Utbildningsnämndens arbetsutskott 12 Utdrag ur PROTOKOLL 2017-01-31 Rapport egentillsyn Alsike skola UN-2016/363 Beslut Arbetsutskottet beslutar att godkänna redovisade tillsynsrapport för Alsike skola och fritidshem, samt att rektor vid Alsike skola vid nämndens sammanträde i april 2017 skriftligen och muntligen redovisar hur man avser att arbeta med i rapporten upptagna utvecklingsområden. Ärende Tjänsteskrivelse 2017-01-19 och rapport 2017-01-22 har varit utsända.
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Karin Carlsson Datum UN-2016/508 Verksamhetscontroller 2017-01-19 Utbildningsnämnden Egentillsyn av Alsike skola och fritidshem UN-2016/508 Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna redovisade tillsynsrapport för Alsike skola och fritidshem, samt att rektor vid Alsike skola vid nämndens sammanträde i april 2017 skriftligen och muntligen redovisar hur man avser att arbeta med i rapporten upptagna utvecklingsområden. Sammanfattning Bedömningen vid egentillsynen av Alsike skolans grundskola och fritidshem är att verksamheterna är trygga för barn och elever. Ledning och personal följer och bedriver verksamheten utifrån läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11).1 Egentillsyn innehåller endast en bråkdel av alla styrkor och utvecklingsområden, men är ett verktyg för skoledning och personal i deras utvecklingsarbete och en möjlighet för huvudmannen att få en samlad bild av hur verksamheterna fungerar. Bakgrund I enlighet med Utbildningsnämndens internkontrollplan för 2016 har en egentillsyn av Alsike skola och fritidshem genomförts av kommunens verksamhetscontroller med stöd av utbildningskontorets utvecklingschef. Egentillsynen är den andra som genomförs på Alsike skola. Tillsynen är utformad utifrån Skollagen 26 kap 4, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), och genomfördes med hjälp av dokumentationsgranskning, besök, intervjuer och auskultationer i verksamheten. En rapport har skrivits, där skolans och fritidshemmets verksamhet har beskrivits och en bedömning gjorts utifrån de områden som granskats. Egentillsynen har i sin bedömning lyft fram utvecklingsområden vid skolan och fritidshemmet, vilket framgår av bilagd rapport. Rapporten har återkopplats till verksamheten i form av sakgranskning av intervjumaterialet, presentation av rapporten på skolans arbetsplatsträff samt i kontakt med skolans ledning. 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Sida 2 av 3 Ekonomisk konsekvensanalys Egentillsynen avser endast tillsyn av verksamheten vilket innebär att ingen ekonomisk konsekvensanalys upprättas. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Bilaga 1; Rapport egentillsyn Alsike skola och fritidshem Beslutet ska expedieras till: Rektor vid Alsike skola och fritidshem Utbildningschef Skolchef
Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja X Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Tillsynen genomförs för att främja barnens utveckling, lärande och trygghet. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? De utvecklingsområden som finns framtagna syftar till att ytterligare bidra till att utveckla verksamheten och att barnens bästa beaktas. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja X Nej Förklara oavsett svar. Vid egentillsynen genomfördes intervju med en elevgrupp i årskurserna 4-8.
