Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Något att deklarera? Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Något att deklarera? Stöd för upphandling och förarbeten inför energideklarationer

Förord Enligt lagen om energideklarationer av byggnader ska i princip alla verksamhetslokaler (specialfastigheter) över tusen kvadratmeter vara deklarerade senast den 31 december 2008. Det är mycket som ska hinnas med under en mycket kort tid och det är viktigt att man gör rätt från början. Energideklarationerna är inte bara ett tvång och ett måste utan kan också, rätt genomfört, leda till starten av ett framgångsrikt och lönsamt energieffektiviseringsarbete. Denna rapport har den offentliga fastighetsägarens perspektiv och målsättningen är att förutom att ge en allmän kunskapsöversikt ge goda råd och förmedla användbara verktyg, mallar och checklistor. Hur framgångsrikt detta arbete kan bedrivas kommer i stor utsträckning att påverkas av fastighetsägaren själv genom förberedelse och säkring av att data och nödvändig dokumentation finns tillgänglig. Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S.) Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus, Fortifikationsverket, samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter Sverige AB. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Statens energimyndighet. Skriften är författad av Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB. Till sin hjälp har han haft en styrgrupp som medverkat och bidragit med material och synpunkter. Styrgruppen har bestått av Hans Johansson, Akademiska hus; Bo Göransson, Västerås kommun; Keneth Westlund, Jämtlands läns landsting; Morgan Eriksson, Fortifikationsverket; Lars Pellmark, Statens fastighetsverk samt Hans Isaksson, K-konsult som har representerat Statens energimyndighet. Ulf Sandgren, Sveriges Kommuner och Landsting, har på uppdrag av U.F.O.S. fungerat som projektledare. Stockholm december 2007 1

Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 3 1. Inledande orientering... 5 2. Inför upphandling...23 3. Krav på utförande och innehåll...37 4. Förfrågningsunderlag...40 Referenser...45 Bilaga 1. Kommentarer till Boverkets elektroniska indatablankett...46 Bilaga 2. Metoder för bestämning av A temp...48 Bilaga 3. Besiktningsmetodik och beräkningshjälpmedel... 51 Bilaga 4. Underlagsblanketter...55 U.F.O.S. 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 Webbplats: www.offentligafastigheter.se ISBN: 978-91-7164-313-1 Text: Eje Sandberg Tryckeri: Alfa Print, Sundbyberg Projektledning: Ulf Sandgren Form och produktion: Björn Hårdstedt och XGS Grafisk produktion Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller förbundens publikationssajt: www.skl.se/publikationer Där kan även de elektroniska dokument som kompletterar denna rapport hämtas. 2 Något att deklarera?

Sammanfattning Enligt lagen om energideklarationer av byggnader ska i princip alla byggnader med verksamhetslokaler (eller specialfastigheter som den juridiska termen lyder) över tusen kvadratmeter vara deklarerade senast den 31 december 2008. Därefter ska även byggnader som hyrs ut eller säljs vara deklarerade. Deklarationen ska innehålla bland annat uppgifter om byggnadens energiprestanda och eventuella lönsamma energisparåtgärder. Motsvarande lag införs också inom övriga EU-länder och syftar till att minska energianvändningen inom medlemsländerna och därmed importberoendet av fossila bränslen. Deklarationen utfärdas av oberoende experter som är speciellt certifierade för uppgiften och deklarationen ska sedan anslås i byggnaden på väl synlig plats. Det finns många goda skäl för fastighetsägaren att noga överväga hur arbetet med energideklarationerna bäst ska läggas upp, eftersom resultaten bör leda till minskade kostnader för el, kyla och uppvärmning både på kort och lång sikt. Hur framgångsrikt detta arbete kan bedrivas kommer i stor utsträckning att påverkas av fastighetsägaren själv genom förberedelse och säkring av att data och nödvändig dokumentation finns tillgänglig. Det finns en rad övergripande planeringsfrågor av närmast strategisk art som även ledningsnivån bör engageras i. Kan deklarationsarbetet bli en del i organisationens miljö- och energimålsarbete, kanske en del i ett planerat energiledningsarbete? Hur och när ska de identifierade lönsamma sparåtgärderna genomföras och hur ska de finansieras? Hur ska deklarationsarbetet klaras om en bristsituation på energiexperter uppstår? Ska arbetet breddas, utöver det lagen kräver, till att omfatta även lönsamma åtgärder för att spara energi i lokalanvändarnas verksamheter, till exempel åtgärder för eleffektivare belysning? I rapportens kapitel 1 ges en orientering i vad som avses med lagen, vad begreppen står för, vad deklarationen ska innehålla, den möjliga nyttan för fastighetsägaren och övergripande strategiska överväganden. Det finns till exempel möjligheter för organisationer med egen kompetens och egna resurser att själva låta ackreditera sig för att få utfärda energideklarationer. Sammanfattning 3

Detta gäller om man kan visa att arbetet organiseras på ett sätt som säkrar oberoendet till den förvaltande organisationen. Det finns också stora möjligheter för den egna organisationen att mer eller mindre detaljerat förbereda och delta i deklarationsarbetet genom att ta fram sådana data och beskrivningar som sedan underlättar energiexpertens arbete. För att underlätta upphandling av energideklarationsarbete ges i kapitel 2 ett underlag för den interna diskussionen om vad deklarationsarbetet ska leda till, lämplig ambitionsnivå, möjliga insatser från den egna organisationen, hur resultaten ska dokumenteras m m. I ett avsnitt beskrivs övergripande metodfrågor som mer berör expertens deklarationsarbete och beräkningsmetodik m m. Det avsnittet är mer ett orienterande bredvidläsningsmaterial, men diskuterar också möjligheterna att dela in eventuell besiktning av byggnaden i två steg, där det första steget identifierar åtgärdsmöjligheter och det andra steget innebär en fördjupad och därmed mer kostsam analys. I kapitel 3 ges en lista med de punkter som kan ingå i kravspecifikationen på deklarationsarbetets utförande och innehåll. Kapitel 4 ger stöd för att utforma förfrågningsunderlaget så att det redovisar uppdragets omfattning och komplexitet, bland annat med hjälp av de underlagsblanketter som tagits fram. Dessa beskriver byggnadsbeståndet på ett sätt som kan underlätta anbudsarbetet och rationalisera detta. Speciellt beskrivs vilket underlag som kan tillhandahållas experten för att underlätta dennes arbete. Underlaget bör anpassas till fastighetsägarens behov och sedan kompletteras med andra upphandlingsfrågor som utvärdering av anbud m m. Då deklarationsarbetet vid tidpunkten för publicering av denna rapport just påbörjats i landet finns inga erfarenheter eller goda exempel att lyfta fram och heller inga väl beprövade metoder att beskriva. Rapporten får därför ses som ett stöd i en tidig utvecklingsfas för energideklarationsarbetet i Sverige. 4 Något att deklarera?

