Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området.

Transkript

1 Nv 12 SM \I UHWDJDQGHWL6YHULJHRFK Newly started enterprises in Sweden 1997 and 1998 LNRUWDGUDJ 1HGJnQJLQ\I UHWDJDQGHW Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att det under 1998 startades nya. Detta innebär en nedgång med nio procent jämfört med 1997 då motsvarande antal var Trots en minskning av det totala antalet nystartade uppvisade länen betydande skillnader. För Gävleborgs och Västernorrlands län uppmättes minskningar på 22 respektive 20 procent, medan nyandet i Jönköpings och Skåne län i stort sett var oförändrat jämfört med Av de nya en startades inom industrisektorn och inom tjänstesektorn, vilket innebär en nedgång med fem respektive nio procent. Antalet sysselsatta i de nya en beräknas uppgå till personer varav arbetar heltid. $QGHOHQNYLQQOLJDQ\I UHWDJDUHRI UlQGUDG Nedgången i nyandet har ej påverkat andelen kvinnor som startar. Vart tredje av de nystartade en drivs av en kvinna. Vart femte nytt startades av en person med invandrarbakgrund, vilket jämfört med 1997 inte innebär någon förändring. Av samtliga nystartade 1998 var 16 procent av industrien och 21 procent av tjänsteen startade av en person med invandrarbakgrund. Fr.o.m. undersökningsåret 1998 redovisas antalet nystartade i sin helhet oavsett omsättningsstorlek. I tidigare rapporter har med årsomsättning understigande kronor redovisats i bilaga. Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området. FÖRFRÅGNINGAR Anders Weström, NUTEK, tfn , anders.westrom@nutek.se Anna Björk, SCB, tfn , anna.bjork@scb.se ISSN Serie Nv Näringsverksamhet SM Utkom den 14 juni Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 NUTEK och SCB 2 Nv 12 SM 9901,QQHKnOO&RQWHQWV Statistiken med kommentarer 4 Tabeller 9 1a. Nystartade b. Nystartade 1997 och a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och omsättningsgrupp. 10 2b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och omsättningsgrupp. 10 3a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och antal heltidssysselsatta.11 3b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och antal heltidssysselsatta.11 4a. Antal sysselsatta i nystartade 1997 procentuellt fördelade på näringsgren och sysselsättningsgrad. 12 4b. Antal sysselsatta i nystartade 1998 procentuellt fördelade på näringsgren och sysselsättningsgrad samt kön på de sysselsatta. 12 5a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och sform. 13 5b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och sform. 13 6a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens ålder. 14 6b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens ålder. 14 7a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens högsta utbildning. 15 7b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens högsta utbildning Nya 1997 och 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och are med invandrarbakgrund. 16 9a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens sysselsättning innan sstart. 16 9b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens sysselsättning innan sstart Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och om are har annat arbete parallellt med verksamheten i det nya et Nystartade med regional fördelning Nystartade 1997 och 1998 med fördelning på län och näringsgren Nystartade 1997 och 1998 procentuellt fördelade på län och kön Nystartade 1998 procentuellt fördelade på län och de svarsalternativ som aren har angett som motiv till sstarten Nystartade 1998 procentuellt fördelade på län och de svarsalternativ som aren har uppgett i fråga om starta eget-bidrag från arbetsförmedlingen a. Nystartade exklusive med omsättning mindre än kr b. Nystartade 1997 och 1998 exklusive med omsättning mindre än kr Nystartade med regional fördelning exklusive med omsättning mindre än kr 24 Diagram 25 Kartor Antal nya per invånare Antal nya per invånare

3 NUTEK och SCB 3 Nv 12 SM 9901 Fakta om statistiken 28 Detta omfattar statistiken 28 Definitioner och förklaringar 28 Så görs statistiken 29 Statistikens tillförlitlighet 29 Bra att veta 30 Summary and list of terms 31

4 NUTEK och SCB 4 Nv 12 SM WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU 1\I UHWDJDQGHWPLQVNDGHXQGHU Antalet genuint nya som startat i Sverige under 1998 beräknas uppgå till Detta innebär en minskning med nio procent jämfört med 1997 då motsvarande antal var Nyandet har gått ned i samtliga län med undantag av Jönköpings, Skåne och Jämtlands län där antalet nystartade 1998 i stort sett låg på samma nivå som Den största nedgången uppmättes för några av Norrlandslänen. I Gävleborgs län sjönk nyandet med 22 procent, i Västernorrlands län med 20 procent och i Västerbottens län med 17 procent. I övriga län varierar nedgången i antalet nya från 4 procent i Östergötlands län till 13 procent i Uppsala län. 7MlQVWHI UHWDJHQGRPLQHUDUQ\I UHWDJDQGHW Inom tjänstesektorn totalt har nyandet gått ned med nio procent. Den största nedgången, 16 procent, uppmättes för branschgruppen varuhandel, reparation, hotell och restaurang samt transport och kommunikation (-15 procent). Dock finns det en branschgrupp inom tjänstesektorn där nyföretandet ökat något och det är inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Det är främst inom tjänstesektorn som nyandet sker. Under 1998 beräknas av totalt nya ha tillkommit i tjänstesektorn, motsvarande en andel på 84 procent. Jämfört med 1997 är andelen tjänste oförändrad. Inom tjänstesektorn är det i näringen stjänster som det startas flest nya. Den länsvisa redovisningen av nystartade inom industri- respektive tjänstenäringarna visar att i samtliga län har den största andelen etablerats inom tjänstesektorn. en varierar från 73 procent i Gotlands län till 87 procent i Stockholms län. Nyandet i industrisektorn har minskat med fem procent. Den största nedgången inom denna sektor uppmättes för tillverkningsen som minskade med 11 procent medan antalet nya som bedriver byggnadsverksamhet i stort sett är oförändrat jämfört med Vad gäller de olika näringarnas förnyelsetal, mätt som andel nya i relation till sbeståndet, uppvisade en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra personliga och samhälleliga tjänster den högsta andelen med 11,8 procent. Det lägsta förnyelsetalet, 4,2 procent, uppmättes för näringen transport och kommunikation. $QGHOHQQ\DI UHWDJLJHQRPVQLWWSURFHQWDY I UHWDJVEHVWnQGHW Förnyelsetalet, mätt som antalet genuint nya i förhållande till det befintliga sbeståndet, uppgick 1998 till 7,2 procent i genomsnitt för riket. Medianen med avseende på län var 6,4 procent (Gotlands och Örebro län). Den högsta andelen nya, 8,3 procent, uppmättes i Stockholms län följt av Uppsala län med 8,1 procent och Skåne län med 7,7 procent.

