JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ EKONOMPROGRAM

JÄMFÖRELSER MELLAN STUDERANDE I OLIKA ANTAGNINGSGRUPPER SOM HAR REGISTRERATS PÅ EKONOMPROGRAM Kent Löfgren Birgitta Törnkvist Pm nr 198, 2004 ISSN 1100-696X ISRN UM-PED-PM--198--SE

Innehållsförteckning INLEDNING...1 Studieprestation... 2 Antagningsgrupperna i tidigare studier... 2 SYFTE...4 METOD OCH MATERIAL...4 Urvalskriterier... 5 Socialgrupper... 6 RESULTAT...7 Födelseår och könsfördelning... 7 Antagning och registrering... 7 Sociala grupper... 8 Etnisk och kulturell bakgrund... 9 Gymnasiebakgrund... 10 Grundskolebetyg, gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat... 14 Studieprestation... 15 Överlevnadsanalys... 19 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION...21 Grundläggande data... 21 Antagningsgrupperna... 22 Studieprestation... 22 Kvinnliga och manliga studenter... 22 Sociala grupper... 23 Antagningsgrupperna... 23 Överlevnadsanalysen... 23 REFERENSER...24 BILAGA 1...25

Abstract This study was about students and their study achievements. Data from available records for students admitted to the study programme of business administration was used. The students (N19393) were born in the period 1972 1984, living in Sweden and registered on the study programme sometime between 1993 and 2000. The students were divided into three groups on the basis of the grounds on which the students had been admitted. The first group had been admitted on the basis of their credits from uppersecondary school, the second on the basis of their SweSAT-scores and the third group on the basis of their SweSAT-scores with additional credit for work experience. Study achievement was defined as the number of credits the students managed to attain each semester. The purpose of the study was to see if there were any differences in academic achievement between the three groups. Attention was also given to social background and sex. The results showed that approximately 50% of the students were women. The proportion of students from Social Group 1 was highest among those who had been admitted on the basis of their SweSAT-scores. The most common upper-secondary school programme, for the students who had completed upper-secondary school 1997 or later, was the Programme for Social Science (Samhällsvetenskaplig utbildning). About one fifth of the students who had completed upper secondary school 1997-1999 had taken supplementary secondary-education-level courses after they had left upper-secondary school. The study showed that the female students attained more course points per semester than the male students. There were also differences, in terms of the number of credits attained per term, between the students from the three groups and between students with different social backgrounds. However, these differences were not as extensive as the differences between male and female study achievements. Nyckelord Antagning, antagningsgrupp, ekonomutbildning, högskola, konkurrenskomplettering, poängproduktion, socialgrupp, studieprestation, VALUTA, överlevnadsanalys. Finansiering Detta arbete har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond (RJ), www.rj.se.

Inledning Till vissa utbildning räcker som bekant inte antalet nybörjarplatser för att bereda samtliga behöriga sökande tillträde, vilket betyder att högskolorna måste rangordna de sökande. Denna numerus clausus innebär som oftast att urvalet sker utifrån de sökandes betyg, deras resultat på högskoleprovet eller utifrån deras resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet vilket i sin tur innebär att studenterna kommer att tillhöra någon av dessa antagningsgrupper. Denna rapport fokuserar dessa tre antagningsgrupper. Studien inriktar sig på studenter som studerar på landets ekonomutbildningar och undersökningsgruppen består av samtliga svenskar födda 1972-1984 som registrerats på ett ekonomprogram höstterminen 1993 vårterminen 2000. Ekonomutbildningen är intressant att studera av ett flertal anledningar. För det första är det en populär utbildning med ett relativt högt och över tid oförändrat söktryck, vilket framgår av statistiken från Verket för Högskoleservice, VHS (tabell 1). För det andra är det en vanligt förekommande utbildning vid ett flertal av landets högskolor. Tabell 1. Antalet utbildningsplatser, sökanden och antagna till ekonomprogram med central antagning höstterminen 1994 vårterminen 2000. Läsår Tillgängliga utbild- Behöriga förstahandssökande Andel sökande per plats Antagna i betygsurvalet Antagna i provurvalet Övriga antagna Totala antalet antagna nings- platser (a) (b) (b/a) 1994/95 4825 13086 2,71 3591 2272 118 5981 1995/96 4421 12378 2,80 3421 2133 153 5707 Vt. 1997 852 4264 5,00 622 400 7 1029 1997/98 5634 20657 3,67 4164 2710 297 7171 1998/99 4600 16117 3,50 3642 2366 240 6248 1999/00 4950 16274 3,29 4066 2646 156 6868 Not. Dessa tabelldata gäller för högskolor med central antagning, det vill säga antagning via VHS. Källa: Verket för högskoleservice, "Antagningen. Sökande, antagna och antagningspoäng." (VHS' skriftserie), för perioden ht. 1993 vt. 2000. Tabell 1 visar att det funnits en platsbrist på ekonomiutbildningarna under den aktuella tidsperioden. 1 Tabellen visar också att institutionerna antar fler studenter än det finns platser, vilket torde bero på att de vet att en andel av studenterna inte kommer att påbörja studierna och att inte alla kommer att avsluta studierna. Institutionerna antar för många i syfte att trygga den 1 Tabell 1 baseras inte på den databas som rapporten bygger på, utan VHS skriftserie Antagningen, för läsåren 1993/94-1999/00, men den beskriver den aktuella tidsperioden 1993-2000. (Skriftserien saknar dock data för läsåret 1993/1994 samt höstterminen 1996.) 1

egna ekonomin studenternas prestationer styr omfattningen på de resurser som statsmakten tilldelar lärosätena (Högskoleverket, 1997, Löfgren, in press). 2 Detta innebär att olika studerandegruppers poängproduktion blir intressanta att studera, och en sådan analys kommer också att genomföras i denna rapport. Studieprestation Studenters studieprestationer är en utmaning att mäta och utvärdera, eftersom begreppet är mångfacetterat. Andersson och Grysell (2002) har visat att vad som räknas som studieframgång beror på vilket perspektiv man väljer som utgångspunkt vid en analys och det är därför viktigt att tydligt definiera begreppet i en undersökning av föreliggande slag. I denna rapport bygger definitionen på studenternas studieprestationer på deras poängproduktion. En sådan definition är inte ovanlig, och fördelen med den är att den möjliggör en relativt enkel kartläggning av studenternas prestationer. Denna kartläggning av poängproduktion är en del av granskningen av den högre utbildningen i vårt land och syftar till att skapa ett underlag för analys och beslut. Studier av detta slag, som fokuserar poängproduktionen, är också värda att genomföra av det skälet att högskolorna, sedan 1993, får betalt per poängprestation (Högskoleverket, 1997). Studieprestationen i denna rapport bedöms under en tidsrymd av sju läsår på ekonomutbildningar vid landets högskolor. Rapportens resultat kommer att visa hur många poäng som studenterna har lyckats avlägga och andelen studenter som avlägger ett visst antal poäng under de första fyra läsåren. Antagningsgrupperna i tidigare studier De studier som tidigare har genomförts, som handlar om studenter från antagningsgrupperna betygsurval, provurval och som hade noll (0) poäng registrerade och deras poängproduktion, är Henriksson och Wolming (1998), Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) och Svensson, Gustafsson och Reuterberg (2001). Henriksson och Wolming (1998) jämförde studerande från fyra ämnesområden: Ekonomi, medicin, socialt arbete och ingenjörsutbildning (n 840). De visar att studenter som antagits i antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet avlägger färre 2 Högskoleenheternas ekonomi beror på hur många poäng studenterna producerar. Av tabell 1 ovan framgår att de antagna alltid är fler än antalet tillgängliga utbildningsplatser. Troligtvis gör institutionerna detta överintag i syfte att motverka de negativa effekterna av att man erfarenhetsmässigt antar att inte alla antagna påbörjar studierna samt att en andel studenter avbryter sina studier i förtid. Detta överintag garanterar att tillräckligt många studenter fullföljer utbildningen och att institutionerna kan registrera så många poäng som möjligt i de administrativa systemen. 2