1 Inledande orientering Specialfastigheter, eller i dagligt tal offentliga byggnader, omfattar mellan 60 000 och 85 000 byggnader över 1 000 kvadratmeter och något fler om vi även räknar in fastigheter över 500 kvadratmeter. Typkod Byggnadskategori Ungefärligt antal byggnader 823 Vårdbyggnad 15 20 000 824 Bad-, sport- och idrottsanläggning 8 10 000 825 Skolbyggnad 20 25 000 826 Kulturbyggnad 8 10 000 828 Allmän byggnad 5 8 000 829 Kommunikationsbyggnad 5 10 000 Totalt 60 85 000 Antal byggnader större än 1 000 kvm 55 80 000 Antal byggnader större än 500 kvm 57 82 000 Tabell. Antal berörda lokalbyggnader med offentlig verksamhet av olika kategorier; specialbyggnader. Källa: Energideklarering av lokalbyggnader. Enligt lagen ska dessa vara deklarerade senast 31 december 2008. Med en schablonkostnad på 5 kr/kvadratmeter innebär detta att deklarationer till ett värde av 400 miljoner i bästa fall ska omsättas fram till årsskiftet 2008/09. Därefter kommer samma fastighetsbestånd enligt lagen inte att behöva deklareras igen förrän under år 2018. Samma situation gäller i princip även alla hyresfastigheter och bostadsrätter. I utredningen om energideklarationer (SOU 2005:67 och dess delbetänkande) föreslogs en provisorisk förenklad energideklaration inledningsvis vars resultat skulle ge en fördelning av en uppföljande fullständig deklaration under hela den efterkommande tioårsperioden. Därmed skulle arbetet kunna ske i en takt som säkrade att kompetenta och erfarna energi experter fanns tillgängliga, att rationella hjälpmedel hann utvecklas och att erfarenheterna kunde återföras kontinuerligt. Nu utformades tyvärr inte lagen på det sättet och marknaden har försatts i en besvärlig och tidspressad situation. I denna rapport ger vi förslag på hur denna situation i viss mån kan hanteras. Till exempel kan fastighetsägarna i större utsträckning själva engagera sig i det förberedande arbetet. 1. Inledande orientering 5

De kan faktiskt göra en hel del själva, kanske också ackreditera sig med egna energiexperter. Om den inledande energideklarationen har brister i kvalitén bör den följas upp med en återkommande besiktning och deklarering som fördelas tidsmässigt under tioårsperioden efter 2009. Energideklarationslagen i korthet I lagen om energideklarationer (SFS 2006:985) anges att bland annat byggnader med offentlig verksamhet med en uppvärmd area över 1 000 kvadratmeter ska vara energideklarerade, senast till 31 jan 2008. Men det finns också vissa undantag vad avser omfattningen i deklarationen för till exempel kulturminnesmärkta byggnader eller delar av byggnader. Mer om detta kan man läsa i de föreskrifter som Boverket utarbetat. Föreskrifter, lagen och dess förordning finns paketerade på Boverkets hemsida, där det finns omfattande information om energideklarationer (www.boverket.se). Energideklarationen, eller en sammanfattning av den, ska sättas upp på en väl synlig plats i byggnaden. Energideklarationen ska minst omfatta uppgifter om: Byggnadens energiprestanda (inte fastighetens) Ett referensvärde som möjliggör jämförelser med en motsvarande typisk byggnad. Förslag på kostnadseffektiva åtgärder som kan minska energianvändningen med beaktande av inomhusmiljön, om detta är möjligt. Byggnadsägaren är enligt lagen inte skyldig att genomföra de kostnadseffektiva åtgärderna. Men sannolikt skulle driftskostnaderna sjunka om åtgärderna genomförs samtidigt som byggnadens värde skulle öka. Energideklarationen upprättas av en energiexpert, dvs en certifierad person anställd på ett för ändamålet ackrediterat företag. För ackrediteringen ansvarar Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) och för certifieringen ett antal certifieringsorgan (finns listade på SWEDAC:s hemsida www.swedac.se). Energiexperten är certifierad för behörighet för någon av nivåerna normal, kvalificerad och luftkonditionering. Finns komfortkyla med en total effekt över 12 kw är det behörighet för luftkonditionering som krävs. Uppgifterna i en upprättad energideklaration ska sedan registreras hos Boverket. Detta görs av den certifierade energiexperten som fyller i eller överför uppgifterna till Boverkets databas för energideklarationer. De uppgifter som avses framgår av Boverkets energideklarationsblankett. 6 Något att deklarera?

En godkänd deklaration gäller sedan i 10 år, men får uppdateras på byggnadsägarens bekostnad, till exempel efter genomförda åtgärder eller i samband med en planerad upprustning. Kommunen är tillsynsmyndighet och kan begära vite om deklaration inte utförts eller om deklarationen inte offentliggörs enligt lagen. Vitets storlek är anpassat till den nivå som en deklaration uppskattats kosta. Energideklarationer en möjlighet! Lagen om energideklarationer är ett resultat av ett EG-direktiv som gäller samtliga medlemsländer, och bakgrunden är förstås unionens vilja att minska mängden importerad energi och att minska klimatpåverkan genom energiförbrukning. De diskussioner som inletts angående uppföljning av Kyotoavtalet, indikerar en framtida högre ambitionsnivå snarare än en sänkt. En minskning av utsläpp av växthusgaser med 25 40 procent till år 2020 och med 50 80 procent till år 2050 har nämnts. Då bebyggelsesektorn står för cirka 40 procent av vår energiomsättning, och kanske är politiskt enklare att ställa krav på än industrin och transportbranschen, är ökade framtida krav på effektivare energianvändning i bebyggelsen en inte osannolik gissning. I detta perspektiv ska energideklarationerna, tillsammans med de åtgärdsförslag som kommer fram i arbetet, ses som en viktig grundpelare i det fortsatta effektiviseringsarbetet och inte som en tillfällig nyckfull pålaga. Det innebär också att planeringen och formerna för deklarationsarbetet bör skapa en bättre grund för fastighetsägarens insatsplanering, både personellt, resursmässigt och organisatoriskt, med siktet inställt på ett kontinuerligt och ambitiöst energispararbete. Stå rustad inför framtiden Mot bakgrund av den senaste tioårsperiodens kraftiga energiprishöjningar finns också ett stort behov att anpassa beståndet till de högre energiprisnivåerna, så att inte en stor del av offentliga medel läggs på energikostnader. Hur framtida energipriser kommer att utvecklas kan vi inte uttala oss om med bestämdhet. Dock kommer allt fler signaler om att oljekonsumtionen är på väg att nå över nivån för den internationella produktionsförmågan, den s k peak-oil, vilket kan resultera i än kraftigare oljeprishöjningar då efterfrågan överstiger utbudet. Ett sådant scenario kommer med all säkerhet även att påverka priserna för andra energislag (gas, biomassa, el). Att rusta sig för kommande högre energipriser genom ett systematiskt energiarbete och ett bra åtgärdsprogram som resultat av 1. Inledande orientering 7

