Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven,

Mjönäs

SRV D-nr KD-249-1192-2001 SMHI D-nr 2000/156/204 Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven, sträckan från Höljes till Karlstad Projekt: Översiktlig översvämningskartering Rapport nr 2, version 2, 2001-03-21 Arbetet är utfört på uppdrag av Räddningsverket, 651 80 KARLSTAD, Tel 054-13 50 00, Av Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut 601 76 NORRKÖPING, Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01 Bakgrundskartorna i rapporten har Copyright Lantmäteriet. Ur Lantmäteriets GSD, Dnr 507-99-227

,QQHKnOOVI UWHFNQLQJ 6DPPDQIDWWQLQJ,QOHGQLQJ $OOPlQWRP YHUVYlPQLQJVNDUWHULQJ gyhuvylpqlqjvnduwdrfknwhunrpvwwlg 3URGXNWLRQDY YHUVYlPQLQJVNDUWRU $QYlQGQLQJDY YHUVLNWOLJD YHUVYlPQLQJVNDUWRU %HUlNQLQJVI UXWVlWWQLQJDURFKJHQRPI UDQGHWDYEHUlNQLQJDU )O GHQ 0RGHOOEHVNULYQLQJDYYDWWHQGUDJHW +\GUDXOLVNDEHUlNQLQJDU 4.3.1 Antaganden...7 4.3.2 Kalibrering...7 5HVXOWDW 0RGHOOEHUlNQLQJDU gyhuvylpqlqjvnduwru 'LVNXVVLRQRFKIHONlOORU +\GUDXOLVNDEHUlNQLQJDU gyhuvylpqlqjvnduwru 5HIHUHQVHU Bilaga 1. Beskrivning av de kartskikt som levereras i digital form på bifogad CDromskiva Bilaga 2. Kartor med översiktlig kartering av översvämningsrisker Till denna rapport finns en CD-skiva där översvämningszonerna finns i ArcInfo, ArcView och MapInfo-format för GIS-användning. På CD-skivan finns även denna rapport i PDF-format. 2

6DPPDQIDWWQLQJ SMHI har tidigare på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län (1996) utfört en översiktlig översvämningskartering längs Klarälven på sträckan från Höljes till Karlstad samt kartering av ett dammbrott i Höljes. De karteringarna utgår från en dammbrottsberäkning för Höljes som utfördes på uppdrag av Uddeholm Kraft, senare Gullspång Kraft AB, under 1993/94. Modelluppsättningen och redovisningen har anpassats till Räddningsverkets projekt översiktlig översvämningskartering av svenska vattendrag. Version 1 redovisades i december 1998. Kartläggningen är översiktlig och därmed begränsad till att gälla för övergripande insatsplanering av räddningstjänstens arbete och som översiktligt underlag vid kommunens riskhantering och samhällsplanering. Tanken med översvämningskartorna är att de även skall vara till hjälp vid tolkningen av de hydrologiska varningar och prognoser som SMHI skickar ut. Denna rapport är en reviderad version 2001-03-21. Slutprodukten är kartor med översvämningszoner vid 100-års flöde och beräknat högsta flöde. Det senare är beräknat enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i riskklass-i) (1). Översvämningszonerna levereras i form av denna rapport, men också som kartskikt i digital form för hantering i GIS (Geografiska InformationsSystem) programvarorna ARC/INFO, ArcView och MapInfo. Avgränsningslinjerna för översvämningszonerna levereras i digital form så att användarna ska kunna använda egna digitala kartor som bakgrund för översiktliga analyser och presentationer. För analysresultatet och övriga presentationer av den översiktliga översvämningskarteringen rekommenderas högsta upplösning i skalområdet 1:50 000, då den använda GSD-Höjddata från Lantmäteriet (2) har begränsad noggrannhet. Alla skikt levereras i koordinatsystemet RT90 och i höjdsystemet RH70.,QOHGQLQJ Översvämningskarteringen omfattar enbart naturliga flöden, dvs. inte flöden uppkomna genom t. ex. dammbrott och isdämningar. För Klarälven har tidigare på uppdrag av Länsstyrelsen effekter av ett dammbrott i Höljes simulerats, men detta redovisas inte i denna rapport. Översvämningsarbetet består av flera delmoment, omfattande flödesberäkningar, hydrauliska modellberäkningar och GIS- (Geografisk informations-) hantering. De hydrologiska beräkningarna har utförts av Anna Amrén och Judith Olofsson, de hydrauliska av Anna Amrén, Mikael Sundby och Christina Thoms-Hjärpe, GIS-arbetet av Bernth Samuelsson och Ylva Westman samt rapportsammanställningen av Maja Brandt och Anna Amrén. $OOPlQWRP YHUVYlPQLQJVNDUWHULQJ gyhuvylpqlqjvnduwdrfknwhunrpvwwlg Som mått på översvämningsrisken används ofta begreppet återkomsttid, vilket betecknar den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. Begreppet återkomsttid ger dock en falsk känsla av säkerhet, eftersom det anger sannolikheten för 3

