Missbrukare och övriga vuxna insatser år 2000

STATISTIK SOCIALTJÄNST 2001:6 Missbrukare och övriga vuxna insatser år 2000 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

Statistics Social Welfare Social Services` care for adult abusers and other adults 2000 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Definitioner och begrepp... 5 Statistikens innehåll... 7 Datainsamling och bearbetning... 8 Uppgifternas kvalitet... 8 Resultat... 12 Summary... 17 List of terms... 18 Tabellförteckning/List of tables... 20 Teckenförklaring/Explanation of the symbols... 22 Tabeller... 23 Information: Ulf Larsson, Socialstyrelsen, tel 08 5555 3364 Roger Holmberg, Socialstyrelsen, tel 08 5555 3365 Publicerat: 28 juni 2001 Tidigare publicering: Denna statistik publicerades för första gången för år 1998 av Socialstyrelsen. Statistiken har producerats av Inregia AB. Tidigare år har endast delar av denna statistik publicerats i denna serie av Socialstyrelsen och för tiden före 1995 av Statistiska Centralbyrån i Statistiska meddelanden, Serie S. Previous publication: These statistics were published for the first time for 1998. Previously, the National Board of Health and Welfare published only parts of these statistics, regarding adult drug and alcohol abusers in institutional care. Prior to 1995 Statistics Sweden published the statistics in Statistical Reports series Social Welfare. ISSN 1401 0216 ISBN 91 7201 541 1 Artikelnr 2001 44 06 2

Sammanfattning I denna publikation redovisas statistik över målgrupperna vuxna missbrukare av alkohol och andra droger samt övriga vuxna inom individ- och familjeomsorgen som under år 2000 tagit del av socialtjänstens individuellt behovsprövade insatser. Med övriga vuxna avses personer med sociala eller psykiska problem som ej är relaterade till missbruk. Socialstyrelsen utarbetade en ny statistikstruktur för socialtjänsten som gäller fr.o.m. 1998. Uppgifterna för 2000 samlas alltså in för tredje gången. I denna statistik ingår bistånd som avser boende, individuellt behovsprövad öppenvård, frivillig institutionsvård och familjehemsvård för de båda målgrupperna. Dessutom ingår tvångsvård på institution enligt LVM för vuxna personer med missbruksrelaterade problem. Tidigare ingick endast insatser inom institutionsvård för vuxna missbrukare i denna statistik. Uppgifterna inhämtades då från vårdinstitutionerna och länsrätterna, men rapporteras nu från kommunerna, samt från Statens Institutionsstyrelse och länsrätterna. Missbrukarvård Åttio procent av de personer som den 1 november 2000 hade insatser på grund av missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel och/eller lösningsmedel hade frivilliga insatser. Närmare bestämt fördelade sig antalet personer enligt följande: Bistånd som avser boende 5 800 (27%), individuellt behovsprövad öppenvård 11 400 (55%), frivillig institutionsvård (SoL) 3 200 (15%) frivillig familjehemsvård 300 (1%) och tvångsvård på institution (LVM) 240 (1%). En och samma person kunde erhålla flera olika typer av vård samtidigt varför totalsumman (ca 21 000) är högre än det faktiska antalet individer som erhöll vård/behandling från socialtjänsten. Antalet tvångsvårdade på institution den 1 november 2000 hade jämfört med 1 november 1999 minskat något från 257 till 251. Bland samtliga personer med insatser den 1 november 2000 var 29% kvinnor. Inom öppenvården var motsvarande andel lika stor och inom institutionsvården något mindre. Andelen kvinnor bland tvångsvårdade enligt LVM var också 29%. Av samtliga tvångsvårdade den 1 november 2000 uppgavs enbart alkohol som missbruksmedel för 49 procent av de vårdade och enbart narkotika för 29 procent. Missbruk av alkohol i kombination med narkotika förekom hos den resterande andelen (22%) av de vårdade. Vård av övriga vuxna Den 1 november 2000 fick ungefär 5 300 (36%) personer bistånd som avsåg boende, drygt 8 100 (55%) fick öppenvård, knappt 1 200 (8%) vistades frivilligt på institution och drygt 140 (1%) i familjehem. En och samma person kunde erhålla flera olika typer av vård samtidigt varför totalsumman är högre än det faktiska antalet individer som erhöll vård/behandling från socialtjänsten. Totalt var det ungefär lika många män (48%) som kvinnor som vårdades den 1 november. 3

Bakgrund Förändringar av statistiken Fram till den 1 juli 1994 hade Statistiska Centralbyrån ansvaret för socialtjänststatistiken. Därefter blev Socialstyrelsen, genom den s.k. statistikreformen, statistikansvarig myndighet för den officiella socialtjänststatistiken. Vid övertagandet hade statistiken framställts under likartade förhållanden och med i stort sett samma innehåll sedan 1982. Socialstyrelsen valde att låta statistiken fortlöpa på samma sätt de närmaste åren efter övertagandet. Samtidigt påbörjades ett omfattande arbete med att förändra statistikens form, innehåll och omfattning så att den bättre speglar rådande arbetssätt, struktur och regelverk inom socialtjänsten. Den omarbetade socialtjänststatistiken redovisas från och med statistikåret 1998. Statistiken över insatser för vuxna missbrukare innehåller uppgifter om personer i institutionsvård, öppenvård och familjehemsvård. Fram till och med statistikåret 1997 beskrev statistiken endast personer i hem för vård och boende (HVB), dvs institutionsvård. Den utgör endast cirka 25 procent (Socialstyrelsen 1998:3) av socialtjänstens insatser för vuxna missbrukare. En mer rättvisande bild kan därför ges när även öppenvård ingår. Rapporten redovisar också statistik över gruppen vuxna med psykiska eller sociala problem, ej relaterade till missbruk, som får individuellt behovsprövade insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Dessa personer omnämns som övriga vuxna och vården som övrig vuxenvård. Missbrukare avser person som missbrukar alkohol, narkotika, flyktiga lösningsmedel eller kombinationer av dessa och för båda grupperna gäller åldersgränsen 21 år och äldre. Till och med 1997 definierades vuxen som 18 år och äldre. Tabellerna kring tvångsvård innehåller även i denna publikation uppgifter om personer 18 år och äldre. Det finns då angivet hur många 18-20 åringar som ingår bland den yngsta åldersgruppen upp till 24 år. En annan förändring är att mätdagen har ändrats från den 31 december till den 1 november. Även insamlingsmetoden har förändrats när det gäller frivillig institutionsvård. Fram till och med 1997 samlade SCB in dessa uppgifter direkt från institutionerna. Konsultföretaget Inregia AB har för 1998-2000 års statistik samlat in uppgifterna om frivillig institutionsvård från landets samtliga kommuner tillsammans med uppgifter om övrig frivillig öppenvård. Frivillig vård Enligt socialtjänstlagen skall socialtjänstens insatser utformas och genomföras tillsammans och i samförstånd med den enskilde. I 6 socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd från socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Häri ingår också insatser för vård och behandling av missbruk och insatser för övriga vuxna. Beslut om bistånd till vård kunde t.o.m. 1997 överklagas i förvaltningsdomstol. Tvångsvård Undantagsvis kan vård beredas en missbrukare utan dennes samtycke. Det regleras i lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Nuvarande LVM trädde i kraft år 1989, och ersatte då LVM från år 1982. Vård med stöd av LVM skall vid behov inledas på sjukhus. Denna tid inräknas i vårdtiden, liksom vård i annan form under LVM-tiden enligt 27 LVM. 4

