var större bland de som fått starta eget-bidrag. Av dessa hade 19 procent lagts ned medan motsvarande siffra för de som startat utan bidrag var 14 procent. Tabell 9 nystartade år 1997 procentuellt fördelade på starta eget-bidrag och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Starta eget-bidrag 55 45 11 708 Ej starta eget-bidrag 57 43 25 337 20 819 16 225 37 044 Det fanns stora regionala skillnader i överlevnadsgrad mellan som startats med respektive utan starta eget-bidrag. Av de som startats med bidrag var överlevnadsgraden högst i Jämtlands län. Där var 2 av 3 fortfarande år 2000. Även i Blekinge län och Kalmar län översteg överlevnadsgraden 60 procent. Överlevnadsgraden för som inte fått bidrag i dessa län låg alla under riksgenomsnittet. 13
Figur 8 Överlevnadsgrad per län och efter starta eget-bidrag Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Riket 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Starta eget-bidrag Ej starta eget-bidrag För som inte fått starta eget-bidrag var överlevnadsgraden omkring 60 procent i Norrbottens län, Stockholms län och Värmlands län. Av dessa var Stockholm det enda länet där med bidrag uppvisade en likvärdig överlevnadsgrad. Lägst överlevnadsgrad, för utan bidrag, uppmättes i Skåne respektive Södermanlands län. Högre överlevnadsgrad för med erfaren are Överlevnadsgraden för de där aren inte hade annan sysselsättning vid sidan om et när det startades uppgick till 63 procent. För de där aren även drev annat noterades den högsta överlevnadsgraden med 69 procent. Lägst överlevnadsgrad uppmättes för där aren även hade anställning på heltid. Dessa var i större utsträckning vilande eller hade lagts ned, 27 respektive 20 procent. Tabell 10 nystartade år 1997 fördelade på annat arbete vid start av och status år 2000 Fortfarande Icke fortfarande Nej 63 37 15 539 Drev ett annat 69 31 1 860 Hade även anställning på deltid 61 39 3 545 Hade även anställning på heltid 53 47 7 129 Bortfall 42 58 8 972 20 819 16 225 37 044 14
Av de existerande en år 2000 startade vart 27:e år 1997 De fortfarande ens möjligheter till fortsatt överlevnad påverkas bl.a. av konkurrensen i branschen. De fortfarande en utgjorde tillsammans omkring 4 procent av den totala sstocken år 2000. Andelen var lägre för industrien jämfört med tjänsteen. Lägsta andelen uppmättes för en inom tillverkningsindustrin medan en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster stod för den största andelen. Tabell 11 fortfarande år 2000 per 1 000 fördelat på näringsgren per 1 000 år 2000 Industrinäringar 35 3 773 Tillverkning och dylikt (SNI C - E) 33 1 807 Byggverksamhet (SNI F) 37 1 966 Tjänstenäringar 38 17 046 Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (SNI G - H) 36 5 071 Transport och kommunikationsverksamhet (SNI I) 31 995 Finansiell verksamhet och andra stjänster (SNI J - K) 39 7 146 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M - O) 40 3 835 Samtliga branscher 37 20 819 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). I vart fjärde bedömde aren att et skulle komma att växa på tre års sikt Tre år efter sstart bedömdes att drygt vart fjärde, inom såväl industri- som tjänstesektorn, skulle komma att växa på tre års sikt. Företagarna i omkring 10 procent av en inom tjänstenäringarna trodde dock att et skulle krympa, läggas ned eller överlåtas. För en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var andelen som trodde att de skulle växa ca 30 procent, vilket var den största andelen. Närmare 40 procent av byggens are trodde att ets verksamhet skulle ha samma omfattning tre år fram i tiden. 15
