Norrköpingsfakta Rapport nr 2013:4 16 december 2013 Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET
Sida 2 av 35
Visste du att Norrköpings arbetsmarknad består av 60 560 arbetstillfällen varav 48 940 innehavs av Norrköpingsbor. Arbetslösheten bland Norrköpingsbor 16-64 år var 12,9 procent i oktober 2013 enligt Arbetsförmedlingen. Trendlinjen för arbetslösheten har en positiv utveckling vilket tyder på att arbetslösheten i Norrköping fortfarande ökar. Arbetsförmedlingens siffror visar att arbetslösheten bland unga, 18-24 år var 25,1 procent i oktober 2013. Trenden för arbetslösheten bland unga i Norrköping ser ut att ha planat vilket kan vara ett tecken på att arbetslösheten bland unga inte längre ökar. Norrköping har haft en positiv utveckling av antalet nyanmälda platser sedan början av år 2010. Utvecklingen ser dock ut att ha planat ut något under år 2013. I Norrköping ser trenden för antalet nyanmälda platser ut att vara uppåtgående vilket skulle tyda på att det finns fler arbeten att söka i Norrköping. Enligt SCB:s mått är arbetslösheten för personer födda i Sverige 8,8 procent, personer födda i Norden 8,7 procent, personer födda i EU/EFTA 11,5 procent och personer födda i Övriga världen 23,4 procent. Ju längre man vistats i landet desto lägre är arbetslösheten och desto högre är förvärvsfrekvensen. Ju äldre man är desto lägre är arbetslösheten och högre är förvärvsfrekvensen. Unga har den högsta arbetslösheten även om den i ett historiskt perspektiv är relativt låg. Övergångsfrekvensen år 2011, dvs. de som under året gått från arbetslöshet till förvärvsarbete, är högst bland gymnasialt och eftergymnasialt utbildade, 42 respektive 38 procent. För personer med förgymnasial utbildning är övergången betydligt lägre, endast 24 procent. Sida 3 av 35
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 Inledning... 5 Norrköpings arbetsmarknad... 6 Arbetsmarknad enligt Arbetsförmedlingen... 8 Arbetslöshet, 16-64 år... 9 Arbetslöshet, 18-24 år... 11 Nyanmälda platser... 13 Kvarstående platser... 14 Varselstatistik... 16 Arbetsmarkand enligt SCB... 16 Arbetsmarkand efter födelseregion... 16 Arbetsmarkand efter vistelsetid... 21 Arbetsmarkand efter ålder... 24 Arbetsmarkand efter utbildningsnivå... 28 Bilaga 1 Sökande i program med aktivitetsstöd... 31 Bilaga 2 Arbetslöshet efter vistelsetid, tidsserie... 33 Tidigare publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta... 35 Text och diagram: Dan Andersson, ekonomi- och styrningskontoret, e-post: planeringochstatistik@norrkoping.se Sida 4 av 35
Inledning Rapporten redovisar en sammanställning av den arbetsmarknadsstatistik som finns tillgänglig hos Statistiska centralbyrån (SCB) och Arbetsförmedlingen (AF). Frågan om arbetsmarknad inklusive arbetslöshet är ständigt aktuell och även vilka faktorer som påverkar utvecklingen. Utvecklingen beror på en mängd olika faktorer och konjunkturen har en övergripande påverkan. Statistiken i rapporeten är till största delen hämtade från de två källorna SCB och AF. De två källorna har olika definition av arbetslöshet vilket gör att uppgifterna inte går att jämföra med varandra. Statistik från SCB redovisas årsvis och går att bryta ner på flera olika redovisningsgrupper. Statistik från AF redovisas månadsvis vilket gör att statistiken är mer aktuell men kan i sin tur inte särredovisas på samma sätt som SCB:s statistik kan. Statistiken i rapporten redovisas dels för Norrköping dels även i jämförelse med kommunerna Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Helsingborg, Örebro och Västerås. Sida 5 av 35
Norrköpings arbetsmarknad Norrköpings arbetsmarknad kan delas upp i två delar, natt- respektive dagbefolkning. Nattbefolkningen är förvärvsarbetande Norrköpingsbor, dessa personer bor i Norrköpings kommun och arbetar i eller utanför kommunen. År 2012 var nattbefolkningen i Norrköping 60 090 personer. Dagbefolkning motsvarar antal arbetstillfällen i kommunen. Dagbefolkningen utgörs av de personer som har sin arbetsplats inom Norrköping kommun och bor i eller utanför kommunen. Dagbefolkning består alltså till största del av nattbefolkning men även inpendling. I Norrköping fanns det år 2012 60 560 arbetstillfällen. Bilden nedan visar förhållandet mellan natt- och dagbefolkning samt in- och