Länsrätten beslutar om tvångsvård efter ansökan från socialnämnden. Myndigheter som i sin verksamhet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av LVM-vård. För att tvångsvård skall kunna komma till stånd krävs att missbrukaren är i akut behov av vård och att vårdbehovet inte kan tillgodoses på frivillig väg. I ansökan till länsrätten skall socialnämnden ange vilket missbruksmedel alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller kombinationer av dessa som används. Statens institutionsstyrelse (SiS) är sedan den 1 april 1994 huvudman för LVM-hemmen. SiS svarar för anvisning av plats till dessa. Antalet LVMhem i landet har minskat under 1990-talet. År 1990 fanns det totalt 33 LVM-hem och 2001 fanns det 14 LVM-hem. Definitioner och begrepp Målgrupper Vuxna missbrukare avser personer, 21 år och äldre, som har problem relaterade till missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel, lösningsmedel eller kombinationer av dessa, och som får individuellt behovsprövade insatser av socialtjänsten i syfte att avhjälpa eller lindra dessa problem. Övriga vuxna avser personer, 21 år och äldre, med psykiska eller sociala problem som ej är relaterade till missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller lösningsmedel, och som får individuellt behovsprövade insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Vårdformer Bistånd som avser boende avser bistånd enligt 6 SoL och omfattar följande boendeformer: gruppboende, kategoriboende, inackorderingshem, korttidshem, jourlägenhet, härbärge, träningslägenhet, försökslägenhet, övergångslägenhet, hotell samt hyreskontrakt där socialtjänsten är kontraktsinnehavare; sociala kontrakt eller liknande. Boende i hem med HVB-tillstånd ingår ej. Individuellt behovsprövad öppenvård avser öppenvård som är individuellt behovsprövad enligt 6 SoL som t ex strukturerad dagvård, personligt stöd och behandling eller kontaktperson. Frivillig institutionsvård avser vård/behandling/arbete/arbetsträning etc. i kombination med dygnet-runt-vistelse i utredningshem, motivationshem, behandlingshem, arbetskollektiv eller motsvarande. Till denna vårdform räknas även andra typer av hem som t ex familjehem, inackorderingshem, härbärgen med HVB-tillstånd där vård eller boende bedrivs dygnet runt. Familjehemsvård avser vård eller rehabilitering (behandling/arbete/arbetsträning etc.) som ges med stöd av 6 SoL frivillig vård eller med stöd av 27 LVM tvångsvård - till vuxna missbrukare dygnet runt i familjehem utan HVB-tillstånd. 5

Tvångsvård på institution avser vård/behandling/arbete/arbetsträning etc. i kombination med dygnet-runt-vistelse i utredningshem, motivationshem eller behandlingshem som bedrivs enligt LVM. Lagstiftning Frivillig vård vård enligt socialtjänstlagen (SoL) 6 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (annat bistånd) på de villkor som anges i 6 b- 6 f. Lag (1997:313). 10 Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. Lag (1998:855). 22 Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljö. Lag (1997:313). 23 Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet. Enligt 23 a skall dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten. Lag (1997:313). Tvångsvård vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 4 Tvångsvård skall beslutas, om någon till följd av ett fortgåendemissbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller på något annat sätt och han till följd av missbruket 1. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, 2. löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller 3. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (1991:1965). 13 Socialnämnden eller polismyndigheten får besluta att en missbrukare omedelbart skall omhändertas, om 1. det är sannolikt att han kan beredas vård med stöd av denna lag, och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att han kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han inte får omedelbar vård, eller på grund av att det föreligger en överhängande risk för att han till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. 6