ett enda år och inte den sammanlagda sannolikheten för en period av flera år. Tabell 1 visar den sammanlagda sannolikheten för att ett flöde med en viss återkomsttid skall överskridas under en längre tidsperiod. Ett flöde med återkomsttiden 100 år har t.ex. 40% sannolikhet att inträffa under en 50-årsperiod och ett flöde med återkomsttiden 10 000 år 1% sannolikhet att inträffa under en 100-årsperiod. 7DEHOO6DQQROLNKHWI UHWWYLVVWIO GHXWWU\FNWLXQGHUHQSHULRGDYnU Flöde Period av år 10 år 50 år 100 år 200 år 500 år 1000 år 20 årsflöde 40% 92 99 100 100 100 100 årsflöde 10 40 63 87 99 100 1000 årsflöde 1 5 10 18 39 63 10 000 årsflöde 0.1 0.5 1 2 5 9.5 Det är svårt att beräkna flöden med mycket långa återkomsttider (1000 år eller mer) och osäkerheten blir mycket stor. Normalt finns det mindre än 100 års observationer att utgå ifrån och i reglerade system är de observerade vattenföringsserierna betydligt kortare. Översvämningskartorna har producerats för två nivåer. Dessa nivåer motsvarar ett flöde med 100 års återkomsttid respektive beräknat högsta flöde. Framtagningen av beräknat högsta flöde har skett i enlighet med Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (dammar i riskklass I) (1), som bygger på en systematisk kombination av alla kritiska faktorer (regn, snösmältning, hög markfuktighet, högt vattenstånd i sjöar samt magasinsfyllning i reglerade vattendrag) som bidrar till ett flöde. För dammdimensionering benämns detta flöde det dimensionerande flödet. Någon återkomsttid kan inte anges för detta flöde, men den är betydligt större än 100 år och ligger i storleksordningen 10 000 år. 3URGXNWLRQDY YHUVYlPQLQJVNDUWRU Produktion av en översvämningskarta består av tre huvudmoment. Dessa är: %HUlNQLQJ DY IO GHQ L GHWWD IDOO nuv RFK EHUlNQDW K JVWD IO GH I U YLOND YHUVYlPQLQJV]RQHUVNDOONDUWHUDV. Beräkning av 100-års flöde görs normalt genom statistisk analys av observerade vattenföringsserier. När det gäller beräknat högsta flöde blir en sådan uppskattning alltför osäker. Beräkningen sker i stället enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (riskklass-i dammar) (1). Vid beräkningen används en hydrologisk datamodell, som matas med maximalt ogynnsamma förutsättningar när det gäller nederbörd, snösmältning och markvattenförhållanden. På så sätt kan beräknat högsta flöde simuleras. %HUlNQLQJDYYDWWHQVWnQGPRWVYDUDQGHRYDQQlPQGDIO GHQLYDWWHQGUDJHW Beräkning av vattenstånd utifrån beräknade flöden genomförs med en numerisk modell. En modell av vattendraget skapas med hjälp av sektioner som läggs tvärs 4