antal poäng per termin jämfört med de studenterna i de två andra antagningsgrupperna. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) har undersökt studenter på ekonomlinjen i Umeå, Lund och Karlstad (n 395) och kartlagt studieprestationerna under 6 terminer i följd. Resultaten visar att en förhållandevis hög andel män har antagits i provurvalet, medan kvinnorna antas i betygsurvalet i större utsträckning än männen. Resultaten visar också att kvinnorna avlägger flest poäng under undersökningsperioden. Kvinnliga studenter fullföljer också utbildningen i större omfattning än vad deras manliga studiekamrater gör. Resultaten visar att betygsantagna ekonomstudenter presterar fler poäng än dem som antagits på grundval av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Svensson, Gustafsson och Reuterberg (2001) har analyserat sambanden mellan betyg, högskoleprovsresultat och studieprestation på Civilingenjörs-, jurist- och grundskollärarutbildningarna. För alla tre utbildningar gällde att varken betyg eller högskoleprovsresultat hade någon betydelse för benägenhet att fullfölja studierna. Det vill säga, andelen studenter som fullföljde utbildningen var lika stor oavsett vilken antagningsgrupp studenterna tillhörde. Denna rapport är en del av ett större forskningsprogram (VALUTAprojektet) och inom ramen för detta program har två rapporter författats som beskriver och analyserar studenter som antagits i betygsurval, provurval och provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Det är Svensson (2004) och Löfgren & Törnkvist (in press). Svensson analyserar ingenjörsstudenter medan Löfgren och Törnkvist undersöker studenter på Socionomprogrammet. Bägge dessa ämnen har av tradition en sned könsfördelning. En majoritet av ingenjörsstudenterna är män och det omvända förhållandet råder på Socionomprogrammet. Ekonomutbildningen däremot, har en jämn könsfördelning (Andersson, Lexelius & Ramstedt, 1998) och därför utgör denna studie ett komplement till de två tidigare VALUTA-rapporterna av Svensson (2004) och Löfgren och Törnkvist (in press). Sammanfattningsvis visar Henriksson och Wolming (1998) att studenter som antagits i betygsurvalet och i provurvalet avlägger fler poäng per termin jämfört med dem som antagits i antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) visar liknande resultat. Deras undersökning visar att vid en av de tre undersökta högskolorna avlägger de betygsantagna studenterna fler poäng jämfört med studenter i de bägge andra antagningsgrupperna. Vid de två andra högskolorna avlägger de betygsantagna studenterna lika många poäng som de provantagna men fler poäng än dem som antagits på basis av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Andersson, Lexelius och Ramstedt (1998) visar också att det är vanligare att manliga studenter än kvinnliga studenter antas i provurvalet. Det är samtidigt vanligare att kvinnliga studenter antas i betygsurvalet. Författarna visar ock- 3

så att de kvinnliga studenterna avlägger fler poäng per termin än de manliga studenterna. Tidigare utvärderingar har saknat data om konkurrenskomplettering. Föreliggande rapport kommer därför att lämna ett bidrag till förståelsen av effekter av konkurrenskomplettering, eftersom det tack vare nya data blivit möjligt att analysera betyg före och efter komplettering. (Se avsnittet Metod, och material.) Syfte Syftet med rapporten är att beskriva och analysera ekonomstudenter med avseende på a) det som karaktäriserar studenterna i de tre antagningsgrupperna: betygsantagna, antagna i provurvalet och antagna i provurvalet med poäng för arbetslivserfarenhet. Vad karaktäriserar studenterna i de tre grupperna, med avseende på könsfördelning och socialgruppsfördelning samt individernas gymnasiebakgrund? b) de studerandes poängproduktion. Vilka eventuella skillnader finns i poängproduktion mellan studenterna från de tre antagningsgrupperna? Betydelsen av kön och social bakgrund, för prestation, kommer också att studeras. Skiljer sig poängproduktionen för kvinnor och män? Producerar studenter från olika sociala grupper olika många poäng? Metod och material Rapporten handlar om de studenter som registrerats vid ekonomutbildningar (se tabell 26 i bilaga 1) på någon av de högskolor som har antagning via Verket för högskoleservice, VHS. Databasen bygger på VHS-data samt data från Skolverket och Högskoleverket. Undersökningen begränsas till perioden läsåret 1993/1994 till och med läsåret 1999/2000. Rapporten är en del av forskningsprogrammet VALUTA (Validering av den högre utbildningens antagningssystem). VALUTA fokuserar på olika aspekter av antagningssystemet i Sverige och programmets databas innehåller uppgifter om samtliga födda 1972-1984, beträffande ansökningar och registreringar vid svenska högskolor samt poängproduktion på utbildningsprogram vid dessa högskolor. 3 Rapporten är resultatet av arbetet inom ett av de delprojekt som genomförts inom ramen för VALUTA-programmet. 3 VALUTA-projektet beskrivs på dessa två hemsidor: http://www.umu.se/edmeas/- forskning/valuta och http://www.ped.gu.se/projekt/valuta. 4

Urvalskriterier De som ingår i denna undersökning uppfyller följande urvalskriterier: * Födda 1972-1984. (VALUTA-databasens åldersgrupp.) * Registrerade på en ekonomutbildning (se nedan) med central antagning. Dessa registreringar har skett höstterminen 1993 vårterminen 2000. * Antagna till ovanstående utbildning i någon av antagningsgrupperna: betygsurval (Bet.), provurval (HP), eller provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet (HA). Datauttaget från VHS' databas (bakgrundsvariabler, antagningsdata, uppgifter om registrering och poängproduktion) skedde systematiskt utifrån ett antal urvalskriterier och byggde på information från VHS antagningstabeller och -koder. Koderna användes för att välja ut de studenter som skulle ingå i undersökningen. För att en individ skulle anses tillhöra undersökningsgruppen krävdes att han eller hon hade antagits till ett nationellt utbildningsprogram vid en högskola/ett universitet och att detta program hade "ekonom" i förklaringstexten i VHS' antagningstabell/-kod. Se tabell 26 i bilaga 1 för en lista med aktuella ekonomutbildningar. En databas skapades som innehöll bakgrundsvariabler från FoB 1985 och 1990, exempelvis socialgrupp, samt avslutningsår från grundskolan, grundskolebetyg, uppgift om gymnasielinje/-program, avgångsår från gymnasium, gymnasiebetyg samt uppgifter om antagning och registrering vid högskola (tidpunkt för första antagning och/eller registrering, anmälningskod och kurskod med förklaringstext, antagningsgrupp, uppgiftslämnande högskola, institutions- och fakultetstillhörighet, uppgift om hel-, halv- eller kvartsfart, poängomfattning på utbildningen) samt poängproduktion på såväl ekonomutbildningen som annan högskoleutbildning (poängproduktion på lokala program och nationella program). Sammanfattningsvis innehöll den färdiga databasen uppgifter om alla antagningar och registreringar på ekonomprogram samt poängproduktion på dessa utbildningar. Vår databas gav oss möjlighet att, för varje läsår, se vilken nationellt, respektive lokalt program individen i huvudsak varit registrerad vid och eventuellt avlagt poäng på. Om individen var registrerad på fristående kurser fanns uppgift om detta och likaså hur många poäng individen avklarat på denna kurs. 5

