FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 13 april 2005 Nr 209 214 INNEHÅLL Nr Sidan 209 Statsrådets förordning om nationella stöd för utsädesproduktion av vallväxter och stråsäd för 2005 703 210 Statsrådets förordning om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 2005... 712 211 Statsrådets förordning om nationella tilläggsbidrag för dikor som betalas för 2004... 715 212 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings beslut om utövandet av veterinärverksamhet i Finland av medborgare från stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet... 716 213 Jord- och skogsbruksministeriets meddelande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om villkoren för non food -träda inom stöd för jordbruksgrödor 2005... 717 214 Jord- och skogsbruksministeriets meddelande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om utbetalning av nationellt husdjursstöd för år 2004 slaktade slaktsvin, slaktfjäderfän, kvigor och tjurar samt för unga avelssvin som sålts år 2004... 718 Nr 209 Statsrådets förordning om nationella stöd för utsädesproduktion av vallväxter och stråsäd för 2005 Given i Helsingfors den 7 april 2005 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) samt 13 i lagen av den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992): 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Tillämpningsområde Som annat stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen enligt 6 4 punkten lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen, betalas till utsädesproducenterna för 2005 nationellt stöd för utsädesproduktion vilket baserar sig på odlingsarealen eller den certifierade produktionsmängden så som bestäms i denna förordning. Stödet betalas inom ramen för de anslag som i statsbudgeten anvisats för nationellt stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen. 2 Definitioner I denna förordning avses med 1) stödenhetskoefficient den del av den stödenhetskvantitet för vilken stöd betalas och som är föremål för stödansökan samt som berättigar till stöd, 2) stödenhetskvantitet som berättigar till stöd den areal som ansökts och godkänts efter arealkontroll och odlingsgranskning, 39 2005 895002
704 Nr 209 3) enhetskvantitet som ligger till grund för betalning den areal som erhålls genom att den enhetskvantitet som berättigar till stöd multipliceras med stödenhetskoefficienten, 4) certifiering förslutande av försäljningsemballage för ett parti stamutsäde, basutsäde och certifikatutsäde under officiell övervakning och utrustande av emballaget med garantibevis efter att det vid granskningen av utsädesodlingen och av ett officiellt taget prov på det iordningställda utsädespartiet har konstaterats att utsädespartiets sort är korrekt namngiven och sortäkta och att det uppfyller de kvalitetskrav för utsädeskategorin i fråga som anges i jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd (JSM:s föreskriftssamling nr 109/00), och i jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall- och foderväxter (JSM:s föreskriftssamling nr 110/00), 5) fröhandel en i lagen om handel med utsäde (728/2000) avsedd näringsidkare som bedriver marknadsföring eller förpackande av utsäde, 6) utsädesavtal ett sådant avtal om utsädesproduktion samt produktionsmängder, kvalitetskrav och prissättningsgrunder för utsäde som ingåtts mellan en utsädesproducent och en fröafär vilken förbinder sig att köpa utsäde som uppfyller kraven i avtalet, samt 7) odlingsgranskning den officiella granskning som utförs av tillsynsmyndigheten eller en av denna auktoriserad granskare på ett område bestående av ett eller flera jordbruksskiften med samma växtsort och i samband med vilken odlingens sortäkthet och odlingens allmänna kondition samt dessutom eventuella främmande växtarter, ogräs, flyghavresituationen och utsädesburna växtsjukdomar noteras. 3 Allmänna grunder för bestämmande av stödet Det stöd som betalas till den som söker stöd fastställs på grundval av den enhetskvantitet som ligger till grund för betalning och den nivå på det regionvis differentierade enhetsstödet enligt indelningen i stödregioner i bilaga 1. Stöd kan beviljas högst för den med hjälp av stödenhetskoefficient angivna andelen av det antal stödenheter som berättigar till stöd. Om inte något annat föreskrivs i denna förordning är stödenhetskoefficienten 1,00. 2 kap. Villkoren för utbetalning av stöd 4 Bestämmelser om besittning av åker och odlingssätt I besittningen av åker och i odlingssättet skall, i fråga om skiften och utmärkningen av dem, åker som lämpar sig för odling och de odlingssätt som är gängse på orten, iakttas det som bestäms i 8 11 jord- och skogsbruksministeriets förordning om administrationen av nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2005 (149/2005), nedan administrationsförordningen. 