Programbeskrivning för doktorsprogram i Teknik och Hälsa vid KTH Programbeskrivningen är fastställd av Lars-Åke Brodin, Ewa Wigaeus Tornqvist, Svein Kleiven 2010-09-10, ändrad: 2010-09-10 Programbeskrivning för doktorsprogram 1. Programnamn Sv: Teknik och Hälsa Eng: Technology and Health 2. Ämnesområdet Ämnena Teknik och hälsa och Tillämpad medicinsk teknik beskriver och analyserar de tvärvetenskapliga sambanden mellan teknik, design, miljö och medicin för kliniska tillämpningar samt de arbetsprocesser som påverkar säkerhet, hälsa och välbefinnande. Detta inkluderar multidisciplinära perspektiv med teorier, modeller, metoder och empiri från naturvetenskap, teknik, medicin och samhälls-, beteende- och hälsovetenskap. Kärnan i utbildningen på forskarnivå är att främja hälsa och förhindra eller minska risken för skador och ohälsa. Doktorsprogrammet innefattar två forskarutbildningsämnen; teknik och hälsa samt tillämpad medicinsk teknik. Uppdaterad studieplan för ämnet Teknik och hälsa samt en ny studieplan för Tillämpad medicinsk teknik bifogas, bilaga 1a, b. 3. Doktorsprogrammets övergripande syfte och mål Det övergripande målet med utbildningen är att förse samhället med självständiga kvalificerade forskare som genom forsknings-, utvecklings-, undervisnings och/eller utredningsarbete främjar hälsa och en hållbar utveckling inom olika områden i samhället. Den forskarstuderande ska efter avslutade studier kunna:
2 1. beskriva och förklara teorier och empiriska resultat inom sitt specialistområde 2. formulera konkreta forskningsfrågor inom sitt specialistområde 3. använda vetenskapliga metoder och utveckla ny kunskap genom egna vetenskapliga studier 4. kritiskt analysera och värdera tillämpade metoder och resultat från egna och andras vetenskapliga studier 5. presentera och diskutera forskningsresultat inom vetenskapssamhället 6. presentera forskning på ett pedagogiskt sätt utanför vetenskapssamhället och i utbildningssammanhang 7. bedöma etiska aspekter kring forskning inom sitt specialistområde och agera utifrån dessa samt 8. identifiera behov av ny kunskap och ha kunskap om att initiera, finansiera och leda forskning Forskarutbildningen ska även sträva mot att den forskarstuderande efter avslutade studier ska kunna: 9. delta i tvärvetenskapliga samarbeten inom det aktuella problemområdet samt 10. analysera forskningens roll i samhällsutvecklingen 4. Doktorsprogrammets omfattning (storlek) och rekrytering För tillfället är 43 personer aktiva som forskarstuderande på skolan. Doktorsprogrammet beräknas få minst 45 doktorander inom de närmaste åren. Studerandemålgrupp Den primära målgruppen är civilingenjörer och masterstudenter. På grund av båda forskarutbildningsämnenas multidisciplinära karaktär antas även studenter med medicinsk, hälsovetenskaplig, naturvetenskaplig, matematisk, beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning. Rekrytering Rekrytering sker via KTH och STHs hemsidor, samt normalt genom extern annonsering i nationell och/eller internationell press. Studenter med goda förutsättningar för studier på forskarnivå identifieras ofta i våra kurser på avancerad nivå samt bland studenter vars examensarbete utförs vid STH. Vid flertal jämbördiga kandidater till en doktorandtjänst sker urvalet utifrån hur väl kandidaten på engelska sammanställer och reflekterar kring en, inom forskningsområdet, relevant och aktuell frågeställning. Institutionen har också ett relativt stort inflöde av doktorander med sin grundutbildning från andra universitet/högskolor nationellt och även internationellt. Handledarkapacitet För tillfället finns 15 seniora forskare inom STH som har befogenhet att vara huvudhandledare, bilaga 2, samt 49 disputerade forskare med befogenhet att vara
3 bihandledare. Med tanke på att skolan fick ett högt betyg i den RAE som år 2008 genomfördes på KTH så bedöms handledarnas vetenskapliga kompetens som hög. I tillägg har många av doktoranderna externa handledare, både nationellt (t ex från Karolinska institutet (KI), Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Uppsala universitet (UU), Högskolan i Gävle (HiG), Stockholms läns landsting (SLL) eller från andra skolor vid KTH) och internationellt (t ex Politecnia Univ, Madrid). Flera yngre disputerade forskare har nyligen anställts vid skolan och kommer, om inget oförutsett inträffar, att erhålla docentkompetens inom 4 år. Sammantaget uppfyller således doktorsprogrammet redan nu kravet på handledarkapacitet och situationen kommer att förbättras ytterligare. 5. Finansiering Externa medel från forskningsråd, industri, organisationer samt stipendier finansierar i normalfallet utbildning på forskarnivå. För närvarande är alla STHs doktorander externt finansierade. Programmet välkomnar också av KTH (helt eller delvis) anslagsfinansierade doktorandtjänster. 6. Kurser Licentiatexamen består av en kursdel omfattande min 30 och max 45 hp och en uppsatsdel så att summan uppgår till 120 hp. Doktorsexamen består av en kursdel omfattande mellan min 60 och max 75 hp och en uppsatsdel så att summan uppgår till 240 hp. Kurser omfattande maximalt 7,5 hp inom områdena didaktik/pedagogik får tas med i examen. Vid doktorsexamen skall minst 60 % och vid licentiatexamina skall minst 50 % av den totala kursdelen vara på forskarnivå. Kurser från grundutbildningsnivå får endast medräknas i enstaka fall om de behandlar för respektive inriktning relevanta kunskapsfält samtidigt som de inte utgör förkunskapskrav, vilket betyder att de måste vara lästa utöver kraven för behörighetsgivande examen. Målsättningen är att så stor del av kursdelen som möjligt skall avklaras tidigt i forskarutbildningen så att det blir större fokus på doktorandprojektet i slutet av utbildningen. Kurslista där det framgår vilka kurser som är obligatoriska respektive valbara/rekommenderade för olika inriktningar bifogas, bilaga 3. 7. Kvalitetsarbete Organisation Programråd
