FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM

FÖRESKRIFTER FÖR PROVEN I REALÄMNENA I DIGITAL FORM 10.3.2017 Dessa föreskrifter kompletteras senare i fråga om hur det digitala provet genomförs i detalj. Föreskrifterna för proven i realämnena i digital form innehåller text ur lagen om anordnande av studentexamen och förordningen om studentexamen och nämndens allmänna föreskrifter. Paragraftecknen i texten hänvisar till lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) och förordningen om studentexamen (915/2005). Föreskrifterna för de digitala proven i realämnena träder i kraft i respektive realämne från och med det examenstillfälle då provet för första gången anordnas i digital form. 1

1 REALÄMNESPROVEN 1 1.1 Ämnen där prov arrangeras 1 1.2 Övergången till digitala prov 1 1.3 Proven fördelas över två provdagar 2 1.4 Anmälan till proven 2 2 PROVETS STRUKTUR 3 2.1 Uppgifterna 3 2.2 Antal uppgifter och maximiantal svar 3 2.3 Poäng för svaren 3 2.4 Poängavdrag 3 3 PROVTILLBEHÖR 4 3.1 Papper för utkast 4 3.2 Hjälpmedel 4 3.3.1 Fickräknare 4 3.3.2 Tabellböcker 4 4 BEDÖMNINGEN 5

1 REALÄMNESPROVEN Realämnesprov ordnas så som studentexamensnämnden bestämmer i religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap (F 915/2005, 2 ). Realämnesproven skall innehålla ämnesövergripande uppgifter (F 915/2005, 2 ). Syftet med ett prov i ett realämne är att klarlägga om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som ingår i grunderna för gymnasiets läroplan och uppnått tillräcklig mognad i sin behärskning av läroämnet enligt målen för gymnasiet. 1.1 Ämnen där prov arrangeras Vart och ett av följande ämnen får sitt eget prov: evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. Deltagande i studentexamen förutsätter att den som genomgår gymnasiets lärokurs innan han eller hon deltar i ett prov som hör till examen har läst de obligatoriska kurserna enligt den timfördelning som avses i 10 i gymnasielagen i det ämne som provet gäller. Den som genomgår gymnasiets lärokurs kan delta i ett prov i ett realämne i vilket obligatoriska kurser saknas, efter att ha studerat två gymnasiekurser i detta ämne. (L 672/2005, 4 ) 1.2 Övergången till digitala prov Proven i realämnena övergår från prov i pappersform till digital form enligt tidtabellen nedan. Från och med att ett prov för första gången har anordnats i digital form anordnas det inte längre i pappersform. hösten 2016 filosofi geografi våren 2017 psykologi samhällslära hösten 2017 evangelisk-luthersk religion ortodox religion livsåskådningskunskap historia hälsokunskap 1

våren 2018 biologi hösten 2018 fysik kemi 1.3 Proven fördelas över två provdagar Vid ett och samma examenstillfälle anordnas två provdagar i realämnena. Provdagarna placeras in i examensschemat med cirka en veckas mellanrum. Ordningsföljden mellan provdagarna kan variera. Proven i de enskilda ämnena fördelar sig över de två provdagarna på följande sätt: samma provdag psykologi filosofi historia fysik biologi samma provdag evangelisk-luthersk religion ortodox religion livsåskådningskunskap samhällslära kemi geografi hälsokunskap Under en och samma provdag är det möjligt att skriva prov i bara ett realämne. Vid en och samma examen blir det därmed möjligt att skriva högst två realämnesprov. Genom att sprida examen kan den studerande om den så önskar skriva prov i flera realämnen. 1.4 Anmälan till proven Till ett prov i ett realämne ska de studerande anmäla sig på förhand på samma sätt som till andra prov i examen. Samtidigt ska de studerande uppge om provet är ett obligatoriskt eller ett extra prov. Anmälan är bindande. Det går alltså inte i efterhand att ändra ett obligatoriskt prov till ett extra prov, och vice versa. Det ämne man valt att skriva går det heller inte att avvika från under själva provet. Anmälan till provet i evangelisk-luthersk religion, ortodox religion eller livsåskådningskunskap är inte bunden till eventuellt medlemskap i religiöst samfund. 2

2 PROVETS STRUKTUR 2.1 Uppgifterna Provuppgifterna i studentexamen utarbetas i varje enskilt läroämne enligt lärokurserna för de kurser som med stöd av 10 1 mom. i gymnasielagen anges som obligatoriska kurser enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen och som kurser i form av fördjupade studier (F 915/2005, 1 ). Uppgifterna baserar sig på de gällande grunderna för gymnasiets läroplan. Provet i ett realämne byggs upp av delar av varierande uppgiftstyp och svårighetsgrad. En del kan bestå av flera uppgifter. En del av uppgifterna kan vara obligatoriska. Uppgifterna kan ha bifogat material, exempelvis texter, bilder, statistik, kartor, animationer, videofilmer eller ljudinspelningar. 2.2 Antal uppgifter och maximiantal svar Antalet uppgifter i varje realämnesprov är beroende dels av antalet obligatoriska kurser och fördjupade kurser definierade på riksnivå i ett ämne, dels av läroämnets art och uppgifternas art. Antalet uppgifter och maximiantalet svar är följande: antal uppgifter maximiantal svar evangelisk-luthersk religion 9 5 ortodox religion 9 5 livsåskådningskunskap 9 5 filosofi 9 5 psykologi 9 5 historia 9 5 samhällslära 9 5 geografi 9 5 hälsokunskap 9 5 fysik 11 7 kemi 11 7 biologi 11 7 Det maximala antalet svar i varje prov definieras även separat för varje del. 2.3 Poäng för svaren Det maximala antalet poäng för en uppgift kan variera mellan 15 och 30 poäng, beroende på uppgiftens omfattning och uppgiftens form. Det maximala antalet poäng för ett prov är 120 poäng. För att nå detta poängtal måste examinanden även besvara de uppgifter som har ett högt maximalt poängtal. 2.4 Poängavdrag Om en examinand lämnar ett antal svar till bedömning som överskrider maximiantalet svar för delen, anses det totala poängtalet för delen i fråga bestå av den tillåtna mängd svar vars sammanlagda poängtal är minst. Om det antal svar för hela provet som examinanden lämnar fortfarande efter detta 3

