Arboga kommun 2007 Antagen av kommunfullmäktige den 20 december 2007, 177
Innehåll 1 Inledning 6 2 Bakgrund 8 2.1 Syfte... 8 2.2 Metod... 8 Organisation... 9 Uppföljning... 9 2.3 Nationella mål för folkhälsan... 10 2.4 Val av målområden och indikatorer... 11 Arboga kommuns målområden och basindikatorer... 11 2.5 Arboga kommuns visioner och strategiska målområden... 12 Kommunfullmäktiges vision... 12 Kommunens strategiska målområden... 12 2.6 Befolkningsbild... 13 Folkmängd... 13 Medellivslängd... 13 Familjer med barn... 13 Invånare efter födelseland... 14 3 Lokala välfärdsområden 15 3.1 Delaktighet och inflytande... 15 Hälsans bestämningsfaktorer... 15 Kommunens strategiska målområden... 15 Indikatorer... 15 Jämställdhetsindex... 15 Antalet ärenden som remitterats till ungdomsfullmäktige... 15 Valdeltagande... 16 Social delaktighet... 16 3.2 Ekonomisk och social trygghet... 17 Hälsans bestämningsfaktorer... 17 Kommunens strategiska målområden... 17 Indikatorer... 17 Utbildningsnivå... 17 Arbetssökande... 18 Inkomstnivå... 18 Hushåll med försörjningsstöd... 18 Tandhälsa bland barn och ungdomar... 19 Brottsstatistik... 19 Självmordsstatistik... 19 3.3 Trygga och goda uppväxtvillkor... 20 Hälsans bestämningsfaktorer... 20 Kommunens strategiska målområden... 20 Indikatorer... 20 Behörighet till gymnasieskolan... 20 Elever år 3 i gymnasiet med slutbetyg... 21 Skolk bland elever i skolan... 21 Inflytande och medbestämmande i skolan... 21 Diskriminering och kränkande behandling... 22 3
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar... 23 Barnfattigdom... 24 Antal barn som har insatser från socialtjänsten... 24 3.4 Ökad hälsa i arbetslivet... 25 Hälsans bestämningsfaktorer... 25 Kommunens strategiska målområden... 25 Indikatorer... 25 Ohälsotal... 25 Arbetsro i klassrum... 26 3.5 Sunda och säkra miljöer och produkter... 27 Hälsans bestämningsfaktorer... 27 Kommunens strategiska målområden... 27 Indikatorer... 27 Skador och förgiftningar... 27 Luftkvalité... 28 Buller och höga ljudnivåer... 28 Bilaga 1 30 Definitioner, kommentarer och källor... 30 Folkhälsa... 30 Hälsa hos individen... 30 Välfärd... 30 Välfärdsbokslut... 30 Hälsans bestämningsfaktorer... 30 Målområde... 31 Indikator... 31 Folkmängd... 31 Medellivslängd... 31 Invånare efter födelseland... 31 Familjer med barn... 31 Jämställdhetsindex (bas)... 32 Valdeltagande (bas)... 32 Antalet ärenden som remitterats till ungdomsfullmäktige... 32 Social delaktighet... 32 Utbildningsnivå (bas)... 32 Arbetssökande (bas)... 33 Inkomstnivå (bas)... 33 Hushåll med försörjningsstöd... 33 Tandhälsa/Karies... 33 Brottsstatistik... 33 Självmordsstatistik... 33 Behörighet till gymnasieskolan (bas)... 34 Barnfattigdom (bas)... 34 Elever årskurs 3 i gymnasiet med slutbetyg... 34 Skolk bland elever i skolan... 34 Inflytande i undervisning... 34 Antal barn som har insatser från socialtjänsten... 34 Diskriminering och kränkande behandling... 34 Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar... 35 Ohälsotal (bas)... 35 4
Arbetsro i klassrum... 35 Skador och förgiftningar (bas)... 35 Säker och trygg kommun... 35 Buller och höga ljudnivåer... 36 Luftkvalité... 36 Allergianpassad kommun... 36 5
1 Inledning Ett välfärdsbokslut är ett verktyg som kan användas som ett kunskapsbaserat underlag inför politiska beslut. Syftet med att arbeta fram ett lokalt välfärdsbokslut i Arboga kommun är att få en samlad bild över de målområden som väljs ut. I en kommun skapar ett lokalt välfärdsbokslut underlag för beslut samt möjlighet till uppföljning av mål. Välfärdsbokslut ger en statistisk beskrivning över hur välfärden är fördelad över befolkningen. Det som ännu inte presenteras till fullo i detta dokument är en analys som pekar på de bestämningsfaktorer som har betydelse för välfärdens utveckling och en djupare beskrivning av geografiska områden, kön, ålder och etnicitet. Ett välfärdsbokslut är ett dokument som beskriver hur väl kommunen mår samt pekar ut det som bör förbättras. Föreligger det skillnader för tillexempel kön och ålder, ger välfärdsbokslutet lokala beslutsfattare ett gott underlag inför vilken riktning ett beslut bör fattas, för att jämna ut dessa skillnader. Välfärdsbokslutet tar avstamp i verkligheten för att belysa vilka områden som bör prioriteras. Idag finns kommuner där välfärdsbokslut är en integrerad del av budgetprocessen. I dessa kommuner upplevs välfärdsbokslutet som ett stöd. Viljeinriktning i beslut har i några fall ändrats på grund av ny kunskap som framkommit i det lokala välfärdsbokslutet. Det finns ett värde i att kunna motivera sina ekonomiska insatser med ett kunskapsbaserat underlag. Det som låg till grund för utformningen av det lokala välfärdsbokslutet var de nationella folkhälsomålen. I Arboga kommun så valdes de första fem målområdena ut, därför att de är påverkbara i politiska beslut på kommunal nivå. De fem folkhälsomålen utgör välfärdens kärnområden. För att följa upp dessa fem målområden identifierades ett antal indikatorer. Det finns nio basindikatorer som anses strategiskt viktiga att mäta. Dessa är kopplade till de fem målområdena. Dessutom har ytterligare ett antal indikatorer valts ut med syfte att belysa välfärden. De fem nationella målområdena som beskrivs i välfärdsbokslutet. - Delaktighet och inflytande i samhället - Ekonomisk och social trygghet - Trygga och goda uppväxtvillkor - Ökad hälsa i arbetslivet - Sunda och säkra miljöer 6