5 Arter och sorter Det nationella stödet för utsädesproduktion av vallväxter kan betalas för utsädesproduktion av rödklöver (Trifolium pratense L.), timotej (Phleum pratense L.), ängssvingel (Festuca pratensis huds.), hundäxing (Dactilis glomerata L.) och engelskt rajgräs (Lolium perenne L.). Det nationella stödet för utsädesproduktion av stråsäd kan betalas för utsädesproduktion av korn, havre, vete och råg. Stödet kan betalas endast för produktion av sådana sorter som har registrerats i Finlands nationella sortlista och som med undantag av mindre produktionsmängder i Sverige, Norge och Estland endast produceras i Finland. De sorter för vilka stöd kan utbetalas finns uppräknade i bilagan 2 till denna förordning. 6 Utsädesproduktion av vallväxter Det nationella stödet för utsädesproduktion av vallväxter kan betalas högst för ett område
Nr 209 705 som har godkänts vid en odlingsgranskning som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av vall- och foderväxter. Ett område som har godkänts vid en odlingsgranskning av vallväxter och vid en eventuell arealkontroll är berättigat till stöd, om området har uppgetts som stödareal M på jord- och skogsbruksministeriets basskiftesblankett 102 B i stödansökan för 2005, vilken har lämnats in inom utsatt tid. En förutsättning för beviljande av det nationella stödet för utsädesproduktion av vallväxter är att utsädesproducenten har ingått ett registrerat och godkänt utsädesavtal med fröhandeln. Om gården har utsädesproduktion av vallväxter utanför kontraktsproduktion kan stöd inte beviljas till någon som helst del. 7 Utsädesskörden av stråsäd Om skördenivån av stråsäd är exceptionellt hög, skall den fröhandel och den odlare som ingått ett avtal göra en utredning som lämnas till Kontrollcentralen för växtproduktion, nedan kontrollcentralen. 3 kap. Maximalt stödbelopp och maximala stödarealer 8 Nationellt stöd för utsädesproduktion av vallväxter Nationellt stöd för utsädesproduktion av vallväxter beviljas högst för följande odlingsarealer: Växtart ha rödklöver... 620 timotej... 5 000 ängssvingel... 1 200 hundäxing... 30 engelskt rajgräs... 160 För utsädesproduktion av vallväxter betalas nationellt stöd till högst i följande tabell angivna belopp för den med hjälp av stödenhetskoefficienten angivna andelen av sökandens till stöd berättigande areal. Stödenhetskoefficienten får ändras, om den areal som berättigar till stöd avviker från det värde som uppskattades när stödenhetskoefficienten bestämdes. Växtart euro/ha stödenstödområdena hetsko- A och B C1-C4 efficient rödklöver 366 454 1,00 timotej 128 227 0,89 ängssvingel 152 269 0,75 hundäxing 248 336 1,00 engelsk rajgräss 315 403 1,00 9 Nationellt stöd för utsädesproduktion av stråsäd Det nationella stödet för utsädesproduktion av stråsäd kan sammanlagt beviljas för högst 100 000 ton av det utsäde som levererats till affären och som uppfyller certifieringskraven och som certifierats senast den 31 maj 2006. Stödet är högst 25,23 euro/ton utsäde. Om det stöd som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överskrider de ovan nämnda maximibeloppen, sänks stödet. 4 kap. Sänkning och förvägran av stöd 10 Grunder för sänkning av stöd Stöd som avses i denna förordning kan sänkas eller lämnas obetalt på de grunder som anges i 16 1 och 2 mom., 17 1, 4, 5 och 6 mom., 18 1 och 2 mom. samt 19 1 mom. stödlagen. Vid beräkning av den areal som berättigar till stöd används, med avvikelse från det som bestäms i 18 1 och 2 mom. stödlagen, den areal som konstaterats vid arealkontrollen. Från denna areal avdras de arealer som förkastats vid odlingsgranskningen. I stöden
706 Nr 209 för utsädesproduktion dras arealpåföljderna av från stödet före andra påföljder. 5 kap. Särskilda bestämmelser 11 Förfarandet Vid överföringar av besittningsrätten iakttas bestämmelserna i 29 administrationsförordningen. Vid betalning av, återkrav av, sökande av ändring i samt tillsyn över stöd iakttas i tillämpliga delar lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992). 12 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 13 april 2005. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 7 april 2005 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Juha Vanhatalo