överskrider det tillåtna maximiantalet svar för provet anses provet bestå av de 7 (fysik, kemi, biologi) eller 5 (övriga realämnen) svar vars sammanlagda poängtal är minst. Läraren ska preliminärt bedöma alla svar och anteckna poängtalet för dem i examenstjänsten. Nämnden väljer ut de uppgifter som bildar själva provet. 3 PROVTILLBEHÖR Den utrustning som behövs för genomförandet av det digitala provet finns definierad i de allmänna föreskrifterna och anvisningarna utfärdade av studentexamensnämnden (1.4.4 Utrustning som behövs i elektroniska prov). 3.1 Papper för utkast Examinanden får använda provpapper för att göra utkast till provsvar. Provpappren ska vara försedda med skolans namn, antingen tryckt eller stämplat. Alla provpapper som examinanden har använt i det digitala provet tolkas som utkast. 3.2 Hjälpmedel I proven i fysik, kemi och geografi är det tillåtet att använda fickräknare och tabellböcker ända till och med provet hösten 2020, men bara sådana som motsvarar nämndens föreskrifter. I de andra proven är det förbjudet att använda dessa hjälpmedel. De tabellböcker och fickräknare som de studerande kommer att använda i ett prov ska de senast dagen före provet lämna in till granskning, till rektor eller till någon lärare som rektor har utsett att göra granskningen. När provet börjar ska examinanderna få tillbaka sina granskade räknare och tabellböcker. Till provet får examinanderna inte ha med sig några andra hjälpmedel än sådana som är godkända av studentexamensnämnden. Mobiltelefoner och andra medier för kommunikation är det förbjudet att ha med sig till provet. 3.3.1 Fickräknare Det är tillåtet att använda en eller flera fickräknare i proven i fysik, kemi och geografi ända till och med provet hösten 2020. Alla funktionsräknare, grafräknare och symbolräknare är tillåtna. Examinanderna måste tömma minnet före provet och i förekommande fall måste de vid en kontroll kunna förklara hur de har tömt minnet. I oklara fall ska en fickräknare inte godkännas. Vid provet får examinanderna inte ha med sig bruksanvisning, extra minnen eller medier för informationsöverföring. Under provet får de inte låna fickräknare av varandra. Skolan får däremot låna ut en fickräknare om en examinands fickräknare slutar fungera. 3.3.2 Tabellböcker I proven i fysik, kemi och geografi är följande tabellböcker tillåtna ända till och med provet hösten 2020: 4

- MAOL-taulukot, Otava, och motsvarande svenska version - Ranta Tiilikainen: Lukion taulukot, WSOY Det är tillåtet att använda båda tabellböckerna samtidigt i proven. Om någon önskar använda andra tabeller än dessa måste tillstånd sökas hos nämnden. Ett tillstånd får inte vara äldre än fem år. I tabellerna får det inte finnas några andra anteckningar än de som gäller ägaren. Konstaterade tryckfel får rättas, men tabellerna får inte förses med några skrivna eller duplicerade upplysningar. Understrykningar får inte heller göras. Detta gäller även upplysningar som ingår i andra tillåtna tabeller. 4 BEDÖMNINGEN Provprestationerna granskas och bedöms preliminärt av läraren i ämnet i den läroanstalt som ger gymnasieutbildningen och slutligt av studentexamensnämnden. (L 672/2005, 8 ). Vid bedömningen ska läraren fästa särskilt avseende vid följande aspekter. Tecken på mognad är exempelvis: - Sättet att behandla frågorna visar att examinanden har kunskaper och färdigheter som den behärskar på ett självständigt sätt och även har förmåga att tillämpa. - Svaret visar en mångsidig och utvecklad förmåga att hantera kunskap. - Svaret innehåller tillräckligt med fakta som är väsentliga med hänsyn till uppgiften. - Svaret är som helhet väldisponerat och logiskt med avseende på innehållet. - Orsak och verkan redovisas sakligt ur olika synvinklar. - De påståenden som framförs är väl underbyggda. - De material som anknyter till uppgifterna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. - Givna fakta är insatta i ett större sammanhang. - I synnerhet i uppgifter som går ut på resonemang hålls fakta, motiverade ståndpunkter och åsikter isär från varandra. - Givna redskap har använts på ett ändamålsenligt sätt. I uppgifter som förutsätter matematisk behandling ska storhetsekvationer och formler vara motiverade på ett sätt som visar att examinanden har tolkat situationen rätt och att examinanden har tillämpat en adekvat princip eller lag på lösningen av uppgifterna. Prestationens värde minskar exempelvis av: - Det finns klara sakfel i prestationen. - Tankarna har uttryckts oklart eller inexakt. - De fakta som redovisas visar att examinanden har missförstått uppgiften, eller de är på något annat sätt oväsentliga med avseende på uppgiften; ett långt svar och riklig detaljinformation innebär inga förtjänster i sig. - Svaret bygger på personliga åsikter och inte på fakta. - Prestationen upprepar samma saker. Utöver de allmänna bedömningsprinciperna ska vikt fästas vid ett framställningssätt som är anpassat till respektive realämnes art och vid ett exakt språkbruk. 5

STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 2017 6