Kan socialnämndens beslut om omhändertagande inte avvaktas, får beslut om omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat. Beslutet skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. När socialnämnden har ansökt om tvångsvård, får även rätten besluta att missbrukaren omedelbart skall omhändertas. Lag (1994:96). 17 Rätten skall så snart det kan ske och senast inom fyra dagar från det att beslutet underställdes rätten eller, om beslutet inte är verkställt när det underställs, från det att beslutet verkställdes, pröva om omhändertagandet skall bestå. Denna tid får förlängas till en vecka, om det på grund av någon särskild omständighet är nödvändigt. Om det inte finns skäl för omhändertagande, skall rätten genast upphäva beslutet. 27 Den som förestår vården vid ett LVM-hem skall, så snart det kan ske med hänsyn till den planerade vården, besluta att den intagne skall beredas tillfälle att vistas utanför LVM-hemmet för vård i annan form. Socialnämnden skall se till att sådan vård anordnas. Om förutsättningar för vård i annan form inte längre föreligger, får den som förestår vården vid LVM-hemmet besluta att missbrukaren skall hämtas tillbaka till hemmet. Statistikens innehåll Publikationen innehåller statistik om vårdinsatser inom socialtjänstens individoch familjeomsorg för de två målgrupperna missbrukare och övriga vuxna i Sverige 2000. Insatserna uppdelas på frivillig vård enligt SoL för båda grupperna och tvångsvård enligt LVM för missbrukare. Statistiken redovisar personer och insatser i bistånd som avser boende, individuellt behovsprövad öppenvård, familjehemsvård samt frivillig institutionsvård och tvångsvård. Som i tidigare publikationer redovisas ansökningar om LVM-vård, LVM-beslut, tvångsvård på institution, omedelbara omhändertaganden samt utskrivningar från LVM-hem Det förekommer två olika mättidpunkter, den 1 november 2000 och under året 2000. Frivillig vård Statistiken över frivillig vård för vuxna missbrukare och övriga vuxna redovisar antal personer, antal insatser/inskrivningar och antal dygn i bistånd som avser boende, individuellt behovsprövad öppenvård, frivillig institutionsvård och familjehemsvård. Antal personer i de fyra vårdformerna den 1 november finns uppdelad på kön och åldersgrupp samt kommun. Antal insatser/inskrivningar och antalet dygn under året redovisas också för dessa vårdformer uppdelat på kommun. Tvångsvård Statistiken om missbrukare i tvångsvård redovisar antal personer med beslut om insatser enligt LVM någon gång under året efter ålder, kön, län och antal beslut. Antal personer med beslut enligt LVM finns även kommunvis. Antal beslut enligt LVM om omedelbara omhändertaganden och ansökan om beredande av vård uppdelas på indikation vid beslutet, myndighet som fattat beslutet och län. Antal ansökningar till länsrätten om beredande av vård enligt LVM redovisas efter indikation, typ av missbruk och län. Både antalet personer i institutionsvård den 1 november enligt LVM och antalet utskrivningar från LVM-hem redovisas efter åldersgrupp och missbruksmedel. 7

Datainsamling och bearbetning Frivillig vård Uppgifter om vuxna missbrukare och övriga vuxna i öppenvård och frivillig institutionsvård har insamlats på aggregerad nivå, s.k. mängddata, via blanketter till samtliga kommuner. Undersökningen är således en totalundersökning. Insamling, påminnelser och bearbetning har gjorts av Inregia AB på uppdrag av Socialstyrelsen. De insamlade uppgifterna har granskats både manuellt och maskinellt och rättats vid behov. Statistiken om frivilligt intagna missbrukare på institution har insamlats sedan 1983. Fram till och med 1997 samlade SCB in dessa uppgifter direkt från institutionerna. Tvångsvård Uppgifter om tvångsvård på institution, s.k. LVM-hem, inhämtas på individnivå från institutionerna av Statens Institutionsstyrelse som levererar data vidare till Statistiska Centralbyrån (SCB) för bearbetning. Individuppgifter om länsrättsbeslut om omedelbara omhändertaganden registreras av länsrätterna på blanketter som skickas till SCB för bearbetning. Uppgifternas kvalitet Tillförlitlighet Det är tredje året som uppgifter om den öppna missbrukarvården och om olika vårdformer för målgruppen övriga vuxna samlats in till den officiella statistiken. Vid övergång till ny och förändrad statistik uppstår alltid svårigheter i datainsamlingen. Nya variabler, nya begreppsdefinitioner, nya och oprövade rutiner vid uppgiftslämnandet m.m. bidrar till att tillförlitligheten i statistiken ofta är mindre god de första åren efter en statistikomläggning. Samtliga datainsamlingar är totalundersökningar. Uppgifterna som ligger till grund för statistiken över insatser för missbrukare och övriga vuxna kommer från olika uppgiftslämnare. Uppgifter om den frivilliga vården hämtas för tredje gången från kommunerna. De uppgifter som avser tvångsvårdade missbrukare (individuppgifter) bedöms vara av bättre kvalitet än de som avser den frivilliga vården (mängduppgifter). Osäkerhetskällor Följande osäkerhetskällor kan identifieras. Svårigheten att bedöma om någon uppgiftslämnare glömt att rapportera något eller några beslut. Uppgifterna om den frivilliga vården insamlas fr.o.m. 1998 från kommunerna, varför fungerande rutiner för insamling och sammanställning av data fortfarande kan saknas. Inom kommunen hämtas uppgifterna från flera olika källor. Det är alltså många uppgiftslämnare, vilket kan leda till skilda tolkningar av variabler, definitioner m.m. I flera kommuner kommer uppgifterna från olika förvaltningar, vilket medfört att de sammanställts av personal som inte helt kan värdera rimligheten i de lämnade uppgifterna. 8

Bedömningen av vilka personer som ska räknas som vuxna missbrukare respektive övriga vuxna kan variera mellan kommunerna. Personer med psykiska och sociala problem i kombination med missbruk av alkohol och/eller narkotika kan ha redovisats på olika sätt. I målgruppen övriga vuxna ingår dels personer med psykiska eller sociala problem som fanns inom socialnämndens ansvarsområde före1995 års psykiatrireform, dels de personer som omfattas av socialpsykiatrin som är en ny verksamhet inom socialtjänsten i och med psykiatrireformen. I en del kommuner återfinns den senare verksamheten inom vården och omsorgen om äldre och funktionshindrade och den har då inte redovisats i denna statistik. Föreliggande statistik ger således en underskattning av de personer som får insatser inom socialtjänsten på grund av sociala eller psykiska problem. I Socialstyrelsens slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform Välfärd och valfrihet (1999:1) redovisas bl. a. att betydligt fler personer med psykiska funktionshinder hade kontakt med någon av socialtjänstens verksamheter under en bestämd mätvecka 1998 än de personer med sociala eller psykiska problem som redovisades i 1998 års statistikrapport. Kommunernas datasystem kan innehålla uppgifter som inte helt överensstämmer med dem som ska ingå i statistiken. Det är möjligt att insatser inom Bistånd som avser boende registreras på olika sätt i olika kommuner. Jämförbarhet över tiden Jämförelser med tidigare års uppgifter måste till stora delar göras med försiktighet. Beträffande den frivilliga vården, där uppgifterna samlats in för tredje gången, torde kvaliteten vara något bättre för 2000 års uppgifter än för 1999 års uppgifter. Jämförelser försvåras emellertid av att statistiken fått en ny indelning sedan 1998. Jämförelser inom tvångsvården på institution försvåras på grund av några förändringar som gjordes till 1998 års rapport. Däremot borde uppgifterna inom både den frivilliga vården och tvångsvården från åren 1998-2000 kunna jämföras. De huvudförändringar som infördes i statistiken om institutionsvården fr.o.m. 1998 och som gör jämförelser problematiska är i korthet: Uppgifterna om den frivilliga institutionsvården insamlas fr.o.m. 1998 från kommunerna. Uppgifter om frivillig vård i hem för vård eller boende har för tidigare år insamlats från institutionerna Tidigare ingick personer fr.o.m.18 år som varit föremål för frivillig institutionsvård i statistiken. Målpopulationen har nu avgränsats till att omfatta personer fr.o.m. 21 års ålder, vilket innebär att antalet vuxna missbrukare blir något lägre än det hade blivit med den gamla åldersavgränsningen (se fotnot i tabellerna 13 och 14). Personer i åldern 18 20 år med insatser inom missbrukarvården ingår fr.o.m. 1998 års statistik i den del av socialtjänststatistiken som beskriver socialtjänstens insatser för barn och unga. När insatserna relateras till en viss mätdag har mätdagen ändrats från den 31 december till den 1 november. 9