Nr 209 707 Bilaga 1 STÖDREGIONINDELNING Region A Alastaro, Askola, Aura, Bjärnå, Borgnäs, Elimäki, Esbo, Helsingfors, Grankulla, Karis, Kervo, Kiikala, Kimito, Koski, Kouvola, Kuusjoki, Kyrkslätt, Lappträsk, Liljendal, Lojo, Loimaa, Lovisa, Lundo, Marttila, Masku, Mellilä, Mietoinen, Muurla, Mörskom, Nurmijärvi, Oripää, Pemar, Pertteli, Pojo, Pukkila, Pöytyä, Reso, Rusko, Salo, Sibbo, Sjundeå, Somero, Strömfors, Tarvasjoki, Träskända, Tusby, Vanda, Vichtis och Västanfjärd samt, frånsett skärgårdsdelarna, Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo. Region B Anjalankoski, Artsjö, Asikkala, Birkala, Björneborg, Brändö, Eckerö, Ekenäs, Eura, Euraåminne, Finström, Forssa, Fredrikshamn, Föglö, Geta, Gustavs, Hammarland, Hangö, Harjavalta, Hartola, Hattula, Hauho, Hausjärvi, Heinola, Hollola, Houtskär, Huittinen, Humppila, Hyvinge, Hämeenkoski, Högfors, Iitti, Ikalis, Imatra, Iniö, Jaala, Janakkala, Jockis, Jomala Joutseno, Juupajoki, Jämijärvi, Jämsä frånsett de delar som hör till region C1, Kalvola, Kangasala, Kankaanpää, Karislojo, Kiikoinen, Kisko, Kiukainen, Kjulo, Kodisjoki, Korpo, Kotka, Kuhmalahti, Kuhmoinen, Kumlinge, Kumo, Kuusankoski, Kylmäkoski, Kärkölä, Kökar, Lahtis, Laitila, Lammi, Lappi, Lavia, Lemi, Lemland, Lempäälä, Loppi, Lumparland, Luopioinen, Luumäki, Luvia, Längelmäki, Mariehamn, Merimasku, Miehikkälä, Mouhijärvi, Mynämäki, Mäntsälä, Mäntyharju, Nagu, Nakkila, Nastola, Nokia, Norrmark, Nousis, Nummi-Pusula, Nystad, Orimattila, Orivesi, Padasjoki, Punkalaidun, Pyttis, Pyhäranta, Påmark, Pälkäne, Raumo, Renko, Riihimäki, Rimito, Saltvik, Sammatti, Sottunga, Sund, Suodenniemi, Suomusjärvi, Sysmä, Säkylä, Tammela, Tammerfors, Tavastkyro, Tavastehus, Toijala, Tuulos, Tövsala, Ulvsby, Urjala, Vahto, Valkeakoski, Valkeala, Vammala, Vampula, Vehmaa, Velkua, Vesilahti, Viiala, Viljakkala, Villmanstrand, Villnäs, Virolahti, Vårdö, Ylämaa, Yläne, Ylöjärvi, Ypäjä och Äetsä samt skärgårdsdelarna av Borgå, Dragsfjärd, Finby, Halikko, Ingå, Lemu, Nådendal, Pargas, Pernå, Pikis, Sagu, S:t Karins och Åbo. Region C1 Alahärmä, Enonkoski, Hankasalmi, Haukivuori, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Jorois, Jurva, Juva, Jyväskylä, Jyväskylä lk, i Jämsä kommun före detta Kuorevesi kommun, Jämsänkoski, Kaskö, Kauhajoki, Kauhava, Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korpilahti, Korsholm med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Maxmo med undantag av de områden som hör till region C2 norra, Muurame, Mänttä, Nurmo, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki, Pieksänmaa, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Savitaipale, Savonranta, Seinäjoki med undantag av de områden som hör till region C2, Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Vasa, Varkaus, Vilppula, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark. Region C2 Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kelviå, Kempele, Kestilä, Keuruu, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kortesjärvi, Kronoby, Kuru, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Leivonmäki, Lestijärvi, Limingo, Loch-
708 Nr 209 teå, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo med undantag av de områden som hör till region C3, Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Piippola, Polvijärvi, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Pyhäselkä, Pylkönmäki, Rantsila, Rauta-lampi, Reisjärvi, Ruukki, Saarijärvi, Sast-mola, i Seinäjoki stad före detta Peräseinä-joki kommun, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Soini, Sonkajärvi, Storå, Sumiainen, Suolahti, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Ullava, Uurainen, Varpasjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Yli-vieska och Äänekoski. Region C2 norra Eno, Ilomants, i Joensuu stad före detta Kiihtelysvaara kommun och före detta Tuupovaara kommun, Juuka, Kajana, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Vaala, Valtimo och Vuolijoki samt områdena utanför fastlandet i Maxmo kommun och Björköby och Replot i Korsholms kommun. Region C3 P1 Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg, Utajärvi, Ylikiiminki och de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommuns gränser. P2 Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Kuivaniemi, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii. P3 Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi lk, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå. P4 Kuusamo och Posio. Region C4 P4 Kolari, Pelkosenniemi, Salla och Savukoski samt Kittilä och Sodankylä med undantag av de områden som hör till P5. P5 Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt i Kittilä och Sodankylä kommuner de områden som i fråga om Kittilä i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 och i fråga om Sodankylä kommun i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 har godkänts höra till området P5.