energideklarationerna, kan alltså ses både som en försäkringsinsats och en insats för att mildra pågående klimateffekter. De olika studier som genomförts de senare åren för att hitta energisparande åtgärder i enskilda byggnader, pekar alla på att det finns betydande sparåtgärder, även i byggnader där fastighetsägaren hade uppfattningen att de var väl skötta. Detta bekräftas också av alla de energitjänstkontrakt som skrivits de senare åren och där betydande besparingar avtalats. Det finns alla skäl att se deklarationsarbetet som en möjlighet för kostnadseffektiva åtgärder, men bara som det första steget. Sedan ska åtgärderna också finansieras och genomföras. Konsumentperspektivet I lagen om energideklarationer betonas vikten av ett konsumentperspektiv. Energianvändningen är inte enbart en fråga för den enskilde fastighetsägaren, även kunden och dennes ekonomi påverkas. Speciellt inom den offentliga förvaltningen är ofta kunden, eller verksamheten, den part som i slutänden får stå för energinotan, men som kanske inte har kompetensen för att ställa krav eller förhandla om bra energilösningar. Förhoppningsvis kan konsumenterna, när de väl tar del av deklarationerna, bli ytterligare en pådrivande grupp för energieffektivare lösningar. Ägarperspektivet Energideklarationsarbetet kan också ses utifrån ett ägarperspektiv. I många fall finns uttalade politiska ambitioner om sänkt energianvändning. I arbetsprocessen framöver bör man alltså fundera på hur arbetet ska organiseras och resultaten sammanställas för att bäst vägleda den fortsatta politiska processen för en energieffektivare byggnadsförvaltning. Tidsperspektivet En lag har trätt i kraft med ett vällovligt syfte, men med en tidplan som kan visa sig svår att klara. Först under hösten 2007 har de första företagen ackrediterats för att utforma energideklarationer, varför ett intensivt arbete nu måste till. För att vinna tid finns all anledning att omgående förbereda deklarationsarbetet så att det kan ske så effektivt som möjligt. I rapporten redovisas olika alternativ för det egna engagemanget. 8 Något att deklarera?

Övergripande handlingsalternativ Eget utförande Det är tänkbart att utföra allt själv. Fastighetsägarens organisation ackrediteras då, och låter minst en person inom organisationen bli certifierad för att sedan bedriva deklarations arbetet. Detta förutsatt att man kan påvisa ett oberoende mellan driftansvarig organisation och energideklarerande organisation och att detta godkänts av SWEDAC. Detta alternativ kan övervägas om man i organisationen har kompetens och kapacitet för deklarationsarbetet. Om man redan ingående kan sina anläggningar, slipper man på detta sätt att göra om den dokumentation och de analyser man redan gjort, och kan fortsätta från den nivå man befinner sig på och förstärka sitt redan påbörjade systematiska energiarbete. Nackdelen är att man kan vara hemmablind och missar idéer och förslag som kommit fram på annat håll. Men inget hindrar att man i ett senare skede stämmer av sin metodik med en extern expert för någon eller några anläggningar. Delvis eget utförande Att delvis utföra deklarationen kan innebära att man minskar den oberoende expertens arbetsinsatser för att dokumentera byggnaden och dess installationer, genom att så långt som möjligt fylla i önskade data och uppgifter i genomtänkta besiktningsmallar enligt ett lämpligt system. Detta kan även omfatta mätinsatser och loggning av viktigare driftparametrar, sammanställning av olika godhetstal för olika systemdelar m m. Den lägsta nivån i detta handlingslternativ innebär att endast de mer administrativa uppgifterna sammanställs, liksom areauppgifter och energileveransdata. Stöd för vissa egna insatser ges i denna rapport. Fördelen med detta alternativ är att de externa kostnaderna kan hållas nere och att det sannolikt blir enklare att få tag på en energiexpert (arbetet är då mer serverat) som kan koncentrera sig på sina energianalyser och åtgärdsförslag. Ett redan ifyllt underlag från en genomgång av varje byggnad gör att energiexperten kan utföra sitt arbete bra mycket snabbare. Delad upphandling Det egna byggnadsbeståndet kan delas upp på olika leverantörer av energideklarationsutredningar, till exempel utifrån typ av behörighet som krävs, eller för att åstadkomma en viss konkurrens i arbetet och möjliggöra metodjämförelser. 1. Inledande orientering 9

Aktiv eller passiv upphandling Med aktiv upphandling menas här en relativt hård styrning av deklarationsarbetet vad avser omfattning, inriktning, metod och dokumentation. Detta för att få den bästa anpassningen av resultaten till egna behov och arbetssätt. En mindre styrd (passiv) upphandling kan passa bättre för organisationer som saknar kompetens och resurser för att styra upp upphandlingen hårdare, men också där deklarationsleverantören redan erbjuder en väl inarbetad metod med goda referenser. Energitjänstkontrakt På marknaden erbjuds också s k EPC-avtal (= Energy Performance Contracting) där den kontrakterade utföraren genomför inledande en besiktning av byggnaderna som underlag för ett åtgärdsprogram. Läs mer om detta i kap 2 under rubriken Åtgärdsförslag hur omfattande? Sedan kontrakteras företaget för att utföra åtgärderna och garantera ett resultat, ofta löpande under en 10-årsperiod. Mer information om energitjänstkontrakt och erfarenheterna från dessa finns i UFOS-skriften Energy Performance Contracting. I EPC-arbetets inledande analyssteg, som också omfattar en besiktning, ska då ingå att upprätta en energideklaration. Fördelen med detta alternativ är att ett genomförande av åtgärderna ingår i konceptet och därmed verkligen blir av i ett tidigt skede. Man riskerar då inte att ligga kvar med höga energikostnader ytterligare år för att man kanske saknar egen projektledningskapacitet, upphandlingskompetens på det aktuella området eller budgeterade medel, etc. Ibland kan det vara mer politiskt gångbart att budgetera för en stor engångsinsats med garanterade resultat än att årligen argumentera för en massa smååtgärder vars resultat är svåra att garantera. Ytterligare en fördel är att såväl mycket lönsamma som mindre lönsamma åtgärder kan paketeras tillsammans och ge en hyfsad ekonomi. De mindre lönsamma åtgärderna riskerar ju annars att prutas bort i en styckebudgetering när de konkurrerar med andra verksamhetsinriktade investeringar. Nackdelen är att man delar med sig av vinster till utföraren. Då EPC-verksamheten expanderat kraftigt de senaste åren, bör man försäkra sig om att utföraren verkligen har erfaren och kompetent projektledning kopplad till kontraktet. 10 Något att deklarera?