Socialgrupper Den indelning av studenterna i tre sociala grupper som används i rapporten baseras på SCBs socioekonomiska indelning, SEI. Uppgifterna om studenternas SEI-koder är hämtade från Folk- och Bostadsräkningen (FoB) 1985 och 1990. Studenternas socialgruppstillhörighet bestäms av boföräldrarnas socialgruppskoder. Med boföräldrar avses de föräldrar som individen bodde hos vid 16 års ålder. I de fall då ett hushåll består av föräldrar med olika socialgruppskoder, är det högsta koden som är utslagsgivande. Om det endast finns en förälder i hushållet eller om endast en av föräldrarna har kod avgörs koden för hushållet av denna förälder. Kodningen har skett på följande vis: socialgruppskod 1: högre tjänstemän, kod 2: övriga tjänstemän och företagare, och kod 3: arbetare (Svensson, 1999, 2000). 6

Resultat Födelseår och könsfördelning Den första resultattabellen visar födelseår i medeltal, könsfördelning samt fördelning på de tre antagningsgrupperna. Tabell 2. Undersökningsgruppen fördelat på antagningsgrupp, födelseår och kön. Antagningsgrupp Fördelning Födelseår Könsfördelning (%) f % M Man Kvinna Bet 13 100 67,6 1975,8 40,3 59,7 HP 5 942 30,6 1975,4 69,8 30,3 HA 351 1,8 1972,8 58,4 41,6 Totalt 19 393 100,0 1975,6 49,7 50,3 Not. Bet = antagen på grundval av gymnasiebetyg, HP = antagen på grundval av resultatet på högskoleprovet, HA = antagen på grundval av resultat på högskoleprovet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Antagna i gruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet är äldre, jämfört med studenterna i de två övriga grupperna föga förvånande. Tabell 2 visar också att det är färre män i gruppen som antagits i betygsurvalet (cirka 40 procent). Detta kan förklaras av att kvinnor i genomsnitt har högre gymnasiebetyg än män och därför är i majoritet i denna antagningsgrupp. Antagning och registrering Tabell 3. redovisar hur studenterna i undersökningen har antagits till och registrerats på ekonomprogrammen. Tabell 3 Registreringsår och antagningsgrupp. Registreringsår Bet HP HA Totalt N 1993/94 76,0 23,9 0,1 100 1538 1994/95 72,1 27,9 0,1 100 2451 1995/96 68,6 31,3 0,1 100 2518 1996/97 67,4 31,5 1,0 100 2784 1997/98 66,9 31,3 1,7 100 3098 1998/99 63,8 32,8 3,4 100 3385 1999/00 64,4 31,6 4,0 100 3619 Totalt 67,6 30,6 1,8 100 19393 Tabell 3 visar att andelen betygsantagna studenter minskar under undersökningsperioden. Detta torde bero på undersökningsgruppens sammansättning, där andelen yngre är som störst i början av perioden. Då det är bland de yngre som en större andel antas med hjälp av betygen kommer också andelen betygsantagna att vara som störst i början av perioden. 7

Av de 19393 studenterna är 84,3 procent höstregistrerade de har påbörjat utbildningen på höstterminen medan resterande andel är vårregistrerade (ej i tabell). Sociala grupper Tabell 4 visar fördelningen av studenterna i de tre socialgrupperna. Tabell 4. Socialgruppsfördelning och antagningsgrupp. Bet HP HA Totalt % % % % N Socialgrupp 1 37,2 42,6 27,4 38,6 7494 Socialgrupp 2 47,2 45,5 55,8 46,8 9079 Socialgrupp 3 13,1 10,6 16,0 12,4 2404 Uppgift saknas 2,5 1,4 0,9 2,1 416 Totalt 100 100 100 100 19393 Not. Socialgrupp baseras på SEI-koden från FoB 1985 och 1990 (Svensson, 1999 & 2002). Individens socialgruppstillhörighet baseras på föräldrarnas grupptillhörighet (se ovanstående avsnitt Metod och material). Socialgruppstillhörighet kodas på följande vis: 1 högre tjänstemän, 2 övriga tjänstemän och företagare och 3 arbetare. Andelen studenter som tillhör socialgrupp 1 är störst i gruppen som antagits i provurvalet (cirka 43 procent), enligt tabell 4. Tabellen visar också att andelen studenter som tillhör socialgrupp 2 och 3 är som högst (cirka 56 och 16 procent) i gruppen som antagits i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Tabell 5. Registreringsår och socialgruppsfördelning. Registreringsår Individens socialgrupp Totalt 1 2 3 Uppgift saknas % N 1993/94 44,9 43,3 10,7 1,1 100 1538 1994/95 41,2 46,3 10,7 1,8 100 2451 1995/96 39,4 48,4 11,1 1,2 100 2518 1996/97 38,4 47,4 12,6 1,7 100 2784 1997/98 36,4 48,8 12,4 2,3 100 3098 1998/99 38,2 45,7 13,8 2,2 100 3385 1999/00 36,3 46,5 13,7 3,6 100 3619 Totalt 38,6 46,8 12,4 2,1 100 19393 Av tabell 5 framgår att andelen studenter från socialgrupp 1 har sjunkit från cirka 45 procent registreringsåret 93/94 till cirka 36 procent registreringsåret 99/00. Andelen studenter från socialgrupp 2 har ökat (från cirka 43 procent till cirka 46 procent) och andelen från socialgrupp 3 har ökat (från cirka 11 procent till cirka 14 procent) under samma period. Dessa trender kan återigen förklaras av undersökningsgruppens sammansättning andelen yngre är som störst i början av perioden i VALUTA-databasen. 8

Tabell 6. Socialgruppsfördelning i antagningsgrupper, fördelat på registreringsår. Registreringsår Antagningsgrupp Bet HP Socialgrupp Socialgrupp 1 2 3 Uppgift Totalt 1 2 3 Uppgift Totalt saknas saknas 1993/94 43,9 44,4 10,5 1,2 100 48,4 39,9 10,9 0,8 100 1994/95 39,8 46,8 11,3 2,0 100 44,7 44,9 9,2 1,2 100 1995/96 38,4 48,9 11,4 1,3 100 41,6 47,1 10,4 0,9 100 1996/97 36,8 47,9 13,2 2,1 100 42,3 45,8 11,2 0,8 100 1997/98 34,9 49,5 13,0 2,7 100 40,5 46,6 11,2 1,6 100 1998/99 36,8 45,4 15,1 2,6 100 41,9 45,7 10,7 1,7 100 1999/00 33,5 46,6 15,3 4,6 100 42,7 45,0 10,2 2,0 100 Totalt 37,2 47,2 13,1 2,5 100 42,6 45,5 10,6 1,4 100 Tabell 6 liknar tabell 5, med den skillnaden att data för betygsantagna och provantagna redovisas separat. Tabell 6 visar, precis som tabell 4 tidigare, att andelen studenter från socialgrupp 1 är högre bland de provantagna studenterna (cirka 43 procent) jämfört med i gruppen betygsantagna studenter (cirka 37 procent). Etnisk och kulturell bakgrund Tabell 7. Födelseland och medborgarskap. Födelseland Medborgarskap N % N % Sverige 18514 95,5 18788 96,9 Danmark, Finland, Island eller Norge 71 0,4 188 1,0 Övriga länder 797 4,1 408 2,1 Uppgift saknas 1 0,0 9 0,1 Totalt 19393 100,0 19393 100,0 Majoriteten av ekonomstudenterna är födda i Sverige och har svenskt medborgarskap (tabell 7). 9