Tabell 12 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på näringsgren och bedömning av ets framtidsutsikter på tre års sikt Vuxit Samma omfattning Krympa, överlåtas eller läggas ned Vet inte Bortfall Industrinäringar 26 33 5 12 25 3 773 Tillverkning och dylikt (avd. C-E) 28 26 8 13 25 1 807 Byggverksamhet (avd. F) 23 38 3 10 25 1 966 Tjänstenäringar 27 26 10 11 26 13 211 Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) 21 33 8 17 22 994 Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) 27 29 11 9 24 7 146 Varuhandel, hotell och restaurangverksamhet (avd. G-H) 28 22 8 13 29 5 071 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) 31 31 8 12 18 3 835 Samtliga branscher 27 28 9 11 24 20 819 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Knappt 65 procent av de där aren gjort bedömningen att et skulle komma att växa på tre års sikt trodde på en ökning i såväl omsättning som i antalet sysselsatta 1. Nästintill för alla, 97 procent, förväntades en ökad omsättning. Andelen vilka trodde på en ökning i antal sysselsatta uppgick däremot till 65 procent. I drygt 70 procent av byggen trodde man på en expansion i antalet sysselsatta, vilket var den högsta noteringen av samtliga studerade branscher. Som jämförelse kan det noteras att motsvarande andel för en inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet uppgick till knappt 60 procent. Det bör även noteras att i vart fjärde inom varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet eller finansiell verksamhet och andra stjänster inte förväntades någon ökning i antalet sysselsatta. Tabell 13 fortfarande år 2000 som trodde på tillväxt, procentuellt fördelade på näringsgren och bedömning vad gäller ökat antal sysselsatta på tre år sikt Ökat antal sysselsatta Ej ökat antal sysselsattaj Bortfall Industrinäringar 69 14 17 963 Tillverkning och dylikt (avd. C-E) 65 16 19 502 Byggverksamhet (avd. F) 72 12 16 461 Tjänstenäringar 64 23 14 4 720 Varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet (avd. G-H) 59 25 16 1 420 Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) 69 14 17 208 Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) 65 25 11 1 912 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) 68 18 15 1 180 Samtliga branscher 65 21 14 5 683 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). 1 Med sysselsatt avses en person som arbetar minst en timme per vecka. 16
Knappt 40 procent av de fortfarande en ökade sin omsättning Sedan sstarten hade vart fjärde fortfarande verksamt ökat sin omsättning i sådan omfattning att det tillhörde en annan omsättningsklass tre år senare. Samtidigt uppgick andelen med minskad omsättning till drygt 10 procent. Andelen med en omsättning mindre än 300 tkr minskade från 60 procent år 1997 till 46 procent år 2000. Samtidigt ökade andelen med en omsättning på 1 000 tkr eller mer från 14 procent 1997 till 19 procent 2000. Var tredje fortfarande verksamt hade en omsättning på 500 tkr eller mer år 2000. Tabell 14 fortfarande år 2000 procentuellt fördelade på omsättningsklass år 2000 (rad) och omsättningsklass år 1997 (kolumn) 2000\1997 <30-99 tkr 100-499 tkr 500 tkr eller mer Fördelning år 2000 <30-99 tkr 19 6 2 27 100-499 tkr 11 15 3 29 500 tkr eller mer 4 11 17 32 Bortfall 3 4 4 11 Fördelning år 1997 37 36 26 100 Anm. Summan av andelarna på diagonalen anger andelen vars omsättning inte förändrades från 1997 till 2000 i tillräckligt stor utsträckning för att et skulle tillhöra i en annan omsättningsklass. Summan av andelarna under diagonalen, exklusive bortfallsandelarna, anger andelen vars omsättning ökat mellan 1997 och 2000 tillräckligt mycket för att et ska hamna i en högre omsättningsklass. Summan av andelarna ovanför diagonalen anger andelen vars omsättning minskade från 1997 till 2000 i sådan utsträckning att et tillhörde en lägre omsättningsklass. Högre omsättning för industrien Tillsammans omsatte de fortfarande en omkring 26 miljarder kronor år 2000, vilket motsvarar ungefär 1 270 tkr per. Företagen inom industrisektorn omsatte i genomsnitt 650 tkr mer än en inom tjänstesektorn. Skillnaden i genomsnittlig omsättning var stor mellan olika branscher. Företagen inom tillverkningsindustrin hade den högsta genomsnittliga omsättningen med omkring 2 460 tkr, vilket kan jämföras med ca 600 tkr för en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. 17