Energideklarationer en ledningsfråga Energideklareringen av byggnaderna är i många avseenden en ledningsfråga som inte bara berör förvaltningsledningen, utan indirekt även lokalanvändarnas organisationer. Detta har tidigare utvecklats i UFOS rapport Steg för steg. I kommande avsnitt tas fler frågor som bör hanteras på ledningsnivå upp, bland annat : Lönsamhetskriterier Ska verksamheternas energianvändning också ingå? Hur deklarationsprocessen kan påverka arbetet med att uppnå eventuellt uppställda energimål. Ansvarsfrågor, organisation och finansiering av deklarationsarbetet och dito för genomförande av de åtgärdsförslag som kommer fram. Ska deklarationsarbetet samordnas med andra mål som dokumentering av inneklimat och förbättring av inomhusmiljö? Boverkets deklarationsblankett och hantering av data Boverkets deklarationsblankett, som finns som elektroniska inmatningsblankett på Boverkets webbplats, är tänkt som energiexpertens avlämningsrapport till myndigheten. Den är upplagd så att experten löpande kan fylla i eller ändra tidigare inmatade uppgifter under arbetets gång, till dess att deklarationen är klar och formellt färdigställd. Fastighets ägaren kan under arbetets gång gå in och läsa den. De blanketter som vi visar och kommenterar i denna skrift, är pappersblanketter där fastighetsägaren sammanställer känd fakta om sina fastigheter, och lämnar till experten som ett underlag för att spara tid och pengar. Det är dels Boverkets blankett, som är identisk med expertens elektroniska inmatningsblankett blankett (första sidan visas på nästa sida), dels blanketter som tagits fram speciellt som bilagor till denna skrift (visas sist i skriften). Samtliga blanketter kan hämtas som elektroniska dokument på SKL:s publikationswebbplats www.skl.se/publikationer. Vid tidpunkten för denna rapports tryckning, är också tanken att det ska vara möjligt att göra automatiserade dataöverföringar från datoriserade deklarationshjälpmedel som experten kan använda genom en importfunktion. Förutsättningen är att bägge parter, dvs Boverkets databas och expertens dataprogram kommunicerar enligt ett standardiserat format. Därmed minskar expertens arbetsinsats liksom risken för felinmatningar. 1. Inledande orientering 11

12 Något att deklarera?

Alldeles akuellt är att Energimyndighetens databas enyckeln (www.enyckeln.se) nu kan användas också som underlagsmaterial vid framtagning av energideklarationer. Den oberoende experten kan använda uppgifterna som finns i enyckeln. Fastighetsägaren mejlar en fil med underlagsuppgifterna som finns i enyckeln till experten. Överföringen av data sker sedan automatiskt till energideklarationsblanketten. Experten kontrollerar och kompletterar uppgifterna, till exempel med förslag på kostnadseffektiva åtgärder, signerar blanketten och överför energideklarationen elektroniskt till Boverkets databas Gripen. Exempel på sidmenyer i enyckeln visas ovan. Det uppstår alltid en rad frågor när det gäller en så omfattande fråga som energideklarering av byggnader. En bra början är att informera sig på Boverkets webbplats www.boverket.se. Där finns en stor energideklarationsportal med en handledning som förklarar de begrepp som används i blanketten. Man kan även sända in frågor. 1. Inledande orientering 13

Bestämning av energiprestanda Med energiprestanda avses enligt förordningen: Energiprestanda = Energianvändning/(A temp A varmgarage ) Med energianvändning avses normalårskorrigerad tillförd (köpt) energi för värme tillsammans med kylenergi och elenergi för fastighetens drift. Vi kan fortsättningsvis kalla denna energiprestandadefinition EP. Eftersom en byggnads värmebehov minskar om elanvändningen från belysning och apparater är hög, kan det också finnas behov av att redovisa energianvändningen uppdelad på följande huvuddelar: Inköpt värme (inklusive varmvatten) Inköpt kyla (komfortkyla) Inköpt el (inkl el till kyla, värme och verksamheternas elanvändning) Annat (till exempel olja, gas, biobränsle köpt energimängd före panna) Eftersom till exempel fjärrkyla baserat på frikyla inte kostar lika mycket och inte heller belastar miljön lika mycket som fjärrvärme, kan det vara enklare att värdera resultatet med en sådan uppdelning. Motsvarande resonemang gäller även el och fjärrvärme. Därför rekommenderas att som komplement till EP även redovisa energianvändning per A temp uppdelad på E el, E värme och E kyla parallellt. Då stärks konsumentintresset av deklarationen. Eftersom uppgifterna ändå måste samlas in utgör detta inget extraarbete. I elanvändningen för EP ska verksamhetsel inte ingå. Därmed ska enligt Boverkets definition följande elposter ( verksamhetsel ) exkluderas: El till maskiner, tvätt, hushållsapparater El till belysning från eluttag El till kontorsapparater El till kyldiskar Vad gäller belysning är uppgifterna något motsägande. I Boverkets föreskrifter exemplifieras el till drift av byggnaden med pumpar, ventilation och dylikt, medan belysning inte nämns. I byggreglerna (BBR05) anges att belysning ingår i definitionen för verksamhetsel ( Verksamhetsel: Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är belysning, datorer, kopiatorer, TV samt andra apparater för verksamheten ). Men mot detta står nu en definition på fastighetsel i handledningen till inmatningsblanketten som exemplifieras med fast installerad belysning. 14 Något att deklarera?