Bortfall Många kommuner har uppgivit att de av olika skäl har haft problem med att ta fram statistiken. En stor del av materialet inkom mycket sent och i flera fall finns partiellt bortfall, både vad gäller delar av kommunen, del av år och i enstaka frågor. Många kommuner uppger att problemen hänger samman med att man inte har bra fungerande statistiksystem att hantera uppgifterna med eller att man har bytt system under året. Omorganisationer, personalbyten och personalbrist anges även som orsak till svårigheterna med att ta fram statistiken. Frivilliga insatser till missbrukare Härjedalen och Sotenäs kommuner samt stadsdelsförvaltningen Linnéstaden i Göteborg har inte har lämnat några uppgifter överhuvudtaget. Stadsdelen Rosengård i Malmö har inte kunnat ange boendedygn i bistånd som avser boende respektive beviljade vårddygn i frivillig institutionsvård. Göteborgs uppgifter är uppräknade med 4 procent vilket motsvarar Linnéstadens andel av verksamhetens kostnad i Göteborgs stad. Uppgifterna för Malmö är uppräknade med avseende på bortfallet i Rosengård För Hörby kommun är statistiken inte fullständig med avseende på de insatser som avslutades under perioden 1 januari till den 17 maj 2000 på grund av byte av dataprogram. Ängelholms uppgifter gällande inskrivningar och boendedygn i bistånd som avser boende omfattar endast härbärge och träningslägenhet, sociala kontrakt ingår ej. Karlshamns kommun har angett att boende med socialtjänsten som kontraktsinnehavare räknas som inskrivna, men har inga dygn registrerade. I Linköpings uppgifter om personer med bistånd som avser boende ingår ej stödlägenheter/stödboende. Frivilliga insatser till övriga vuxna Härjedalen, Sotenäs och Tierps kommuner samt stadsdelsförvaltningarna Centrum och Bergsjön i Göteborg har inte lämnat några uppgifter överhuvudtaget. Göteborgs uppgifter är uppräknade med 16 procent vilket motsvarar de saknade stadsdelarnas andel av verksamhetens kostnad i Göteborgs stad. I Stockholms kommun finns bortfall i enstaka frågor från enstaka stadsdelsnämnder/verksamheter. Detta bortfall är justerat manuellt. För stadsdelen Skarpnäck samt Handikapp och Socialpsykiatri har antalet inskrivningar i bistånd som avser boende beräknats utifrån befintlig uppgift om antalet boendedygn. Stadsdelen Kista har endast kunnat ange fördelning på kön för personer i individuellt behovsprövad öppenvård, varför män och kvinnor har fördelats på ålder efter fördelningen för Stockholm totalt. Stadsdelsnämnderna Rinkeby, Katarina-Sofia, Skarpnäck, Vantör och Liljeholmen har endast kunnat ange det totala antalet vårddygn i frivillig institutionsvård. Fördelningen på vårdgivare är beräknad efter fördelningen för Stockholm totalt. För stadsdelen Rinkeby har antal personer och inskrivningar i frivillig institutionsvård beräknats med utgångspunkt från den befintliga uppgiften om antal vårddygn. Stadsdelen Centrum i Malmö har inte kunnat ange boendedygn i bistånd som avser boende respektive beviljade vårddygn i frivillig institutionsvård. Uppgifterna för Malmö är uppräknade med 16 procent med avseende på dessa bortfall. För Hörby kommun är statistiken inte fullständig med avseende på de insatser som avslutades under perioden 1 januari till den 17 maj 2000 på grund av byte av dataprogram. 10

Bortfallskorrigering Förutom ovan beskrivna sätt att bortfallsjustera ett specifikt bortfall har justering på berörd läns- och riksnivå gjorts med föregående års värde. Om det inte varit möjligt att använda föregående års värde har korrigering gjorts genom beräkning av det genomsnittliga antalet av den efterfrågade variabeln för denna kommungrupp med hänsyn till befolkningsstorleken. Ett värde som har bortfall skattas genom: x j x i = y i y j x i = skattning av variabelvärde för kommun i som har bortfall. y i = befolkning i berörd åldersklass i kommun i som har bortfall. x j = variabelvärde för kommun j, i den kommungrupp där bortfallet är. y j = befolkning i berörd åldersklass i kommun j. Summeringen innebär summering över alla kommuner i kommungruppen som inte har bortfall. I tabellerna har bortfallet markerats med.. på kommunnivå. Det bortfallskompletterade värdet ingår däremot på läns och riksnivå. 11