Gymnasiebakgrund Undersökningsgruppens avslutningsår redovisas i tabell 8. Tabell 8. Avslutningsår i gymnasiet. Avslutningsår N % Kumulativ procent 1990 172 0,9 0,9 1991 931 5,0 5,9 1992 1762 9,5 15,4 1993 3024 16,3 31,7 1994 2929 15,8 47,5 1995 2851 15,3 62,8 1996 2751 14,8 77,6 1997 1885 10,1 87,7 1998 1581 8,5 96,2 1999 695 3,8 100,0 2000 1 0,0 100,0 Totalt 18582 100,0 Not. Uppgift saknas för 811 (4,1 procent) i undersökningsgruppen, avseende avslutningsår från gymnasiet, och dessa återfinns därför inte i denna tabell. Av tabell 8 framgår att 14420 har avslutat gymnasiet under perioden mellan 1990 och 1996. Dessa studenter har sålunda fått de gamla, normrelaterade gymnasiebetygen, som delades ut till och med 1996. 4162 har avslutat gymnasiet från och med 1997 och dessa har fått de målrelaterade betygen. Tabell 9. Andelen registrerade i de olika antagningsgrupperna fördelat på avslutningsår från gymnasiet. Avslutningsår Bet HP HA Totalt från gymnasiet % N 1990 70,9 12,8 16,3 100,0 172 1991 50,7 36,8 12,5 100,0 931 1992 54,8 39,8 5,4 100,0 1762 1993 64,8 33,3 1,9 100,0 3024 1994 68,0 31,4 0,6 100,0 2929 1995 69,4 30,6 0,0 100,0 2851 1996 75,4 24,5 0,0 100,0 2751 1997 63,9 36,1 0,0 100,0 1885 1998 75,1 24,9 0,0 100,0 1581 1999 82,4 17,6 0,0 100,0 695 2000 0,0 100,0 0,0 100,0 1 Uppgift saknas 70,4 25,4 4,2 100,0 811 Totalt 67,6 30,6 1,8 100,0 19393 Tabell 9 visar att andelen som antagits i provurvalet med poäng för arbetslivserfarenhet är störst i undersökningsperiodens början. Det beror på att dessa individer är äldre och har skaffat sig arbetslivserfarenhet, i större utsträckning än övriga i undersökningsgruppen. 10

Tabell 10 och 11 redovisar de gymnasielinjer och program som ekonomstudenterna har genomgått. Tabell 10 visar resultaten för den grupp studenter som avslutade gymnasiet senast 1996, medan tabell 11 innehåller resultat för dem som avslutade gymnasiet 1997 och senare. Uppdelningen av data på dessa två grupper beror på att en ny typ av gymnasiebetyg började användas dessutom bytte gymnasieutbildningarna namn från och med 1997. Höstterminen 1997 skedde också den första antagningen till högskolan med de nya behörighets-, meritvärderings- och urvalsreglerna (VHS, 1997). Tabell 10. Kategoriserad avgångslinje för de individer i undersökningsgruppen som avslutade gymnasiet 1990-1996, uppdelat på antagningsgrupp. Linje Totalt Antagningsgrupp Bet HP HA N % N % N % N % 3-årig Ekonomisk 5352 37,1 3737 39,1 1456 32,1 159 50,2 3-årig Samhällsvet. 4475 31,0 3138 32,8 1299 28,6 38 12,0 3-årig Naturvet. 2049 14,2 1038 10,9 994 21,9 17 5,4 3-/4-årig Teknisk 985 6,8 382 4,0 569 12,5 34 10,7 Distribution/Kontor 492 3,4 435 4,5 33 0,7 24 7,6 2-årig Social linje 212 1,5 169 1,8 34 0,7 9 2,8 3-årig Humanistisk 203 1,4 125 1,3 71 1,6 7 2,2 El-teleteknisk 97 0,7 82 0,9 12 0,3 3 0,9 Livsmedelsteknik 88 0,6 67 0,7 15 0,3 6 1,9 Vårdlinjen 78 0,5 64 0,7 6 0,1 8 2,5 Bygg/Anläggning 64 0,4 56 0,6 4 0,1 4 1,3 Omvårdnadslinjen 38 0,3 34 0,4 4 0,1 2-årig Estetisk 37 0,3 34 0,4 3 0,1 Naturbrukslinjen 22 0,2 20 0,2 2 0,0 Fordonsteknisk 21 0,2 18 0,2 1 0,0 2 0,6 Övriga 207 1,4 164 1,7 37 0,8 6 1,9 Totalt 14420 100,0 9563 100,0 4540 100,0 317 100,0 Tabell 10 visar att den 3-åriga ekonomlinjen är den vanligaste gymnasieutbildningen bland ekonomstudenterna (som avslutat gymnasiet fram till och med 1996). Cirka 37 procent har gått denna linje på gymnasiet. 11

Tabell 11. Kategoriserad avgångslinje för de individer i undersökningsgruppen som avslutade gymnasiet 1997-1999, uppdelat på antagningsgrupp. Linje Totalt Antagningsgrupp Bet HP N % N % N % Samhällsvet. 2810 67,5 2172 73,2 638 53,3 Naturvet. 1014 24,4 516 17,4 498 41,6 Specialutform. 147 3,5 110 3,7 37 3,1 Handels/adm. 104 2,5 98 3,3 6 0,5 Estetisk 24 0,6 21 0,7 3 0,3 Barn/fritid 15 0,4 15 0,5 Medie 13 0,3 9 0,3 4 0,3 Omvårdnad 8 0,2 7 0,2 1 0,1 Hantverk 6 0,1 4 0,1 2 0,2 El 5 0,1 2 0,1 3 0,3 Naturbruk 5 0,1 4 0,1 1 0,1 Hotell/rest. 4 0,1 3 0,1 1 0,1 Övriga 5 0,1 3 0,1 2 0,2 Uppgift saknas 2 0,0 2 0,1 Total 4162 100,0 2966 100,0 1196 100,0 Det 3-åriga Samhällsvetenskapliga programmet är vanligt förekommande bland dem som avslutat gymnasiet från och med 1997 (tabell 11). Tabell 11 visar att cirka 67 procent har läst detta program. Sedan 1997 är det tillåtet att komplettera och ersätta gymnasiebetyg och att använda sådana konkurrenskompletterade betyg i ansökan till högskolor. Betyg, från kurser som studerats efter den ordinarie gymnasieskolan, får medräknas om dessa höjer meritvärdet (VHS, 1997; Löfgren, 2003). Följande tabell visar förekomsten av kompletterade betyg i undersökningsgruppen för dem som avslutat gymnasiet 1997 eller senare. Tabell 12. Kompletteringar av gymnasiebetyg, bland studenter som har avslutat gymnasiet 1997-2000. Avslutningsår från gymnasiet Har kompletterat gymnasiebetygen efter den ordinarie gymnasietiden Totalt Ja Nej % N 1997 25,5 74,5 100,0 1885 1998 24,4 75,6 100,0 1581 1999 10,1 89,9 100,0 695 2000 0,0 100,0 100,0 1 Totalt 22,5 77,5 100,0 4162 Tabell 12 visar att ungefär 22 procent av de 4162 studenter som har avslutat gymnasiet 1997 eller senare har kompletterat sina betyg efter den ordinarie gymnasietiden. Det antal gymnasiekurser som dessa studenter har kompletterat redovisas i tabell 13. 12