5 NUTEK och SCB 5 Nv 12 SM 9901 JHQXLQWQ\DI UHWDJSHULQYnQDUH Etableringsfrekvensen, definierad som antalet genuint nya per invånare i ålder år, var 1998 i genomsnitt för hela riket 6,1 nya per invånare. Medianen i den länsvisa redovisningen var 4,8 (Kronobergs och Gotlands län). Regionalt sett är det främst i storstadslänen som det startas flest i förhållande till befolkningen. I Stockholms län startades 8,9 genuint nya per invånare, följt av Skåne län (6,7), Uppsala län (6,2) samt det nya storlänet, Västra Götaland, där det startades 6,0 nya per invånare. Lägst antal genuint nya per invånare, 4,0, uppmättes i Gävleborgs län. 'HQ\VWDUWDGHI UHWDJHQV\VVHOVDWWH SHUVRQHUYDUDYSHUVRQHUSnKHOWLG beräknas cirka personer vara sysselsatta i de nya en som startades Av de sysselsatta arbetade 48 procent eller cirka heltid, 22 procent timmar per vecka och 30 procent mindre än 10 timmar per vecka. Cirka av de sysselsatta var kvinnor och av dessa arbetade 41 procent heltid. Av männen arbetade 51 procent heltid. Inom industrinäringarna arbetade 63 procent heltid medan heltidssysselsättningen inom tjänstenäringarna uppgick till 45 procent. De som startades 1997 sysselsatte cirka personer, varav cirka på heltid. (WWW\SLVNWQ\VWDUWDWI UHWDJ²HQHQVNLOGILUPDPHG PLQGUHlQNULRPVlWWQLQJRFKK JVWHQ SHUVRQKHOWLGVV\VVHOVDWW Det preliminära resultatet för 1998 visar att de nystartade en i regel är små. Mer än hälften av dem har en omsättning under kronor året efter verksamhetsstart. Ungefär vart tionde har mer än en miljon kronor i omsättning. Av de nya en sysselsatte 47 procent minst en person på heltid och 11 procent sysselsatte minst två personer på heltid. I genomsnitt för 1998 startades 18 procent av en som aktiebolag, 13 procent som handels- eller kommanditbolag och 69 procent som enskild näringsidkare, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med motsvarande andelar en are som startar ny verksamhet som enskild näringsidkare tycks dock öka något varje år. 9DUWWUHGMHQ\WWI UHWDJOHGVDYHQNYLQQD Nedgången i nyandet har inte skett på bekostnad av de kvinnliga nyarna. I genomsnitt för hela riket drivs verksamheten i de nystartade en till 31 procent av kvinnor, vilket är ungefär samma andel som Nya vilka leds av män uppgår till 64 procent och andelen nya som drivs gemensamt av man och kvinna till fem procent. Högsta andelen kvinnliga are, 38 procent, uppmättes i Gotlands län följt av Värmlands och Jämtlands län, 35 procent, samt Norrbottens och Kalmars län båda med 33 procent. Den lägsta andelen kvinnliga nyare hade Jönköpings län, 24 procent.