Resultat Männen var kraftigt överrepresenterade bland de personer med missbruksproblem som den 1 november 2000 var föremål för olika typer av insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Kvinnorna utgjorde endast en dryg fjärdedel av de som hade insatser för missbruk den 1 november 2000. Inom den frivilliga vården av missbrukare genomfördes knappt 50 000 insatser under drygt 2,7 miljoner dygn (tabell 1). Inom tvångsvården fattades 804 beslut om omhändertagande enligt LVM under året. Förändringen sedan 1999 med avseende på dessa uppgifter är mycket liten. Bland övriga vuxna som den 1 november 2000 hade insatser inom socialtjänsten var det något fler kvinnor än män. Det genomfördes knappt 25 000 insatser under drygt två miljoner dygn (tabell 16). Den vanligaste insatsen för vuxna missbrukare och övriga vuxna under 2000 var individuellt behovsprövad öppenvård. Bistånd som avser boende och frivillig institutionsvård var också ganska vanliga insatstyper gentemot missbrukare men mindre ofta förekommande inom vården av övriga vuxna. Tvångsvården stod för en mycket ringa del av det totala antalet insatser för missbrukare. Diagram 1. Antal insatser/inskrivningar för missbrukare och övriga vuxna under året Bistånd som avser boende Individuellt behovsprövad öppenvård Frivillig institutionsvård Frivillig familjehemsvård Tvångsvård på institution Missbrukare Övr vuxna 0 5 10 15 20 25 30 1000-tal insatser Till största delen bedrevs de frivilliga insatserna i institution av privat/enskild vårdgivare eller av privat/enskild vårdgivare tillsammans med offentlig vårdgivare. Diagram 2. Antal beviljade vårddagar/vårddygn under året efter typ av vårdgivare Missbrukare Övriga vuxna Privat/enskild vårdgivare eller privat/enskild delad med offentlig Offentlig vårdgivare 0 200 400 600 800 1 000 1000-tal dygn 12

Insatser för missbrukare Under 1980- och 1990-talen har betydligt fler missbrukare haft insatser på institution i frivillig form än i tvångsvård. I diagram 3 visas antalet inskrivna i institutionsvård sedan 1984 en viss dag varje år uppdelat på frivilligt intagna och tvångsintagna. Antalet personer i frivillig institutionsvård har, förutom en tämligen kraftig minskning i början på nittiotalet, varit relativt konstant under åren. Diagram 3. Vuxna missbrukare inskrivna den 31/12 1984-1997 samt 1/11 1998-2000 i institutionsvård Antal personer 5000 4000 Frivilligt intagna 3000 2000 1000 Tvångsintagna 0 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 År Värdet för antalet tvångsintagna 1998 var felaktigt och har inte kunnat korrigeras i efterhand I de olika insatskategorierna inom missbruksvården utgjorde männen mellan 70 och 80 procent den 1 november 2000. Diagram 4 visar könsfördelningen i de olika typerna av insatser. Diagram 4. Vuxna missbrukare per insatskategori uppdelat på kön den 1 november 2000 Bistånd som avser boende Individuellt behovsprövad öppenvård Frivillig institutionsvård Frivillig familjehemsvård Tvångsvård på institution Män Kvinnor 0 2 4 6 8 10 12 1000-tal personer 13

Bistånd som avser boende Den 1 november hade runt 5 800 missbrukare bistånd för sitt boende, vilket är en ökning med 300 sedan 1999. Missbrukare fick stöd för sitt boende under ungefär 1 700 000 dygn fördelat på drygt 12 000 insatser/inskrivningar under hela året. Det genomsnittliga antalet dygn per insats/inskrivning var således 137 dygn. Individuellt behovsprövad öppenvård Individuellt behovsprövad öppenvård var den vanligaste insatsen för missbrukare. Den 1 november var cirka 11 500 personer föremål för någon typ av sådan insats och under året gjordes knappt 25 000 insatser. Frivillig institutionsvård Den 1 november vårdades omkring 3 200 missbrukare frivilligt på institution. Under 2000 vårdades missbrukare frivilligt på institution under knappt 1 miljon dygn fördelade på 11 000 inskrivningar. Detta är en svag ökning sedan 1999. Den genomsnittliga vårdtiden under året var 88 dagar per inskrivning. Familjehemsvård I den frivilliga familjehemsvården behandlades den 1 november ungefär 270 människor varav merparten (80%) utgjordes av män. Vid samma datum befann sig 26 personer i familjehemsvård i enlighet med 27 LVM. Under året gjordes drygt 700 inskrivningar vilket resulterade i att missbrukare vårdades under ungefär 85 000 dygn i familjehemsvård. Den genomsnittliga vårdtiden under året var 119 dygn per inskrivning. Ansökningar om vård enligt LVM Under 2000 inlämnades cirka 600 ansökningar om beredande av vård enlig LVM till länsrätterna. Antalet ansökningar minskade därmed med 50 från 1999. Drygt 90% av ansökningarna ledde till att beslut om vård fattades. I 97 procent av ansökningarna åberopades risken för att missbrukaren skulle skada sin hälsa som grund för vård. I 33 procent av fallen angavs risken att missbrukaren skulle komma att skada sig själv som indikation för vård. Risken att missbrukaren skulle kunna skada närstående åberopades i 24 procent av ansökningarna. I 43 procent av ansökningarna ansågs att det förelåg risk för att missbrukaren skulle förstöra sitt liv (Mer än en typ av indikation kan ges i ansökan). Alkohol och narkotika är de dominerande missbruksmedlen i ansökningar om vård. Under 2000 förekom missbruk av enbart alkohol i 43 procent av ansökningarna och missbruk av enbart narkotika åberopades i 28 procent av ansökningarna. I 23 procent av ansökningarna under året åberopades blandat missbruk av alkohol och narkotika. I den resterande delen (7%) av ansökningar åberopades enbart lösningsmedel och lösningsmedel tillsammans med alkohol respektive narkotika som grund för beredande av vård. Beslut om vård enligt LVM Under 2000 fattades beslut om insats enligt LVM för drygt 800 personer. Det är en minskning med drygt 10 procent jämfört med 1999. För 223 personer fattades beslut som endast gällde omedelbart omhändertagande. För 198 personer fattades beslut gällande endast beredande av vård och för cirka 383 personer fattades beslut som gällde såväl omedelbart omhändertagande som beredande av vård. Av samtliga beslut avsåg 30 procent kvinnor. Under 2000 rapporterades cirka 650 beslut om omedelbart omhändertagande, 14