[Välj datum] Rapport från egentillsyn Alsike skola December 2016 Dnr UN-2016/363 Karin Carlsson Verksamhetscontroller, strategiskt ledningsstöd i Knivsta kommun
Innehåll Sammanfattande bedömning... 2 Bakgrund... 5 Egentillsynens syfte och fokus... 5 Genomförande och metod... 5 Beskrivning av Alsike skola och fritidshem... 7 Beskrivning av skolan utifrån dokumentation, intervjuer och auskultationer... 8 Resurser... 8 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 11 Arbetsmiljö och delaktighet... 15 Den pedagogiska verksamheten... 19 Normer och värden... 25 Skola och hem... 27 Elever i behov av särskilt stöd... 29 Resurser... 32 Övergång och samverkan... 33 Fritidshemmets lärandemiljö och måluppfyllelse... 34 1
Sammanfattande bedömning Bedömningen vid egentillsynen av Alsike skolans grundskola och fritidshem är att verksamheterna är trygga för barn och elever. Ledning och personal följer och bedriver verksamheten utifrån läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). 1 En egentillsyn innehåller endast en bråkdel av alla styrkor och utvecklingsområden som finns på en skola och fritidshem, men är ett verktyg för skolledning och personal i deras utvecklingsarbete och en möjlighet för huvudmannen att få en samlad bild av hur verksamheterna fungerar. Alsike skola är en skola med stora möjligheter. Elevgruppens bakgrund och lärarnas pedagogiska utbildningsbakgrund ska ge skolan möjligheten att nå högre kvalité och kunskapsresultat. Skolan har vuxit med flera hundra elever under en kort tid och skolans lokaler har kompletterats med paviljonger och ett stort antal nya lärare har rekryterats, trots detta har elevernas kunskapsresultat ökat det senaste året. Utmaningar som skolan står inför är ökningen av andelen mindre nöjda medarbetare och en tuff stämning bland skolans elever. Skolans värdegrund måste synliggöras och genomsyra hela verksamheten, för en ökad trygghet och trivsel på skolan. Lärarnas arbetsbelastning och elevernas delaktighet både i och utanför klassrummet måste ses över och åtgärder tas för öka kvalitén i undervisningen. Vid egentillsynen framkom både styrkor och möjliga utvecklingsområden, vilket rapporteras nedan. Alsike skola Styrkor - Hög andel behöriga lärare. - Ordinarie lokaler är ljusa och välplanerade samt har bra personalutrymmen. - Skolan har ett årshjul för uppföljning och för det systematiska kvalitetsarbetet. - Verksamhetshandbok med tydliga arbetsbeskrivningar och rutiner är utarbetad. - Uppföljning av elev- och föräldraenkäten görs årligen. - Uppföljningar och utvärderingar sker terminsvis i arbetslagen - Skolan har tydliga rutiner för arbetsmiljöarbetet - Majoriteten av eleverna är nöjda med sin skola som helhet - Skolans lärare har höga förväntningar på elevernas prestationer - Skolans kunskapsresultat är goda - Skolledningen har bra rutiner och arbetssätt för att följa om eleverna når kunskapskraven - Skolan har väskrivna styrdokument som verktyg i arbetet med normer och värden. - Skolan har upprättade rutiner för rapportering av kränkningar och en handlingsplan för värdegrundsarbete. 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 2
- Skolan har upprättat ett tydligt informationsmaterial till elever och lärare. - Skolan har fungerande och regelbundna skolråd. - Skolans styrdokument för elever i behov av särskilt stöd är ett gott stöd för både resursteam och pedagoger ute i verksamheten. - Skolan har utvecklade metoder för att stimulera och stödja elever i behov av stöd. Utvecklingsområde - Skolledning bör analysera hur den interna organisationen kan organiseras för att minska skolans underskott. - Skolledningen bör analysera andelen elever per studie- och yrkesvägledare för säkra att alla elever får det stöd de har rätt till. - Huvudmannen bör säkerställa skolans digitala utveckling. - Översyn av skolans paviljonger behöver genomföras för att säkra lärarnas och elevernas arbetsmiljö. Samt att skolledning behöver förtydliga ansvaret för underhåll av lokalerna. - Rektorerna bör genomföra kontinuerliga lektionsbesök i klassrummen. - Skolan bör arbeta vidare med implementering av verksamhetshandboken. - Skolledning bör snarast skapa förutsättningar för att ge förstelärarna sitt uppdrag tillbaka. - Rektor och huvudman bör skapa en bättre dialog samt se till att lärare och elev innefattas av skolans styrkedja. - Skolan bör följa upp variationerna av ledning och studiero i klassrummet. - Lärarna bör arbeta med elevinflytande i klassrummet. - Lärarnas frågor att förbättra från medarbetarenkäten bör kommuniceras med lärarna och en handlingsplan bör tas fram enligt instruktioner. - Skolledningen bör följa upp det formella elevinflytandet på skolan och ge eleverna stöd och utbildning som de behöver för att fullfölja sina uppdrag. - Skolan bör se till att läraren gör en allsidig bedömning av kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven samt ge eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. - Skolledningen bör följa undervisning och resultat i respektive klass samt genomföra analyser utifrån kön och bakgrund. - Skolan bör se till att den undervisningen är varierande samt utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. - Skolledningen bör kartlägga trivseln och riskområden på skolan, samtala med personal och elever, finna bakomliggande orsaker och upprätta planer som ska verka förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet. 3