över vattendraget, där vattendragets och flodplanets geometri förändras. Modellbeskrivningen av vattendragets bottentopografi sker med hjälp av damm- och broritningar, uppgifter och uppskattningar av vattendragets egenskaper (bl.a. lutning och bottenfriktion) samt det omkringliggande landskapets topografi och råhet. I förekommande fall utnyttjas inmätta sektioner för beskrivningen. Resultatet blir för varje tvärsektion ett vattenstånd för respektive flöde. Modellen kalibreras in mot tidigare mätningar av vattenstånd och vattenföring. DUWOlJJQLQJDY YHUVYlPPDWRPUnGHI UYDWWHQGUDJVVWUlFNDQ Kartläggning av översvämmat område sker med hjälp av GIS. SMHI använder Lantmäteriets rikstäckande digitala GSD-Höjddata för beskrivning av topografin. Vattenstånden längs hela vattendragssträckan interpoleras fram. Genom att jämföra nivåer hos den simulerade vattenytan med nivåer i höjddatabanken får man det översvämmade området. $QYlQGQLQJDY YHUVLNWOLJD YHUVYlPQLQJVNDUWRU Den översiktliga översvämningskarteringen är avsedd för övergripande insatsplanering av räddningstjänstens arbete samt som översiktligt underlag vid kommunernas planering. Den avser hela den aktuella vattendragssträckan och ger information om eventuella översvämningsproblem i samhällen samt känsliga lägen för t. ex. vägar och järnvägar. Om kommunen eller annan myndighet avser att detaljplanera ett område som ligger inom översvämningszonerna, eller behöver underlag för byggnation i eller nära vattendraget, krävs bättre och mer detaljerade beräkningar av vattenstånd och en mer noggrann beskrivning av topografin i området, till exempel bättre höjddatabank samt nivåer på vägbanor och vallar. %HUlNQLQJVI UXWVlWWQLQJDURFKJHQRPI UDQGHWDY EHUlNQLQJDU )O GHQ Flödet med 100 års återkomsttid samt beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för riskklass-i dammar har tagits fram för i princip nedanstående platser i Klarälven, tabell 2. Beräknat högsta flöde har erhållits genom beräkning i HBVmodellen (3). Flöden med återkomsttid 100 år är framräknade med hjälp av frekvensanalys på vattenföringsserier samt frekvensanalys på vattenföringsserier som beräknats med HBV-modellen. Flödena samt deras hydrografer har använts som inflöde till den hydrodynamiska modellen och har arealviktats för att utnyttjas vid skattning av tillrinnande biflöden. 5

7DEHOOnUVIO GHRFKEHUlNQDWK JVWDIO GHHQOLJW)O GHVNRPPLWWpQVULNWOLQMHU Plats för beräknat flöde 100-årsflöde [m 3 /s] Höljes (nedströms) 990 1597 Edsforsen 1295 2097 Krakerud 1347 2256 Skymnäs 1349 2258 Forshaga 1373 2299 Beräknat högsta flöde, [m 3 /s] (= största tillrinningen under ett dygn) 0RGHOOEHVNULYQLQJDYYDWWHQGUDJHW Beskrivningen av Klarälvens älvsträcka för den översiktliga översvämningskarteringen, både tvärsektionernas läge och nivåer, är gjord utifrån Ekonomiska kartan (Skala 1:10 000). Klarälven har delats upp i tre modeller för de hydrauliska beräkningarna. Den översta delen sträcker sig från Höljes och 26 km nedströms längs vattendraget. Den mellersta delen är drygt 100 km samt nedersta delen sträcker sig från uppströms Edsforsen ner till Karlstad och är ca 125 km. Dammar är inlagda vid Edsforsen, Skoga, Krakerud, Forshult, Skymnäs, Munkfors, Deje samt vid Forshaga. Inga broar är inlagda i modellen, däremot har hänsyn tagits till eventuell dämningseffekt. Totalt är älvsträckan ca 24 mil, varav den översta delen har beskrivits i 14 sektioner, den mellersta i 48 och den nedersta i 81 sektioner. +\GUDXOLVNDEHUlNQLQJDU För de hydrauliska beräkningarna i Klarälven har SMHI använt den hydrodynamiska modellen BOSS DAMBRK. Modellen grundar sig på US National Weather Services (NWS) dammbrottsmodell, som utvecklats av Fread 1984. För mer ingående beskrivning av modellen hänvisas till BOSS DAMBRK User s Manual (3). Vid framtagandet av översvämningskartor beräknas vattenstånden enbart för de karterade huvudfårorna, men vattnet tillåts översvämma sidofåror till huvudfårans vattennivå. 6