Det finns all anledning att ta fasta på den senaste versionen av vad som ingår i fastighetsel. Det innebär att för flertalet offentliga verksamheter kommer nu i princip all belysning att ingå i det som kallas fastighetsel och därmed i energiprestandatalet. El till belysning via eluttagen ska alltså inte vara med, men i verksamheter som skolor är denna post kanske så försumbar att den inte behöver separeras särskilt. Referensvärden för energiprestanda erhåller energiexperten av Boverket. Bestämning av prestanda för el, värme och kyla I Boverkets energiprestanda summeras energiåtgång av olika energislag. Detta kan vara relevant för byggnader där värmeanvändningen dominerar. För lokalbyggnader där användning av elenergi och kyla kan utgöra betydande poster, rekommenderas att deklareringen kompletteras med separata prestandatal för el (E el ), värme (E värme ) och kyla (E kyla ). Detta blir då ett frivilligt tillägg. Eftersom flertalet offentliga byggnader också ägs av den som driver verksamheten i byggnaden och det ofta endast finns en elmätare för försörjningen av såväl byggnadens elbehov som verksamhetens, föreslås att E el i den fristående redovisningen avser hela elanvändningen och inte bara el till byggnaden. Det blir då både enklare och tydligare att följa hur energianvändningen utvecklas. Ytterligare motiv för att inkludera verksam hetens elanvändning är att fastighetsägaren i dessa byggnader också är den part som har störst kompetens och inflytande på till exempel belysningens utformning (omgivande ytors reflektansförmåga, armaturval, placering och reglering). I byggnader med extrema eller mycket otypisk verksamhet, så som större datacentraler, tryckerier, tvättcentraler, bagerier, elkrävande tillverkning m m, bör däremot denna elanvändning exkluderas eller tydligt noteras när E el redovisas. Förslagsvis ska därmed följande värden efterfrågas i beställningen för energideklarationen: Förutom energiprestanda (EP), föreslås att även E el, E värme och E kyla redovisas. För tydlighetens skull bör anges att Eel inkluderar verksamheternas elanvändning. 1. Inledande orientering 15

Vad är A temp? Byggnadens energiprestandamått baseras på energianvändningen utslagen på areamåttet A temp. A temp definieras som golvarean i temperaturreglerade utrymmen som är avsedda att värmas till mer än 10 grader och som är begränsade av klimatskalets insida. Atemp anges i kvadratmeter. Därmed är A temp i princip nästan samma sak som BRA (se figuren nedan) enligt det begrepp som föregick nuvarande standard SS 021053 (nu ska tjocka innerväggar och schakt dras av). Sannolikt tillämpar flertalet offentliga fastighetsägare det tidigare begreppet, om de följt de rekommendationer som givits av Sveriges Kommuner och Landstings publikationer. I UFOS rapport Rätt begrepp redovisas följande begrepp och samband. BTA BRA OKA NTA IKA LOA ÖVA 0 100 200 300 400 500 600 700 800 kvm Äldre areabegrepp. BTA = Bruttoarea BRA = Bruksarea NTA = Nettoarea LOA = Lokalarea OKA = Omslutande konstruktionsarea, yttervägg IKA = Invändig konstruktionsarea, schakt ÖVA = Gemensamma kommunikations- och driftutrymmen Metoder för bestämning av A temp finns i bilaga 2. Egna kulvertförluster bör inte ingå En ouppklarad fråga är om kulvertförluster mellan byggnader anslutna till samma panncentral eller undercentral ska ingå i prestandavärdet eller inte. 16 Något att deklarera?

Det finns starka argument för bägge förhållningssätten. Det viktigaste är dock att alla gör på samma sätt, så att jämförelser blir meningsfulla. Förlusterna i ett internt äldre kulvertnät kan vara ganska betydande, uppåt 800 900 kwh per meter kulvert för kulvertar lagda före 1975 och ännu mer om det finns läckor eller brister i isoleringen. Eftersom vissa byggnader anslutna till panncentral kan ha egen energimätare och prestandan avser byggnaden kan det vara naturligt att lägga mätpunkten vid ytterväggen. Då förenklas också jämförelsen med byggnader direkt anslutna till fjärrvärme med egen mätare. För byggnader utan mätare ska därmed den uppskattade kulvertförlusten dras av, vilket innebär att kulvertförluster i egna nät alltid ska beräknas. Anvisningar för hur kulvertförluster kan uppskattas eller kalkyleras ges i rapporten Metoder för besiktning och beräkning (se Referenser). För byggnader med egen panna, som försörjer flera byggnader, kommer däremot pannförlusten med detta förslag att helt bokföras på den byggnad där pannan är placerad och därmed erhålla ett ogynnsamt högt energianvändningstal. Eftersom klassificeringen saknar värme från annan panncentral återstår klassificering enligt fjärrvärme eller enligt det bränsleslag som används i den gemensamma pannan. För att underlätta jämförelser föreslås klassificering som fjärrvärme och att därmed avses även värme från annan panncentral. Att kulvertförlusterna placeras utanför byggnaden hindrar inte att experten även ska påpeka brister i kulvertnätet. Kulvertförluster (egna) föreslås alltså inte ingå i energiprestandavärdet. Bestäm lönsamhetskriterier och kalkylränta Lönsamma åtgärder kommer inte bara att påverkas av de tekniska förutsättningarna utan också av fastighetsägarens kalkylförutsättningar. Även här finns ett värde i att använda gemensamma ekonomiska anvisningar, så att jämförelser mellan olika kommuner/landsting blir möjliga. Många fastighetsägare och tekniker använder enkla ekonomiska kriterier, till exempel återbetalningstid, för att avgöra lönsamheten i en åtgärd. Det kan vara gångbart för åtgärder med korta återbetalningstider, men vi vill varmt rekommendera en metod som beräknar lönsamheten under åtgärdens hela livslängd, livscykelkostnadsmetod (LCC). Se även U.F.O.S skrift Räkna för livet. 1. Inledande orientering 17