Välfärdsbokslutet har utarbetats genom ett förvaltningsövergripande samarbete i Arboga kommun. Arboga kommun presenterar sitt välfärdsbokslut som ett beskrivande dokument utifrån de målområden och indikatorer som arbetats fram. Uppföljning och utvärdering av det lokala välfärdsbokslutet är en väsentlig del för att vidareutveckla och integrera välfärdsbokslutet i den kommunala beslutsprocessen. 7
2 Bakgrund Arboga kommun har under 2007 påbörjat arbetet med att ta fram ett lokalt välfärdsbokslut. Det lokala välfärdsbokslutet skall vara ett verktyg för att styra och följa upp den kommunala verksamheten. Det skall utifrån förändringar, trender och det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen ge en samlad bild av samhällsutvecklingens riktning i Arboga kommun. Välfärdsbokslutet är ett verktyg för att på ett tidigt stadium skönja hotbilder och möjligheter i kommunen. Detta innebär att goda beslutsunderlag kan tas fram inför ekonomiska prioriteringar samt politiska beslut om strategiska vägval i kommunen. 2.1 Syfte Syftet med att arbeta fram ett lokalt välfärdsbokslut är att få en samlad bild över de målområden som valts ut i Arboga kommun, för att ge ett gott beslutsunderlag inför politiska beslut och strategiska vägval. Målet med projektet Välfärdsbokslut är att presentera ett dokument som redovisar data för samtliga målområden och dess indikatorer. 2.2 Metod Ansvar för projektet Välfärdsbokslut har legat på projektledarna, vilka har samordnat och sammanställt all statistik som hämtats fram från dels nationella och dels lokala databaser. Figur:1 Modell för utveckling av lokalt välfärdsbokslut. 8
Arbetet med att ta fram det lokala välfärdsbokslutet för Arboga kommun har skett via en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Arbetsgruppen har haft möten mellan april till och med november 2007. Mellan mötena har deltagarna i arbetsgruppen tagit fram data och statistik utifrån tillhörande förvaltning. Arbetsgruppens deltagare har varit resurser och experter för att skapa djup och bredd i arbetet. Projektledarna har träffats en gång i veckan och arbetsgruppen har träffats en gång i månaden. Uppdraget för arbetsgruppen tillsammans med projektledarna har varit att presentera ett beskrivande dokument som redovisar data för samtliga prioriterade välfärdsområden och indikatorer. Organisation Ledningsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott Styrgrupp Förvaltningschefsgrupp Projektledare Kommunstyrelseförvaltningen Referensgrupp Folkhälsorådet Arbetsgrupp Kommunstyrelseförvaltningen Fritids- och kulturförvaltningen Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Landstinget Västmanland Figur:2 Organisationsschema. Projektledarna har under projektets gång haft avstämning och rapportering till styrgruppen. Styrgruppen har även varit en del av processen att välja ut de indikatorer som belyses i välfärdsbokslutet. Uppföljning Uppföljning och utvärdering av det lokala välfärdsbokslutet är en väsentlig del för att integrera välfärdsbokslutet i den lokala beslutsprocessen. En regelbunden uppföljning för att belysa trender och förändringar av välfärden hos Arboga kommuns befolkning är viktig. 9
2.3 Nationella mål för folkhälsan Den svenska folkhälsopolitiken utgår ifrån elva målområden. Där finner man de bestämningsfaktorer som har mest betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande syftet är att Skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. De elva nationella målområdena är följande: Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Målområde 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning Målområde 8: Trygg och säker sexualitet Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Målområde10: Goda matvanor och säkra livsmedel Målområde11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. De första sex målen handlar om vad man brukar beteckna som strukturella faktorer, eller förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. 10
2.4 Val av målområden och indikatorer De nationella folkhälsomålen har legat till grund för val av målområden som beskrivs djupare i detta dokument. Samtliga målområdena omfattas av hälsans bestämningsfaktorer, vilka är faktorer i samhällets organisation, människors livsvillkor samt levnadsvanor som bidrar till hälsa respektive ohälsa. I Arboga kommun så valdes de första fem målområdena ut därför att de är påverkbara i politiska beslut på kommunal nivå. De utgör välfärdens kärnområden. De sista sex målområdena påverkas av individens levnadsvanor och tas inte upp i detta dokument. För att följa upp målområdena identifierades ett antal indikatorer. Det finns nio basindikatorer som är kopplade till de första fem målområdena. Dessa anses som strategiskt viktiga att mäta. En indikator skall kunna påverkas lokalt och om möjligt kunna knytas till kommunens verksamhet. Arboga kommuns målområden och basindikatorer Nedan presenteras Arboga kommuns valda målområden med respektive basindiktorer. Dessutom har ytterligare ett antal indikatorer valts ut med syfte att belysa välfärden. Dessa presenteras vidare under beskrivningen av Arboga kommuns välfärd. Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Valdeltagande Jämställdhetsindex Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Utbildningsnivå Arbetssökande Inkomstnivå Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Behörighet till gymnasieskolan Barnfattigdom Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Ökad hälsa i arbetslivet Målområde 5: Sunda och säkra miljöer Skador och förgiftningar 11