$QWDJDQGHQ Följande antaganden har gjorts vid beräkningarna: Alla dammar och större broar står kvar vid höga flöden. Vid dammar har antagits att tappning motsvarande produktionstappning sker upp till dämningsgräns, däröver antas att alla utskov är helt öppna. Tappning sker genom kraftverkens turbiner vid 100-års och beräknat högsta flöde. Vid både 100-års och beräknat högsta flöde har Vänerns nivå antagits vara +45.5 meter i höjdsystem RH00, vilket är troligt under de väderförhållanden (lågtryck) som ger stora regnmängder. Ingen hänsyn är tagen till vind och vågpåverkan. DOLEUHULQJ Kalibreringen bygger främst på flödes- och vattenståndsuppgifter från Birka Energi AB (tidigare Gullspångs Kraft AB). Ytterligare uppgifter som används är avbördningskurvor och data från vattenföringsmätningar. Längs Klarälven har kalibrering av modellen skett mot 1995 års flöde, mot uppmätta värden i enstaka punkter och mot uppmätta vattenprofiler. Resultat av kalibrering för övre delen av Klarälven framgår av tabell 3. Modellberäknade vattenstånd avviker mindre än 0,5 m från uppmätta vattenstånd vid Branäs, Stöllet, Tönnet, Edebäck och Sundsta, vilket för översiktliga beräkningar betraktas som ett bra kalibreringsresultat. Vid Näckån och nedströms Dejefors skiljer det dock ca en meter mellan simulerade och uppmätta vattenståndet. För de övre delarna beror det på svårigheten med att erhålla rätt bottennivåer. För de nedre delarna beror skillnaderna i vattenstånd och vattenföring dels på hur tappningen från dammarna simuleras men även Vänerns vattenstånd påverkar beräkningarna för Klarälven. Den lilla skillnad som ses i tabellen mellan uppmätt och simulerat flöde har ingen inverkan vad gäller inställning av den hydrauliska modellens beräkningsparametrar. 7DEHOO-lPI UHOVHPHOODQXSSPlWWDRFKPRGHOOEHUlNQDGHYlUGHQI UnUVIO GH Plats Uppmätt flöde 1995 [m 3 /s] Simulerat flöde 1995 [m 3 /s] Uppmätt vattenstånd 1995, RH00 [möh] Näckån 895 899 154.1 155.4 Branäs 900 894 149.8 149.6 Stöllet 925 922 146.1 145.9 Tönnet 950 941 141.5 141.5 Edebäck 950 947 137.6 138.1 Dejefors 1160 1060 54.5 55.2 Sundsta - 1153 46.4 45.5 Simulerat vattenstånd 1995, RH00 [möh] 7

