2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan årsskiftet. Det innebär att Lunds befolkning vecka 22 preliminärt uppgår till 107 744. I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen vecka för vecka 2009. Prognosen för den slutliga befolkningen vid årsskiftet redovisas även, se figur 1. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Invånare 108300 108100 Prognos-09 Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 107900 107700 107500 107300 107100 106900 106700 106500 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 OBS! Vecka
2 (11) Bostadsbyggande Figur 2 Bostadsbyggandet i Lunds kommun 2000-2008 Färdigställda bostäder efter upplåtelseform i Lunds kommun 2000-2008 1200 1000 800 Hyresrätt Borätt Äganderätt Antal 600 400 200 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben År Under år 2008 färdigställdes 563 bostäder i Lunds kommun. Av dessa var 31 % hyresrätter, 41 % bostadsrätter och de övriga 28 % äganderätt. Totalt har det i Lunds kommun under 2000-talet byggts 4 699 bostäder, vilket ger Lund en sjätteplats bland rikets kommuner om vi sorterar dem efter flest antal nybyggda bostäder. Räknar man bostadsbyggande per capita, har Lund byggt flest bostäder i Sverige efter Umeå bland dessa sex kommuner. På sidan http://www.lund.se/templates/page.aspx?id=1840 hittar du mer information. Här finns även aktuella uppgifter om kommunens bostadsbestånd.
3 (11) Konkurser Figur 3 Antalet konkurser i Lunds kommun 2000-2008 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Under år 2008 gick 63 företag i konkurs i Lunds kommun. Det var 10 fler än året innan. Under 2007 och 2008 ökade antalet konkurser i Lunds kommun efter flera års nedgång från året 2002, då antalet konkurser var 78 stycken. Antalet konkurser för företag som har 50 anställda eller fler är ovanliga, i Lunds kommun har endast två sådana konkurser inträffat under 2000-talet. Figur 4 nedan visar fördelningen efter storlek på de företag som gått i konkurs under 2000-talet. Figur 4 Företag i Lunds kommun under 2000-talet som gått i konkurs efter storlek 0 anställda 1-4 anställda 5-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda 50+ anställda
4 (11) Ekonomiskt bistånd Figur 5 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 2007-2009 900 800 700 600 500 400 2007 2008 2009 300 200 100 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Det utbetalda försörjningsstödet (socialbidraget) fortsätter att öka i Lunds kommun för åttonde månaden i rad. Ökningen kan också sägas ha accelererat under februari och mars då den varit 17 %, mer än dubbelt så stor som de föregående månaderna. Ökningen av antalet hushåll med försörjningsstöd är inte i procent lika kraftig som ökningen av utbetalt försörjningsstöd. Läs mer på http://www.lund.se/templates/page 1750.aspx
5 (11) Arbetslöshet 1 Uppgifter från Arbetsförmedlingen 2 I april 2009 översteg antalet anmälda arbetslösa till arbetsförmedlingen för första gången samma siffra under motsvarande månad 2008. Dock är antalet anmälda till arbetsförmedlingen 2009 fortfarande lägre än vad det var för åren 2004-2006. Antalet anmälda till arbetsförmedlingen de fyra första månaderna 2009 har legat på en relativt jämn nivå vilket inte helt överensstämmer med tidigare år då antalet anmälda arbetslösa har sjunkit något varje månad under det första halvåret för att sedan öka under sommarmånaderna, se figur 6. Enligt arbetsförmedlingens uppgifter var arbetslösheten i Lund i april 2009 36,8 procent högre än i april 2008. Figur 6 Antalet arbetslösa i Lund 2007-2009 per månad, 16-64 år 1 Arbetslösa = Arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, Arbetsförmedlingen. 2 Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingen. Statistiken överensstämmer inte med SCB:s officiella statistik. Arbetsförmedlingen hämtar sin statistik från de egna registren.
6 (11) Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen de fyra första månaderna 2009 understeg klart antalet för motsvarande månader 2007 och 2008, se figur 7. Figur 7 Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen i Lund 2007-2009 Arbetslöshets 3 statistik från SCB 2008 Den öppna arbetslösheten i Lunds kommun i ålder 18-64 uppgick 2008 till knappt 2,39 procent att jämföra med Rikets 6,1 procent. Arbetslösheten i Lund var dubbelt så hög bland utrikes födda, 4,68 procent, jämfört med födda i Sverige, 2,09, se figur 7. 3 Öppet arbetslösa i jämförelse med befolkningen i åldern 18-64 år.
