Kalkutfällningar på putsade fasader : lägesrapport 2, februari 1990 Carlsson, Thomas Published: 1990-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Carlsson, T. (1990). Kalkutfällningar på putsade fasader : lägesrapport 2, februari 1990. (Rapport TVBM (ntern 7000-rapport); Vol. 7025). Avd Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola. General rights Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal? Take down policy f you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. L UNDUN VERS TY PO Box117 22100L und +46462220000
LUNDS TEKNSKA HUGSKOLA AVDELNNGEN FUR BYGGNADSMATERAL C0DEN : LUTVDG/ (TVBM-7025) / 1-8/ ( t ggo ) KALKUTFALLNNGAR PA PUTSADE FASADER Lägesrapport 2, februari 1990 Thomas Carl sson ntern rapport TVBM-7025
TEKNSKA H'OGSKOLAN LUND Byggnodsmoteriol THOMAS CARLSSON KALKUTFiLLNNGAR PA PUTSADE FASADER Lägesrapport 2, Februari 99O Thomas Carlsson d Postodress Box l ls 221 OO LUND Gotuodress John Ericssons vüg LUND Telex 33533 LUNVER Telefox ^At 1a âa -rn Telefon 046-1074'.t5
1, KALKUTFALLNNG PA PUTSADE FASADER LAGESRAPPORT 2 Allmänt Denna 1ägesrapport behandl-ar de resultat som framkommit sedan lägesrapport 1 redovisades i februari 1989. flera fall kommer hänvisning att göras tilf lägesrapport 1,. Delar av den nomenklatur som tidigare används har ändrats i denna rapport. Det som tidigare benämndes förvattning, eftervattnlng resp. bevattning benämns nu som försugning, eftersugning resp. eftervattning. Eftersom jag har fått tillgång til1 en kuförmätare så har den gamla subjektiva bedömningsskalan (O-A) ersatts av ett objektivt mätvärde. Detta mätvärde kalfas L/C-varde. Det än med detta mätvärde möjligt att skilja mellan flall som beror på kalkutfällning och ku1örförändringar som beror på andra orsaker. En jämîöre1se meflan den gamla skalan och L/Cvärdet redovisas i tabell 1,. TABELL 1 gamla skafan 0 1, 2 )) 4 5 6 7 B L/ C-varde 2.r6 2.68 2.79 3.34 3.95 4.36 5.44 o. t 9.50 Fö rsök sut fö rande Fyra variabler har undersökts - Ol-ika underlag - Ol-ika fuktighet i underlaget
2 Oika Olika klimat flärgtyp Vid utvärderingen av dessa,,försök uppmärksammades kuförförändringar som inte beror på kalkutfälning. Detta flöranledde ytterligare ett flörsök där dessa förändringar s tuderades. Ofika underlag KC-färg målades på tre olika underlag, massiva tegelskivor, gammalt genomkarbonatiserat KC-bruk samt relativt flärskt KC-bruk. Underlagen gavs innan målnlngen olika fuktighet på nivåerna S "n = 0.20, 0.50 och 0. B0 genom försugning. Efter målning härdades proverna i RF = 95%. Olika fuktighet i underlaget, olika kfimat, olika färgtyp Relativt flärska underlag (2 veckor) av KC-bruk gavs olika fuktighet från torrt tifl Sk"p = 1.00 genom försugning. Proverna målades därefter med K-färg, KC-färg resp. C-1ärg och placerades i RF = 357", RF = 657" resp. RF = 95%. detta f örsök studerades al-1tså al-la tre variablerna samtj-digt. Ku1örförändring Torra prover av relativt färskt KC-bruk må.j-ades med K-färg och KC-färg. Proverna placerades därefter i RF = 357". Då flärgen fàtt härda i 2 dygn eftervattnades hälften av proverna. Resultat Olika underlag Kraftiga kalkutfällningar uppträdde på samtliga typer av underlag. Detta visar att den kal_ciumhydroxid som bildas i porvattnet härstammar i första hand från bindemedlet i färgen.