Tabell 13. Antal kompletterade kurser, bland de 936 studenter som har avslutat gymnasiet 1997-2000 och som har kompletterat gymnasiebetygen efter den ordinarie gymnasieskolan. Antal kompletterade f Kumulativ procent kurser 1 264 28,2 2 183 47,8 3 133 62,0 4 103 73,0 5 76 81,1 6 44 85,8 7 26 88,6 8 32 92,0 9 29 95,1 10 15 96,7 11 13 98,1 12 7 98,8 13 7 99,6 14 1 99,7 15 2 99,9 17 1 100,0 Total 936 Tabell 13 visar att det är totalt 936 studenter som har kompletterat betygen i efterhand och att det högsta antalet kompletterade kurser för en individ är 17. Medianvärdet är 3. Resultaten av dessa 936 studenters kompletteringar av gymnasiebetygen redovisas i tabell 14. Tabell 14. Jämförelsetal (gymnasiebetyg) för de 936 som har kompletterat sina betyg efter den ordinarie gymnasietiden. N Minimum Maximum M SD Ordinarie betyg (jämförelsetal från gymnasiet) 936 8,63 19,11 14,76 1,75 Kompletterat betyg (jämförelsetal efter komplettering) 936 9,36 19,73 15,68 1,58 Differensen mellan betyg i gymnasiet och kompletterade betyg 936-0,03 4,72 0,92 0,76 Not. Endast de som har avslutat gymnasiet 1997, 1998, 1999 eller 2000 och som har kompletterat sina betyg efter den ordinarie gymnasieskolan ingår i tabellen. Tabell 14 visar gruppens jämförelsetal (gymnasiebetyg) före och efter kompletteringarna samt differensen mellan dessa värden. Det framgår av tabell 14 att gruppen har höjt sina medelbetyg med i genomsnitt 0,92 steg. 13

Grundskolebetyg, gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat Kvinnornas medelbetyg från grundskolan är 4,08 (ej i tabell). Deras medelbetyg från det gamla gymnasiet (till och med 1996) är 3,91 och deras medelbetyg från det nya gymnasiet (från och med 1997) är 15,89. Motsvarande siffror för de manliga studenterna är lägre: 3,86, 3,70 och 14,96. Tabell 15 visar studenternas grundskole- och gymnasiebetyg samt resultat på högskoleprovet och det antal gånger studenterna har genomfört högskoleprovet i genomsnitt. Data är uppdelat på antagningsgrupperna. Tabell 15. Betyg och högskoleprov i antagningsgrupper. Bet HP HA Totalt M SD M SD M SD M N Grundskolebetyg 4,02 0,44 3,89 0,42 3,60 0,45 3,97 19009 Gymnasiebetyg t.o.m. -96 3,97 0,43 3,48 0,48 3,14 0,39 3,80 14420 Gymnasiebetyg fr.o.m. -97 16,08 1,56 14,05 1,85 15,50 4161 Första högskoleprov 0,83 0,37 1,15 0,33 0,81 0,33 0,94 16686 Bästa högskoleprov 0,96 0,40 1,46 0,26 1,16 0,27 1,15 16686 Antal högskoleprov 2,06 1,21 3,47 1,78 3,33 1,74 2,59 16686 Studenterna som antagits i betygsurvalet har ett högre genomsnittligt betyg än de övriga, vilket framgår av tabell 15. De provantagna, å andra sidan, har de bästa högskoleprovsresultaten. Tabell 15 visar också att de provantagna har genomfört fler högskoleprov i snitt jämfört med de betygsantagna. Antagligen har de betygsantagna studenterna inte genomfört lika många prov eftersom deras avgångsbetyg varit tillräckligt höga för att de skulle antas direkt till högskolan. Tabell 16. Betyg och högskoleprov i antagningsgrupper, fördelat på registreringsår. Betyg och Registreringsår (läsår) högskoleprov 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 Antagna i betygsurvalet (Bet) Grundskolebetyg 4,19 4,09 4,02 4,01 3,97 3,98 3,96 Gymnasiebetyg t.o.m. -96 4,17 4,03 3,99 4,02 3,91 3,82 3,67 Gymnasiebetyg fr.o.m. -97 16,19 16,10 16,04 Första högskoleprov 0,96 0,89 0,84 0,83 0,79 0,80 0,76 Bästa högskoleprov 1,09 1,02 0,97 0,97 0,94 0,93 0,89 Antal högskoleprov 2,07 2,03 2,08 2,06 2,05 2,11 2,03 Antagna i provurvalet (HP) Grundskolebetyg 4,03 3,97 3,92 3,89 3,86 3,85 3,85 Gymnasiebetyg t.o.m. -96 3,67 3,53 3,48 3,51 3,45 3,43 3,31 Gymnasiebetyg fr.o.m. -97 14,50 14,11 13,94 Första högskoleprov 1,32 1,22 1,15 1,16 1,13 1,12 1,09 Bästa högskoleprov 1,60 1,50 1,46 1,47 1,47 1,46 1,41 Antal högskoleprov 3,42 3,34 3,45 3,34 3,45 3,60 3,56 14

Tabell 16 visar att de registrerade studenternas betyg och högskoleprovspoäng sjunker under undersökningsperioden. Denna trend gäller oavsett om studenternas är betygsantagna eller om de antagits i provurvalet. Studieprestation De nästkommande tabellerna visar poängproduktionen bland studenterna. Tabell 17. Poängproduktion under första läsåret uppdelat på kön och socialgrupp. Höstregistrerade Vårregistrerade M SD N M SD N Kvinnor 30,97 11,48 8120 18,10 9,36 1536 Män 29,84 11,82 8101 17,11 8,86 1422 Socialgrupp 1 30,52 11,68 6118 17,22 8,54 1286 Socialgrupp 2 30,70 11,53 7670 17,92 9,48 1312 Socialgrupp 3 29,81 11,74 2086 18,22 9,85 295 Totalt 30,41 11,67 16221 17,63 9,13 2958 Av tabell 17 framgår att de höstregistrerade studenterna i genomsnitt avlägger cirka 30 poäng under det första studieåret. Motsvarande siffra för de vårregistrerade är cirka 18 poäng. Tabellen visar också att kvinnliga studenterna producerar fler poäng än manliga studenter. Tabell 17 visar också att studenter från socialgrupp 2, bland de höstregistrerade, och från socialgrupp 3, vårregistrerade, avlägger flest poäng jämfört med studenter från de andra socialgrupperna. Tabell 18. Poängproduktion under första läsåret uppdelat på kön och socialgrupp. M SD N M SD N M SD N Höstregistrerade Bet. HP HA Kvinnor 31,52 11,21 6520 28,67 12,17 1482 29,38 12,90 118 Män 30,88 11,51 4416 28,49 12,11 3514 30,83 11,10 171 Socialgrupp 1 31,50 11,28 3945 28,69 12,13 2091 30,40 13,07 82 Socialgrupp 2 31,72 11,13 5222 28,37 12,09 2287 30,68 11,23 161 Socialgrupp 3 30,13 11,65 1493 29,01 11,96 549 28,79 11,91 44 Totalt, höst 31,26 11,34 10936 28,54 12,12 4996 30,24 11,87 289 Vårregistrerade Bet. HP HA Kvinnor 18,24 9,18 1219 17,67 10,15 291 16,62 8,42 26 Män 17,32 8,74 807 16,87 9,14 582 16,15 6,61 33 Socialgrupp 1 17,47 8,54 866 16,70 8,63 406 16,79 5,06 14 Socialgrupp 2 18,24 9,23 896 17,23 10,13 383 17,27 7,84 33 Socialgrupp 3 18,23 9,78 213 19,03 10,22 70 13,33 8,17 12 Totalt, vår 17,87 9,01 2026 17,14 9,49 873 16,36 7,40 59 15