utpendling på Norrköpings arbetsmarknad år 2012. Förvärvsarbetande Norrköpingsbor, antal arbetstillfällen och pendling 2012 samt förändringen från år 2011 (inom parentes) Förvärvsarbetande Norrköpingsbor 60 090 (+750) Antal utpendlare, arbetar i annan kommun 11 150 (+265) Antal Norrköpingsbor arbetande i egen kommun 48 940 (+485) Antal inpendlare från annan kommun 11 600 (+65) Antal arbetstillfällen i Norrköping 60 560 (+550) Antal personer i yrkesverksam ålder, 20-64 år, var nästan 77 000 personer i Norrköping år 2012. Dessa utgjorde 58 procent av hela Norrköpings befolkning. Förhållandet mellan antalet personer i yrkesverksam ålder och hela befolkningen brukar användas som mått på försörjningsbördan. Antalet personer i yrkesverksam ålder förväntas öka under de kommande tio åren och år 2022 uppskattas de vara 82 000 personer. Andelen i yrkesverksam ålder har dock sjunkit under samma tidsperiod till 56 procent, vilket innebär att Norrköping har en ökande försörjningsbörda de kommande tio åren. Sida 6 av 35
och Ekonomi- och styrningskontoret Med undantag för åren 1997-1998 har befolkningen i åldern 20-64 år ökat i Norrköping sedan år 1985. I slutet av 80-talet var antalet arbetstillfällen i Norrköping nästan lika många som antalet personer i yrkesverksam ålder. Men under 90-talet försvann många arbetstillfällen och mellan 1990 och 1997 minskade antalet arbetstillfällen med nästan 15 000. Från 1997 och fram till idag har dock antalet arbetstillfällen ökat med 8 600 arbetstillfällen till 60 500. Kvoten mellan antalet arbetstillfällen och personer i yrkesverksam ålder var i slutet av 80-talet över 0,9, inte bara i Norrköping utan även i andra kommuner (undantaget Eskilstuna och Uppsala). En kvot på 0,9 innebär att det för varje person i yrkesverksam ålder i en region finns 0,9 arbetstillfällen. Under 90-talets kris sjönk kvoten drastiskt för samtliga jämförda kommuner vilket innebar att antalet arbetstillfällen per person minskade. Sida 7 av 35
För Norrköping varade nedgången fram till 1997 då förhållandet mellan antalet arbetstillfällen och antalet personer i yrkesverksam ålder var nere på 0,73. Därefter har antalet arbetstillfällen långsamt ökat i förhållande till befolkningen och år 2012 är kvoten för Norrköping 0,79. Arbetsmarknad enligt Arbetsförmedlingen Arbetslöshetssiffrorna som redovisas under det här kapitlet i rapporten kommer från Arbetsförmedlingen (AF). Dels redovisas arbetslösa och dels sökande i program med aktivitetsstöd, även benämnt i program. I begreppet sökande i program med aktivitetsstöd ingår följande grupper (för ytterligare beskrivning se bilaga 1): Arbetsmarknadsutbildning Lärlingsplatser Arbetspraktik Prova på-platser Praktisk kompetensutveckling Lyft Stöd till start av näringsverksamhet Jobbgaranti för ungdomar Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling Arbetslivsinriktad rehabilitering Förberedande utbildning Fördjupad kartläggning och vägledning Arbetslivsintroduktion Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Jobb- och utvecklingsgaranti Jobb- och utvecklingsgaranti, sysselsättningsfasen AF redovisar arbetslösheten dels som antal dels som andel, där andelen sökande ställs i relation till arbetskraften. Arbetskraften utgörs av antalet förvärvsarbetande personer och antalet arbetslösa eller i program. Sida 8 av 35
Arbetslöshet, 16-64 år Andelen arbetslösa eller sökande i program i Norrköping uppgår i oktober 2013 till 12,9 procent. I diagrammet redovisas andelen arbetslösa eller sökande i program för Norrköping och sju jämförbara kommuner. Sedan början av 2008 har arbetslösheten stigit i samtliga kommuner. Lägst arbetslöshet var det under våren 2008, därefter ökande arbetslösheten stadigt fram till början av 2010. Efter 2010 har utvecklingen sett lika olika ut för kommunerna. En jämförelse av arbetslösheten tre år tillbaka (oktober 2010) visar att två kommuner har haft en minskad arbetslöshet (Uppsala och Linköping) och resterande har haft en ökad arbetslöshet med mellan 0,1 till 1,3 procentenheter. Källa: Arbetsförmedlingen I diagramet nedan redovisas arbetslösheten som antal sökande eller i program. Norrköping har det högsta antalet arbetssökande eller i program. I Norrköping har antalet arbetslösa ökat med drygt 1 000 personer under de senaste tre åren. Källa: Arbetsförmedlingen Sida 9 av 35