6 NUTEK och SCB 6 Nv 12 SM 9901 Av den branschvisa fördelningen framgår att 16 procent av de nya en inom industrinäringarna och 34 procent inom tjänstenäringarna drivs av en kvinnlig are. Både manliga och kvinnliga are valde främst att starta som enskild näringsidkare. Av kvinnorna startade 86 procent som enskild näringsidkare, 7 procent i aktiebolagsform och 7 procent i handels- eller kommanditbolagsform. Motsvarande andelar för männen var 67 procent, 21 respektive 12 procent. 6WDUWDI UHWDJI UDWWI UYHUNOLJDVLQDLGpHU Att kunna förverkliga sina idéer eller få arbeta självständigt tycks vara starka drivkrafter till att starta eget då 28 respektive 26 procent av arna har uppgivit dessa motiv till varför man startat. Mest markant är detta inom näringarna utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster där totalt 60 procent av arna angav något av dessa motiv till att starta. Största andelen are som startat eget för att förverkliga sina idéer eller få arbeta självständigt fanns i Värmlands län, 59 procent, Gotlands län, 58 procent, samt i Stockholms, Hallands, Gävleborgs och Jämtlands län, alla med 56 procent. en kvinnor som uppgav något av dessa motiv, 60 procent, var något större än andelen män, 52 procent. Arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som motiv till att starta har minskat något jämfört med tidigare år. I genomsnitt uppgav 14 procent av arna detta motiv till varför man startat, jämfört med 17 procent Det är framför allt inom byggnadsverksamhet och transportnäringen som arbetslösheten motiverat många att starta eget. Nästan var fjärde nyare inom dessa branscher uppgav detta motiv till sstart. Störst andel are som startat på grund av arbetslöshet fanns i Västernorrlands län med 20 procent samt Östergötlands och Västmanlands län båda med 19 procent. Ingen större skillnad förelåg mellan kvinnor och män avseende arbetslöshet som motiv till sstarten. Av arna ansåg 16 procent att det viktigaste motivet till att starta var att tjäna pengar och för 11 procent var det viktigaste motivet att deras produkt behövs på marknaden. 0HUlQYDUWUHGMHI UHWDJDUHYDUDQVWlOOGLVDPPD EUDQVFKLQQDQI UHWDJVVWDUWHQ Mer än var tredje are, 36 procent, uppgav att de före sstarten varit anställda inom samma bransch där de nu verkar som are. Anställd inom någon annan bransch hade 26 procent av arna varit och 18 procent uppgav att de varit arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade et. En av tio hade varit ägare till ett annat. Mer än hälften, 53 procent, av arna inom byggnadsverksamhet hade varit anställda inom samma bransch före sstarten. Även inom näringarna transport och kommunikation och stjänster var denna andel stor, 44 respektive 41 procent. Inom tillverkningsindustrin samt varuhandels-, reparations-, restaurang- och hotellnäringen hade en tredjedel (32 procent) varit anställda i någon annan bransch före sstarten.

7 NUTEK och SCB 7 Nv 12 SM 9901 Av männen uppgav 39 procent att de hade varit anställda inom samma bransch, 25 procent att de varit anställda i annan bransch och 15 procent att de varit arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade. Motsvarande för kvinnorna var 29 procent anställda i samma bransch och lika stor andel uppgav att de varit anställda i annan bransch. En större andel av kvinnorna, 26 procent, än av männen uppgav att de varit arbetslösa före sstarten. (QDYWUHQ\I UHWDJDUHKDUlYHQDQVWlOOQLQJ Var tredje nyare, 35 procent, uppgav att de har en anställning samtidigt som de driver verksamheten i det nya et. Av dessa uppgav 86 procent att de avsåg att fortsätta driva et på detta sätt. Åtta procent av arna driver ett annat förutom det nystartade och de flesta av dessa are avsåg att göra så även fortsättningsvis. Inom tjänstesektorn totalt uppgav 37 procent av arna att de driver et jämsides med anställning. Detta är framför allt vanligt inom näringen utbildning, hälso- och sjukvård samt andra personliga och samhälleliga tjänster och inom stjänster, där 45 respektive 39 procent av arna driver et parallellt med anställning. Inom industrisektorn har 36 procent av de som startat i tillverkningsindustrin och 17 procent av de som startat i byggindustrin uppgivit att de driver et vid sidan om anställning. Av kvinnorna angav 39 procent och av männen 34 procent att de driver et jämsides med anställning. Bland männen uppgav var tionde are att han förutom det nya et även driver ett annat. Motsvarande siffra för kvinnorna uppgick till tre procent. Regionalt sett återfinns de flesta arna, som driver det nya et jämsides med anställning, i Kronobergs och Västerbottens län där 42 procent av arna har uppgivit detta. 9DUWUHGMHI UHWDJDUHKDUInWWVWDUWDHJHWELGUDJ Var tredje are, 31 procent, i de nystartade en har fått starta egetbidrag från arbetsförmedlingen. en kvinnor som erhållit detta bidrag, 42 procent, var betydligt större än andelen män, 26 procent. Den största andelen are som fått starta eget-bidrag fanns i Gävleborgs län, 50 procent, Norrbottens län, 46 procent samt Värmlands, Örebro och Västernorrlands län alla med 43 procent. Lägsta andelen fanns i Stockholm län, där 19 procent av arna uppgivit att de fått starta eget-bidrag. en are som erhållit starta eget-bidrag var störst inom näringarna byggnadsverksamhet, 43 procent, tillverkningsindustri, 38 procent samt varuhandel, reparationer och restaurang- och hotellrörelse, 36 procent. för industrinäringarna hade 40 procent av arna fått starta eget-bidrag, medan motsvarande andel för tjänstenäringarna uppgick till 29 procent. 7UHDYI\UDI UHWDJDUHlU YHUnU När det gäller arnas åldersstruktur visar statistiken att 76 procent av arna i de nya en är 31 år eller äldre. Drygt vart tredje startas av en person i åldersgruppen år och vart tionde av en person i åldern 25 år eller yngre.