2.5 Arboga kommuns visioner och strategiska målområden Dessa målområden är övergripande villkor för nämndernas flerårsarbete år 2008-2010. De strategiska målområdena har en tydlig koppling i arbetet med att ta fram det lokala välfärdsbokslutet. Kommunfullmäktiges vision - Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. - Arbogabon är trygg med stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen, både i arbetet och på fritiden. - Arbogas företag kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. För förtagaren finns här en kreativ miljö och mycket god service byggd på nära samverkan mellan företag och samhälle. - Arboga kommun har en lugn tillväxt med över 14 000 invånare år 2020 där jämlikhet och jämställdheten stärks. För att uppnå visionen har åtta målområden pekats ut. Kommunens strategiska målområden - Boende - Livsmiljö - Service och tillgänglighet - Näringsliv - Besökare - Utbildning - Kommunikation - Kommunen som arbetsgivare De strategiska målområdena återfinns under beskrivningen av Arboga kommuns välfärd. 12
2.6 Befolkningsbild Bakgrundsfakta om invånarna och samhället som utgör välfärden i Arboga kommun. Folkmängd Enligt befolkningsstatistiken från 31 december 2006 så hade Arboga kommun 13 391 invånare. 6 732 var kvinnor och 6 659 var män. Kommunen hade en stor andel äldre befolkning. Drygt 20 procent av befolkningen hade uppnått pensionsåldern. Arboga kommun Riket Figur:3 Befolkningspyramid för Arboga kommun och riket år 2006. Medellivslängd I Arboga kommun 2001-2005 var medellivslängden 82,5 år för kvinnor och 77,2 år för män. För kvinnor var siffran 82,2 år i länet samt 82,4 år i riket. Män levde något kortare tid i Arboga kommun, då länet visar på 77,9 år och riket på 78 år. Familjer med barn Av Arboga kommuns familjer hade 78 procent noll barn under 18 år. Detta följde trenden för länet och riket. I familjer med barn under 18 år var det vanligast med 2 barn per familj. År 2006 föddes 116 barn i Arboga kommun. Familjer med barn under 18 år (%) 1 barn 2 barn 3 barn 4+barn Arboga 9 10 3 1 Västmanland 9 10 3 1 Riket 10 10 3 1 Figur:4 Familjer med barn 2005. 13
Invånare efter födelseland I Arboga kommun var 92 procent av invånarna svenskfödda. Det var en större andel jämfört med länet och riket. I länet var 86 procent av invånarna svenskfödda och i riket 88 procent. Invånare efter födelseland (%) Arboga Västmanland Riket Finland 3 5 2 Övriga Skandinavien 1 1 1 Övriga Europa 2 4 4 Övriga Världen 2 5 5 Figur: 5 Invånare efter födelseland 2005. 14
3 Lokala välfärdsområden 3.1 Delaktighet och inflytande För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet, skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet, för ekonomisk och socialt utsatta personer samt till inflytande och delaktighet i samhället. Hälsans bestämningsfaktorer Politisk integration, jämställdhet, diskriminering och social delaktighet. Kommunens strategiska målområden Livsmiljö Indikatorer - Jämställdhetsindex (bas) - Antalet ärenden som remitterats till ungdomsfullmäktige - Valdeltagande (bas) - Social delaktighet Jämställdhetsindex Arboga kommun hade 2006 ett indexvärde på 153,2. Den bästa kommunen hade 71,5 och den sämsta 211,2. Detta gav Arboga kommun en placering på 172 plats, av 290 kommuner. Antalet ärenden som remitterats till ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige drev ärendet om busskur på Gäddgårdsskolan, vilket gick igenom 2005. Ungdomsfullmäktige hade 2006 yttrat sig i ärendet om vindflöjel i Arboga kommun. I övrigt hade ungdomsfullmäktige fått förfrågan att deltaga i grupper och forum där politiska beslut redan funnits. Ungdomsfullmäktige hade även yttrat sig vid instiftandet av ett barn och ungdomsråd för landstinget i Västmanland. 15
Valdeltagande Av röstberättigade i Arboga kommun 2006 deltog 81 procent i riksdagsvalet. Andelen som röstade till landstinget och kommunfullmäktige var något lägre. Arboga kommuns valdeltagande följde rikets. Valdeltagande 90 85 80 81 78,9 79,4 78,3 78,8 82 Procent 75 70 65 Kommunfullmäktige Landstingsfullmäktige Riksdagen 60 55 50 Arboga Riket Figur:6 Andel av de röstberättigade som röstade i de olika valen 2006. Social delaktighet Andelen föreningsaktiva ungdomar i Arboga kommun var högre än länet i övrigt. Flickor var mer aktiva än pojkar såväl i Arboga kommun som i länet. I länet avtog deltagandet i år nio och i år två på gymnasiet. Till skillnad mot Arboga kommun där deltagandet sjönk i år nio men steg igen i år två på gymnasiet. Föreningsaktiva ungdomar Andel 90 80 70 60 50 40 30 75 71 72 61 65 75 68 69 62 64 58 59 Pojkar Flickor 20 10 0 År 7 År 9 år 2 Gym. År 7 År 9 År 2 Gym. Arboga Västmanland Figur:7 Andelen ungdomar som är medlem i någon förening 2006. 16
3.2 Ekonomisk och social trygghet Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvanor, jämställdhet och rättvisa. Att lida av ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa. Detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer Ekonomiska villkor, arbetsmarknadsposition, utbildningsnivå och trygghet i närmiljö. Kommunens strategiska målområden Boende, näringsliv och utbildning Indikatorer - Utbildningsnivå (bas) - Arbetssökande (bas) - Inkomstnivå (bas) - Hushåll med försörjningsstöd - Tandhälsa - Brottsstatistik - Självmordsstatistik Utbildningsnivå I Arboga kommun var det en större andel av invånarna som hade gymnasial utbildning än i resten av länet och riket. Andelen som vidareutbildade sig efter gymnasiet var dock lägre. Befolkning efter utbildningsnivå 70 60 50 57 52 48 Procent 40 30 24 30 34 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 20 18 17 16 10 0 Arboga Västmanland Riket Figur:8 Fördelning av befolkningens utbildningsnivå 2005. 17