Diagrammet nedan redovisar arbetslösheten i Norrköping som andel av arbetskraften. De röda staplarna redovisar förändringen jämfört med samma månad ett år tidigare. Samtliga staplar visar positiva värden vilket innebär att arbetslösheten har ökat under samtliga månader jämfört med ett år tidigare under hela mätperioden. Den svarta linjen visar ett glidande 12-månaders medelvärde. För januari 2009 visar värdet den genomsnittliga arbetslösheten för den föregående 12-månadersperioden (feb 2008-jan 2009). Trendlinjen har en positiv utveckling vilket tyder på att trenden för Norrköpings arbetslöshet fortfarande är ökande. Källa: Arbetsförmedlingen Trendutvecklingen för övriga jämförbara kommuner redovisas i diagrammen nedan. Diagrammet visar att utveckling ser olika ut i kommunerna, där Linköping är den kommun som haft den mest positiva trendutvecklingen under senare tid. Källa: Arbetsförmedlingen Sida 10 av 35
Arbetslöshet, 18-24 år Nedan redovisas samma uppgifter som i tidigare avsnitt men här för unga personer, 18-24 år. Arbetslösheten har ett väldigt tydligt säsongsberoende och för unga är arbetslösheten som lägst i april varje år för att sedan stiga under sommarmånaderna. För Norrköping var andelen arbetslösa eller sökande i program 25,1 procent i oktober 2013. Eskilstuna hade en högre ungdomsarbetslöshet, 26,7 procent. Andel arbetslösa eller i program 18-24 år, 2008-01 till 2013-10 Andel av arbetskraften Andel (%) 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Uppsala Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Helsingborg Örebro Västerås Källa: Arbetsförmedlingen Utifrån antalet arbetslösa har Norrköping de flesta arbetslösa eller sökande i program av de jämförda kommunerna. Källa: Arbetsförmedlingen Sida 11 av 35
Tittar man på utvecklingen av arbetslösheten bland unga personer i Norrköping har den stigande trenden planat ut under de senaste månaderna och vissa av förändringsstaplarna från 2012 och framåt visar på minskad arbetslöshet bland unga (gröna staplar). Källa: Arbetsförmedlingen I flera av de andra kommunerna ser trenden för arbetslösheten bland unga ut att vara nedåtgående. Framförallt Linköping har haft en kraftigt nedåtgående trend bland unga sedan början av 2012 men även Uppsala, Eskilstuna och Helsingborg har nedåtgående trender. Källa: Arbetsförmedlingen Sida 12 av 35
Nyanmälda platser Nyanmälda platser avser platser som anmäls till Arbetsförmedlingen. Antalet platser som anmäls till arbetsförmedlingen motsvarar omkring 30-40 procent av alla tillgängliga arbeten. Övriga platser förmedlas utanför Arbetsförmedlingen genom andra kanaler som egen annonsering, bemanningsföretag, kontakter mm. Nyanmälda platser redovisas nedan månadsvis från 1996 fram till oktober 2013. På grund av säsongsvariationen som finns visas även en trendlinje i form av 12 månaders glidande medelvärde. Trendlinjen visar att Norrköping har haft en positiv utveckling av antalet nyanmälda platser sedan början av 2010. Utvecklingen ser dock ut att ha planat ut något under 2013. Staplarna i diagrammet visar som tidigare utvecklingen jämfört med ett år tidigare. Gröna staplar innebär en positiv utveckling där antalet nyanmälda platser den aktuella månaden är fler jämför med samma månad ett år tidigare. Röda staplar innebär att utvecklingen varit negativ med färre nyanmälda platser. Källa: Arbetsförmedlingen Jämfört med utvecklingen av antalet nyanmälda platser i andra kommuner har flera kommuner, i motsats till Norrköping, under 2012 och 2013 haft en avtagande trend i utvecklingen av antalet nyanmälda platser, se diagram på nästa sida. Sida 13 av 35
Källa: Arbetsförmedlingen Kvarstående platser Kvarstående platser avser det antal platser som finns hos Arbetsförmedlingen i slutet av månaden och inte avrapporterats. Detta ska alltså beskriva mängden arbete som finns att söka. Som diagrammet nedan visar finns en säsongsvariation i antalet kvarstående platser med en topp i början av året. I Norrköping ser trenden av antalet kvarstående platser ut att vara uppåtgående vilket skulle tyda på att det finns fler arbeten att söka i Norrköping. En förklaring till varför antalet kvarstående platser ökar samtidigt som arbetslösheten stiger kan vara matchning mellan arbetssökande och arbetstillfällen. Ofta är eftergymnasialt utbildad arbetskraft en bristvara samtidigt som det finns ett överskott på personer utan utbildning/specialisering. Källa: Arbetsförmedlingen Sida 14 av 35