Nr 209 709 Bilaga 2 VÄXTARTER OCH SORTER, FÖR VARS PRODUKTION NATIONELLT STÖD UTBETALAS Art Havre Råg Höstvete Sort Aarre Aslak Belinda Bessin Fiia Freja SW Ingeborg Ivory Katri Kolbu Leila Lisbeth Marika Puhti Roope Salo Suomi Svala SW Vaasa Veli Virma Yty Akusti Anna Elvi Ensi Hankkijan Jussi Juuso Kartano Ponsi Riihi Voima Walet Juuso Aura Gunbo Hankkijan Ilves Lars Otso SW Magnifik
710 Nr 209 Tryggve Urho Rehti Korn Arra Artturi Arve Botnia Edel Erkki Jyvä Loviisa Minttu Pohto Rolfi Thule Filippa Inari Kilta Kustaa Kunnari Luberon Maaren Hankkijan Pokko Polartop Pinja Pilvi Saana Kinnan Kymppi Mette SW Alina Tyra Viivi Vilde Voitto Viskosa Gaute Tolar Vårvete Aino Amaretto Anniina Bastian Heta Kruunu Mahti Manu Reno Satu Tjalve Zebra
Nr 209 711 Hundäxing Ängssvingel Timotej Rödklöver Engelskt rajgräs Apelsvoll Haka Tatu Antti Boris Fure Ilmari Kalevi Kasper Salten Inkeri Alma Botnia II Grindstad Hankkijan Tiiti Iki Jonatan Nokka Nuutti Saga Tammisto Tammisto II Tarmo Tenho Tuukka Tuure Uula Vega Vähäsöyrinki Haukila Betty Bjursele Björn Ilte Isomäki Jesper Jokioinen Lone Tepa Varte Hankkijan Venla SW Corvus Norlea Riikka Svea
712 Nr 210 Statsrådets förordning om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 2005 Given i Helsingfors den 7 april 2005 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 4 2 mom., 15 3 mom. och 16 5 mom. i lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) samt 13 i lagen av den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992): 1 Allmänt Som annat nationellt stöd enligt 6 4 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen, kan för tryggande av verksamhetsförutsättningarna för biodling betalas ett belopp om högst 0,5 miljoner euro för 2005 i nationellt stöd enligt antalet bisamhällen så som bestäms i denna förordning. 2 Definitioner I denna förordning avses med: 1) biodlare en fysisk person, en sammanslutning av fysiska personer eller ett oskiftat dödsbo, ett sådant öppet bolag, kommanditbolag, andelslag, aktiebolag eller en sådan förening som bildats av fysiska personer eller en stiftelse, ett offentligrättsligt samfund, en skollägenhet eller ett fängelse som bedriver biodling, 2) bisamhälle en sådan i Finland belägen helhet med honungsbin (Apis mellifera) som omfattar drottning, arbetsbin och yngel samt kupor och annan utrustning som behövs för skötseln av dem, 3) driftställe sådana byggnader, konstruktioner eller skjul där skördearbeten inom biodlingen och iståndsättning av utrustning kan ske eller skörd och utrustning lagras. 3 Förutsättningar för utbetalning av stöd För att stöd skall betalas förutsätts att biodlaren såsom ägare, arrendator eller med stöd av nyttjanderätt enligt testamente, annat arvsrättsligt förvärv eller annan åtkomsthandling den 31 maj 2005 varit innehavare av minst femton övervintrade bisamhällen under produktionsperioden 2005. Stöd betalas inte för avläggare som bildats under våren samma år som biodlaren ansöker om stöd eller för nya bisamhällen som då uppstått till följd av svärmning. Bisamhhällen som utgör grund för betalning av stöd skall under produktionsperioden skötas så att de under det år för vilket stöd beviljas kan ge en normal skörd. Biodlaren skall enligt senast verkställda beskattning eller den beskattning som föregick denna, eller under det skatteår som närmast föregick ansökan, ha haft inkomster från försäljning av biodlingsprodukter.