vilket är en liten minskning sedan 1999. Polisen fattade 59 av dessa beslut och socialnämnden de resterande 594. Av polisens beslut upphävdes 24 procent och av socialnämndens 13 procent efter länsrättens prövning. Vård enligt LVM Den 1 november var drygt 250 personer tvångsintagna på institution på grund av missbruk. Av dessa var (diagram 5) 49 procent intagna på grund av alkoholmissbruk, 29 procent intagna på grund av narkotikamissbruk och drygt 20 procent tvångsvårdades därför att de missbrukade någon blandning av droger. Diagram 5. Fördelning av missbruksmedel hos tvångsintagna på institution den 1 november 2000 Alkohol Narkotika Alkohol och narkotika Lösningsmedel och ev. annat Under hela 1990-talet har antalet personer som tvångsvårdats på institution minskat jämfört med tidigare år och i diagram 6 visas att detta till största delen kan hänföras till det faktum att antalet intagna på grund av alkoholmissbruk kraftigt minskat. Diagram 6. Antal inskrivna personer den 31/12 för åren 1989-1997 samt 1/11 för 1998-2000 i institutionsvård enligt LVM efter missbrukets art Antal personer 700 600 500 Alkohol 400 300 200 100 0 Blandmissbruk Narkotika 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98* 99 00 År * Värdena för 1998 var felaktiga och har inte kunnat korrigeras i efterhand. Utskrivningar från vård enligt LVM Under året skrevs 1 008 personer ut som tvångsvårdats enligt LVM. Bland dessa var den genomsnittliga vårdtiden 125 dagar vilket kan jämföras med 88 dagar som var den genomsnittliga vårdtiden bland de frivilligt intagna på institution. Kvinnor utgjorde knappt en tredjedel av de utskrivna från tvångsvård under året. Bland kvinnorna utgjorde gruppen upp till och med 24 år 19 procent, medan samma grupp endast utgjorde 14 procent av männen. Bland utskrivna män utgjorde de som var 50 år och äldre 28 procent och bland kvinnor utgjorde de 15 procent. Det innebär inte någon större skillnad jämfört med 1999. 15

Insatser för övriga vuxna Av diagram 7 framgår hur antalet personer i målgruppen övriga vuxna som fick individuellt behovsprövade insatser den 1 november 2000 fördelar sig mellan olika insatskategorier. Diagram 7. Personer med sociala och psykiska problem med frivilliga insatser den 1 november 2000 Bistånd som avser boende Öppenvård Frivillig institutionsvård Frivillig familjehemsvård Män Kvinnor 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1000-tal personer Bistånd som avser boende Den 1 november hade runt 5 300 övriga vuxna bistånd för sitt boende. Dessa personer fick stöd för sitt boende under ungefär 1 670 000 dygn fördelat på ca 8 500 insatser/inskrivningar under hela året. Den genomsnittliga vårdtiden var 195 dygn per insats. Detta innebär att denna insatskategori ökat i omfång med mellan 10 och 40 procent beroende på vilket av ovanstående mått man använder. Öppenvård Individuellt behovsprövad öppenvård var den vanligaste insatsen för övriga vuxna. Den 1 november var ca 8 000 personer föremål för någon typ av sådan insats. Under året gjordes knappt 14 000 insatser och det betyder att 700 fler personer hade insats 2000 än 1999. Frivillig institutionsvård Den 1 november vårdades knappt 1 200 personer frivilligt på institution. Under 2000 vårdades vuxna personer utan missbruksproblem frivilligt på institution under drygt 350 000 dygn fördelade på drygt 1 600 inskrivningar. Den genomsnittliga vårdtiden under året var 213 dagar per inskrivning. Knappt en femtedel av institutionsvården enligt SoL bedrevs av offentlig vårdgivare och resterande del av privat/enskild vårdgivare eller privat delad med offentlig. Sammantaget är förändringarna jämfört med 1999 liten. Familjehemsvård I familjehemsvården behandlades den 1 november ungefär 130 människor. Under året gjordes ca 170 inskrivningar vilket resulterade i att vuxna utan missbruksproblem vårdades under drygt 37 000 dygn i familjehemsvård. Den genomsnittliga vårdtiden var 223 dygn per inskrivning. 16

Summary This publication reports statistics relating to two target groups. The first group is adult misusers of alcohol, drugs and solvents. The second group is other adults who were included in the social services individually needs-tested services 2000. Other adults relates to persons with social or mental problems not associated with misuse. Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare) has drawn up a new statistical structure for the social services which is used since 1998. This new statistical structure includes housing assistance, outpatient care, voluntary institutional care and private homes for both target groups. In addition, compulsory institutional care is included for misusers of alcohol and other drugs. Previously, only services within institutional care for adult misusers were included in these statistics. The information was obtained from the care institutions and the County Administrative Courts, but is now reported from the municipalities, and from Statens Institutionsstyrelse (National Board of Institutional Care) and the County Administrative Courts. Misusers The majority, around 80 per cent of those receiving care from the social services on 1 November 2000 were receiving outpatient care. To be precise, the persons were distributed in the following pattern: housing assistance 5,800 (27%), individually needs-tested outpatient care 11,400 (55%), voluntary institutional care (pursuant to SoL) 3,200 (15%), voluntarily habitation in a private home 300 (1%) and compulsory institutional care (pursuant to LVM) 240 (1%). One person could receive different types of outpatient care at the same time. The number of persons in compulsory institutional care declined from 257 to 251 between 1 November 1999 and 1 November 2000. In all, the proportion that was female was 29 per cent of all those receiving care on 1 November 2000. In the total for outpatient care, the proportion of women was also 28 per cent, for institutional care it was slightly lower. The proportion of women in compulsory institutional care was 29%. In all, 49 per cent of those receiving care solely misused alcohol, 29 per cent solely misused drugs and around 22 per cent misused both alcohol and drugs. The number of individuals misusing solvents and pharmaceutical preparations were insignificant. Other adults Adults receiving care on 1 November 2000 for mental or social problems which were not related to misuse were distributed in the following pattern: housing assistance 5,300 (36%), individually needs-tested outpatient care 8,100 (55%), voluntary institutional care (pursuant to SoL) 1,200 (8%), voluntarily habitation in a private home 140 (1%). Almost as many men (48 %) as women were in care on 1 November 1999. One person could receive different types of outpatient care at the same time. 17

List of terms Alkohol Antal Ansökan/ansökning Behandling Befolkning Beredande av vård Beslut Beviljande Bistånd som avser boende Dag(ar) Dygn Därav Endast Familjehem Frivillig institutionsvård Frivilligt intagna Genomsnittlig Hela riket Indikation Individuellt behovsprövad Insatser Inskrivningar Kommun Kvinnor Läkemedel LVM Län Länsrätt Lösningsmedel Missbruk Missbruksmedel Män Narkotika Okänd Omedelbart omhändertagande Personer Polis Samtliga Socialnämnd SoL Alcohol Number Application Treatment Population Preparation of care Decision Granted Housing assistance Day(s) Day(s) Of which Only Private home Voluntary institutional care Admitted voluntarily Average Nation-wide Indication Individually needs-tested Services Admissions Municipality Women Pharmaceutical preparation The Care of Alcoholics, Drug Abusers and Abusers of Volatile Solvents (Special Provisions) Act County County Administrative Court Solvents Misuse Misuse agent Men Drugs, Narcotics Unknown Immediate placement into custody Persons Police All Social Welfare Board Social Services Act 18