Bland övriga kommuner sticker kurvan för Jönköping ut med tre höga toppar. Anledningen till dessa toppar är att Jönköping under åren 1997-1999, 2001-2004 och 2006-2009 hade väldigt stor säsongsvariation med många kvarstående platser under årets första 4-5 månader och relativt få kvarvarande platser under resten av året. Denna variation finns alltså inte under åren 2000-2001, 2005 och 2010-2013. Trenderna för kommunerna är blandade med negativa trender hos de tre kommuner med högst antal kvarstående platser. Eskilstuna, som har lägst antal kvarstående platser, har haft en positiv trend den senaste tiden medan övriga kommuner har mer svårtolkade förändringar. Källa: Arbetsförmedlingen Sida 15 av 35
Varselstatistik Varselstatistiken som redovisas på Arbetsförmedlingens hemsida finns endast för hela Östergötland och redovisas inte på kommunnivå. Trenden för varsel i Östergötland har de senaste åren varit uppåtgående men eventuellt kan ett trendbrott vara nära då varslen har minskat de senaste månaderna jämfört med tidigare år. Genomsnittligt antal varsel per månad under den senaste 12-månadersperioden har varit 230 stycken. Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsmarkand enligt SCB Även i statistiska centralbyråns (SCB) statistikdatabas finns uppgifter om arbetsmarknaden. Bland annat finns uppgifter om öppet arbetslösa och sökande i program. SCB:s sätt att mäta arbetslöshet skiljer sig från Arbetsförmedlingens redovisning på så sätt att täljaren består av antalet personer som någon gång under året varit registrerade som arbetslösa eller sökande i program och nämnaren består av hela befolkningen 20-64 år. Det går alltså inte att jämföra arbetslöshetssiffror från SCB med siffror från AF. SCB:s statistik redovisas årsvis medan statistiken från AF redovisas månadsvis. Utöver arbetslöshet redovisar SCB uppgifter kring förvärvsfrekvens och övergång från arbetslöshet till förvärvsarbete. Uppgifterna redovisas även efter födelseregion, vistelsetid, ålder och utbildningsnivå, redovisningsgrupper som inte är möjliga med statistiken från AF. Arbetsmarkand efter födelseregion I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av andelen arbetslösa eller sökande i program efter födelseregion. Arbetslösheten för de som är födda i Sverige eller Norden ligger något under 9 procent för år 2012. För personer med födelseland i EU är arbetslöshetssiffran på 11,5 procent och för personer födda i Övriga världen drygt 23 procent. Sida 16 av 35
Differensen i arbetslöshet minskade mellan personer födda i Sverige och personer födda i Övriga världen mellan åren 1997-2006, från 14,6 procentenheter till 10,7. Därefter ökande skillnaderna igen och år 2012 var skillnaden återigen 14,6 procentenheter. Samtliga kommuner har en stor variation i arbetslöshet utifrån födelseregion där födda i Övriga världen har den högsta arbetslösheten följt av födda i EU/EFTA. Andelen arbetslösa som är födda i Sverige respektive Norden är ungefär lika. I jämförelse med andra kommuner har Norrköping relativt hög arbetslöshet för samtliga födelseregioner. Sida 17 av 35
Andelen förvärvsarbetande personer av de som är födda i Sverige ligger något under 80 procent. För personer födda i Norden är förvärvsfrekvensen 68 procent, EU 63 procent och Övriga världen 49 procent. Under perioden 1997 till 2011 har förvärvsfrekvensen ökat bland samtliga grupper. Jönköping är den kommun som har högst förvärvsfrekvens i alla grupper förutom för födda i Norden där förvärvsfrekvensen är högre i Uppsala. Helsingborg sticker ut något med lägst förvärvsfrekvenser för båda födelseregionerna Norden och EU/EFTA. För Övriga världen har Eskilstuna och Linköping låga förvärvsfrekvenser. Sida 18 av 35