Nr 210 713 Om de inkomster som avses i 2 mom. inte direkt framgår av skattedeklarationen, skall sökanden med hjälp av skattedeklarationen och gjorda anteckningar visa vilka inkomster och utgifter han har haft av biodlingen. Om sökanden har börjat med biodling under det år som närmast föregick ansökan eller därefter, och inte på det sätt som avses i 2 eller 3 mom. kan visa att han har haft inkomster, skall han visa att han haft utgifter för anskaffningar som varit nödvändiga för inledandet av verksamheten. Gäller ansökan en biodling som bedrivs av flera biodlare tillsammans eller i sammanslutningsform, kan stöd utbetalas om minst en biodlare, bolagsman, medlem eller delägare som själv bedriver biodling uppfyller åldersvillkoret i 3 2 mom. i stödlagen. 4 Användning av ett etablerat antal bisamhällen Om det antal övervintrade bisamhällen som ligger till grund för betalningen av stöd har varit exceptionellt lågt till följd av vinterskador, djursjukdomar, skador förorsakade av rovdjur eller någon annan därmed jämförbar omständighet, kan stöd betalas på grundval av det antal bisamhällen på basis av vilket nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 2004 har betalats till den som söker stöd. En utredning om minskningen av antalet bisamhällen skall då bifogas till ansökningsblanketten. Om antalet bisamhället minskat på grund av en djursjukdom skall dessutom ett intyg av en veterinär bifogas till ansökan. En förutsättning för betalningen av stöd på basis av den utredning som getts in är att utredningen kan anses vara tillförlitlig. 5 Stödets storlek I stöd enligt antalet bisamhällen utbetalas högst 18 euro om året per bisamhälle. Om det stödbelopp som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna överstiger det maximibelopp som anges i 1, sänks stödet. 6 Sänkning och förvägran av stöd Stöd som avses i denna förordning kan sänkas eller inte alls betalas ut på de grunder som förskrivs i 16 i stödlagen och denna förordning. 7 Påföljder av övervakning Om skillnaden mellan det i ansökan uppgivna och det vid övervakningen av stödet konstaterade antalet bisamhällen i förhållande till det konstaterade antalet är 1) högst 5 procent eller högst 2 bisamhällen, betalas stödet enligt det antal bisamhällen som konstaterats vid övervakningen, 2) över 5 procent eller mer än 2 bisamhällen och högst 20 procent, dras den konstaterade överskridningen av från det antal bisamhällen som konstaterats vid övervakningen, 3) över 20 procent men mindre än 40 procent, dras två gånger den konstaterade överskridningen av från det antal bisamhällen som konstaterats vid övervakningen, eller 4) minst 40 procent, betalas inget stöd alls. 8 Påföljder på grund av sättet att sköta bisamhällen Om skötseln av ett bisamhälle inte uppfyller de krav som ställs i 3 1 och 2 mom., betalas inte stöd för detta bisamhälle. Om antalet bisamhällen som förkastats på grund av påföljder som fastställts till följd av brister eller försummelser som hänför sig till skötseln överstiger 50 procent av det antal som ligger som grund för ansökan och som konstaterats vid övervakningen, betalas inget stöd. 9 Återtagande av ansökan En stödansökan kan återtas innan meddelande ges om kontroll eller stödet betalas.