Arbetssökande Andelen invånare som var öppet arbetslösa i Arboga kommun låg något lägre i förhållande till länet och riket. Andelen invånare i arbetsmarknadsåtgärder låg däremot högre. I Arboga kommun var det fler män i åldern 20-24 år i arbetsmarknadsåtgärder än kvinnor. I samma åldersgrupp var det dock större andel kvinnor än män som var öppet arbetslösa. Överlag befann sig de flesta arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder i Arboga kommun i åldern 20-24 år. Detta följde trenden för länet och riket. Ålder Öppet arbetslösa (%) I arbetsm.åtgärder (%) Kvinnor Män Tot Kvinnor Män Tot Arboga 20-24 6 5 6 7 10 9 25-44 2 2 2 4 4 4 45-64 2 2 2 6 3 5 20-64 3 2 2 5 4 5 Västmanland 20-64 3 3 3 4 4 4 Riket 20-64 3 3 3 3 3 3 Figur:9: Andel arbetssökande av alla i respektive ålder okt 2006. Inkomstnivå Arboga kommun låg lägre i förhållande till länet och riket gällande höga inkomster. Här redovisas även förhållanden för låga inkomster. Höga inkomster (%) Låga inkomster (%) Män Kvinnor Män kvinnor Arboga 24 7 13 21 Västmanland 28 9 15 22 Riket 28 11 18 22 Figur:10 Avser sammanräknad förvärvsinkomst, 20-64 år 2004. Hushåll med försörjningsstöd Andelen hushåll med försörjningstöd i Arboga kommun var 2006, 374 stycken. 18
Tandhälsa bland barn och ungdomar Tandhälsa gäller folktandvårdens patienter 2006, vilka utgör ca 95 procent av alla barn. Resterande barn behandlas i privattandvården. För 6-åringar var tandhälsan i Arboga kommun något bättre än i länet. För 12-åringar och 19-åringar var tandhälsan i Arboga kommun något sämre än i länet. Brottsstatistik Brottsstatistiken är beräknat på antal per 100 000 invånare medelfolkmängd. Arboga kommun hade år 2006 ett lägre antal anmälda brott i förhållande till länet och riket. Av 11 170 anmälda brott utgjordes 1 649 brott av våldsbrott. Länet visar på 14 679 anmälda brott, där 2 575 brott utgjordes av våldsbrott. Riket hade 13 753 anmälda brott, där 2235 utgjordes av våldsbrott. Självmordsstatistik I Arboga kommun 2000-2004 (beräknat på antal döda per 100 000) skedde det fler självmord, både bland kvinnor och män, än i resten av länet och riket. Det var framförallt männen i Arboga kommun som i större utsträckning tenderade att ta sitt liv. Självmord Antal döda 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 37,1 21 23,1 13,9 9,7 8,9 Arboga Västmanland Riket Kvinnor Män Figur:11 Antal döda per 100 000, standardiserade tal 2000-2004. 19
3.3 Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Hälsans bestämningsfaktorer Miljön i hemmet, miljön i förskolan, miljön i skolan och barns kompetenser. Kommunens strategiska målområden Boende, livsmiljö och utbildning Indikatorer - Behörighet till gymnasieskolan (bas) - Elever årskurs 3 i gymnasiet med slutbetyg - Skolk bland elever i skolan - Inflytande och medbestämmande i skolan - Diskriminering och kränkande behandling - Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar - Barnfattigdom (bas) - Antal barn som har insatser från socialtjänsten Behörighet till gymnasieskolan Efter vårterminen 2005 hade 93 procent av Arboga kommuns flickor behörighet till gymnasieskolan. Detta var högre än länet på 88 procent samt riket på 90 procent. Av pojkarna samma år hade 87 procent behörighet. Det var högre än länet på 85 procent och lika som riket. Det var genomgående fler flickor än pojkar som hade behörighet till gymnasieskolan i Arboga kommun. 20
Elever år 3 i gymnasiet med slutbetyg I Arboga kommun var det 72 procent av eleverna i år tre på gymnasiet som hade slutbetyg. Det var fler i förhållande till länet men färre i förhållande till jämförbara kommuner och riket. Slutbetyg från gymnasieskolan Procent 85 83 81 79 77 75 73 71 69 67 65 72 70 75 76 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan Arboga Riket Figur: 13 Elever år 3 i gymnasiet med slutbetyg 2006 Skolk bland elever i skolan År 2006 var andelen ungdomar i Arboga kommun som uppgav att de skolkat två eller fler gånger per månad, lägre än i länet. I Arboga kommun var det fler än dubbelt så många flickor som pojkar i år nio, som skolkat två eller fler gånger per månad, det vill säga 11 procent av alla flickor i år nio i förhållande till 4 procent av alla pojkar i år nio. Skolket bland elever i skolan var stigande med ålder och i år 2 på gymnasiet skolkade 13 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna. Av flickorna uppgav sig 24 procent skolka samt 26 procent av pojkarna. Inflytande och medbestämmande i skolan Barn och utbildningsförvaltningens enkät 2006 ställd till år två, fem, nio och tre på gymnasiet, visade att 57 procent av elever i år två, svarat att de för det mesta eller alltid fått vara med och planera sitt skolarbete. I år fem svarade 46 procent att de i alla eller några ämnen, fått vara med och planera det som de skulle lära sig i olika ämnen. På samma fråga svarade 43 procent av elever i år nio, samt 47 procent i år tre på gymnasiet, att de i alla eller några ämnen fått vara med och planera det som de skulle lära sig i olika ämnen. 21