Tid Tvångsvård på institution Tvångsintagna Typ Under Uppgift saknas Utskrivningar Vård Vårddagar Vårddygn Ålder År (året) Öppen vård Time Compulsory care in an institution Compulsorily admitted Type During Information lacking Discharges Care Days of care Days of care Age Year (the year) Outpatient care 19

Tabellförteckning/List of tables Sida/Page 23. 23. 24. 25. 32. 39. 46. 47. 1. Missbrukare 2000. Antal insatser/inskrivningar, beviljade vårddagar/ vårddygn, genomsnittlig tid per insats och antal personer under året efter typ av insats 2. Missbrukare 2000. Frivillig institutionsvård. Antal beviljade vårddagar/vårddygn under året efter typ av vårdgivare samt genomsnittligt antal vårddagar per person 3. Missbrukare 2000. Antal personer den 1 november med vård/ behandling efter ålder, typ av insats och kön 4. Missbrukare 2000. Antal personer den 1 november med vård/ behandling efter län, kommun och typ av insats 5. Missbrukare 2000. Antal insatser/inskrivningar under året efter län, kommun och typ av insats 6. Missbrukare 2000. Antal dygn i bistånd som avser boende, antal vårddygn och antal personer i frivillig institutionsvård samt antal vårddygn i familjehem under året efter län och kommun 7. Missbrukare 2000. Antal personer i institutionsvård enligt LVM och 6 SoL den 31 december 1983-1997 och den 1 november 1998-2000 8. Missbrukare 2000. Antal ansökningar till länsrätten om beredande av vård enligt LVM efter indikation, typ av missbruk och län 1. Misusers 2000. Number of services/admissions, granted days of care, average time per services and number of persons during the year by type of service 2. Misusers 2000. Voluntary institutional care. Number of granted days of care during the year by type of care provider and average number of days of care per person 3. Misusers 2000. Number of persons in care/treatment on 1 November by age, type of service and sex 4. Misusers 2000. Number of persons in care/treatment on 1 November by county, municipality and type of service Tabellförteckning/List of tables 5. Misusers 2000. Number of services/admissions during the year by county, municipality and type of service 6. Misusers 2000. Number of days in housing assistance, number of days of care, number of persons in voluntary institutional care and number of days of care in private home during the year by county, municipality and type of service 7. Misusers 2000. Number of persons in compulsory and voluntary institutional care on 31 December 1983-1997 and 1 November 1998-2000 8. Misusers 2000. Number of applications to the County Administrative Court for preparation of compulsory institutional care by indication, type of misuse and county 20

48. 49. 50. 51. 59. 60. 61. 62. 62. 9. Missbrukare 2000. Antal personer med beslut om insatser enligt LVM någon gång under året, efter kön, ålder och antalet beslut enligt LVM 10. Missbrukare 2000. Antal personer med beslut om insatser enligt LVM någon gång under året, efter ålder och län 11. Missbrukare 2000. Antal beslut enligt LVM om omedelbart omhändertagande efter indikation vid beslutet och myndighet som fattat beslutet, länsvis 12. Missbrukare 2000. Antal personer med beslut enligt LVM samt antal beslut enligt LVM någon gång under året, efter län och kommun 13. Missbrukare 2000. Antal personer i institutionsvård enligt LVM den 1 november efter kön, ålder samt efter missbrukets art 14. Missbrukare 2000. Antal utskrivningar från LVM-hem av personer som vårdats enligt LVM, efter kön, ålder och efter missbrukets art 15. Missbrukare 2000. Antal utskrivningar från hem för vård av personer som varit intagna enligt LVM pga missbruk, redovisade efter vårdtidens längd, genomsnittlig vårdtid i antal dagar samt efter kön, ålder och missbrukets art 16. Övriga vuxna 2000. Antal insatser/inskrivningar, beviljade vårddagar/ vårddygn, genomsnittlig tid per insats och antal personer under året efter typ av insats 17. Övriga vuxna 2000. Frivillig institutionsvård. Antal beviljade vårddagar/vårddygn under året efter typ av vårdgivare samt genomsnittligt antal vårddagar per person 9. Misusers 2000. Number of persons with decisions of compulsory institutional care during the year by sex, age and number of decisions 10. Misusers 2000. Number of persons with decisions of compulsory institutional care during the year by age and county 11. Misusers 2000. Number of decisions of compulsory institutional care on immediate placement in custody by authority that makes the decision, indication at time of decision and county. 12. Misusers 2000. Number of persons with decisions of compulsory institutional care during the year by county and municipality 13. Misusers 2000. Number of persons in compulsory institutional care on 1 November, by sex, age and nature of the misuse 14. Misusers 2000. Number of discharges of persons treated in compulsory institutional care, by sex, age and nature of misuse 15. Misusers 2000. Number of discharges of persons treated in compulsory institutional care, by length of caretime, average caretime, sex, age and nature of misuse 16. Other adults 2000. Number of services/admissions, granted days of care, average time per service and number of persons during the year by type of service 17. Other adults 2000. Voluntary institutional care. Number of granted days of care during the year by type of care provider and average number of days of care per person 21

63. 64. 72. 80. 18. Övriga vuxna 2000. Antal personer den 1 november med vård/behandling efter ålder, typ av insats och kön 19. Övriga vuxna 2000. Antal personer den 1 november med vård/behandling efter län, kommun och typ av insats 20. Övriga vuxna 2000. Antal insatser/inskrivningar under året efter län, kommun och typ av insats 21. Övriga vuxna 2000. Antal dygn i bistånd som avser boende, antal vårddygn och antal personer i frivillig institutionsvård samt antal vårddygn i familjehem under året efter län och kommun 18. Other adults 2000. Number of persons in care/treatment on 1 November by age, type of service and sex 19. Other adults 2000. Number of persons in care/treatment on 1 November by county, municipality and type of service 20. Other adults 2000. Number of services/admissions during the year by county, municipality and type of service 21. Other adults 2000. Number of days in housing assistance, number of days of care, number of persons in voluntary institutional care and number of days of care in private home during the year by county, municipality and type of service Teckenförklaring 0 Värdet är noll, ingenting finns att redovisa.. Uppgiften finns inte tillgänglig eller är alltför osäker för att publicera Ej relevant. Explanation of the symbols 0 Value is zero, nothing to account for... The information is not available or is too uncertain to be given Not applicable 22