714 Nr 210 10 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 13 april 2005. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 7 april 2005 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Juha Vanhatalo
715 Nr 211 Statsrådets förordning om nationella tilläggsbidrag för dikor som betalas för 2004 Given i Helsingfors den 7 april 2005 I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av 4 2 mom., 7 1 mom. och 15 3 mom. i lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001): 1 Allmänt Som annat nationellt stöd enligt 6 4 mom. lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) kan utgående från det antal dikor som jordbrukaren haft i sin besittning betalas det nationella tilläggsbidrag, nedan tilläggsbidrag, för dikor som avses i rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nöttkött, i enlighet med vad som bestäms i denna förordning. Tilläggsbidraget betalas inom ramen för de anslag som i statsbudgeten anvisats för nationellt stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen. 2 Grunder för tilläggsbidrag Tilläggsbidrag betalas utan separat ansökan på basis av det antal djur enligt vilket till jordbrukaren betalas sådant dikobidrag för 2004 som helt finansieras av Europeiska gemenskapen. Tilläggsbidraget uppgår till 50 euro per diko. 3 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 13 april 2005. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 7 april 2005 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Juha Vanhatalo
716 Nr 212 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings beslut om utövandet av veterinärverksamhet i Finland av medborgare från stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Given i Helsingfors den 29 mars 2005 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut upphävs bilagan till jord- och skogsbruksministeriets veterinär- och livsmedelsavdelnings beslut av den 14 december 1993 om utövandet av veterinärverksamhet i Finland av medborgare från stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 8/93 samt ändras 2 i beslutet som följer: 2 Examina som skall erkännas En person beviljas på ansökan rätt att vara verksam som legitimerad veterinär i Finland på grundval av sådan examen som avses i 1, förutsatt att personens utbildnings- eller examensbevis eller annat sådant behörighetsbevis har utfärdats för veterinärmedicinsk utbildning i enlighet med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller att det enligt ovan nämnda lagstiftning eller ovan nämnda avtal annars visar behörighet att utöva veterinäryrket. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2005. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 29 mars 2005 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Johanna Wallius
717 Nr 213 Jord- och skogsbruksministeriets meddelande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om villkoren för non food -träda inom stöd för jordbruksgrödor 2005 Utfärdat i Helsingfors den 5 april 2005 Jord- och skogsbruksministeriet meddelar med stöd av 4 lagen den 25 februari 2000 om Finlands författningssamling (188/2000): Jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat följande förordning: Förordningens rubrik JSM:s föreskriftssamling nr utfärdat träder i kraft JSM:s förordning om villkoren för non food -träda inom stöd för jordbruksgrödor 2005 27/05 5.4.2005 13.4.2005 Förordningen har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets föreskriftssamling. Förordningen kan fås från jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, (Mariegatan 23, Helsingfors), PB 310, 00023 Statsrådet, telefon 020 77 2005. Helsingfors den 5 april 2005 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Mirja Eerola
718 FÖRFS/ELEKTRONISK VERSION Nr 214 Jord- och skogsbruksministeriets meddelande om jord- och skogsbruksministeriets förordning om utbetalning av nationellt husdjursstöd för år 2004 slaktade slaktsvin, slaktfjäderfän, kvigor och tjurar samt för unga avelssvin som sålts år 2004 Utfärdat i Helsingfors den 8 april 2005 Jord- och skogsbruksministeriet meddelar med stöd av 4 lagen den 25 februari 2000 om Finlands författningssamling (188/2000): Jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat följande förordning: Förordningens rubrik JSM:s föreskriftssamling nr utfärdat träder i kraft JSM:s förordning om utbetalning av nationellt husdjursstöd för år 2004 slaktade slaktsvin, slaktfjäderfän, kvigor och tjurar samt för unga avelssvin som sålts år 2004... 32/05 8.4.2005 13.4.2005 Förordningen har publicerats i jord- och skogsbruksministeriets föreskriftssamling. Förordningen kan fås från jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, (Mariegatan 23, Helsingfors), PB 310, 00023 Statsrådet, telefon 020 77 2005. Helsingfors den 8 april 2005 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Överinspektör Velimatti Mukkila UTGIVARE: JUSTITIEMINISTERIET Nr 209 214, 2 ark EDITA PRIMA AB, HELSINGFORS 2005 EDITA PUBLISHING AB, HUVUDREDAKTÖR JARI LINHALA ISSN 1456-9663