Tabell 18 visar att kvinnliga studenterna producerar fler poäng än manliga studenter detta gäller både för höst- och vårregistrerade studenter, utom i ett fall: Gruppen höstregistrerade som antagits i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. I denna grupp har de manliga studenterna avlagt cirka 31 poäng medan de kvinnliga studenterna har avlagt cirka 29 poäng. Tabell 18 visar också att höstregistrerade studenter som antagits i betygsurvalet producerar i genomsnitt ungefär 31 poäng under det första läsåret. Motsvarande siffror för antagna i provurvalet och för antagna i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet är cirka 29 poäng och 30 poäng. Vidare, tabell 18 visar att vårregistrerade studenter som antagits i betygsurvalet producerar i genomsnitt ungefär 18 poäng under det första läsåret. Motsvarande siffror för vårregistrerade som antagits i provurvalet och i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet är cirka 17 poäng respektive 16 poäng. Tabell 19. Genomsnittlig poängproduktion under det första läsåret för höstregistrerade respektive vårregistrerade studenter, uppdelat på registreringsår. Registreringsår Höstregistrerade Vårregistrerade Bet HP HA Bet HP HA 93/94 32,82 29,75 16,03 15,00 0,0 94/95 32,53 30,14 26,75 16,03 14,56 95/96 31,38 30,11 25,33 15,78 15,61 96/97 30,61 28,51 32,07 15,56 15,41 15,88 97/98 31,15 27,10 31,23 23,34 23,89 17,20 98/99 30,74 28,59 30,40 16,57 14,30 15,86 99/00 30,53 27,14 29,70 16,70 15,01 17,77 Totalt 31,26 28,54 30,24 17,87 17,14 16,36 N 10936 4996 289 2026 873 59 Not. De höga värdena för registreringsår 1997/98 och vårregistrering beror på att det i den gruppen finns ett antal studenter som har 40 poäng registrerade i databasen som poängproduktion för läsåret 1997/98. Tabell 20. Andel studenter, i respektive antagningsgrupp, som inte har producerat några poäng under det första läsåret (Procent). Bet HP HA Totalt 1993/94 2,41 3,55 100,00 2,75 1994/95 3,43 3,40 0,00 3,42 1995/96 3,68 2,43 0,00 3,33 1996/97 3,44 3,00 3,44 3,30 1997/98 3,95 4,64 3,70 4,16 1998/99 3,62 4,93 4,35 4,08 1999/00 4,69 6,25 4,17 5,17 Totalt 3,71 4,25 4,59 3,89 Tabell 20 visar att i genomsnitt 3,71 procent av de betygsantagna producerar noll poäng under det första studieåret. Motsvarande siffror för dem som an- 16

tagits i provurvalet och i antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet är 4,25 och 4,59 procent. Tabell 20 bygger på en analys av antalet studenter som har registrerat en poängproduktion under det första studieåret det kan vara 0, 1, 2 poäng och hur många av dessa som har avlagt noll (0) poäng. Ett exempel: Totalt sett var det 19179 studenter som hade registrerat poäng under det första studieåret. Av dessa var det 747 som hade registrerat noll (0) poäng. 747 dividerat med 19179 ger 3,89 procent, vilket är den beräkning som ligger bakom totalsiffran nere till höger i tabell 20. Tabell 21. Genomsnittlig poängproduktion under studieår 1-5. Värden baserade på dem som registrerats första gången höstterminen 1993 vårterminen 1996. Reg. år Studieår Antagningsgrupp Totalt och Bet HP HA termin M N M N M N M N 1993, 1 32,82 1005 29,75 312 32,09 1317 Höst 2 35,79 869 34,15 257 35,41 1126 3 30,49 722 28,95 216 30,14 938 4 34,90 673 33,64 200 34,61 873 5 26,32 333 24,33 103 25,85 436 1994, 1 16,03 257 14,56 66 15,73 323 vår 2 33,06 224 30,03 59 32,43 283 3 31,30 193 30,94 44 31,24 237 4 29,10 189 33,00 45 29,85 234 5 27,24 156 25,28 44 26,81 200 1994, 1 32,53 1492 30,14 611 26,75 2 31,83 2105 höst 2 33,98 1292 31,72 517 35,00 2 33,34 1811 3 30,53 1093 28,84 425 15,00 2 30,04 1520 4 34,09 948 32,99 385 34,00 1 33,77 1334 5 25,52 419 26,62 191 20,00 1 25,85 611 1995 1 15,78 252 15,61 122 15,72 374 vår 2 34,38 228 31,10 115 33,28 343 3 30,86 204 31,23 95 30,97 299 4 31,66 194 30,46 90 31,28 284 5 26,31 154 26,01 61 26,23 215 1995, 1 31,38 1458 30,11 660 25,33 3 30,98 2121 höst 2 35,51 1270 31,91 563 32,00 2 34,40 1835 3 31,04 1081 29,66 481 28,50 2 30,61 1564 4 34,21 982 32,78 415 10,00 1 33,77 1398 5 27,34 433 24,73 192 26,54 625 1996, 1 15,56 239 15,41 116 15,88 8 15,52 363 vår 2 32,37 209 29,74 106 37,00 7 31,61 322 3 32,58 184 30,12 87 27,86 7 31,69 278 4 27,71 175 27,20 76 38,00 4 27,72 255 Not. Uppgift om poängproduktion för studieår 5 saknas för de vårregistrerade 1996. 17