8 NUTEK och SCB 8 Nv 12 SM 9901 Inom industrisektorn är 79 procent av arna över 30 år. Den största åldersgruppen, som uppgick till 36 procent, utgjordes av are i åldern år. Motsvarande andelar för tjänstesektorn var 75 respektive 32 procent. Bland kvinnorna som startat nytt är 43 procent 41 år eller äldre, 35 procent år och 22 procent är 30 eller yngre. Motsvarande uppgifter för männen är 42, 32 respektive 26 procent. Regionalt sett ser åldersstrukturen ut som för riket totalt. I alla län är det flest nya are i åldersgrupperna år och år, tillsammans 58 procent. 8WELOGQLQJVQLYnQK JEODQGQ\DI UHWDJDUH I genomsnitt har 49 procent av arna i de nya en eftergymnasial utbildning, 35 procent gymnasial utbildning samt 16 procent grundskola eller motsvarande. Hälften av alla nya are inom tjänstesektorn har eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för arna inom industrisektorn är 25 procent. Företagarna med eftergymnasial utbildning finns framför allt inom näringen stjänster och inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster där andelen are med denna utbildning uppgår till 68 respektive 59 procent. Störst andel nya are, 26 procent, med grundskola eller motsvarande finns inom industrisektorn. Inom tjänstesektorn är motsvarande andel 14 procent. Av kvinnorna har hälften (51 procent) eftergymnasial utbildning, 35 procent gymnasial utbildning och 14 procent grundskola eller motsvarande som högsta utbildning. Motsvarande andelar för männen är 47, 36 respektive 17 procent. Största delen are med eftergymnasial utbildning finns i Stockholms län, 57 procent, Uppsala län, 53 procent, Västra Götalands län, 49 procent samt Skåne och Jämtlands län, båda med 48 procent.,qydqguduednjuxqg Vart femte nytt 1998 startades av en person med invandrarbakgrund. Av arna i de nya en har 13 procent uppgivit att de är födda utomlands, medan 6 procent har uppgivit att de är födda i Sverige men har förälder/föräldrar med utländskt ursprung. Av de som startades av personer med invandrarbakgrund drivs verksamheten till 62 procent av män och 33 procent av kvinnor. Företag som drivs gemensamt av man och kvinna uppgick till 5 procent. Av samtliga nystartade 1998 var 16 procent av industrien och 21 procent av tjänsteen startade av en person med invandrarbakgrund.

9 NUTEK och SCB 9 Nv 12 SM DEHOOHU D 1\VWDUWDGH I UHWDJ Newly started enterprises Näringsgren (SNI 92) Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning och dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) E 1\VWDUWDGH I UHWDJ RFK Newly started enterprises 1997 and Näringsgren/SNI Nya per personer 1 nya Nya per personer 1 nya 2 konkurser 3 Industri (SNI C-F) ,0 5, ,0 5,4 1,9 Tillverkning o dyl (SNI C-E) ,6 6, ,5 5,3 1,8 Byggnadsverksamhet (SNI F) ,5 5, ,5 5,6 2,0 Tjänstenäringar (SNI G-O) ,6 8, ,1 7,7 1,6 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) ,8 7, ,5 6,2 2,4 Transport och kommunikation (SNI I) ,3 4, ,2 4,2 1,8 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) ,4 9, ,1 8,2 1,2 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) ,1 12, ,2 11,8 0,7 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) ,7 8, ,1 7,2 1,7 1) Befolkning i ålder år. 2) Avser antal nya i procent av totala sbeståndet resp ) Källa SCB Konkurser och offentliga ackord 1998.

10 NUTEK och SCB 10 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK RPVlWWQLQJVJUXSS Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and total turnover. Näringsgren (SNI 92)/ Omsättning i kr Nya 1997 Därav procentuellt inom nedanstående omsättningsgrupper < Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikationer (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK RPVlWWQLQJVJUXSS Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and total turnover. Näringsgren (SNI 92)/ Omsättning i kr Nya 1998 Därav procentuellt inom nedanstående omsättningsgrupper < Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikationer (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

11 NUTEK och SCB 11 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK DQWDO KHOWLGVV\VVHOVDWWD Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and number of full-time employed. Näringsgren (SNI 92) Nya 1997 Därav procentuellt efter antal heltidssysselsatta eller fler Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikationer (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK DQWDO KHOWLGVV\VVHOVDWWD Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and number of full-time employed. Näringsgren (SNI 92) Nya 1998 Därav procentuellt efter antal heltidssysselsatta eller fler Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikationer (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

12 NUTEK och SCB 12 Nv 12 SM 9901 D $QWDO V\VVHOVDWWD L Q\VWDUWDGH I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn QlULQJVJUHQ RFK V\VVHOVlWWQLQJVJUDG Number of employed in newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and employment rate. Näringsgren (SNI 92) Beräknat antal sysselsatta 1997 Därav procentuellt efter sysselsättningsgrad >35 tim/v tim/v <10 tim/v Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning (SNI C-E) Byggverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) E $QWDO V\VVHOVDWWD L Q\VWDUWDGH I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn QlULQJVJUHQ RFK V\VVHOVlWWQLQJVJUDG VDPW N Q Sn GH V\VVHOVDWWD Number of employed in newly started enterprises Percentage distribution by type of activity, employment rate and gender of the employed. Näringsgren (SNI 92) Beräknat antal sysselsatta 1998 Därav procentuellt efter sysselsättningsgrad >35 tim/v tim/v <10 tim/v Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning (SNI C-E) Byggverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 1) Uppdelningen av de sysselsatta på kön är ny fr.o.m års enkät