Tabell 15 Omsättning för de fortfarande en år 2000 Omsättning, tkr Genomsnittlig omsättning, tkr Industrinäringar 6 769 781 1 798 3 773 Tillverkning och dylikt (avd. C-E) 4 451 201 2 464 1 807 Byggverksamhet (avd. F) 2 318 580 1 184 1 966 Tjänstenäringar 19 584 168 1 154 17 046 Varuhandel, hotell- och restaurang- 7 953 175 1 580 5 071 verksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikations- 1 446 601 1 465 994 verksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra 7 885 301 1 107 7 146 stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt 2 299 091 599 3 835 andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher 26 353 949 1 271 20 819 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). Sysselsättningen ökade i vart femte Mellan 1997 och 2000 ökade antalet sysselsatta med minst en person i vart femte fortfarande verksamt. Det totala antalet sysselsatta i de fortfarande en ökade från drygt 38 000 år 1997 till knappt 53 800 år 2000, dvs. en ökning med omkring 40 procent. Under samma period ökade antalet heltidssysselsatta 2 med 54 procent, från drygt 21 600 år 1997 till knappt 33 200 år 2000. Drygt 20 procent av en ökade antalet heltidssysselsatta med minst en person under den studerade perioden. Knappt hälften av samtliga nystartade 1997 hade minst en person sysselsatt på heltid år 1997, vilket också var fallet för de fortfarande en år 2000. Tabell 16 Förändring av antal sysselsatta och antal heltidssysselsatta i de fortfarande en 1997-2000 Förändring av antalet sysselsatta (%) Förändring av antalet heltidssysselsatta (%) Industrinäringar 44 60 3 765 Tillverkning och dylikt (avd. C-E) 46 70 1 807 Byggverksamhet (avd. F) 42 52 1 958 Tjänstenäringar 41 52 16 978 Varuhandel, hotell- och restaurang- 26 37 5 035 Verksamhet (avd. G-H) Transport och kommunikations- 43 54 987 Verksamhet (avd. I) Finansiell verksamhet och andra 51 72 7 120 stjänster (avd. J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt 42 27 3 835 andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) Samtliga branscher 41 54 20 742 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). 2 Med heltidssysselsatt avses en person som arbetar 35 timmar eller mer per vecka. 18
För en inom industrisektorn ökade antalet sysselsatta med 44 procent, vilket är något mer än för en inom tjänstesektorn. Även ökningen av antalet heltidssysselsatta var större i industrisektorn jämfört med tjänstesektorn, 60 respektive 52 procent. Företagen inom både tillverkningsindustri och finansiell verksamhet samt andra stjänster ökade antalet heltidssysselsatta med drygt 70 procent. et heltidssysselsatta ökade minst i en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Den genomsnittliga ökningen bland dessa uppgick till drygt 25 procent. Tabell 17 sysselsatta och antal heltidssysselsatta per fortfarande verksamt år 2000 sysselsatta per heltidssysselsatta per Industrinäringar 2,6 1,9 Tillverkning och dylikt (avd. C-E) 2,8 1,9 Byggverksamhet (avd. F) 2,3 1,9 Tjänstenäringar 2,6 1,5 Varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet (avd. G-H) 2,6 1,5 Transport och kommunikationsverksamhet (avd. I) 3,0 2,1 Finansiell verksamhet och andra stjänster (avd. J-K) 2,8 1,1 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (avd. M-O) 2,3 0,9 Samtliga branscher 2,6 1,6 Anm. Notera att från avd. K, enligt SNI 92, exkluderas underavd. K70 (fastighetsförmedling). et sysselsatta per fortfarande verksamt uppgick till ca 2,6 stycken år 2000. Det var ingen större skillnad mellan en inom industri- respektive tjänstesektorn, men däremot fanns vissa skillnader mellan olika branscher. För en inom transport och kommunikation uppgick antalet sysselsatta till nästan 3 per, medan för en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster var motsvarande siffra drygt 2. Marknadens efterfrågan anses begränsa ets tillväxt Företagens möjligheter till expansion och tillväxt påverkas bl.a. av konkurrensen i branschen, marknadens efterfrågan samt tillgången på kapital och lämplig arbetskraft. Företagen som ingick i denna undersökning tillfrågades i vilken utsträckning nio potentiella bedömdes påverka ets tillväxt. I vart fjärde fortfarande verksamt ansågs att konkurrensen i branschen, marknadens efterfrågan, ets lönsamhet och tillgången till lämplig arbetskraft hindrade et från att växa. Däremot ansågs inte ets ledningskompetens eller IT-infrastrukturen vara något. 19