3 Olika fuktighet i underlaget, olika klimat, olika färgtyp Resultaten redovlsas i ligur 1,. Det är omöjligt att särskilja de tre variablerna fuktighet, klimat och färgtyp varför dessa kommenteras tillsammmans. Vid kfimatet RF = 95% 1äs mycket kraftiga kalkutfällningar på KC-färg och C-färg, se även bilaga 1,. De kraftigaste skadorna uppträder då fuktigheten i underlaget är Skap = 0.30-0.50. Nedgången vid högre fuktigheter beror på att det då uppkommer blankfläckar vilka inte kan mätas. Vid klimatet RF = 65% fäs relatlvt lindriga skador på KC-färg och C-färg vid Sk"p = 0.60-1.00. Lägre fuktighet i underlaget ger inga skador. Proverna som härdats i RF = 3r7" uppvisar inga skador. Detta vlsar att en yta som snabbt blir torr klarar sig f'rån kalkutflällning. Observera att K-färg ej är inritad i figuren. Orsaken är att denna flärgtyp inte har givit någon utflällning överhuvudtaget. Resuftaten pekar på att cementet i färgen är den beståndsdel som framkallar kalkutfäl-lningar. Vid hydratiseringsprocessen i cement, speciellt vitcement, frigörs en stor mängd kalciumhydroxid vilket ger en kraftig övermättnad i porvattnet redan efter några minuter. Det flinns alftså gott om kalciumhydroxid som kan reagera med luftens koldioxid och bilda kal-ciumkarbonat medan färgytan fortflarande är våt. Då kalkfärg härdar frigörs kalciumhydroxid betydligt långsammare och i mlndre mängd. Ytan hinner då torka tillräckligt mycket så att bildandet av kalciumkarbonat försvåras avsevärt, åtminstone synligt sådant. Vid långvarig vattenbej-astning torde dock även kalkfärg kunna uppvisa kalkutfä11ning.
4 Ku1örförändringar Prover som eftervattnats får en något mörkare kvarstående kulör enligt figur 2. Denna kulörf'örändring ar speciellt framträdande på prover med låg fuktighetsgrad 1 underlaget samt förvarats torrt. Det förekommer dock även i andra klimat men då i mindre omfattning. Denna skadetyp förekommer i lika grad oavsett färgtyp. Skil-lnaden i mätvärde för resp. provkropp kan tyckas liten men är i praktiken full-t synlig. Sammanf a!tni4g UnderJ-agets materiafsammansättning och karbonatiseringsgrad har ringa betydelse. Mängden utfällning ökar med ökande fuktighet i underl-aget. Vid höga fuktigheter uppstår dock lätt blankfläckar. Risken flör utfällning ökar markant med ökande luftfuktighet. Även en liten del cement i färgen ökar risken för utfäj-1ning markant. Kvarstående kulörförändring uppträder då provytan eftervattnas, speciellt på prover som förvarats i torrt klimat.
a a L/, 4,m lt.oo 3.ço O k Frcue t RFC q5% o 65% o 35% '^r o 3.oo 2.so & o 2.oo - O,oo O, ro O.zo O.io o.\o O,qo 0.6o O.1o O,Bo O.9o 1.o,, S kop
t t L/, 4, o A,oo Frsue 2 3.so K KCc ròee u te.vollr,^riv.r[ 3.oo EFTER "fie..votlnìvrx 2.so 2.oo o.oo o,ro 0.zo o.3o o,uto o.=o o.bo o.+o o.bo o.9o 4.oo Soop
arr: " -/ È \ r l-' /;\ 4 roi'.,r1í t t- _,-' i. t--'\.1 Lr.<c ii (-, { -\
\ t-:'(ti-,".. 1^'i'- \/^P' Qi'ir.,','- /_<\,. i.t\!-' \t'. t2\' -q;', o,'^ l1 Ê_F t -t L', (:,,i,a.^þ = (',11:,'-'.' Q F --'t --'".'. r. -t =