Exempel på beräkning med livscykelkostnad (LCC) En belysningsanläggning drar 100 MWh/år och har en elkostnad på 100 000 kronor om året. Med ett nytt styrsystem som kostar 30 000 kronor kan 15 000 kwh sparas varje år. Åtgärden är mycket lönsam enligt pay off-metoden med en återbetalningstid på 2 år, medan en alternativ investering på 250 000 kronor där armaturerna byts ut och sparar 50 000 kwh varje år, bara ger en återbetalningstid på 5 år. Men jämför vi alternativen under armaturernas livslängd på 15 år med en kalkylränta på 4 procent så ger alternativet med armaturbyte en totalkostnad på 805 000 kronor under hela kalkylperioden, medan det första alternativet ger en totalkostnad på 975 000 kronor. Exemplet är konstruerat och tar inte hänsyn till utbyteskostnader m m men visar att hänsyn måste tas till hela kostnaden och hela kalkylperioden. I en sådan måste en real kalkylränta (utan inflationen) och ett antagande om ökande energiprishöjningar anges. En viktig fråga är hur man kan beakta den framtida energiprisutvecklingen. Hur stor blir den? Ser vi tillbaka 10 år till perioden 1994 2004 så har energipriset för kommersiella leveranser till industrin (dvs exkl skatter och certifikatsavgifter) när det gäller biobränsle ökat med 27 procent, el med 43 procent och olja med 96 procent. Det motsvarar en prisökning med nära 3 procent per år respektive 4 och 8 procent per år. Det är alltså rimligt att hänsyn även tas till energiprisutvecklingen, vilket är det normala förfarandet vid LCC-kalkylering. Anvisningar för LCC-kalkylering kopplat till deklarationsarbetet ges även på hemsidan www.edkalkyl.se, där begreppet energisparkostnad definieras och anvisningar ges för hur denna ska beräknas. Detta kan vara ett bra stöd, då uppgifter om åtgärdens energisparkostnad ska anges i energideklarationen. I det fall fastighetsägaren inte har några riktlinjer för kalkylränta eller för vilka energiprisantaganden som kan vara lämpliga, kan en förenklad kalkyl där energipris-utvecklingen bakas in i kalkylräntan som då läggs på en lägre nivå, till exempel 4 procent, väljas. Vad avser åtgärdernas livslängd kan till exempel de riktvärden användas som ges i U.F.O.S rapport Räkna för livet (se Referenser) dvs klimatskärm 20 50 år, installationssystem 20 år och komponenter som motorer och frekvensomformare 10 år. Egen deklarationsskylt I lagen anges att ägaren ska tillse att den senast upprättade energideklarationen är tillgänglig på en för allmänheten väl synlig och framträdande plats. 18 Något att deklarera?

Vidare anges i lagen att energideklarationen ska innehålla uppgifter om byggnadens prestanda, referensvärden, om OVK och radonmätning har utförts och rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder om sådana föreslagits. Husets energianvändning I Boverkets föreskrifter anges att minst en sammanfattning av deklarationen ska hållas tillgänglig på allmän plats ( väl synlig och framträdande plats ). Deklarationen bör enligt Boverket även anslås i anslutning till plats där OVK-intyget finns anslaget. När deklarationen är klar skickar Boverket en sammanfattning, som också kan beställas i ett hållbart utförande (plåtskylt) och med ett utseende enligt figuren. Hussymbolen är enkel, men riskerar att misstolkas eftersom olika energi slag med Energideklaration utförd 2008.05.12 av: Eva Olofsson, Energica AB. olika värdegrunder göms i samma symbol. I föreskrifterna anges inte vilka uppgifter som ska ingå i sammanfattningen. Det finns alltså inget krav på att just denna skylt ska användas vare sig till form eller innehåll, men sammanfattningen måste innehålla minst de uppgifter som Boverket redovisar. Förutom dessa grunduppgifter föreslås att offentliga fastighetsägare även visar följande (enhet: kwh/kvm/år) Energianvändning inklusive verksamheternas energi för detta hus, varav värme/kyla/el/annat, t ex olja, gas, biobränsle I deklarationen redovisas hur mycket energi föreslagna åtgärder tillsammans sparar. Dessa kompletterande uppgifter bör kunna rymmas på en A4-utskrift tillsammans med den officiella informationen enligt figuren, möjligen med denna något nerminskad. När väl översättningsnycklar för koldioxid har tagits fram bör även redovisas: Koldioxidutsläpp (g/kvm/år) Liten Detta hus Energideklaration för Bygatan 18, Gammelboda. Detta hus använder 140 kwh/m 2 och år, varav el 70 kwh/m 2. Liknande hus 120 160 kwh/m 2 och år, nya hus 110 kwh/m 2. Radonmätning är utförd. Ventilationskontroll är utförd. Detaljinformation finns hos fastighetsförvaltaren. Se även: www.boverket.se/energideklaration Den kompletterande informationen kan gärna förses med en logga för det fastighetsägande företaget. Därmed framgår vilka som är ansvariga för denna kompletterande konsumentinformation. Stor 1. Inledande orientering 19

Ytterligare ett exempel på hur man kan exponera sina byggnaders energiprestanda kan hämtas från Danmark, där de statliga förvaltningarna har ett krav på sig att också publicera resultaten på sin hemsida. Alle statslige institutioner, der har fået udarbejdet en energimærkning, skal offentliggøre energimærkningen på deres hjemmeside. (Källa Transport och Energiministeriet, Danmark). Vilka besparingar kan förväntas? Inom offentlig förvaltning kan vi förvänta oss att nuvarande byggnadsbestånd har ett eftersatt underhållsbehov vilket i de flesta fall också påverkat energieffektiviteten negativt. Det vill säga att oekonomiska fläktaggregat fortfarande är i drift, att fönster som borde bytas ut sitter kvar m m. Vidare har knappast något byggnadsbestånd hunnit anpassa effektiviteten till de snabba energiprishöjningarna de senaste åren. En sådan anpassningsprocess tar ju normalt 10 40 år, vilket är i den takt utbyten och renovering sker. Slutligen har vi i vissa fall en otydlig ekonomisk styrning där utförarorganisationen har en plånbok, medan de som betalar driftkostnaderna har en annan. Mot denna bakgrund kan en besparing inom intervallet 10 30 procent förväntas. Besparingen blir högre i eftersatta delar och lägre i de välskötta. I samband med genomgripande renoveringar med större åtgärder på klimatskal och nya ventilationssystem, kan värmeenergibesparingarna bli ännu större. kwh/m 2 300 250 200 150 100 50 0 Princip diagram om potentialer Ideal Potential Referens Medelvärde egna Hög, egna Låg, egna De referensvärden som Boverket anger ska ge en bild av hur man ligger till. Det är däremot tveksamt om de kan användas som ett mått på vilka byggnader som det finns lönsamma åtgärder i eller hur stor besparingspotential som finns. Dessa referensvärden avser en statistisk genomsnittsbyggnad och säger därför väldigt lite om vilken status en enskild byggnad med sina specifika förutsättningar har. Däremot kan ett genomsnittsvärde för ett helt förvaltningsbestånd ge en fingervisning om huruvida man ligger före eller efter i effektiviseringsarbetet jämfört med andra fastighets ägare, se figur. 20 Något att deklarera?