Figur 9 Hinder för tillväxt enligt de juridiska bolagsformerna Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Aktiebolag Enskilda näringsidkare Handels- och kommanditbolag Jämfört med andra bolagsformer upplevde arna i de vilka startats som ett aktiebolag i större utsträckning att tillgången på lämplig arbetskraft var ett för ets tillväxt. I aktiebolagen betraktades däremot inte ets lönsamhet som ett lika stort som i de övriga en. Figur 10 Hinder för tillväxt enligt form av ledning Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Kvinnlig ledning Gemensam ledning Manlig ledning Jämfört med andra former av ledning bedömde arna i med gemensam ledning att konkurrensen i branschen vara ett mindre för tillväxt. Dessa are ansåg även tillgången till lån vara ett litet. I med endast kvinnlig ledning upplevdes att ets tillväxt hindrades av ets lönsamhet. Däremot upplevdes inte tillgången på lämplig arbetskraft, ledningskompetensen och begräsningar i IT-infrastrukturen som ett. 20
Figur 11 Hinder för tillväxt enligt med och utan utländsk bakgrund Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Företag med utländsk bakgrund Företag utan utländsk bakgrund I med are av utländsk härkomst upplevdes i större utsträckning än i andra att dels konkurrensen i branschen, dels tillgången på kapital vara ett för ets tillväxt. Figur 12 Hinder för tillväxt enligt med och utan starta eget-bidrag Inget alls Litet Mycket stort Ganska stort Konkurrensen i branschen Begränsningar i marknadens efterfrågan Begränsningar i ets lönsamhet Myndighetsregler, tillståndskrav o.dyl. Begränsad tillgång på lån Begränsad tillgång till nytt, externt ägarkapital Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsningar i ets ledningskompetens Begränsningar i IT-infrastrukturen Totalt Företag utan bidrag Företag med bidrag I jämförelse med andra betraktades ets lönsamhet, myndighetsregler samt tillgången på kapital och lämplig arbetskraft i större utsträckning som ett för ets tillväxt i de där aren fått starta eget-bidrag. 21
Fakta om statistiken Bakgrund Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, är sedan 1 januari 2001 statistikansvarig myndighet för den nyetableringsstatistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Nyetableringsstatistiken avser att mäta antalet nystartade med helt ny verksamhet. I materialet ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Nyetableringsstatistiken sammanställs årligen och publiceras normalt inom sex månader efter det år statistiken avser. Det är nyetableringsstatistiken över 1997 års nystartade som ligger till grund för den uppföljningsundersökning som presenteras i denna rapport. Liknande uppföljningar har genomförts för åren 1988-1991, 1989-1992, 1991-1994, 1992-1995, 1994-1997 och 1995-1998. Detta omfattar statistiken Statistiken omfattar som startade 1997 och som är fortfarande var år 2000. Statistiken omfattar inte inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (avd. A och B, SNI 92) samt fastighetsförvaltning (K70, SNI 92). Urvalsramen till uppföljningsundersökningen utgjordes av som i 1998 års undersökning av 1997 års nystartade svarat att verksamheten var nystartad. Definitioner och förklaringar Vad är ett nytt? Starta eget-bidrag Ett räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad eller - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett för att registreringen ska räknas som nyande. I nyetableringsstatistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Stöd till start av näringsverksamhet är en arbetsmarknadsåtgärd. Målgruppen är arbetslösa eller personer som riskerar att bli arbetslösa. Stödet ska fungera som ett tillskott till arens försörjning under verksamhetens första tid. Det beviljas om ets verksamhet bedöms ge tillfredsställande lönsamhet och varaktig sysselsättning åt den sökande. Stöd till 22