5HVXOWDW Översvämningszonerna visas även i rapporten på kartor i skala 1: 100 000 (bilaga 2). Observera att i dessa bilagor kan det blå vattendraget påbakgrundskartan ha en felaktig bredd i förhållande till verkligheten. Bakgrundskartan är den digitala Röda Kartan (1: 250 000), vilkeninnehåller generaliserade vattendrag. Resultatet finns också som kartskikt för respektive flöde med en översvämningszon per kartskikt samt ett temaskikt för resp. översvämningsskikt. Översvämningsskikten finns på en CD-romskiva i ARC/INFO, ArcView och MapInfo-format för vidare bearbetning. CD-romskivans innehåll finns beskrivet i bilaga 1. 0RGHOOEHUlNQLQJDU Vid 100-årsflödet överströmmades (vattennivån steg över dammkrönet) dammarna vid Deje och Forshaga. Vid beräknat högsta flöde överströmmades samtliga dammar förutom Edsforsen och Munkfors. I tabell 4 visas en jämförelse mellan uppskattade nivåer för 100-årsflöden för några punkter och simulerade nivåer för samma punkter, utförda av SMHI för detta projekt och separat av Birka Energi AB. Överensstämmelsen mellan metoderna är relativt bra. Tabell 4. Nivåer vid 100-årsflöde för övre Klarälven. Plats 100-årsflöde Beräknat [m 3 /s] Nivå 100-årsflöde Beräknat av SMHI, RH00 [möh] Näckån 1125 154.9 154.5 Branäs 1135 150.8 151.3 Stöllet 1220 147.4 147.8 Tönnet 1275 142.1 142.6 Edebäck 1295 138.3 138.6 Nivå 100-årsflöde Uppskattat av Birka Energi AB, RH00 [möh] För nedre delen av Klarälven anges nivåerna uppströms dammarna. Dessa nivåer får anses som mycket översiktliga eftersom de styrs av hur väl beräkningsmodellen kan återge regleringsrutinerna för dammarna. 8

7DEHOO%HUlNQDGHQLYnHUI UQHGUHGHOHQDY ODUlOYHQ Plats Nivå vid 100-årsflöde RH00 [möh] Edsforsen 136.1 137.6 Skoga 128.0 130.5 Krakerud 117.1 119.8 Forshult 105.8 108.5 Skymnäs 92.6 94.9 Munkfors 82.4 82.6 Deje 64.0 63.9 Forshaga 54.5 54.8 Karlstad 45.5 48.0 Nivå vid beräknat högsta flöde RH00 [möh] De vattenståndsuppgifter som lämnas för dammar beror till stor del på hur bra beräkningsmodellen återger den tappning som går via utskoven. Nivåerna får därför anses som riktmärken för vilka effekter som kan uppstå vid ett 100-årsflöde. gyhuvylpqlqjvnduwru Det geografiska informationssystemet ARC/INFO utnyttjas för interpolering mellan tvärsektionerna inför presentation av resultatet på karta. Lantmäteriets rikstäckande digitala GSD-Höjddata (2) baseras på ett höjdvärde var 50:e meter i ett regelbundet rutnät. En geometrisk noggrannhet i höjd motsvarande ett medelfel på högst ± 2,5 m eftersträvas. Detta innebär att ett höjdvärde eller samtliga höjdvärden kan ligga för högt eller lågt på någon älvsträcka. Eftersom tvärsektionernas höjdprofil hämtas ur höjddatabanken och översvämningsskikten senare beräknas med hjälp av samma höjddatabank, kommer en del av dessa höjdfel att försvinna i kartpresentationen. Längs älven är inga invallningar och vägbankar inlagda i modellen. Sådana återfinns inte i den digitala GSD-Höjddata och därmed inte heller på översvämningskartan. Det innebär att översvämningszonerna på kartan kommer att sträcka sig över eventuella vägbankar, som i verkligheten kanske hindrar överströmning. De översiktliga översvämningszonerna grundar sig på vattenståndet i vattendragets huvudfåra. Eventuella översvämningar i biflödena orsakade av höga flöden i dessa finns inte med i simuleringarna. 'LVNXVVLRQRFKIHONlOORU +\GUDXOLVNDEHUlNQLQJDU Vid de simuleringar som genomförts har antagits att alla dammar och alla större broar står kvar vid de beräknade flödena. Mycket höga flöden kan dock orsaka att vägbankar eller broar rasar ihop. De simuleringar som är gjorda bygger även på att vattnet är rent. I verkligheten följer buskar, träd och jord med i vattnet vid de högsta flödena, vilket kan 9