Av tabell 21 framgår att studenterna avlägger poäng i samma omfattning i stort sett oavsett vilken antagningsgrupp de tillhör. Tabell 22. Antal som registrerades första gången 1993/94 1995/96 samt andel av dessa som producerade minst 140 poäng under studieår 1-4. Uppdelat på kön. Det första läsåret som individen registrerades på ekonomutbildningen 1993/94 1994/95 1995/96 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Registrerade (N) 792 746 1538 1177 1274 2451 1193 1325 2518 Andel (%) som avlägger 140 poäng senast år 4 28,3 20,8 24,6 24,5 17,2 20,7 24,7 21,1 22,8 Tabell 22 visar att en större andel kvinnor än män avlägger 140 poäng eller mer under de första fyra studieåren. Tabell 23. Antal som registrerades första gången 1993/94 1995/96 samt andel av dessa som producerade minst 140 poäng under studieår 1-4. Uppdelat på antagningsgrupp. Det första läsåret som individen registrerades på ekonomutbildningen 1993/94 1994/95 1995/96 Bet HP HA Totalt Bet HP HA Totalt Bet HP HA Totalt Antal Registrerade (n) 1169 368 1 1538 1766 683 2 2451 1727 788 3 2518 Andel (%) som avlägger 140 poäng senast år 4 25,7 21,5 0,00 24,6 21,9 17,6 0,00 20,7 24,9 18,3 0,00 22,8 Av tabell 23 framgår att en större andel av de betygsantagna studenterna avlägger 140 poäng eller mer under de första fyra studieåren, jämfört med dem som antagits i betygsurvalet och dem som antagits i antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Tabell 24. Antal som registrerades första gången 1993/94 1995/96 samt andel av dessa som producerade minst 140 poäng under studieår 1-4. Uppdelat på socialgrupp. Det första läsåret som individen registrerades på ekonomutbildningen 1993/94 1994/95 1995/96 Socialgrupgrupgrupgrupgrupgrupgrupp Social- Social- Social- Social- Social- Social- 2 3 1 2 3 1 2 Socialgrupp 1 Socialgrupp 3 Antal Registrerade (n) 691 666 164 1009 1134 263 991 1219 279 Andel (%) som avlägger 140 poäng senast år 4 20,5 28,1 28,7 19,0 22,0 21,7 21,7 24,0 22,2 Tabell 24 visar att studenter från socialgrupp 2 och 3 avlägger 140 poäng eller mer under de första fyra studieåren i större utsträckning än vad studenter från socialgrupp 1 gör. Detta gäller särskilt för dem som registrerades läsåret 1993/94. 18

Tabell 25. Genomsnittlig poängproduktion under studieår 1-5. Värden baserade på dem som registrerats första gången höst- respektive vårterminen 1996 1999. Reg. år Studieår Antagningsgrupp Totalt och Bet HP HA termin M N M N M N M N 1996, 1 30,61 1622 28,51 752 32,07 21 29,96 2395 Höst 2 35,12 1388 32,59 658 34,98 20 34,32 2066 3 30,97 1155 28,84 534 32,10 18 30,31 1707 4 34,00 1065 33,45 488 32,71 17 33,82 1570 1997, 1 23,34 482 23,89 210 17,20 15 23,37 707 Vår 2 32,05 406 27,98 174 37,46 13 30,98 593 3 29,72 317 28,42 133 30,60 10 29,36 460 1997, 1 31,15 1568 27,10 738 31,23 39 29,88 2345 Höst 2 34,47 1330 30,70 598 32,93 36 33,29 1964 3 30,38 1100 28,34 476 34,02 33 29,85 1609 1998 1 16,57 313 14,30 135 15,86 22 15,88 470 Vår 2 32,21 280 27,81 118 26,65 20 30,70 418 1998, 1 30,74 1815 28,59 959 30,40 93 30,01 2867 Höst 2 34,13 1527 31,11 819 35,88 83 33,17 2429 1999, 1 16,70 327 15,01 170 17,77 13 16,17 510 Vår 1999, 1 30,53 1976 27,14 964 29,70 131 29,43 3071 höst Överlevnadsanalys Figur 1 och figur 2 bygger på en överlevnadsanalys av hur lång tid det tar för studenterna innan de når 120 poäng på ekonomutbildningen. Dels har en jämförelse gjorts mellan män och kvinnor, dels mellan olika socialgrupper och dels mellan olika kvotgrupper. Resultaten visar att studenter som tillhör socialgrupp 1 tar, i genomsnitt, längre tid på sig att avlägga 120 poäng än studenter från socialgrupperna 2 och 3. Kvinnorna tar 120 poäng snabbar än männen, i genomsnitt. Efter 8 terminer har ca 65 procent av kvinnorna i socialgrupp 3 avlagt 120 poäng på ekonomprogrammet, men endast 50 procent av kvinnorna i socialgrupp 1 (Figur 1). Motsvarande siffror för männen är 50 respektive 40 procent. Skillnaden mellan socialgrupperna 2 och 3 är betydligt mindre. 19

Figur 1. Andel ekonomstuderande som inte avlagt 120 poäng efter 2 16 terminer, fördelade efter socialgrupp och kön. Studenter som antagits på sina gymnasiebetyg uppnår 120 poäng snabbar än dem som antagits på högskolepoäng. Av männen hade 50 procent av dem som antagits på gymnasiebetyg klarat 120 poäng efter 8 terminer och 60 procent av kvinnorna, medan 40 procent av männen respektive 50 procent av kvinnorna antagna på högskolepoäng hade klarat motsvarande prestation. Längst tid behövde de som antagits på högskolepoäng och arbetslivserfarenhet (figur 2). 20

Figur 2. Andel ekonomstuderande som inte avlagt 120 poäng efter 2 16 terminer, fördelade efter antagningsgrupp och kön. Sammanfattning och diskussion Grundläggande data Undersökningsgruppen består av alla svenskar som är födda 1972-1984 och som har registrerats på en ekonomutbildning mellan höstterminen 1993 och vårterminen 2000. (Dessa ekonomutbildningar listas i bilaga 1.) Undersökningsgruppen består av totalt 19393 studenter. Cirka 67 procent av dessa har antagits i betygsurvalet, 31 procent i provurvalet och 2 procent i antagningsgruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. Ungefär 39 procent tillhör socialgrupp 1 och 12 procent tillhör socialgrupp 3 (tabell 4). Ungefär 96 procent av undersökningsgruppen har genomgått gymnasiet och av dessa har cirka 78 procent gjort det före 1997 och 22 procent har gjort det 1997 eller senare (tabell 8). Andelen kvinnor i undersökningsgruppen är cirka 50 procent. Andelen kvinnor är som störst i gruppen betygsantagna (tabell 2). Cirka 96 procent är födda i landet och 97 procent har ett svenskt medborgarskap. Undersökningsgruppens medelbetyg från grundskolan, gymnasiet fram till och med 1996 samt gymnasiet från och med 1997 är 3,97, 3,80 respektive 15,50 (tabell 15). Studenter som registrerats i början av undersökningsperio- 21

den har högre betyg jämfört med dem som har registrerats i slutet av perioden (tabell 16). Cirka 22 procent av de studenter som gick ut gymnasiet 1997 eller senare har kompletterat sina gymnasiebetyg efter den ordinarie gymnasieskolan (tabell 12). De har kompletterat 1-17 kurser (median 3) och höjt sina slutbetyg (jämförelsetalet) med i genomsnitt ungefär 1 steg (tabell 14). Antagningsgrupperna Andelen kvinnor i undersökningen är ungefär 50 procent, men i gruppen studenter som antagits i betygsurvalet är andelen kvinnor cirka 60 procent. Det kan förklaras av att de kvinnliga studenterna har högre gymnasiebetyg och att de därför antas i betygsurvalet i större utsträckning än vad de manliga studenterna gör. (Se avsnittet Grundskolebetyg, gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat.) Den 3-åriga ekonomiska linjen är den vanligaste gymnasieutbildningen bland de studenter som avslutat gymnasiet 1996 eller tidigare. Den Samhällsvetenskapliga utbildningen är den populäraste bland dem som avslutat gymnasiet 1997 eller senare. De studenter som antagits i betygsurvalet har det högsta gymnasiebetyget i medeltal och att de har genomfört ett färre antal högskoleprov i snitt, jämfört med de studenter som tillhör de två andra antagningsgrupperna, vilket verkar rimligt (tabell 15). Andelen studenter från socialgrupp 1 är relativt stor (cirka 43 procent) i gruppen antagna i provurval, jämfört med andelen studenter från socialgrupp 1 i de två övriga antagningsgrupperna (tabell 4). Andelen studenter från socialgrupp 2 och 3 är relativt stor bland dem som antagits i provurvalet. Studenterna som har antagits i gruppen provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet kännetecknas av sin relativt höga ålder (tabell 2). De kännetecknas också av att de har lägre grundskole- och gymnasiebetyg, jämfört med studenterna i de två andra antagningsgrupperna (tabell 15). Studieprestation Kvinnliga och manliga studenter De kvinnliga studenterna producerar i snitt fler poäng än de manliga under det första studieåret, oavsett om de har påbörjat studierna på hösten eller våren (tabell 17). Resultaten visar också att en större andel kvinnor än män klarar av att avlägga 140 poäng eller mer under de första fyra studieåren (tabell 22). 22