Ett av måtten som SCB redovisar är andelen arbetslösa som blivit förvärvsarbetande. Andelen beräknas som en kvot där täljaren består av de arbetslösa år t-1 och som blivit förvärvsarbetande år t. Nämnaren består av de arbetslösa år t-1. Beräkningen görs endast på personer som är folkbokförda båda åren. Ålder 20-64 gäller vid år t. Högsta övergångsfrekvensen finns hos personer som är födda i Sverige eller Norden. I dessa grupper är övergångsfrekvensen 44 respektive 48 procent. Övergångsfrekvensen för gruppen födda i EU/EFTA är 35 procent och för Övriga världen 24 procent. Andelen som går från arbetslöshet till förvärvsarbete varierar kraftigt mellan åren för alla födelseregionerna men trenden är att de rör sig kring samma nivåer för hela tidsperioden. Not: Täljaren består av de arbetslösa år t-1 och som blivit förvärvsarbetande år t. Nämnaren består av de arbetslösa år t-1. Beräkningen görs endast på personer som är folkbokförda båda åren Sida 19 av 35
Bland de jämförda kommunerna kan man se att övergångsfrekvensen är lägst för gruppen med födelseregion Övriga värden i samtliga kommuner. Norrköping tillsammans med Eskilstuna och Linköping har de lägsta övergångsfrekvenserna för gruppen Övriga värden dryga 20 procent. Därefter följer Helsingborg, Örebro och Västerår med knappt 30 procent. Uppsala har 33 procent och högst har Jönköping med 36 procent. Not: Täljaren består av de arbetslösa år t-1 och som blivit förvärvsarbetande år t. Nämnaren består av de arbetslösa år t-1. Beräkningen görs endast på personer som är folkbokförda båda åren Sida 20 av 35
Arbetsmarkand efter vistelsetid Genom att dela upp utrikesfödda efter hur länge de vistats i Svergie ses att ju längre tid som går desto mer intergrerade i arbetsmarknaden blir man. För samtliga utrikesfödda ligger arbetslösheten på drygt 20 procent. Skillnaden är dock stor utifrån vistelsetiden där de som vistats i landen mindre än 2 år har en arbetslöshet på 45 procent, en siffra som stigit kraftigt de senaste 3 åren. Arbetslösheten bland de med vistelsetid mellan 2-4 år är samma som de som har vistelsetid 4-10 år, strax under 30 procent. Har man vistats i landet mer än 10 år sjunker arbetslösheten kraftigt till 14 procent. I december 2010 infördes etableringsreformen. Arbetsförmedlingen tog då över ansvaret från kommunerna att samordna etableringsinsatserna för nyanlända i Sverige. I statistiken kan det ha gett en effekt på andelen arbetslösa med kort vistelsetid. Jämfört med andra kommuner är det Eskilstuna och Norrköping som har högst arbetslöshet för personer med vistelsetid upp till 10 år. Norrköping har inte alltid haft så mycket högre arbetslöshet jämfört med andra kommuner utan det är först på senare år som skillnaden har ökat. För personer som vistats i landet mindre än 2 år hade Norrköping (och Eskilstuna) ungefär samma arbetslöshet som andra kommuner fram till år 2010 men år 2011 och 2012 ökade arbetslösheten i den gruppen kraftigt, se bilaga 2 för tidserie för alla kommuner. Samma gäller för personer med vistelsetid 2-4 år där Norrköping år 2004 hade den näst lägsta arbetslösheten av de jämförda kommunerna med 17,5 procent. Efter det har arbetslösheten stigit och fram till idag då Norrköping har den näst högsta arbetslösheten i gruppen med 29,4 procent. Sida 21 av 35
Även förvärvsfrekvensen ökar ju längre vistelsetid i Sverige grupperna har. För grupperna med vistelsetid upp till 4 år ligger förvärvsfrekvensen på 22 procent. För personer med vistelsetid 4-10 år har förvärvsfrekvensen ökat till 40 procent och för de med än 10 år är förvärvsfrekvensen 63 procent. Alla grupper har haft ökande förvärvsfrekvenser de senaste åren utom de med vistelsetid 4-10 år. Sida 22 av 35
Jämfört med övriga kommuner så har kommunerna Uppsala, Jönköping, Örebro och Västerås en högre förvärvsfrekvens bland de utrikes födda jämfört med Norrköping. Norrköping har högre förvärvsfrekvens jämfört med kommunerna Eskilstuna, Linköping och Helsingborg. Övergångsfrekvensen från arbetslöshet till förvärvsarbete ligger på lite drygt 25 procent i kommunen. Under perioden 1998 fram till 2011 har övergångsfrekvensen pendlat mellan lite drygt 20 procent upp till 35 procent. Högst är övergångsfrekvensen bland de med längst vistelsetid >10 år, där övergången är nästan 35 procent. För personer med visteseltid < 2 år saknas uppgifter för tiden 1998 till 2009. Sida 23 av 35