Tabell 1 Missbrukare 2000 : Antal insatser/inskrivningar, beviljade vårddagar/ vårddygn, genomsnittlig tid per insats och antal personer under året efter typ av insats 1) Antal Antal vård- Typ av insats insatser/ Antal vård- dagar/dygn Antal inskrivningar dagar/dygn per insats personer Bistånd som avser boende 12 393 1 703 064 137 - Individuellt behovsprövad öppenvård 24 998 - - - Frivillig institutionsvård 11 000 972 809 88 8 311 Frivillig familjehemsvård 708 84 185 119-1) Antalet kommuner där uppgift saknas varierar mellan 2 och 23. Korrigering för bortfallet ingår i ovan redovisade värden. Tabell 2 Missbrukare 2000. Frivillig institutionsvård. Antal beviljade vårddagar/vårddygn under året efter typ av vårdgivare samt genomsnittligt antal vårddagar per person 1) Offentlig Privat/enskild vårdgivare Totalt Genomsnittligt vårdgivare eller privat/enskild delad antal vårddagar med offentlig per person Beviljade vårddagar i frivillig institutionsvård 270 246 702 563 972 809 117 1) Uppgift saknas för Lidingö, Solna, Upplands-Väsby, Vallentuna, Håbo, Linköping, Jönköping, Mörbylånga, Klippan, Sotenäs, Åmål, Forshaga, Örebro, Härjedalen, Arvidsjaur och Jokkmokks kommuner. Korrigering för bortfallet ingår i ovan redovisade värden. 23

Tabell 3 Missbrukare 2000. Antal personer den 1 november med vård/behandling efter ålder, typ av insats och kön Antal per Typ av insats Ålder (år) Totalt 10 000 inv. Kön 21-24 25-49 50-64 65-21-64 år Bistånd som avser boende 1) 282 3 656 1 548 270 5 756 11 Män 182 2 585 1 273 233 4 273 16 Kvinnor 100 1 071 275 37 1 483 6 Individuellt behovsprövad öppenvård 2) 1 024 7 100 2 882 471 11 477 22 Män 650 4 739 2 172 374 7 935 29 Kvinnor 374 2 361 710 97 3 542 14 Frivillig institutionsvård 3) 338 2 132 702 74 3 246 6 Män 241 1 526 572 65 2 404 9 Kvinnor 97 606 130 9 842 3 Frivillig familjehemsvård 4) 51 198 18 3 270 1 Män 35 151 17 3 206 1 Kvinnor 16 47 1 0 64 0 - Familjehemsvård enligt 27 LVM 5) 4 19 3 0 26 0 Män 2 13 0 0 15 0 Kvinnor 2 6 3 0 11 0 Tvångsvård på institution 6) 32 146 57 8 243 0 Män 17 104 43 8 172 0 Kvinnor 15 42 14 0 71 0 Totalt 1 731 13 251 5 210 826 21 018 41 Män 1 127 9 118 4 077 683 15 005 29 Kvinnor 604 4 133 1 133 143 6 013 12 1) Uppgift saknas för Solna, Söderköping, Jönköping, Sotenäs, Gävle, Härjedalen och Haparanda kommuner. 2) Uppgift saknas för Solna, Linköping, Motala, Ängelholm, Sotenäs, Gävle och Härjedalens kommuner. 3) Uppgift saknas för Sotenäs och Härjedalens kommuner. 4) Uppgift saknas för Sotenäs, Gävle och Härjedalens kommuner. 5) Uppgift saknas för Sotenäs och Härjedalens kommuner. Korrigering för bortfallet ingår i ovan redovisade värden. 6) Dessutom vårdades 1 man och 1 kvinna som var 19 år och 4 män och 2 kvinnor som var 20 år. Totalt var 251 personer intagna på institution för tvångsvård enl LVM den 1 november 2000. 24

Tabell 4 Län Kommun Missbrukare 2000. Antal personer den 1 november med vård/behandling efter län, kommun och typ av insats Typ av insats Individuellt Bistånd som behovsprövad Frivillig Frivillig avser boende 1) öppenvård 2) institutionsvård 3) familjehemsvård 4) Stockholms län Botkyrka 19 194 60 0 Danderyd 0 5 3 0 Ekerö 6 5 4 1 Haninge 9 71 41 4 Huddinge 38 73 38 2 Järfälla 32 46 12 2 Lidingö 28 15 9 0 Nacka 1 78 55 5 Norrtälje 23 5 16 1 Nykvarn 2 2 0 0 Nynäshamn 23 23 12 0 Salem 3 10 5 0 Sigtuna 38 0 9 0 Sollentuna 23 96 15 2 Solna.... 18 1 Stockholm 685 939 709 78 Sundbyberg 27 124 18 0 Södertälje 77 245 30 1 Tyresö 34 155 13 2 Täby 13 87 20 2 Upplands-Bro 12 31 9 0 Upplands-Väsby 29 0 6 2 Vallentuna 5 176 3 0 Vaxholm 2 9 7 0 Värmdö 16 40 5 0 Österåker 2 7 4 0 Summa länet 1 189 2 471 1 121 103 Uppsala län Enköping 23 84 6 0 Håbo 6 1 3 0 Tierp 17 52 9 2 Uppsala 127 102 64 3 Älvkarleby 6 4 0 0 Östhammar 9 27 5 0 Summa länet 188 270 87 5 Södermanlands län Eskilstuna 40 101 25 0 Flen 0 44 7 1 Gnesta 2 10 1 2 Katrineholm 30 7 7 3 Nyköping 16 66 5 7 Oxelösund 8 11 6 0 Strängnäs 3 55 3 3 Trosa 0 2 2 0 Vingåker 10 21 1 0 Summa länet 109 317 57 16 25