13 NUTEK och SCB 13 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJVIRUP Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and corporate form. Näringsgren (SNI 92) Nya 1997 Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJVIRUP Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and corporate form. Näringsgren (SNI 92) Nya 1998 Därav procentuellt efter nedanstående sform Aktiebolabolag Handels- Enskilda näringsidkare o.dyl. Därav procentuellt efter nedanstående sform Aktiebolabolag Handels- Enskilda näringsidkare o.dyl. Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

14 NUTEK och SCB 14 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV noghu Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and age of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) 1997 Åldersgrupper Yngre än 20 år år år år år år 61- år och äldre Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV noghu Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and age of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) 1998 Åldersgrupper Yngre än 20 år år år år år år 61- år och äldre Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

15 NUTEK och SCB 15 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV K JVWD XWELOGQLQJ Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and education of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) Nya Högsta utbildning 1997 Grundskola Gymnasial Gymnasial Efter- Efter- eller utbildning utbildning gymnasial gymnasial motsvarande högst 2-årig högst utbildning utbildning 3 år - kortare 3 år eller lägst 2 år än 3 år längre Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV K JVWD XWELOGQLQJ Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and education of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) Nya Högsta utbildning 1998 Grundskola Gymnasial Gymnasial Efter- Efter- eller utbildning utbildning gymnasial gymnasial motsvarande högst 2-årig högst utbildning utbildning 3 år - kortare 3 år eller lägst 2 år än 3 år längre Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

16 NUTEK och SCB 16 Nv 12 SM \D I UHWDJ RFK SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUH PHG LQYDQGUDUEDNJUXQG Newly started enterprises 1997 and Percentage distribution by type of activity and entrepreneurs with immigrant background. Näringsgren (SNI 92) Nya Därav Nya Därav are med are totalt invandrar- totalt med invandrar bakgrund 1998 bakgrund Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV V\VVHOVlWWQLQJ LQQDQ I UHWDJVVWDUW Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and former occupation of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) 1997 Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat Arbetslös/ inskriven som arbetssökande Studerande Hemarbetande Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Annat Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O)

17 NUTEK och SCB 17 Nv 12 SM 9901 E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV V\VVHOVlWWQLQJ LQQDQ I UHWDJVVWDUW Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and former occupation of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) 1998 Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat Arbetslös/ inskriven som arbetssökande Studerande Hemarbetande Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Annat Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) \D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK RP I UHWDJDUHQ KDU DQQDW DUEHWH SDUDOOHOOW PHG YHUNVDPKHWHQ L GHW Q\D I UHWDJHW Newly started enterprises Percentage distribution by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise. Näringsgren (SNI 92) 1998 Har ingen Har även Har även anställning anställning ett annat eller ett annat Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning o dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) ) Inga jämförande siffror finns för 1997 då frågan angående ev annat arbete, annat vid sidan om det nya et inte ingick i enkäten för detta år.

18 NUTEK och SCB 18 Nv 12 SM \VWDUWDGH I UHWDJ PHG UHJLRQDO I UGHOQLQJ Newly started enterprises Distribution by region. Län Nya per invånare 1 nya 2 konkurser 2, Nya per invånare 1 nya 2 konkurser 2,3 Stockholm ,0 9,7 2, ,9 8,3 2,2 Uppsala ,2 9,7 1, ,2 8,1 1,5 Södermanland ,6 8,1 1, ,0 7,1 1,6 Östergötland ,1 7,5 1, ,9 6,8 1,3 Jönköping ,8 6,2 1, ,6 5,8 1,3 Kronoberg ,2 6,5 1, ,8 5,9 1,3 Kalmar ,3 6,3 2, ,1 5,8 1,7 Gotland ,1 7,0 1, ,8 6,4 1,0 Blekinge ,8 7,8 1, ,5 7,1 1,6 Kristianstad Malmöhus Skåne ,7 7,9 1, ,7 7,7 1,5 Halland ,1 7,4 1, ,5 6,5 1,4 Göteborg o Bohus ,0 8,6 2, Älvsborg ,6 7,3 1, Skaraborg ,4 6,2 1, Västra Götaland ,0 6,9 1,6 Värmland ,5 6,5 2, ,2 5,9 1,8 Örebro ,1 7,2 1, ,6 6,4 1,3 Västmanland ,2 7,8 2, ,7 6,9 1,9 Dalarna ,5 7,1 2, ,0 6,3 1,3 Gävleborg ,1 7,3 1, ,0 5,7 1,6 Västernorrland ,5 7,8 1, ,4 6,2 1,3 Jämtland ,6 6,4 1, ,5 6,2 1,4 Västerbotten ,9 7,4 2, ,1 6,0 1,5 Norrbotten ,8 7,6 2, ,5 7,0 1,7 Hela riket ,7 8,1 2, ,1 7,2 1,7 1) Befolkning i ålder år. 2) Avser antal nystartade resp konkurser per län i procent av totala sbeståndet enligt CFAR resp ) Källa SCB "Konkurser och offentliga ackord"1997 resp ) Fr.o.m. den 1/ slogs Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. 5) Fr.o.m. den 1/ slogs Göteborg o Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län.