Upplevelsen av medbestämmande varierade bland eleverna i Arboga kommun. Pojkarna i år sju och år nio upplevde i högre utsträckning än flickorna att de sällan eller aldrig hade medbestämmande i skolan. I jämförelse med länet i övrigt, så var det färre elever i Arboga kommun som upplevde att de inte hade medbestämmande. Sällan eller aldrig upplever medbestämmande i skolan 30 25 22 24 24 25 Andel 20 15 10 5 5 12 2 7 14 17 15 6 Pojkar Flickor 0 År 7 År 9 År 2 Gym. Arboga År 7 År 9 År 2 Gym. Västmanland Figur:14 Andel av alla ungdomar som sällan eller aldrig upplever medbestämmande i skolan år 2006. Diskriminering och kränkande behandling Upplevelsen av kränkning och illa behandling av någon vuxen på skolan följde samma trend genom de olika åren. Pojkar i år sju kände sig mer kränkta än flickorna. De kände sig också mer kränkta i jämförelse med länets pojkar i samma år. I år nio och år två på gymnasiet kände sig flickorna i Arboga kommun mer kränkta än pojkarna. (%) År 7 År 9 År 2 på gymnasiet Arboga Flickor 8 10 9 Pojkar 11 8 6 Västmanland Flickor 8 9 9 Pojkar 8 13 8 Figur:15 Andel ungdomar som uppger att de blivit allvarligt kränkta eller illa behandlade av någon vuxen på skolan år 2006. 22
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar Genomgående för år sju, nio och två på gymnasiet i Arboga kommun samt länet, var att flickor mår dåligt. I Arboga kommun uppgav nästan var fjärde flicka i år sju att de inte mådde bra. Andelen flickor som uppgav att de inte mådde bra ökade med stigande ålder och var tredje flicka i år två på gymnasiet uppgav att de inte mådde bra. Pojkar år sju, nio och två på gymnasiet, som uppgav att de inte mådde bra var färre än jämförelsen med länet. Pojkar i år nio i Arboga kommun mådde sämre än pojkar år sju samt två på gymnasiet. Ungdomar som inte mår bra Andel 40 35 30 25 20 15 10 5 3 23 12 27 4 35 9 18 30 14 15 27 Pojkar Flickor 0 År 7 År 9 År 2 Gym. År 7 År 9 År 2 Gym. Arboga Västmanland Figur:15 Andel av alla ungdomar som uppger att de inte mår bra 2006. Bland de ungdomar i Arboga kommun som uppgav att de blivit illa behandlade av sina föräldrar, var andelen störst bland flickorna i år två på gymnasiet. Detta skiljde sig mot länet, där det främst var flickorna i år nio som upplevde att de blev psykiskt illa behandlade. Upplevelsen bland ungdomarna i Arboga kommun ökade med stigande ålder. Psykiskt illa behandlad av någon av sina föräldrar 35 Andel 30 25 20 15 10 5 0 2 9 8 15 15 26 År 7 År 9 År 2 Gym. 10 6 21 20 13 12 År 7 År 9 År 2 Gym. Pojkar Flickor Arboga Västmanland Figur: 16 Andel ungdomar som uppger att de blivit psykiskt illa behandlad (tex hånad, kränkt) av någon av sina föräldrar 2006. 23
Genomgående för år sju, nio och två på gymnasiet var att en högre andel flickor än pojkar led av uttalade depressionssymtom. I Arboga kommun var det nästan var tredje till var fjärde flicka i år sju och nio som led av depressionssymtom samt var fjärde flicka på gymnasiet. Det följer trenden för länet där flickor mådde som sämst i år nio. Fler flickor i Arboga kommun år sju och nio led av depressionssymtom än flickor i länet. En lägre andel av pojkar i Arboga kommun hade uttalade depressionssymtom än i länet. Uttalade depressionsymtom Andel 40 35 30 25 20 15 10 10 27 35 7 8 24 11 21 28 14 14 25 Pojkar Flickor 5 0 År 7 År 9 År 2 Gym. År 7 År 9 År 2 Gym. Arboga Västmanland Figur: 17 Andel ungdomar med uttalade depressionssymtom 2006. Barnfattigdom Barnfattigdomen i Sverige årsrapport 2006 bygger på tillgänglig statistik från 2004 nedbruten för alla Sveriges kommuner. Den visar att 13 procent av Sveriges barn växer upp i ett ekonomiskt utsatt hushåll, jämfört med 12,8 procent året innan. I absoluta tal innebär det att 5 000 fler barn definieras som fattiga. Enlig tillgänglig statistik 2004 befann sig 12 procent ( 341,76 barn) av Arboga kommuns 2 848 barn (0-17 år) i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Av Arboga kommuns barn har 15 procent en utländsk bakgrund och av dessa befann sig 33 procent i ett ekonomiskt utsatt hushåll, att jämföra med barn med svensk bakgrund där 8 procent befann sig i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Differensen mellan dessa två grupper är 25 procentenheter. Enligt Rädda barnens rankinglista från 2004 hamnade Arboga kommun på 165 plats av 290 kommuner, där nummer ett är den kommun som har lägst barnfattigdom. Antal barn som har insatser från socialtjänsten I Arboga kommun hade 39 av Arbogas barn insatser från socialtjänsten år 2006. 24
3.4 Ökad hälsa i arbetslivet Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Detta innebär att individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa samt bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas. Till grundvillkoren hör att ha kontroll, delaktighet och inflytande över sitt eget arbete, hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga. Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i jobbet är andra viktiga faktorer. Att förebygga ohälsa är ett steg på vägen mot målet ökad hälsa i arbetslivet. I ett folkhälsoperspektiv borde vi inte bara sträva efter hälsofrämjande arbetsplatser utan t.o.m. efter ett hälsofrämjande arbetsliv. Hälsans bestämningsfaktorer Arbetsmiljöfaktorer och systemeffektivitet. Kommunens strategiska målområden Näringsliv och kommunen som arbetsgivare. Indikatorer Ohälsotal (bas) Arbetsro i klassrum Ohälsotal Generellt hade kvinnor fler utbetalda ersättningsdagar* än män. I Arboga kommun hade männen färre dagar än i länet och riket. Kvinnorna i Arboga kommun hade färre dagar än kvinnorna i länet, men fler dagar än kvinnorna än i riket. (antal dgr) Arboga Västmanland Riket Kvinnor 59 63 54 Män 33 39 36 Figur: 18 Antal dagar per person och år 2005. * Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad. 25