Jämfört med övriga kommuner har Norrköping en relativt låg övergångsfrekvens, främst bland de grupperna med kortare vistelsetid. De högsta övergångsfrekvenserna hittar man i kommunerna Uppsala och Jönköping. Arbetsmarkand efter ålder Nedan redovisas arbetsmarkanden uppdelat efter ålder. Uppgifter över arbetslösheten visar att andelen arbetslösa eller sökande i program minskar när åldern ökar. Arbetslösheten är högst bland unga i åldern 20-24 år och har varit det under hela perioden 1997 till 2012. Från 2008 och fram till 2011 ökade arbetslösheten bland de yngsta men år 2012 minskade återigen arbetslösheten. Arbetslöshetssiffrorna för unga varierar kraftigare jämfört med äldre åldersgrupper. För personer i åldern 45-54 år och 55-64 år har arbetslösheten under åren 1997 till 2012 varierat mellan 5 och 10 procent medan arbetslösheten för unga har varierat mellan 15 upp till nästan 40 procent. Sida 24 av 35
Jämfört med andra kommuner har Norrköping en högre arbetslöshet bortsett från Eskilstuna. Skillnaderna är störst bland unga och minskar sedan i äldre åldersgrupper. Andelen förvärvsarbetande är högst i åldersgruppen 35-44 år följt av åldersgruppen 45-54 år. Lägst andel förvärvsarbetande finns i gruppen 20-24 år. Andelen förvärvsarbetande har ökat sedan 1997 med några tillfälliga nedgångar, den senaste år 2009. Sida 25 av 35
Bland de jämförbara kommunerna har Jönköping den högsta förvärvsfrekvensen i samtliga åldersgrupper. Universitetskommunerna Uppsala och Linköping har en låg förvärvsfrekvens i åldersgrupperna 20-24 år och 25-34 år. Däremot har de en högre förvärvsfrekvens i äldre åldersgrupper. Störst andel som går från arbetslöshet till förvärvsarbete finns i åldersgruppen 20-24 år. År 2011 gick nästan 50 procent av de arbetslösa i åldern 20-24 år över till förvärvsarbete. Övergångsfrekvensen är lägre i högre åldersklasser och bland de äldsta, 55-64 år, gick cirka 25 procent av de arbetslösa till förvärvsarbete. Sida 26 av 35
Bland unga, 20-24 år, har Norrköping en relativt hög övergång till förvärvsarbete jämfört med andra kommuner, bara Jönköping, Örebro och Västerås har högre. Däremot har Norrköping en lägre övergång i de övriga åldersgrupperna, från 25 år och uppåt. Jönköping och Uppsala har bland äldre åldersgrupper de högsta övergångsfrekvenserna från arbetslöshet till förvärvsarbete. Sida 27 av 35
Arbetsmarkand efter utbildningsnivå Utifrån utbildningsnivå har personer med förgymnasial utbildning de högsta siffrorna för arbetslöshet, vilket de har haft sedan år 2006. År 2012 var arbetslösheten i den gruppen 18,1 procent enligt SCB:s definition av arbetslöshet. Motsvarande för gymnasialt utbildade var 12,0 procent och för eftergymnasialt utbildade 6,8 procent. Andel öppet arbetslösa eller sökande i program efter utbildningsnivå, Norrköping 1997-2012 Andel av befolkningen Andel (%) 25 20 15 10 5 0 Samtliga utbildningsnivåer Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Bland övriga jämförbara kommuner har Jönköping den lägsta arbetslösheten för gruppen med förgymnasial utbildning (12,6 %) och Linköping har den lägsta arbetslösheten gör gruppen med eftergymnasial utbildning (4,3 %). Högst arbetslöshet för alla tre utbildningsgrupperna har Eskilstuna. Sida 28 av 35
För förvärvsfrekvensen gäller den omvända ordningen jämfört med arbetslösheten. Högst förvärvsfrekvens har gruppen eftergymnasialt utbildade, 80,2 procent, tätt följt av gymnasialt utbildade, 77,5 procent. Klart lägst ligger gruppen förgymnasialt utbildade där förvärvsfrekvensen är 52,6 procent. Sedan 1997 har förvärvsfrekvensen för eftergymnasialt utbildade ökat med en procentenhet, för gymnasialt utbildade ökat med åtta procentenheter och för förgymnasialt utbildade minskat med fyra procentenheter. Att förvärvsfrekvensen är låg för förgymnasialt utbildade är inte något unikt för Norrköping utan liknande mönster ses även i de övriga kommuner. Jönköping har den högsta förvärvsfrekvensen för både förgymnasialt och gymnasialt utbildade medan Västerås har den högsta förvärvsfrekvensen bland eftergymnasialt utbildade. Sida 29 av 35
Högst andel som gått från arbetslöshet till förvärvsarbete finns bland gymnasialt utbildade personer, 42,4 procent. I gruppen eftergymnasialt utbildade är övergången 37,5 procent. Lägsta andel som går från arbetslöshet till förvärvsarbete finns i gruppen förgymnasialt utbildade där siffran är 24,1 procent. Vilken grupp som har högst övergångsfrekvens varierar i kommunerna mellan gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning. I kommunerna Uppsala och Jönköping har gruppen med eftergymnasial utbildning den högsta övergångsfrekvensen. I övriga kommuner är det gymnasial utbildning som har högst. För samtliga kommuner är övergångsfrekvensen för förgymnasialt utbildade låg och varierar mellan 20-30 procent. Sida 30 av 35