19 NUTEK och SCB 19 Nv 12 SM \VWDUWDGH I UHWDJ RFK PHG I UGHOQLQJ Sn OlQ RFK QlULQJVJUHQ Newly started enterprises 1997 and Distribution by type of activity and region. Nya 1997 Nya 1998 Län Industrinäringar SNI C-F Nya per nya Tjänstenäringar SNI G-O Nya per nya Industrinäringar SNIC-F Nya per nya Tjänstenäringar SNI G-O Nya per nya inv 1 inv 1 inv 1 inv 1 Stockholm ,2 7, ,8 10, ,2 6, ,7 8,7 Uppsala 226 1,2 7, ,0 10, ,1 7, ,1 8,3 Södermanland 156 1,0 5, ,6 8, ,1 6, ,9 7,4 Östergötland 251 1,0 6, ,1 7, ,9 5, ,1 7,2 Jönköping 202 1,1 4, ,7 6, ,0 4, ,7 6,6 Kronoberg 114 1,0 4, ,1 7,2 96 0,9 3, ,9 6,6 Kalmar 123 0,8 4, ,4 6, ,0 5, ,1 6,0 Gotland 32 0,9 4, ,2 7,9 47 1,3 6, ,5 6,4 Blekinge 72 0,8 5, ,0 8,5 73 0,8 5, ,7 7,6 Skåne 650 0,9 5, ,8 8, ,1 6, ,6 8,0 Halland 176 1,1 5, ,0 8, ,0 5, ,5 7,0 Göteborgs o 568 1,1 6, ,9 9, Bohus 3 Älvsborg ,0 5, ,6 8, Skaraborg ,9 4, ,5 6, Västra Götaland ,9 4, ,1 7,5 Värmland 148 0,9 5, ,6 6,8 99 0,6 3, ,6 6,5 Örebro 165 1,0 5, ,2 7, ,0 5, ,6 6,5 Västmanland 183 1,1 7, ,1 8, ,9 5, ,8 7,3 Dalarna 188 1,1 5, ,4 7, ,0 4, ,0 6,8 Gävleborg 167 1,0 5, ,2 7, ,8 4, ,3 6,1 Västernorrland 148 0,9 5, ,6 8, ,8 4, ,6 6,7 Jämtland 100 1,3 5, ,3 6,7 76 0,9 4, ,6 6,8 Västerbotten 133 0,8 5, ,1 8, ,7 4, ,4 6,6 Norrbotten 147 0,9 5, ,9 8, ,7 4, ,7 7,8 Hela riket ,0 5, ,6 8, ,0 5, ,1 7,7 1) Befolkning i ålder år. 2) Avser antal nystartade inom näringen i procent av totala sbeståndet i resp län resp ) Fr.o.m den 1/ slogs Göteborg o Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län.

20 NUTEK och SCB 20 Nv 12 SM \VWDUWDGH I UHWDJ RFK SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn OlQ RFK N Q Newly started enterprises 1997 and Percentage distribution by region and gender of entrepreneur. Län Män Nya per Kvinnor Nya per Gemensam ledning Män Nya per Kvinnor Nya per Gemensam ledning män 1 kvinnor 1 män 1 kvinnor 1 Stockholm 62 12,5 33 6, ,1 32 5,8 5 Uppsala 65 9,4 29 4, ,4 29 3,5 4 Södermanland 65 7,1 31 3, ,4 32 3,2 3 Östergötland 67 6,7 29 3, ,1 32 3,2 5 Jönköping 71 6,7 25 2, ,5 24 2,3 4 Kronoberg 65 6,5 30 3, ,2 28 2,7 6 Kalmar 63 5,3 31 2, ,9 33 2,8 5 Gotland 60 6,0 33 3, ,3 38 3,7 6 Blekinge 67 6,2 28 2, ,9 27 2,6 5 Skåne 62 8,3 32 4, ,6 30 4,1 5 Halland 67 8,1 28 3, ,1 30 3,3 5 Göteborg och Bohus ,2 24 4, Älvsborg ,3 28 3, Skaraborg ,9 28 2, Västra Götaland ,7 29 3,6 5 Värmland 65 5,7 31 2, ,0 35 3,0 4 Örebro 69 7,0 28 2, ,0 29 2,7 5 Västmanland 60 6,2 33 3, ,0 31 3,0 3 Dalarna 60 6,5 34 3, ,5 30 3,1 4 Gävleborg 61 6,1 34 3, ,0 32 2,7 5 Västernorrland 64 6,8 33 3, ,4 30 2,7 7 Jämtland 66 7,2 27 3, ,6 35 4,0 4 Västerbotten 67 6,4 30 3, ,3 30 2,5 4 Norrbotten 68 6,2 28 2, ,5 33 3,1 3 Hela riket 65 8,5 30 4, ,7 31 3,8 5 1)Befolkning i ålder år. 2) Fr.o.m. den 1/ slogs Göteborg o Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län.