Arbetsro i klassrum I år sju och två på gymnasiet var det fler pojkar än flickor upplevde arbetsro i klassrummet. I Arboga ökade andelen ungdomar som upplevde arbetsro i klassrummet med stigande ålder. Största skillnaden mellan pojkar och flickor fanns i år sju. Där nästan en fjärdedel av flickorna och en tredjedel av pojkarna upplevde arbetsro i klassrummet. Upplevd arbetsro i klassrummet Andel 50 40 30 20 33 23 36 36 46 41 39 30 35 26 43 43 Pojkar Flickor 10 0 År 7 År 9 År 2 Gym. Arboga År 7 År 9 År 2 Gym. Västmanland Figur: 20 Andel ungdomar som upplever arbetsro i klassrummet (precis/ganska bra) 2006. 26
3.5 Sunda och säkra miljöer och produkter Målområdet Sunda och säkra miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. För att kunna konkretisera arbetet med att finna lämpliga bestämningsfaktorer och indikatorer för målområdet har det spjälkats upp i ett antal delområden. Delområdena är : Sund yttre miljö/luftkvalité, Sunda produkter, Sund inomhus- och närmiljö (inkl buller) och Säkra miljöer och produkter skadeperspektivet. De tre första delområdena: Sund yttre miljö/luftkvalité, Sunda produkter, Sund inomhus- och närmiljö stämmer väl med miljömålspropositionens tre strategier (Svenska miljömål, delmål och åtgärdsstrategier, 2001/02:130). Delmålet Säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Hälsans bestämningsfaktorer Buller, miljöer som kan relateras till skador och produkter som kan relateras till skador. Kommunens strategiska målområden Livsmiljö Indikatorer Skador och förgiftningar (bas) Luftkvalité Buller och höga ljudnivåer Arboga kommun var 2006 ej certifierad till Säker och trygg kommun det fanns heller inte några andra kommuner i länet som var utsedda till Säker och trygg kommun. I riket fanns idag 16 stycken Säkra och trygga kommuner. Angående Allergianpassad kommun så var Arboga kommun 2006 inte heller där certifierad. Det fanns en kommun i länet som var Allergianpassad kommun och 37 stycken kommuner i riket. Skador och förgiftningar I Arboga kommun var det en högre andel av männen som dog av skador och förgiftningar, i förhållande till länet och riket. Kvinnorna i Arboga kommun befann sig istället på en lägre andel, i förhållandet till länet och riket. (Antal döda) Arboga Västmanland Riket Män 73,2 58,4 67,1 Kvinnor 32,2 34,8 38,7 Figur:21 Antal döda/100 000 (medelbefolkning, 0+år) Standardiserade tal. Från födseln och framåt 2004. 27
Luftkvalité Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal flera månaders förkortad livslängd. Skogens träd och jordbrukets grödor skadas av ozon vilket medför stora kostnader. Luftföroreningar påverkar också material som metall, gummi, plast och kalksten så att de bryts ned snabbare. Därigenom skadas t.ex. byggnadskonstruktioner och föremål som är kulturhistoriskt värdefulla. De luftföroreningar som är skadligast är inandningsbara partiklar, ozon och vissa organiska kolväten. De lokala utsläppen kommer framför allt från vägtrafiken och från enskild uppvärmning med ved. Arbetsmaskiner som gräsklippare, motorsågar och grävmaskiner bidrar också med stora mängder. Mätning av luftkvalitén i centrum I dokumentet gröna nyckeltal för Arboga kommun anges att följande mätningar av tätortsluften ska genomföras: 1. Kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar i inandningsluften (PM 10 ) μg/m 3, årsmedelvärde (alt. vinterhalvår) samt antal timöverskridanden på värsta stället 2. Bensen i tätortsluften (μg/m 3 ), årsmedelvärde (alt. vinterhalvår) Under december 2006 t.o.m. juni 2007 deltog kommunen i urbanmätnätet som är ett samarbete mellan miljökontoren och IVL (svenska miljöinstitutet). Mätningarnas omfattning har varit dygnsmedelvärden av NO 2, (PM10) och veckovisa värden av flyktiga organiska ämnen (VOC) där bl.a. bensen ingår. Resultatet från undersökningen visar att miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 och PM10 för såväl års (40 μg /m 3 ) som dygnsmedelvärde (60 μg /m 3 ) som får överskridas max 7 dygn per år underskreds vid mätningen (ca 6 månader). MKN för bensen (5 μg /m 3 ) och även miljömålet 2010 (1 μg /m 3 ) underskrids. Buller och höga ljudnivåer Buller är ett utbrett miljöproblem och är den miljöstörning som berör flest antal människor i Sverige, barn såväl som vuxna. Vanliga källor till buller och höga ljudnivåer är väg-, spår- och flygtrafik, industrier, byggnadsarbeten, ljud från grannar, fläktbuller i fastigheten, diskotek och musikevenemang. Man har även uppmärksammat höga ljudnivåer på förskolor som beror på barnens aktiviteter i lokalen. 28
Trots att buller inte uppfattas som livshotande på samma sätt som många andra miljöstörningar betyder det mycket för vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. Risken för hörselskada och tinnitus ökar med ljudstyrkan och den tid man vistas i bullret, men beror också på ljudets karaktär. Enstaka mycket kraftiga ljudhändelser kan orsaka omedelbar hörselskada. Känsligheten för höga ljudnivåer är i hög grad individuell. Barn betraktas som en särskild riskgrupp, bla genom sina beteenden och bristande skyddsinstinkter. En av de allvarligaste effekterna av buller är sömnstörning. Ostörd sömn är en förutsättning för att barn och vuxna ska fungera väl fysiologiskt och mentalt. Buller kan även leda till koncentrationssvårigheter, försämrad inlärning, stress samt försämrad uppmärksamhet genom att buller maskerar varningssignaler. För den vuxna befolkningen finns undersökningar som indikerar att det hos höggradigt exponerade personer finns ökad risk för blodtryckssjukdomar. Mätningar av ljudnivåerna inom tätorternas utomhusmiljö ska utföras. Mätningarna ska även omfatta restauranger, uteserveringar samt övriga trivselarrangemang. (Kartläggning, planering, mätning, uppföljning efter åtgärder.) Sedan hösten 2007 finns en ljudnivåmätare vid Miljö- och byggförvaltningen och mätningar kommer att utföras under våren - sommaren 2008. 29