ge extra dämningar. Älvfåran påverkas även av erosion och det kan förändra förutsättningarna för vattnets flöde genom älvfåran. I denna version av beräkningarna har inga brokonstruktioner lagts in. Däremot har hänsyn tagits till ändrad sektionsform vid brolägena. Detta medför att vattenstånden vid broarna troligen underskattats och att eventuell dämning uppströms broarna ej är redovisad. Modellen är kalibrerad för 1995 års flöde som för de övre delarna av Klarälven är i storleksordningen av ett 100-årsflödet. För området nedströms Forshaga är vattenståndet i Vänern mycket viktigt, speciellt för Karlstad. De simuleringar som är gjorda bygger på att vattnet är rent. I verkligheten följer buskar, träd och jord med i vattnet vid de högsta flödena, vilket kan ge extra dämningar. Älvfåran kan även påverkas av erosion och det kan förändra förutsättningarna för vattnets flöde genom älvfåran. gyhuvylpqlqjvnduwru Lantmäteriets GSD-höjddata är i höjdsystem RH70, vilket ligger ca 0,2-0,3 m högre än RH00 för den aktuella älvsträckan. De beräknade vattenståndsvärdena är redovisade i höjdsystem RH00 för älvsträckan. Vid framtagande av översvämningszonerna överlagras de beräknade vattenstånden (RH00) på höjddatabasen (RH70), för Klarälven betyder detta att de redovisade översvämningszonerna är något för små. Skillnaden bedöms dock ha ringa effekt med tanke på övriga begränsningar i arbetet. Samtliga kartskikt levereras i RH70. 10

5HIHUHQVHU (1) Statens Vattenfallsverk, Svenska Kraftverksföreningen, Sveriges Meteorologiska och hydrologiska institut, 1990. Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar. Slutrapport från Flödeskommittén. (2) Lantmäteriet, Sveriges Geologiska Undersökning, SMHI och Sjöfartsverket. Kartplan 2001. (3) BOSS International, 1995. BOSS DAMBRK User s Manual. 11

Bilaga 1. %HVNULYQLQJDYGHNDUWVNLNWVRPOHYHUHUDVLGLJLWDOWIRUPDW Översvämningszonerna levereras som kartskikt i ARC/INFO-, ArcView- och MapInfoformat. Kartskikten finns på CD-romskiva i koordinatsystem RT90. För att kunna använda GIS -filerna behöver man ha tillgång ARC/INFO, ArcView eller MapInfo. På CD-romskivan finns ingen bakgrundsinformation. Avsikten är att användaren själv skall lägga in lämplig digital karta (t.ex. topografisk karta i skala 1:50 000). Till Arc/Info levereras 3 skikt och till programvarorna ArcView och MapInfo levereras 5 skikt. Filerna Temaskikt redovisar endast översvämningszonerna för respektive flöde. Filerna Översvämningsskikt redovisar översvämningszonerna för respektive flöde med bibehållen GIS-funktionalitet och måste kodsättas.,$5&,1)2irupdw ARC/INFO-exportfiler (compression none) består av följande filer: Skikt )LOQDPQ RG,QQHKnOO Översvämningsskikt för 100 årsflöde r100.e00 med bibehållen GIS-funktionalitet Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar) med bibehållen GISfunktionalitet rdim.e00 Tvärsektioner med beräknade vattenstånd för respektive flöde tsektion.e00 PAT-tabellen innehåller kolumn (item) GRID-CODE, som anger vad som är översvämningszon. GRID-CODE= 1: översvämningszonen GRID-CODE = 0: ej översvämmat område AAT-tabellen i tsektion.aat innehåller kolumnerna: avst, w100 och wdim, där avst: ett avstånd i meter längs vattendraget från karteringens utgångspunkt, där startvärdet i regel är satt till 10 000 w100: vattenståndet i tvärsektionen för 100 års flödet wdim: vattenståndet i tvärsektionen för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinje för riskklass I-dammar.