Sociala grupper Det finns också skillnader i poängproduktion, under det första studieåret, mellan studenter från olika sociala grupper. Dessa skillnader är dock mindre, jämfört med skillnaderna mellan kvinnors och mäns prestationer (tabell 17). Studenter från socialgrupp 2 och 3 avlägger 140 poäng (eller mer) år 1-4 i störst utsträckning (tabell 24). Antagningsgrupperna I genomsnitt producerar studenter som antagits i betygsurvalet fler poäng än dem som antagits i provurvalet, under det första studieåret. Höstregistrerade studenter som antagits i betygsurvalet producerar i genomsnitt ungefär 31 poäng under det första läsåret. Motsvarande siffror för dem som antagits i provurvalet samt dem som antagits i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet är cirka 29 poäng och 30 poäng. Vårregistrerade studenter som antagits i betygsurvalet producerar ungefär 18 poäng under det första läsåret. De som antagits i provurvalet respektive antagits i provurvalet med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet producerar cirka 17 poäng och 16 poäng (tabell 18). Det är cirka 4 procent som inte producerar några poäng under det första läsåret. Uppdelat på antagningsgrupp är siffrorna cirka 4 procent för de betygsantagna, 4 procent för de provantagna och 5 procent för dem som antagits i provurval med tillägg av extra poäng för arbetslivserfarenhet. De som antagits i betygsurvalet producerar fler poäng, jämfört med dem som antagits i de två andra antagningsgrupperna, under studieåren 2-5 (tabell 21). En större andel av de betygsantagna avlägger 140 poäng under de första fyra studieåren (tabell 23). Överlevnadsanalysen Överlevnadsanalysen visade att de kvinnliga studenterna klarar 120 poäng i en snabbare takt jämfört med deras manliga studiekamrater (figur 1 och 2). Analysen visade också att betygsantagna studenter når 120 poäng snabbast, jämför med studenterna i de två andra antagningsgrupperna (figur 2). Avslutningsvis visade överlevnadsanalysen att studenter som tillhör socialgrupp 1 tar längre tid på sig att avlägga 120 poäng (figur 1). 23

Referenser Andersson, E., Lexelius, A, & Ramstedt, K. (1998). Kvinnor och män på ekonom- och läkarlinjen. En studie av antagnas och deras studieprestationer på några utbildningsorter. Enheten för Pedagogiska mätningar, PM-rapport 146. Umeå: Umeå universitet. Henriksson, S., Kriström, M., & Lexelius, A. (1985). Meritvärdering och studieprognos. Några undersökningar av antagningssystemets effecter. Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Nr. 21, 1985. Henriksson, W., & Wolming, S. (1998). Academic performance in four study programmes. A comparison of student admitted on the basis of GPA and SweSAT scores, with and without credits for work experience. Scandinavian Journal of Educational Research, 42, 135-150. Högskoleverket (1997). Tillträde till högre utbildning, en evighetsfråga. Högskoleverkets skriftserie 1997:13S. Stockholm: Högskoleverket. Löfgren, K. (2003). Enskild prövning och komplettering av gymnasiebetyg. rapporter från EPM, nr. 128. Umeå universitet, Enheten för Pedagogiska mätningar. http://www.umu.se/edmeas/publikationer/pdf/pmnr182sec.pdf Löfgren, K. (In press). Mått på studieprestation i officiella register. EPM- Rapport. Umeå: Umeå universitet, Enheten för Pedagogiska mätningar. Löfgren, K., & Törnkvist, B. (In press) Jämförelser mellan studerande i olika antagningsgrupper som har registrerats på Socionomprogrammet. EPM-Rapport. Umeå: Umeå universitet, Enheten för Pedagogiska mätningar. SFS 1993:100. Högskoleförordningen. SOU (1995), Kompetens och kunskapsutveckling. Om yrkesroller och arbetsfält inom socialtjänsten. Delbetänkande av Socialtjänstkommittén, SOU 1995:58. Svensson, A. (1999). Socialgruppsbegreppet. Sett ur den pedagogiska forskningens synvinkel. Rapporter från Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs universitet. 1999:5. Svensson, A. (2002). Indelning i socialgrupper. Arbets-PM från Valutaprojektet. 2002 05 08. Svensson, A., Gustafsson, J.-E., & Reuterberg, S.-E. (2001). Högskoleprovets prognosvärde. Samband mellan provresultat och framgång första studieåret vid civilingenjörs-, jurist- och grundskollärarutbildningarna. Högskoleverkets rapportserie 2001:19R. Stockholm: Högskoleverket. VHS (1997). Antagningen vårterminen 1997. Sökanden, antagna och antagningspoäng. VHS' skriftserie 1997:1. Stockholm: VHS. 24

Bilaga 1 Tabell 26. Anmälningskod i VHS dataregister för samtliga i undersökningsgruppen. Anmälningskod i VHS dataregister f Analytikerutbildning, Inriktning biomedicin 1 Civilekonomprogrammet, 120/160 p 717 Computational economics, 120 p 17 Dataekonomiska programmet, 120/160 p 285 Dataekonomutbildning, 120/160 p 271 Ekologisk/Ekonomiprogrammet, 120/160 p 182 Ekonomi, statistik och ADB, 120/160 p 264 Ekonomi, teknik och form, 120 p 34 Ekonomi med Inriktning mot informationsekonomi, 120/160 p 331 Ekonomi/Ekonomilinjen, 120/160 p 891 Ekonomi/Personal och organisationsteori, 120/160 p 35 Ekonomi/Hälso- och sjukvård, 120 p 34 Ekonomprogrammet 120/160 P 4788 Ekonomprogrammet, Industriell ekonomi 120/160 p 289 Ekonomprogrammet, 140/160 p, Internationell ekonomi 365 Ekonomprogrammet, Inriktning affärsekonomi, 80 p. 32 Ekonomprogrammet, Revisor/Controller, 140/160 p 238 Ekonomprogrammet, Internationell inriktning 160/180 p 826 Ekonomprogrammet, Int. inriktning (franska/ryska/tyska) 160 p 410 Ekonomprogrammet, Naturresursinriktning, 160 p, 82 Ekonomutbildning, 120/160 p 1254 Europeisk ekonomisk integration, 120 p 112 Finansiell ekonomi, 120 p 4 Företagsekonomi, Inriktning fritidsvetenskap, 120 p 62 Företagsekonomiskt program, 80 p 142 Förvaltningslinjen, 140 p 10 Förvaltningsprogrammet, 120/160 p 567 25