Bilaga 1 Definitioner, kommentarer och källor. Nedan följer definitioner på några viktiga begrepp som förkommer i välfärdsbokslutet. Folkhälsa Begreppet folkhälsa definieras som hälsans utveckling och fördelning i befolkningen. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, utan också jämlikt fördelad. Källa: Sveriges kommuner och landsting och Statens folkhälsoinstitut 2007 Hälsa hos individen Det finns många olika definitioner av begreppet hälsa. Världshälsoorganisationens definition av hälsa lyder: Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaron av sjukdom och handikapp Källa: Världshälsoorganisationen 1994 Välfärd Välfärd är en samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras hälsa, ekonomi, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etc. Källa: Sveriges kommuner och landsting och Statens folkhälsoinstitut 2007 Välfärdsbokslut Är ett verktyg för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Den kan enkelt inlemmas i ordinarie beslutsfunktioner och i reguljära styr- och uppföljningssystem. Källa: Sveriges kommuner och landsting och Statens folkhälsoinstitut 2007 Hälsans bestämningsfaktorer Med hälsans bestämningsfaktorer avses faktorer i samhällets organisation och människors livsvillkor samt levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Bilden beskriver att hälsans bestämningsfaktorer finns inom många verksamhetsområden. De flesta av kommunens verksamheter påverkar människors hälsa. Många verksamheter utgör också välfärdsbokslutets kärna. Källa: Sveriges kommuner och landsting och Statens folkhälsoinstitut 2007 30
Målområde De områden som omfattas av hälsans bestämningsfaktorer och som prioriteras att analyseras i välfärdsbokslutet tillexempel Trygga och goda uppväxtvillkor. Källa: Sveriges kommuner och landsting och Statens folkhälsoinstitut 2007 Indikator För att följa upp målområden och analysera bestämningsfaktorerna för hälsa har ett antal indikatorer identifierats som är viktiga att mäta. En indikator ska kunna påverkas lokalt och om möjligt kunna knytas till kommunens verksamhet. Några av indikatorerna anses som strategiskt viktiga att mäta dess kallas basindikatorer. Samtliga basindikatorer finns i tillgängliga nationella register och är nedbrytbara på kommunal nivå tillexempel antalet arbetssökande och inkomstnivå. Källa: Sveriges kommuner och landsting och Statens folkhälsoinstitut 2007 Folkmängd Befolkningsregistret (RTB) är en kopia av skattemyndigheternas personregister som förnyas successivt med förändringsrapporter om födelser, dödsfall, flyttningar, giftermål, skilsmässor och medborgarskapsbyten. Källa: Statistiska centralbyrån SCB, Befolkningsstatistik 2005 Medellivslängd Talen är ett genomsnitt för perioden och avser återstående medellivslängd vid födelsen. Källa: Statistiska centralbyrån SCB, Befolkningsstatistik 2005 Invånare efter födelseland Från och med KBF 2005 används samma indelning som i FHIs Nationella Folkhälsoenkät. Tidigare år har justerats i Databasen. Indelningen i faktabladen fram till och med 2004 har dock inte ändrats. Källa: Statistiska centralbyrån SCB, Befolkningsstatistik 2005 Familjer med barn Både gifta/sammanboende och ensamstående föräldrar räknas. Barnen skall vara högst 17 år. I summan ingår de ca 3 000 barn i landet som är felaktigt klassificerade som ensamstående. Det betyder att summan är något för hög. Andelarna påverkas dock inte nämnvärt. Källa: Statistiska centralbyrån SCB, Befolkningsstatistik 2005 31
Jämställdhetsindex (bas) Jämställdhetsindex är en sammanvägning av 12 variabler. För varje variabel rangordnas kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnaden får rang 1 (bäst) och största får rang 290. För 3 av variablerna mäts även hur höga värden variablerna har. Indexet är ett medelvärde av de 15 rangerna. Variabler som ingår (oftast mäts andelar): eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, kommunfullmäktige, kommunstyrelse och egna företagare. Uppdatering av jämindex sker inte varje år. Källa: Kommunala basfakta 2006 Valdeltagande (bas) Andel röstande av de röstberättigade. Därmed avses personer som är inskrivna i röstlängden. Källa: Statistiska centralbyrån SCB, Allmänna valen 2006 Antalet ärenden som remitterats till ungdomsfullmäktige Antalet ärenden som ungdomsfullmäktige har fått handlagt. Källa: Ungdomsfullmäktige i Arboga 2006 Social delaktighet Andelen personer som uppger att de deltagit i någon fritidsaktivitet under de senaste 12 månaderna. Källa: Liv och Hälsa ung 2006 Utbildningsnivå (bas) Registret innehåller uppgifter om avslutade utbildningar i det reguljära utbildningssystemet. Nivåklassificeringen är gjord enligt svensk utbildningsnomenklatur, SUN. Källa: Kommunala basfakta 2005 32