21 NUTEK och SCB 21 Nv 12 SM \VWDUWDGH I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn OlQ RFK GH VYDUVDOWHUQDWLY VRP I UHWDJDUHQ KDU DQJHWW VRP PRWLY WLOO I UHWDJVVWDUWHQ Newly started enterprises Percentage distribution by region and the most important reason given by entrepreneur for starting a new enterprise. Län Nya Arbeta Förverkliga Pga eller risk för Behövs på Tjäna Annat självständigt mina ideer arbetslöshet marknaden pengar skäl Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket

22 NUTEK och SCB 22 Nv 12 SM \VWDUWDGH I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn OlQ RFK GH VYDUVDOWHUQDWLY VRP I UHWDJDUHQ KDU XSSJHWW L IUnJD RP VWDUWD HJHWELGUDJ IUnQ DUEHWVI UPHGOLQJHQ Newly started enterprises Percentage distribution by region and whether entrepreneur received new enterprise subsidy from the National Labour Market Board. Län Nya 1998 Ej fått starta eget-bidrag Fått starta eget-bidrag Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket

23 NUTEK och SCB 23 Nv 12 SM 9901 D 1\VWDUWDGH I UHWDJ H[NOXVLYH I UHWDJ PHG RPVlWWQLQJ PLQGUH lq NU Newly started enterprises excluding enterprises with turnover less than SEK Näringsgren (SNI 92) Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning och dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) E 1\VWDUWDGH I UHWDJ RFK H[NOXVLYH I UHWDJ PHG RPVlWWQLQJ PLQGUH lq NU Newly started enterprises 1997 and 1998 excluding enterprises with turnover less than SEK Näringsgren/SNI Nya per personer 1 nya Nya per personer 1 nya 2 konkurser 3 Industri (SNI C-F) ,8 4, ,8 4,3 1,9 Tillverkning o dyl (SNI C-E) ,4 4, ,3 3,7 1,8 Byggnadsverksamhet (SNI F) ,4 4, ,4 4,9 2,0 Tjänstenäringar (SNI G-O) ,2 6, ,8 5,7 1,6 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) ,4 5, ,2 4,7 2,4 Transport och kommunikation (SNI I) ,2 4, ,2 3,7 1,8 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) ,8 7, ,6 6,1 1,2 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) ,8 8, ,8 8,1 0,7 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) ,0 6, ,6 5,4 1,7 1) Befolkning i ålder år. 2) Avser antal nya i procent av totala sbeståndet resp ) Källa SCB "Konkurser och offentliga ackord"1998.

24 NUTEK och SCB 24 Nv 12 SM \VWDUWDGH I UHWDJ PHG UHJLRQDO I UGHOQLQJ H[NOXVLYH I UHWDJ PHG RPVlWWQLQJ PLQGUH lq NU Newly started enterprises Distribution by region excluding enterprises with turnover less than SEK Län Nya per invånare 1 nya 2 konkurser 2, Nya per invånare 1 nya 2 konkurser 2,3 Stockholm ,0 7,8 2, ,8 6,4 2,2 Uppsala ,2 7,0 1, ,6 5,9 1,5 Södermanland ,0 5,8 1, ,9 5,5 1,6 Östergötland ,9 5,7 1, ,9 5,3 1,3 Jönköping ,7 4,8 1, ,2 4,1 1,3 Kronoberg ,7 4,7 1, ,4 4,2 1,3 Kalmar ,0 4,4 2, ,0 4,3 1,7 Gotland ,6 4,9 1, ,7 4,9 1,0 Blekinge ,7 6,1 1, ,0 4,8 1,6 Kristianstad Malmöhus Skåne ,7 5,5 1, ,0 5,7 1,5 Halland ,5 5,5 1, ,3 5,1 1,4 Göteborg o Bohus ,1 6,5 2, Älvsborg ,1 5,3 1, Skaraborg ,2 4,5 1, Västra Götaland ,5 5,2 1,6 Värmland ,3 4,8 2, ,2 4,6 1,8 Örebro ,7 5,3 1, ,4 4,7 1,3 Västmanland ,7 5,5 2, ,2 4,7 1,9 Dalarna ,9 5,1 2, ,3 4,1 1,3 Gävleborg ,8 5,4 1, ,0 4,2 1,6 Västernorrland ,9 5,6 1, ,4 4,7 1,3 Jämtland ,8 4,4 1, ,9 4,4 1,4 Västerbotten ,5 5,2 2, ,9 4,2 1,5 Norrbotten ,5 5,7 2, ,3 5,3 1,7 Hela riket ,0 6,1 2, ,6 5,4 1,7 1) Befolkning i ålder år. 2) Avser antal nystartade resp konkurser per län i procent av totala sbeståndet enligt CFAR resp ) Källa SCB "Konkurser och offentliga ackord"1997 resp ) Fr.o.m. den 1/ slogs Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. 5) Fr.o.m. den 1/ slogs Göteborg o Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län.