Figurens staplar ska tolkas så att det, även om genomsnittsvärdet för det egna beståndet är lägre än referensvärdet, finns en betydande sparpotential kvar, eftersom även referensvärdet består av byggnader med en relativt dålig energimässig status. Ligger man bättre till är möjligen potentialen något lägre. Ser vi till de enskilda byggnaderna, kan skillnaderna ofta förklaras av att de har olika förutsättningar som olika driftstider, olika byggnadsskal och geometrier och även skillnader i verksamheternas användning. Därmed finns potential kvar även i byggnader med låg energianvändning. Det kan till och med vara så att byggnader med låg energianvändning har mer sofistikerad teknik för återvinning m m som ger låga åtgångstal redan från början. Men sofistikerad teknik är svår att sköta. Verkligheten kan därför komma att visa att det är i byggnaderna med den högsta installationsnivån som de flesta lönsamma åtgärderna hittas, alltså att sparpotentialen för byggnaden med lägst energi är störst. Först efter en individuell analys av den enskilda byggnaden har man någon egentlig grund för att bedöma potentialerna. Potentialerna för fastighetsel är vanligtvis också stora. Tyvärr döljs ofta genomförda besparingar genom att fler funktioner installeras samtidigt, som klimatkyla, höjda ljusnivåer och fler apparater. Det är alltså viktigt att i inköpsprocessen och vid utbyte och ombyggnad styra mot effektiva lösningar. Mer om detta finns i UFOS rapport Steg för steg. Efter deklarationen Förhoppningsvis resulterar deklarationsarbetet i ett stort antal åtgärdsförslag som genomförda kommer att ge stora besparingar i förvaltningen och positivt påverka resultaträkningen. När de ska genomföras kommer frågan om projektledningskapacitet upp. Hur ska en begränsad ledningskapacitet klara att styra upp så många projekt? Överväg om samordnad upphandling för hela eller delar av beståndet kan vara en väg och kanske också att den ska vara åtgärdsuppdelad. När ett antal åtgärder påverkar varandra kan det vara bättre att samordna genomförandet i samma byggnad. Har de inte direkt påverkan på varandra kan istället samordningen avse samma typ av åtgärd, men i ett större antal byggnader. Istället för nya ventilationsaggregat i en byggnad, kanske entreprenaden ska omfatta 20 nya aggregat. Det innebär färre projektledningsmöten och större rationalitet i de olika projektstegen. Överväg om inte entreprenader för åtgärder inom olika fackområden bör handlas upp var för sig, till exempel byggåtgärder för sig, ventilationsåtgärder för sig etc, så att entreprenadomkostnaderna kan hållas nere 1. Inledande orientering 21

genom färre mellanhänder och för att få bättre konkurrens. Kanske ett antal åtgärdspaket med egna projektnamn kan genomföras: Styr- och reglerlyftet, ventilationslyftet, fönsterbytet. I samband med upphandlingen rekommenderas varmt UFOS rapport Hela vägen fram för att säkra att de funktioner man ställer krav på verkligen uppfylls. Genomför de lönsamma åtgärderna Det kan verka självklart att det som är lönsamt omgående ska genomföras. I annat fall fortsätter man att förlora pengar på onödigt höga energikostnader. Men detta är i högsta grad en organisatorisk-ekonomisk fråga. Det måste finnas personell kapacitet för att ta hand om alla förslag och att utreda vissa vidare (kompletterande mätningar, utredningar, projektering m m), medan andra kan genomföras direkt. Det måste finnas kunskap för att genomförandet ska bli bra och att ställda krav i upphandlingarna uppfylls. Slutligen måste det finnas pengar, inte bara för de mest lönsamma åtgärderna, utan för alla de lönsamma åtgärder man bedömer att man kan genomföra. Gör en totalkalkyl för hela det besiktigade beståndets alla lönsamma åtgärder, även om tidplanen för genomförandet kanske ska ses över en 3 5 årsperiod. Avsätt medlen i en investeringsfond, dvs öronmärk dem för genomförandet, eller säkra en lånefinansierad lösning. Upprätthåll de erhållna landvinningarna Genomförda åtgärder, nya driftinställningar, ändrade systemlösningar, uppdaterade styrsystem, nya installationer, alla måste de övervakas och underhållas för att inte förfalla, tappa aktualitet och åter ge ökade energikostnader. Bevaka alltid driftskedets behov i upphandlingarna och se till att personalen utbildas samt att deras kunskaper ständigt uppgraderas. 22 Något att deklarera?

2 Inför upphandling Detta kapitel tar upp frågeställningar som kan underlätta en beskrivning av hur man önskar att energideklarationsarbetet ska bedrivas. Här väcks frågorna, men olika förutsättningar kommer att ge olika svar. Svaren styr de uppgifter som anges i samband med förfrågningsunderlag och upphandling, om man så önskar på de blanketter som kan hämtas som konstnadsfria bilagor till denna skrift på www.skl.se/publikationer. Fastighetsägarens mål, syfte och medel Ska energisparmål, konverteringsmål, tas fram? Hur ska deklarationsarbetet bli ett stöd för att uppnå dessa mål? Finns det skäl att redan nu planera för tätare återkommande energideklarationer för att få kontinuitet i arbetet. Ska verksamheternas energianvändning redovisas i energideklarationen? Ska byggnadernas innemiljö samtidigt beskrivas, värderas och förbättras? Ska förslag på energieffektiviserande åtgärder tas fram för verksamheternas energianvändning? I många lokalbyggnader finns stora potentialer att minska energianvändningen för just verksamhetsel. Då minskar också behovet av att kyla eller att ett bättre inneklimat erhålls. Det kan även ligga i fastighetsägarens intresse att skapa en positiv relation till kunderna genom att hjälpa dem sänka sina kostnader. Enligt lagen ingår inte verksamhetsel i deklarationen, men det finns inga hinder för att ändå ha med dessa uppgifter eller för att lämna åtgärdsförslag. Finns lönsamhetsmål och kalkylförutsättningar för energieffektiviseringsåtgärder fastlagda? (Fastighetsägarens långsiktiga mål med förvaltningen, avstämningar mot eventuella energimål, kalkylränta och finansieringsformer för energiåtgärderna.) Lagen definierar inte vad kostnadseffektiva åtgärder är. Fastighetsägaren bör fastställa hur lönsamheten ska beräknas och med vilka ingångsdata. Som metod rekommenderas LCC (livscykelkostnader) och att besparingskostnad beräknas. Det innebär också att experten inte bara ska föreslå lönsamma åtgärder 2. Inför upphandling av energideklarationer 23