4 Programmet leds av en programansvarig (f n Svein Kleiven) som tillsammans med ett programråd, bestående av 2 handledarrepresentanter och 2 doktorander (en från respektive ämne), fortlöpande följer programmets utveckling och säkerställer kvalitet. Strategiska och övergripande frågor tas upp i samband med STHs regelbundna möten i forskning- och forskarutbildningsrådet (Fofu-rådet). I Fofu-rådet, som leds av FA, ingår programansvarig, samtliga avdelningschefer och en doktorandrepresentant. Handledarkollegium STHs samtliga handledare ingår i programmets handledarkollegium. En gång per termin i samband med STHs regelbundna forskning- och forskarutbildningsmöten (Fofu-möten) inbjuds samtliga handledare in till handledarmöten för diskussion om doktorsprogrammet, doktorandkurser, forskningskvalitet, handledarfrågor och doktorandernas framsteg. Kvalitetssäkring Kvalitetsgranskning sker kontinuerligt genom att doktoranderna deltar i regelbunden seminarieverksamhet och genom att presentera sina arbeten vid nationella och internationella konferenser. I det sistnämnda fallet är det doktorsprogrammets mål att varje doktorand skall delta i en nationell eller internationell konferens per år. Licentiat- och doktorsavhandlingar granskas alltid i detalj av en senior forskare (förutom huvudhandledaren) på skolan före anmälan om disputation eller licentiatseminarium. Alla doktorander ska genomgå ett halvtidsseminarium, när ungefär hälften av forskarutbildningen är avklarad, för att utvärdera det hittillsvarande doktorandarbetet samt inriktning och innehåll inför fortsättningen fram till disputation. En bedömningskommitté bestående av två ämneskompetenta granskare, varav minst en med docentkompetens, utses inför halvtidsseminariet. Avhandlingar inom programmet är normalt sammanläggningsavhandlingar som vanligen består av 4-6 arbeten varav minst 2 bör vara accepterade att publiceras i peer-reviewed internationell publikation redan vid disputationen. Det är doktorsprogrammets uttalade mål att samtliga vetenskapliga artiklar i doktorsavhandlingarna skall publiceras i välrenommerade peer-reviewed internationella publikationer. En annan målsättning är att alla handledare ska ha genomgått en grundläggande kurs i forskarhandledning, likt den som idag erbjuds vid Learning Lab. I de grundläggande kurserna i högskolepedagogik är den övergipande målsättningen att läraren ska reflektera över och utvecklas i sin roll som lärare. På samma sätt är målsättningen med en kurs i forskarhandledning att handledaren ska reflektera över och utvecklas i sin roll som handledare. 8. Nationella och internationella kontaktnät Skolans nära samarbete med KI och SLL inom både forskning och utbildning, bl a inom ramen för Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH), ger doktoranderna tillgång till ett betydelsefullt tvärvetenskapligt nätverk. För att ytterligare stärka samarbetet KI-STH, har nyligen två heltidsprofessurer i medicinsk teknik tillsats med dubbla affilieringar, 80 resp 20 % tjänstgöring på STH och resterande andel på KI. Inom ramen för CTMH har ett tvärvetenskapligt s.k. Fellow-ship program (grupper sammansatta av forskare från medicin, teknik, management) för att stärka innovationsprocessen inom vården nyligen startat.
5 Flera doktorander ingår i samarbetsprojekt mellan STH och andra nationella universitet och högskolor, t ex KI, Chalmers, LiU, Umeå universitet, GIH, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle. Många av doktoranderna har sin finansiering från nationella forskningsprogram. Skolans samarbete med nationella myndigheter och näringslivet utgör också naturliga nätverk för programmets doktorander. Vid Centrum för hälsa och byggande (CHB) t ex bedrivs utvecklingsprojekt inom teknik för livslångt boende (Värdig vård) i partnerskap med industri, företag, landsting och kommuner. STH ingår i ett stort antal formella och informella nätverk inom vilka doktorander deltar i konferenser, work shops, temadagar, seminarier och andra gemensamma aktiviteter. Skolan arrangerar även kurs på forskarnivå inom ramen för en nationell forskarskola i arbetsvetenskap. STH har ett stort internationellt nätverk av samarbetsuniversitet/institut och verkar för att doktoranderna har internationella kontakter och gärna spenderar en tid vid ett utländskt universitet som en del av utbildningen. Det är även vanligt att doktorander från utländska samarbetsuniversitet spenderar kortare tid vid skolan som en del av forskningssamarbeten. Skolan har även samarbetsavtal med internationella universitet om dubbla doktorsexamina. En ytterligare källa till internationella kontakter för skolans doktorander är deltagande i internationella work shops och konferenser. Skolan avser att, i samarbete med några samarbetsuniversitet (enligt ovan) ansöka EUs Marie Curie program för s.k. initial training network för doktorander. Beskrivning av internationella kontakter och utbyten inom doktorsprogrammet förtecknas och definieras i bilaga 4.