25 NUTEK och SCB 25 Nv 12 SM 9901 'LDJUDP Utveckling av nyregistrerade respektive nystartade = Nyregistrerade Nystartade

26 NUTEK och SCB 26 Nv 12 SM 9901.DUWRU $QWDO Q\D I UHWDJ SHU LQYnQDUH Befolkning i ålder år Nya per 1000 personer, till 7 5 till 6 4 till 5

27 NUTEK och SCB 27 Nv 12 SM 9901 $QWDO Q\D I UHWDJ SHU LQYnQDUH Befolkning i ålder år Nya per personer, till 7 5 till 6 4 till 5

28 NUTEK och SCB 28 Nv 12 SM 9901 )DNWDRPVWDWLVWLNHQ Statistikens syfte är att belysa nyandet d.v.s tillkomsten av med helt nystartad verksamhet inom olika regioner och näringsgrenar. EU reglering av statistiken saknas. 'HWWDRPIDWWDUVWDWLVWLNHQ Statistiken omfattar genuint nystartade som etablerats under Från undersökningen har uteslutits inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (SNI92 A-B) och fastighetsförvaltning (SNI92 K70). Personliga, drivna i handels- eller kommanditbolagsform samt aktiebolag ingår i undersökningen. Ideella föreningar, stiftelser och dylikt undersöks däremot inte. Urvalsramen har utgjorts av som nyregistrerades i SCB:s centrala sregister under 1998 och januari Den omfattade efter att ovan beskrivna avgränsning gjorts, av en minskning jämfört med föregående års undersökning med 'HILQLWLRQHURFKI UNODULQJDU Vad är nyande? Ett räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett för att bildandet skall räknas som nyande. I statistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Bland nystartade är ombildningar av ets juridiska form mycket vanliga. Företagaren startar oftast sin verksamhet i liten skala som enskild näringsidkare. Går verksamheten bra bildar aren kanske, tillsammans med en eller flera partners, ett handelsbolag. Detta kan i sin tur ombildas till aktiebolag. Ombildningarna kan ske inom loppet av ett år och ger då upphov till tre nyregistrerade, men bara en nystartad verksamhet. En nyregistrering av ett bolag/firma hos Patent- och registreringsverket (PRV) innebär heller inte automatiskt att et driver verksamhet. Bland nyregistreringarna finns där verksamheten kanske startar först om något/några år eller kanske inte alls. Det kan också vara så att en verksamhet i verkligheten startat innan någon formell sregistrering skett. Variabler För att kunna avgöra om ett är genuint nystartat insamlas uppgifter om verksamheten och startåret.

29 NUTEK och SCB 29 Nv 12 SM 9901 Undersökningen innehåller följande uppgifter om et/verksamheten och aren. Företaget: omsättning, sysselsättning, branschtillhörighet och juridisk form. Företagaren: Åldersgrupp, kön, högsta utbildning, invandrarbakgrund, tidigare sysselsättning, annat arbete, motiv till sstart och starta eget-bidrag. 6nJ UVVWDWLVWLNHQ Undersökningen baseras på ett urval av de som nyregistrerats i SCB:s s- och arbetsställeregister (CFAR). Urvalet stratifieras efter bransch och län och dras proportionellt inom varje strata. Rak uppräkning tillämpas och slutresultatet erhålls efter populationsstorlek och antal svarande. SCB:s undersökning av 1998 års nystartade omfattade ett urval på drygt nyregistrerade i CFAR. Undersökningen genomförs som en postenkät. Två skriftliga påminnelser skickas, varav den andra med en ny blankett. Enkäterna telefonkompletteras i den mån det behövs och undersökningsperiod är februari t.o.m. maj. Uppgiftsskyldighet föreligger för frågorna angående ny verksamhet, startår, omsättning samt sysselsättning. Undersökningen genomförs årligen. 6WDWLVWLNHQVWLOOI UOLWOLJKHW Svarsfrekvensen har varit i genomsnitt 85 procent per län och betydande resurser har lagts ned på komplettering per telefon av ej fullständigt lämnade uppgifter, vilket har medfört ett lågt bortfall av enskilda uppgifter. Den största osäkerhetskällan för undersökningen är att när urvalet dras, vecka 7, har inte alla nya som ska hänföras till undersökningsperioden registrerats i CFAR, vilket kan bero på att aren inte registrerat sitt förrän verksamheten har pågått en tid. Till 1998 års undersökning medtogs nyregistreringar i CFAR t.o.m. januari Företag som startat ny verksamhet 1998 och som i CFAR registrerats efter januari 1999 har därmed ej kunnat undersökas utan dessa kommer att ingå i nästa års urvalsram. Korrigering för denna eftersläpning har gjorts med ledning av motsvarande periods tillskott till 1997 års undersökning (i genomsnitt 10 procent). Definitiva uppgifter för 1998 redovisas i anslutning till nästa års undersökning. De osäkerhetsmått som redovisas är konfidensintervall. De redovisas för näringsgren, län och för riket totalt. För 1997 års definitiva nivåskattningar var den urvalsbetingade osäkerheten med 95 procents konfidensintervall +1,6 procent totalt för riket och för industri- och tjänstenäringar +2,0 procent resp. +1,8 procent. Konfidensintervallen i den länsvisa redovisningen låg mellan +4,0 och +4,7 procent. För 1998 års preliminära nivåskattningar var den urvalsbetingade osäkerheten med 95 procents konfidensintervall +1,4 procent totalt för riket och för industrioch tjänstenäringar +2,2 procent resp. +1,6 procent. Konfidensintervallen i den länsvisa redovisningen låg mellan +3,4 och +4,3 procent. För att motverka mätfel har stor vikt lagts vid kontroll av att enkäten blivit rätt uppfattad och därmed riktigt besvarad.