7 (11) Figur 8 Öppet arbetslösa i Lunds kommun, 18-64 år. Födda i Sverige och utomlands. Andelar i procent. Arbetslösa i procent 5 4,68 4 3 2 2,39 2,09 1 0 Öppet arbetslösa Födda i Sve Utrikes födda Lund Den öppna arbetslösheten var högre bland män, 2,7 procent, än kvinnor, 2,1 procent, i Lund 2008, se figur 8. I Riket var förhållandet det omvända. Arbetslösheten var högre bland kvinnor, 6,4 procent, än för män, 5,9 procent. Figur 9 Öppna arbetslösheten i Lunds kommun fördelat på kvinnor och män. Andelar i procent. Andel i procent LUND 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2,7 Män 2,1 Kvinnor Det finns även skillnader i arbetslösheten mellan män och kvinnor födda i Sverige och utomlands. Bland befolkningen som är född i Sverige var arbetslösheten bland männen högre, 2,3 procent, än för kvinnor, 1,8 procent,
8 (11) 2008. Förhållandet var det motsvarande för män och kvinnor födda i utlandet. 5,5 procent av männen födda utomlands var arbetslösa 2008 och andelen arbetslösa kvinnor födda i utlandet uppgick till 3,8 procent 2008, se figur 9. Figur 10 Andelen arbetslösa i Lund, 18-64 år, fördelat på kön och född i Sverige och utlandet. Andel i procent. Andel i procent 6,0 5,5 5,0 4,0 3,8 3,0 2,0 1,0 2,3 1,8 0,0 Män Kvinnor Män Kvinnor Född i Sverige Född i utlandet I Lunds kommuns delar var arbetslösheten högst i Dalby och lägst i Veberöd. I samtliga av kommunens delar var arbetslösheten högre för männen än för kvinnorna, se figur 10. Figur 11 Arbetslöshet i kommundelarna fördelat på kön. Andel i procent. Andel i procent 4,0 3,7 3,5 3,0 2,7 2,7 2,8 2,5 2,3 2,4 2,2 2,0 1,6 1,8 1,7 1,5 1,0 0,5 0,0 LUND DALBY SÖDRA SANDBY VEBERÖD GENARP Män Kvinnor
9 (11) Ungdomsarbetslöshet Under de senaste månaderna har ungdomsarbetslösheten diskuterats mycket. Sverige har haft en av de högsta ungdomsarbetslösheterna (18-24 år) i Europa, i debatten har det förekommit rubriker om att en hel generation riskerar att slås ut. Av denna anledning har vi valt att undersöka hur ungdomsarbetslösheten har sett, och ser ut, i Lund. När Arbetsförmedlingens registerdata analyseras (de aktuellaste uppgifterna) visar det sig att ungdomsarbetslösheten har ökat under de första månaderna 2009. Ungdomsarbetslösheten var högre januari till april 2009 än motsvarande månader 2008, dock var det först från och med mars 2009 som den översteg motsvarande månader 2007, se figur 12. Ungdomsarbetslösheten var 81 procent högre i april 2009 än motsvarande månad 2008. Figur 12 Ungdomsarbetslöshet 18-24 år i Lund. 2007-2009. Antal personer. Av SCB:s arbetslöshetsstatistik för 2008 framgår det att den totala ungdomsarbetslösheten (18-24 år) uppgick till 3,6 procent i Lunds kommun, det är cirka 1 procent lägre en riksgenomsnittet. Ungdomsarbetslösheten var högre för män, 4,7 procent, än för kvinnor, 2,3 procent, se figur 13.
10 (11) Figur 13 Ungdomsarbetslöshet i Lunds kommun 2008, 18-24 år, fördelat på kön. Andel i procent. För kommunens delar skiljer sig ungdomsarbetslösheten åt 4. Mönstret är detsamma, ungdomsarbetslösheten är högre bland männen än kvinnorna. Den högsta ungdomsarbetslösheten 2008 hade männen i Södra Sandby, 6,9 procent, se figur 14. 4 Inga uppgifter redovisas för Genarp och Veberöd då antalet understiger riktvärdet för säkerställa anonymiteten.
11 (11) Figur 14 Ungdomsarbetslöshet i Lunds delar. Fördelat på kön. Andelar i procent. Nyhetsbrevet finns att ladda hem på sidan www.lund.se/lundisiffror här finns även PowerPoint presentation med diagrammen och figurerna i nyhetsbrevet.