start av näringsverksamhet benämndes före 1 januari 1999 starta eget-bidrag och infördes i början av 1980-talet i relativt begränsad omfattning. Det fungerade till en början som en sistahandslösning när andra möjligheter var uttömda. Programmet blev en prioriterad åtgärd fr.o.m. budgetåret 1993/94, vilket innebär att ett program ska erbjudas alla i målgruppen utan krav på att andra åtgärder först ska ha prövats. Variabler För att kunna avgöra om ett är fortfarande verksamt insamlas uppgifter om verksamheten och eventuellt år då verksamheten upphört och skäl till detta. Undersökningen innhåller följande uppgifter om et och aren. Företaget: 1997 - Kommuntillhörighet, branschklassificering, juridisk form, marknadsinriktning, form av ledning, omsättning och sysselsättning. 2000 - Omsättning och sysselsättning. Företagaren: 1997 Motiv till sstart, ålder, hösta utbildning, eventuell invandrarbakgrund, starta eget-bidrag och annat arbete. 2000 Bedömning av ets lönsamhet, bedömning av ets framtidsutsikter på tre års sikt och bedömning av för tillväxt. Branschgrupperingar I redovisningen av statistiken används följande branschgrupperingar: Industrinäringar definieras som avd. C-F enligt Standard för svensk Näringslivsindelning (SNI 92). Industrinäringar utgörs i sin tur av tillverkningsindustri, avd. C-E, och byggindustri, avd. F. Tjänstenäringar definieras som avd. G-K och M-O. Tjänstenäringar omfattas av varuhandel, hotell- och restaurangverksamhet, avd. G-H, transport och kommunikation, avd. I, finansiell verksamhet och andra stjänster, avd. J-K med undantag av underavd. K70, samt utbildning, hälso- och sjukvård, avd. M-O. Med sysselsatt avses i denna rapport en person som arbetar minst en timme per vecka, medan en person som arbetar 35 timmar eller mer definieras som heltidssysselsatt. Detta medför att antalet sysselsatta personer är större eller lika med antalet heltidssysselsatta personer. Så görs statistiken Nyetableringsundersökningen Under 1997 nyregistrerades 72 800 som verksamhetsdrivande i SCB:s centrala s- och arbetsställeregister, CFAR. Ett klassas som verksamhetsdrivande om det är moms- och/eller arbetsgivarregistrerat eller beskattas som rörelse, F-skatt. 3 Av dessa uteslöts 12 500 som startats inom näringsgrenarna Jordbruk, jakt och 3 Nv 12 SM 9801 s. 5. 23
skogsbruk (avd. A), Fiske (avd. B) samt Fastighetsverksamhet (avd. K70). 4 Ytterligare 2 300 kunde sållas bort eftersom registerundersökningar visade att dessa inte var genuint nya verksamheter. Efter rensningar återstod 58 000 vilka utgjorde rampopulationen. Från rampopulationen togs ett stratifierat slumpmässigt urval om ca 24 000. Som stratifieringsvariabler användes län och branschgrupper enligt SNI 92. Till urvalet skickades en postenkät i början av 1998. Företagen var enligt lagen om offentlig statistik (SFS 1992:889) skyldiga att besvara vissa av frågorna. Kombinationen av uppgiftslämnarskyldighet och omfattande efterbearbetningar via telefon ledde till en svarsfrekvens på omkring 85 procent. Omkring 20 400 besvarade enkäten. Av dessa uppgav ca 13 000 att verksamheten var genuint nystartad. Det är informationen från dessa som ligger till grund för såväl nyetableringsstatistiken för år 1997 som uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade tre år senare. Figur 1 Uppläggningen av uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade tre år efter sstart Registeruppgifter Företagsregistret, SCB Patent- och registreringsverket, PRV Momsregistret Riksskatteverket, RSV Företag från tidigare studier Rampopulation 58 000 Stratifierat slumpmässigt urval 24 000 svarande år 1998 1998 Population av genuint nya år 1997 Ca 37 000 Ca 20 400 varav ca. 13 000 med genuint ny verksamhet varav varav 2001 Efter tre år Starta eget-bidrag samt partiellt bortfall Ej starta eget-bidrag Ca 4 500 Ca 8 500 Population av fortfarande år 2001 Ca 21 000 Totalundersökning Stratifierat slumpmässigt urval Ca 4 000 svarande år 2001 Ca 8 000 Uppföljningsundersökningen Till uppföljningsundersökningen av 1997 års nystartade togs ett stratifierat slumpmässigt urval av 4 000 bland dem som i nyetableringsenkäten uppgav att verksamheten var ny och som inte fått eller inte sökt starta eget-bidrag. Av de med nystartad verksamhet som däremot fått bidrag, eller inte svarat på denna fråga i nyetableringsenkäten, medtogs alla, dvs. de totalundersöktes. Dessa totalt ca 8 500 kontaktades med postenkät sista veckan i augusti 2001. Andelen svarande i undersökningen uppgick till 93 procent. 4 Avdelningar enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning, SNI 92. 24