Bilaga 1 Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning (81) Yrkesinriktad utbildning som ges i form av kurser som Arbetsförmedlingen upphandlar av olika utbildningsanordnare där syftet är att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. Lärlingsplatser (85) Utbildning, inom ramen för programmet Arbetsmarknadsutbildning, som är riktad till arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år, som inte har fullföljt grundskola eller gymnasieutbildning där utbildningen i huvudsak bedrivs med studier i kärnämnen och yrkesanpassade ämnen. Ofullständig gymnasieutbildning innebär att personen har IG i ett eller flera kärnämnen (svenska, engelska, matematik, samhällsvetenskap). Arbetspraktik Arbetspraktik (54)Yrkesutövning under handledning som utförs på en arbetsplats med ändamål på yrkesorientering, yrkespraktik eller arbetslivserfarenhet. Praktiken får pågå i högst sex månader och få anvisas från den dag personen fyller 20 år. Unga funktionshindrade och den som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få arbetspraktik innan de fyllt 20 år. Prova på-platser (59) En form av praktik, inom ramen för programmet Arbetspraktik, där den arbetssökande, utan eller med begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv, får en möjlighet att få en tidig kontakt med arbetslivet inom områden som överensstämmer med deras erfarenheter och utbildningar. Praktisk kompetensutveckling (67) Sökande med tidigare yrkeserfarenhet ges möjlighet, inom ramen för programmet Arbetspraktik, att behålla och utveckla sin kompetens samt bibehålla kontakten med arbetslivet inom områden som överensstämmer med deras erfarenheter och utbildningar. Lyft (55) Program, med syfte att upprätthålla kontakten med arbetslivet, där målgruppen är arbetslösa eller personer som riskerar att bli arbetslösa och söker arbete genom Arbetsförmedlingen samt deltagare i jobbgaranti för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgaranti. Stöd till start av näringsverksamhet Stöd till start av näringsverksamhet (46) Program med aktivitetsstöd vid start av näringsverksamhet som lämnas under sex månader för det som vill starta näringsverksamhet, ensam eller tillsammans med andra, under förutsättningen att affärsidén är lönsam och bedöms ge varaktig ekonomisk försörjning. Ungdomsinsatser Jobbgaranti för ungdomar (69) Aktivitet för ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år och under en period om tre sammanhängande månader varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Aktiviteterna i Jobbgaranti för ungdomar får genomföras i Arbetsförmedlingens regi eller upphandlas. Den som anvisas till Jobbgaranti för ungdomar har ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning från Försäkringskassan. Förberedande insatser Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling (73) I syfte att underlätta den arbetssökandes val av arbete ska de individuellt utformade aktiviteterna vara av Sida 31 av 35
vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär och ska särskilt användas för den som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller ett arbete. Arbetslivsinriktad rehabilitering (71) Avser vanligen en funktionsbedömning eller arbetsprövning med syfte att bedöma en sökandes arbetsförmåga och komma fram till en hållbar inriktning i yrkes-/arbetslivet. Arbetssökande i Arbetslivsinriktad rehabilitering får aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. Förberedande utbildning (83) I syfte till att underlätta den arbetssökandes val av arbete ska de förberedande eller orienterande utbildningar, som kan vara upphandlade eller om särskilda villkor är uppfyllda ges inom det reguljära utbildningsväsendet, vara av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär och ska särskilt användas för den som behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller ett arbete. Fördjupad kartläggning och vägledning (76) Arbetssökandes möjligheter till arbete identifieras, realistiska delmål klargörs och görs tydliga inom ramen för den individuella handlingsplanen. Insatsen kan pågå under längst 12 veckor. Arbetslivsintroduktion (72) Program, inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering, med syfte att förbereda för deltagandet i Arbetsförmedlingens insatser, där målgruppen är inskrivna som förbrukat sina dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning samt utan möjlighet att i nuläget återgå till sitt tidigare arbete. Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (75) Avser insatser som sker i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden. Projektet ska vara av det slaget att det inte kan anordnas inom ramen för övriga program och det ska syfta till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. Jobb- och utvecklingsgaranti Jobb- och utvecklingsgaranti (70) Individuellt utformad åtgärd i anslutning till att den sökande blir utförsäkrad. Programmet är indelat i tre faser (Kartläggning, Arbetspraktik och Varaktig samhällsnyttig sysselsättning). Jobb- och utvecklingsgaranti, sysselsättningsfasen (79) Varaktig samhällsnyttig sysselsättning, som ska ge sökande med lång tid utan arbete, aktiviteter och sysselsättning hos en anordnare i syfte att få ett arbete. Sida 32 av 35
Bilaga 2 Arbetslöshet efter vistelsetid, tidsserie Sida 33 av 35
Sida 34 av 35
Norrköpingsfakta Tidigare publicerade rapporter i serien Norrköpingsfakta Åren 2006-2013 2006:1 Folkmängdberäkning 2006 2010 med utblick mot 2014 2006:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2005 2006:3 Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping 2006:4 Drogvaneundersökningen läsåret 05/06 2006:5 Uppföljning av prognosarbetet 2005 2006:6 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 2006 2006:7 Befolkningsprognos 2006 2010 med utblick mot 2015 2006:8 Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige den 17 september 2006 2007:1 Drogvaneundersökningen läsåret 06/07 2007:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2006 2007:3 Befolkningsprognos 2007 2011 med utblick mot 2016 2007:4 Uppföljning av prognosarbetet 2006 2007:5 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 2007 2008:1 Drogvaneundersökningen läsåret 07/07 2008:2 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2007 2008:3 Befolkningsprognos 2008-2012 med utblick mot 2017 2008:4 Uppföljning av prognosarbetet 2007 2008:5 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 2008 2009:1 Livsstilsundersökningen fd Drogvaneundersökningen läsåret 08/09 2009:2 Uppföljning av prognosarbetet 2008 Framtid i Norrköping allmänna planeringsförutsättningar 2009 2009:3 Befolkningsprognos 2009-2013 med utblick mot 2018 2009:4 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2008 2010:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2009 2010:2 Uppföljning av prognosarbetet 2009 2010:3 Befolkningsprognos 2010-2014 med utblick mot 2019 2011:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2010 2011:2 Befolkningsprognos 2011-2015 med utblick mot 2020 2011:3 Uppföljning av prognosarbetet 2011 2011:4 Sammanställning av statistik inom arbetsmarknadsområdet 2011:5 Val i Norrköping till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige 2010 2012:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2011 2012:2 Befolkningsprognos 2012-2016 med utblick mot 2021 2013:1 Norrköpings folkmängd och befolkningsförändringar 2012 2013:2 Befolkningsprognos 2013-2017 med utblick mot 2022 2013:3 Registerstudie av in-och utflyttade 2012 Rapporterna finns att läsa på Norrköpings kommuns hemsida www.norrkoping.se. De kan dessutom beställas från ekonomi- och styrningskontoret, e-postadress planeringochstatistik@norrkoping.se eller per telefon 011-15 19 62 alt 011-15 21 67.
Norrköpings kommun. För dig. För alla. För det goda livet. I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och verksamheter i vårt område. Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer ur kreativitet och våra 9 000 medarbetare. Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende, näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för människor och möjligheter. Ekonomi- och styrningskontoret Adress: Rådhuset, 601 81 Norrköping Tel: 011-15 00 00 E-post: ekosty@norrkoping.se www.norrkoping.se