,$UF9LHZIRUPDW 6NLNW Temaskikt med översvämmad yta vid 100 årsflöde, endast det översvämmade området Temaskikt med översvämmad yta för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar), endast det översvämmade området Översvämningsskikt för 100 årsflöde med bibehållen GIS-funktionalitet. Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar) med bibehållen GISfunktionalitet. Tvärsektioner med beräknade vattenstånd för respektive flöde )LOQDPQVDPW RG,QQHKnOO tema-100.shp, tema-100.shx, tema- 100.dbf tema-dim.shp, tema-dim.shx, temadim.dbf r100.shp r100.shx r100.dbf rdim.shp rdim.shx rdim.dbf I attributdata finns kolumnen GRID-CODE, som anger vad som är översvämningszon. GRID-CODE= 1: översvämningszonen GRID-CODE = 0: ej översvämmat område tsekt.shp, tsekt.shx, tsekt.dbf I attributdata finns kolumnerna: avst, w100 och wdim, där avst: ett avstånd i meter längs vattendraget från karteringens utgångspunkt, där startvärdet i regel är satt till 10 000 w100: vattenståndet i tvärsektionen för 100 års flödet wdim:,0ds,qirirupdw vattenståndet i tvärsektionen för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinje för riskklass I-dammar. 6NLNW Temaskikt med översvämmad yta vid 100 årsflöde, endast det översvämmade området. Temaskikt med översvämmad yta för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar), endast det översvämmade området Översvämningsskikt för 100 årsflöde, med bibehållen GIS-funktionalitet. Översvämningsskikt för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (klass 1 dammar), med bibehållen GISfunktionalitet. )LOQDPQVDPW RG,QQHKnOO tema-100.mid, tema-100.mif tema-dim.mid, tema-dim.mif r100_poly.mid r100_poly.mif r100_line.mid r100_line.mif rdim_poly.mid rdim_poly.mif rdim_line.mid rdim_line.mif I attributdata finns kolumnen GRID-CODE, som anger vad som är översvämningszon. GRID-CODE= 1: översvämningszonen GRID-CODE = 0: ej översvämmat område

Tvärsektioner med beräknade vattenstånd för respektive flöde. tsekt_l.mid, tsekt_l.mif I attributdata finns kolumnerna: avst, w100 och wdim, där avst: ett avstånd i meter längs vattendraget från karteringens utgångspunkt, där startvärdet i regel är satt till 10 000 w100: vattenståndet i tvärsektionen för 100 års flödet wdim: vattenståndet i tvärsektionen för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinje för riskklass I-dammar.

Blaga 2, Karta 1 Beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens rikt linjer för dammdimensionering (riskklass I dammar) 100 års flöde Skala 1 : 100 000 Underlagskarta: Röda Kartan, LMV Höljes

Blaga 2, Karta 2 Sysslebäck Beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens rikt linjer för dammdimensionering (riskklass I dammar) 100 års flöde Skala 1 : 100 000 Underlagskarta: Röda Kartan, LMV Likenäs

Blaga 2, Karta 3 Beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens rikt linjer för dammdimensionering (riskklass I dammar) 100 års flöde Skala 1 : 100 000 Underlagskarta: Röda Kartan, LMV Ambjörby Stöllet

Blaga 2, Karta 4 Beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens rikt linjer för dammdimensionering (riskklass I dammar) 100 års flöde Skala 1 : 100 000 Underlagskarta: Röda Kartan, LMV Ekshärad

Blaga 2, Karta 5 Bergsäng Beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens rikt linjer för dammdimensionering (riskklass I dammar) 100 års flöde Skala 1 : 100 000 Underlagskarta: Röda Kartan, LMV Geijersholm Edebäck Udde holm Hagfors Råda

Bilaga 2, Karta 6 Beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens rikt linjer för dammdimensionering (riskklass I dammar) 100 års flöde Mjönäs Skala 1 : 100 000 Underlagskarta: Röda Kartan, LMV Munkfors

Blaga 2, Karta 7 Beräknat högsta flöde enligt Flödeskommittens rikt linjer för dammdimensionering (riskklass I dammar) 100 års flöde Skala 1 : 100 000 Underlagskarta: Röda Kartan, LMV Deje Forshaga

Bilaga 2, Karta 8 Forshaga Beräknat högsta flöde enligt Vallargärdet Flödeskommittens rikt linjer för dammdimensionering (riskklass I dammar) 100 års flöde Skala 1 : 100 000 Underlagskarta: Röda Kartan, LMV Skåre Karlstad Alster