I de fall, som trots brev och telefonpåminnelser, ej besvarade uppföljningsenkäten och ej var möjliga att etablera kontakt med på annat sätt matchades ets organisationsnummer mot SCB:s konkursregister. I de fall bolagsformen var enskild näringsverksamhet skedde även matchning mot registret över rikets totalbefolkning för att erhålla information om aren hade utvandrat eller avlidit. Av de drygt 500 som återstod var verksamheten troligtvis nedlagd eller vilande, dvs. dessa klassas i denna rapport som icke fortfarande. Statistikens tillförlitlighet Skattningar i urvalsundersökningar är behäftade med en urvalsbetingad osäkerhet. Denna osäkerhet kan uttryckas med hjälp av ett konfidensintervall. När det gäller nyetableringsstatiken för 1997 skattas det 95-procentiga konfidensintervallet för antalet nystartade på riksnivå till 37 044 ± 1,6 procent. Konfidensintervallet ska tolkas som att det sanna antalet nystartade 1997 låg någonstans i intervallet [36 451, 37 637] med 95 procents säkerhet. Konfidensintervallen i den länsvisa redovisningen låg mellan ± 4,0 och ± 4,7 procent. Den urvalsbetingade osäkerheten i denna undersökning beror på att det har gjorts ett urval av ett urval. Det 95-procentiga konfidensintervallet för antalet fortfarande år 2000 skattas till 20 819 ± 1,7 procent. Konfidensintervallen på länsnivå för antalet fortfarande 2000 redovisas i nedanstående tabell. 95-procentigt konfidensintervall för antalet Län fortfarande år 2000 Blekinge län 255 ± 5,5 % Dalarnas län 496 ± 5,2 % Gotlands län 101 ± 6,9 % Gävleborgs län 469 ± 4,9 % Göteborgs och Bohus län 2 296 ± 4,7 % Hallands län 594 ± 4,5 % Jämtlands län 255 ± 5,5 % Jönköpings län 507 ± 5,3 % Kalmar län 370 ± 5,1 % Kronobergs län 303 ± 5,3 % Norrbottens län 463 ± 4,3 % Skaraborgs län 423 ± 5,2 % Skåne län 2 333 ± 5,2 % Stockholms län 6 950 ± 4,1 % Södermanlands län 423 ± 5,4 % Uppsala län 770 ± 4,9 % Värmlands län 434 ± 4,8 % Västerbottens län 449 ± 4,9 % Västernorrlands län 454 ± 5,1 % Västmanlands län 453 ± 4,9 % Älvsborgs län 784 ± 5,1 % Örebro län 458 ± 5,0 % Östergötlands län 778 ± 4,5 % Riket 20 819 ± 1,7 % 25
Jämförbarhet med annan statistik Det föreligger ingen annan samlad statistik över fortfarande tre år efter start i Sverige. Inom EU finns liknade statistik i t.ex. Danmark. Jämförbarhet över tiden Det bör noteras att alla andelar som presenteras i denna rapport har beräknats utifrån antagandet att de i urvalet som inte gått att nå tillhör kategorin icke fortfarande. Uppföljningsundersökningar har genomförts med väsentligen samma definitioner och metodik sedan 1987, även om det tidigare har gjorts en totalundersökning av de i fas 1, nyetableringsstatistiken, som det inkommit svar ifrån. Publicering och spridning Rapporten publiceras på ITPS hemsida www.itps.se. 26
Tabeller Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Tabell 7 Tabell 8 Tabell 9 Tabell 10 Tabell 11 Tabell 12 Tabell 13 Tabell 14 Tabell 15 Tabell 16 Tabell 17 Tabell 18 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Sida nystartade uppdelat på industri och tjänstenäringar åren 1990-2000 29 nystartade år 1997 per 1 000 inv. 16-64 år fördelat på län 29 nystartade år 1997 fördelade på län och status år 2000 30 nystartade år 1997 fördelade på näringsgren och status år 2000 30 nystartade år 1997 fördelade på län och näringsgren 31 fortfarande år 2000 fördelade på län och näringsgren 31 nystartade år 1997 fördelade på juridisk form och status år 2000 32 fortfarande år 2000 fördelade på näringsgren och marknadsinriktning 32 nystartade år 1997 fördelade form av ledning och status 32 nystartade år 1997 fördelade på näringsgren och form av ledning 32 fortfarande år 2000 fördelade på näringsgren och form av ledning 33 nystartade år 1997 fördelade på län och form av ledning 33 fortfarande år 2000 fördelade på län och form av ledning 34 fortfarande år 2000 fördelade på näringsgren och bedömning av ets lönsamhet 34 nystartade år 1997 fördelade på motiv till sstart och status år 2000 34 nystartade år 1997 fördelade på form av ledning, motiv till sstart och status år 2000 35 nystartade år 1997 fördelade på ålder och status år 2000 35 nystartade år 1997 fördelade på utbildning och status år 2000 36 nystartade år 1997 fördelade på utländsk härkomst och status år 2000 36 nystartade år 1997 fördelade på utländsk härkomst, form av ledning och status år 2000 36 nystartade år 1997 fördelade på starta egetbidrag och status år 2000 36 27