utan även hitta de åtgärder som i ett LCC-perspektiv ger bäst ekonomi när alternativa lösningar finns. Är ansvarig för energideklarationsarbetet inom organisationen utsedd? Finns det styrdokument om deklarationsarbetet? Använd till exempel underlagsmall 1 som ett stöd i ett sådant arbete liksom frågorna i detta avsnitt. Har arbetet med underlagsbeskrivningar och dokumentationsstatus påbörjats? Finns medel avsatta för deklarationsarbetet? Finns medel avsatta för de åtgärdsförslag som kan förväntas? Jfr U.F.O.S rapport Steg för steg (se Referenser) Finns det skäl att lägga upp en mätarplan, dvs vilka byggnader ska förses med egna mätare så att bättre energidata kan fås? Eget engagemang Som stöd för en diskussion kring graden av eget engagemang kan följande frågor ställas: Finns motiv för att själv ackreditera sig? (För- och nackdelar med att ta hela ansvaret och vad som kan vara lämpliga utgångspunkter för att överväga detta) Finns egen kompetens och egna resurser för att genomföra en hel del av underlagsarbetet för deklarationen? Finns huskonsulter som redan är inlästa på de egna anläggningarna att anlita för deklarationsarbetet? Finns specialiserad kompetens inom förvaltningen som bör tas tillvara och på vilket sätt? Är outsourcing av såväl energideklarering som åtgärdernas genomförande på en annan part i form av EPC den kanske mest lönsamma vägen att gå, så att man får något gjort inom rimlig tid? Det finns ett ganska stort spektrum mellan ytterligheterna EPC och ackreditering för eget energideklarationsarbete. Inom detta spektrum finns många mellanting som också är tänkbara. Finns det till exempel delområden där det finns skäl att behålla såväl beskrivning som analysarbete inom förvaltningen även om man lägger ut arbetet i övrigt? Det kan till exempel gälla komplexa byggnader som tar tid att sätta sig in i, delsystem man redan gått igenom eller byggnader där ett ingående energiarbete redan bedrivs. 24 Något att deklarera?

Helt eller delvis eget utförande Ackreditering Offentliga ägare har möjlighet att ackreditera sig och låta lämpliga personer inom befintlig förvaltning certifiera sig som energiexperter om de har de rätta kvalifikationerna. Det visar exemplet Västerås nedan. Den fördel man lyfter fram är att man har egen personal som redan kan förvaltningens byggnader och tekniska system, och som också hittar i organisationen. Detta kan också underlätta en kontinuitet i arbetet, att man får en bättre styrning över processen och tidplanen för genomförande och att man slipper hamna i en besvärlig kösituation. Förutsättningen är förstås att det finns lämplig kompetens och kapacitet för att hinna med uppgifterna och att man skapar nödvändiga rutiner för arbetet. Möjligen är det lättare för geografiskt begränsade förvaltningar som kommuner och landsting att klara deklarationsarbetet på egen hand Exempel: Västerås I Västerås kommun avser man att ackreditera sig och själva energideklarera sina byggnader. Vårt huvudmotiv för att ackreditera oss och själva energideklarera våra byggnader är att vi redan har kompetens och lämplig resurs för att göra detta. Vi ser det som värdefullt att använda en person som känner både organisationen och fastigheterna, som vet hur de fungerar, säger Bo Göransson, projektsamordnare på fastighetsavdelningen i Västerås. Förvaltningen äger och förvaltar ca 900 000 kvm och har ett 60-tal medarbetare på driftsidan, med fastighetstekniker, kyltekniker, elektriker och snickare. Staden har tidigare fattat beslut om energiplan med kvantifierade energisparmål och ser nu deklarationsarbetet som ett bra instrument i det pågående arbetet tillsammans med andra förändringar, även inom organisationen, säger Bo vidare. Den person som önskar certifiera sig ska ha en driftteknikerutbildning på 80 poängsnivån och ska, enligt Bo Göranssons mening, vara engagerad, målmedveten och intresserad av att ta på sig uppgiften, men även fler personer kommer att engageras i arbetet. Vi tror också att det nu fokuserade arbetet kommer att utveckla de personer som berörs kompetensmässigt, säger Bo. I samarbete med SWEDAC har man gått igenom de rutiner och förutsättningar som gäller för att garantera ett oberoende gentemot de i organisationen som ansvarar för fastigheterna. Detta sker genom att de för arbetet aktuella personerna i deklarationsarbetet byter roll i organisationen och i detta arbete inte längre lyder under den fastighetsansvarige. Några egentliga svårigheter för att klara ackrediteringen ser vi inte. De förändringar som krävs kan vi klara, säger Bo. 2. Inför upphandling av energideklarationer 25

än en geografiskt utspridd organisation, vilken kan behöva ett större antal certifierade personer för genomförandet. Förvaltningsorganisationer som vill använda en certifierad deklareringsordning med individuellt anpassade rutiner för att deklarera sitt byggnadsbestånd med avseende på energiprestanda och innemiljökvalitet, kan få en del idéer från den kravspecifikation som ges i underlaget till energideklarationsutredningen (se sid 28). Observera dock att förslagen i utredningen inte fick gehör och att angivna krav inte gäller. Vägledning för de krav som gäller idag fås från SWEDAC och information finns att hämta på deras webbplats www.swedac.se. Delvis eget utförande Det finns en hel del arbetsuppgifter som lämpar sig väl för den egna organisationen (eller tillfälligt inlånad personal) att ta hand om, även om man ser fördelar i att extern kompetens gör de mer ingående energianalyserna. Det kan t.ex vara att: Sammanställa areauppgifter för varje byggnad Sammanställa energidatauppgifter för de byggnader där leveransmätare finns och gärna för några år tillbaka i tiden. Sammanställa tillgänglig dokumentation för respektive byggnad För att enklare ta reda på vilka uppgifter som man kan ta hand om själv, kan man använda de upphandlingsmallar som föreslås i bilaga 4 och 5. De kan därmed även användas för att organisera det interna planeringsarbetet. Oavsett hur långt man avser att gå med egen personal, bör man alltid reflektera över nyttan med att ta del av externa expertkunskaper. Externa experter kan sprida kunskaper från andra fastighetsägare/byggnader. Har man inte själv ackrediterat sig för energideklarationer bör därför experten alltid gå igenom varje byggnad, även om man använt egen personal för att sammanställa den tekniska beskrivningen och själv fyllt i besiktningsprotokoll och underlagsmallar. Har man ackrediterat sin organisation kan det vara lämpligt att organisera avstämningar och kunskapsutbyten med andra externa experter, se exempel från Statens fastighetsverk på motstående sida. Deklarationsmetoder I den statliga utredningen om energideklarationer baserades kostnadskalkyler m m på att ett rationellt deklarationsförfarande utvecklades med bra hjälpmedel och beräkningsverktyg. Speciellt viktigt var detta för 26 Något att deklarera?