Arbetssökande (bas) Statistiken över arbetssökande framställs från ett register som förs av AMS. Uppgifterna hämtas kontinuerligt från de registerkort som arbetsförmedlingarna upprättar för varje arbetssökande. I arbetsmarknadsåtgärder ingår bl.a. följande åtgärder: Arbetsmarknadsutbildning, Arbetspraktik, Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, Förstärkt anställningsstöd, Start av näringsverksamhet, Arbetslivsinriktad rehabilitering, Datortek, Ungdomsgaranti, Kommunalt ungdomsprogram, Allmänt anställningsstöd. Öppet arbetslösa är de som registreras i kategorierna 11 Arbetslösa, platsförmedlingsservice; 12 Arbetslösa, vägledningsservice samt 13 Arbetslösa, erbjudanden samt väntar på beslutad åtgärd. Källa: Kommunala basfakta oktober 2006 Inkomstnivå (bas) Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst över vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket ligger. Inkomstgränserna varierar mellan olika år. De angivna gränserna gäller åldersgruppen 20-64 år och nollinkomsttagarna ingår i beräkningen. Källa: Kommunala basfakta 2004 Hushåll med försörjningsstöd Andelen hushåll som har ekonomiskt bistånd, socialbidrag. Källa: Individ och familjeomsorgen Arboga 2007 Tandhälsa/Karies Antal tandytor i tandmellanrum som är lagade eller skadade av karies per åldersgrupp. Detta anses idag det mest relevanta måttet på hur utbredd kariessjukdomen är i en population. Källa: Anders Blad, folktandvården 2006 Brottsstatistik Antalet anmälda brott samt antalet våldsbrott per 100 000 invånare, medelfolkmängden. Källa: Kommunala basfakta. Brottsförebyggande rådet 2006 Självmordsstatistik Antal bevisade självmord. Gäller säkra suicider X60 X84 enl. ICD 10. Siffrorna avser antal döda per 100 000 invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre. 5-års medelvärden. Källa: Socialstyrelsen dödsorsaksregistret2004 33
Behörighet till gymnasieskolan (bas) För att en elev skall vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de elever i år 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnar årskurs 9 utan slutbetyg ingår således). Betygen mäts före prövning. Källa: Kommunala basfakta 2005 Barnfattigdom (bas) Andelen barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Källa: Kommunala basfakta och Rädda barnen 2004 Elever årskurs 3 i gymnasiet med slutbetyg Andelen elever som går ut år 3 på gymnasiet med ett slutbetyg Källa: Skolverkets statistik/siris/kommunsammanställning 2006 Skolk bland elever i skolan Andelen elever som uppger att de skolka två gånger eller fler i månaden? Källa: Liv och hälsa ung 2006 Inflytande i undervisning Andelen elever i år 2,5,9 och år 3 på gymnasiet som svarat att de får vara med att planera sitt skolarbete, får vara med att planera det de skall lära sig i olika ämnen. Källa: Liv och hälsa ung, Barn och utbildning - enkät 2006 Antal barn som har insatser från socialtjänsten Insatser kan handla om allt från familjehemsplacering till kontaktperson, kontaktfamilj eller öppenvårdsinsatser. Källa: Individ och familjeomsorgen Arboga 2007 Diskriminering och kränkande behandling Upplevelsen av kränkning och illa behandling av någon vuxen på skolan. Källa: Liv och Hälsa ung 2006 34
Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Andelen barn som uppger att de inte mår bra, andelen barn med uttalade depressionssymtom samt andelen ungdomar som uppger att de blivit psykiskt illa behandlad (tex. hånad eller kränkt) av sina föräldrar. Källa: Liv och hälsa ung 2006 Ohälsotal (bas) Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Observera att tidigare uppgifter i kommunala basfakta 8år200) ej är jämförbara med 2002 och framåt på grund av ändrat beräkningssätt. Källa: Kommunala basfakta 2005 Arbetsro i klassrum Andelen ungdomar som upplever att de har arbetsro i klassrummet (precis eller ganska bra) Källa: Liv och hälsa ung 2006 Skador och förgiftningar (bas) Antal döda från födseln och framåt per 100 000 invånare (medelfolkmängden). 5- årsmedelvärden. (diagnoser V01-Y89 enligt ICD- 10). Källa: Kommunala basfakta 2004 Säker och trygg kommun För att bli utnämnd till En säker och trygg kommun krävs att tolv kriterier uppfylls. Dessa är internationella och tagna av WHO. I stort innebär det att kommunen arbetar tvärsektoriellt och strukturerat med att förebygga skador hos alla riskgrupper inom alla skadeområden. Arbetet ska vara långsiktigt och ej utgöras av ett projekt. I de kommuner där man har utvecklat ett medvetet skadeförebyggande arbete enligt den här modellen får man ofta effekter i form av sjunkande antal skador i befolkningen. Källa: Statens folkhälsoinstitut 2007 35
Buller och höga ljudnivåer Buller är enkelt uttryckt ett icke önskvärt ljud. Ljud som tex musik kan dock bli oönskade vid höga ljudnivåer. Buller påverkar människor på olika sätt beroende på vilken typ det handlar om, vilken styrka och vilka frekvenser det har, hur det varierar över tiden och tid på dygnet. Särskilt känsliga grupper utgörs blanda annat av barn och ungdomar samt hörselskadade. Källa: Miljö och bygg förvaltningen 2007 Luftkvalité Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal flera månaders förkortad livslängd. Källa: Miljö och bygg förvaltningen 2007 Allergianpassad kommun Allergianpassad kommun har som utgångspunkt att en allergianpassad miljö är bra för kommunens alla invånare. För att bli utnämnd till Allergianpassad kommun, skall kommunen uppfylla tre kriterier. De är följande: ett politiskt beslut att arbeta allergiförebyggande, en allergikommitté med bred representation och en handlingsplan för arbetet. Visionen är att alla landets kommuner blir Allergianpassade kommuner. Källa: Statens folkhälsoinstitut 2007 36