- Huvudmannen bör följa upp arbetet med normer och värden samt säkra att personal och elever på skolan är delaktiga i skolans arbete med värdegrund och likabehandlingsplan. - Skolledning bör ge lärare verktyg och förutsättningar för att se till att alla elever och föräldrar får information om elevens kunskapsutveckling och vilka utvecklingsbehov eleven har. - Skolledning bör skapa tydliga rutiner och instruktioner till skolans lärare hur arbetet med UNIKUM ska ske. - Skolan bör utveckla samarbetet med föräldrarna till elever i behov av särskilt stöd. - Skolan saknar stöd och struktur i arbetet med hemmasittare och bör tillsammans med huvudman se över området. Alsike skolas fritidshem Styrkor - Strukturerad uppföljning och planering av verksamheten. - Genomtänkt pedagogisk planering av verksamheten. Utvecklingsområden - Samverkansformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem behöver utvecklas för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande för eleven. - Fritidshemmet bör undersöka frågan kring varför en andel föräldrar anser att informationen från verksamheten är bristfällig. 4
Bakgrund I enlighet med den av utbildningsnämnden fastställda internkontrollplanen för uppföljning, utvärdering och tillsyn av förskolans och skolans verksamhet skall kommunen göra egentillsyn vid två kommunala grundskolor under läsåret 2015/2016. I ett tilläggsuppdrag från nämnden ingår även fritidshemmet vid skolan i egentillsynen. Egentillsynens syfte och fokus Egentillsynen skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur skolan och dess fritidshem arbetar i riktning mot de nationella målen samt tillse att gällande nationella styrdokument följs. Tillsynen uppmärksammar följande områden; Grundskolan; Resurser, t.ex. personal, kompetensutveckling, resursfördelning och lokaler Styrning, ledning och kvalitetsarbete Arbetsmiljö och delaktighet Den pedagogiska verksamheten Normer och värden Skola och hem Elever i behov av särskilt stöd Fritidshemmet; Resurser Övergång och samverkan Fritidshemmets lärandemiljö och måluppfyllelse Genomförande och metod Egentillsynen genomförs av kommunens verksamhetscontroller och utbildningskontorets utvecklingschef. Inför tillsynen tas kontakt med skolans rektor för att informera om och planera för besöket. Tillsynsgruppen skaffar sig information om skolan och dess fritidshem genom att ta del av aktuella styr- och planeringsdokument samt genom att besöka skolan och fritidshem under två dagar. Vid besöket genomförs intervjuer med rektor, biträdande rektor, förstelärare, personal, elever och föräldrar. Tillsynsgruppen deltar i ordinarie verksamhet genom auskultationer. Under besöket koncentreras uppmärksamheten särskilt på de områden som är kopplade till syftet med egentillsynen. Minnesanteckningar från de intervjuer som genomförts sammanställs och lämnas till berörda grupper för sakgranskning. 5
Därefter skrivs egentillsynsrapporten där det framgår i vilken mån de nationella kraven följs samt en bedömning av verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse i relation till de nationella målen inom de granskade områdena. Resultat från egentillsynen återkopplas till skolan, skolchef, kommunens utbildningschef och redovisas i utbildningsnämnden. Verksamheten ges därefter möjlighet att beskriva för nämnden hur man avser att arbeta med föreslagna utvecklingsområden. Under två dagar, 5 och 6 december 2016, genomförde en tillsynsgrupp bestående av verksamhetscontroller Karin Carlsson och utvecklingschef Monika Warsén, intervjuer och verksamhetsbesök på Alsike skolas förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vid besöket hölls sex intervjuer vid olika tillfällen. Intervju med fem elever, skolans förstelärare, lärare, specialpedagog, en personalrepresentant från fritidshemmet, skolans rektor, biträdande rektor samt tre föräldrarepresentanter. I övrigt ägnades tiden till auskultationer i verksamheten och klassrumsobservationer. Tillsynsgruppen har dessutom tagit del av följande dokumentation från skolan och fritidshemmet: - Skolans verksamhetsplan - Organisationsbeskrivning för skola och fritidshem - Eget informationsmaterial till föräldrar - Underlag för utvecklingssamtal - Dokumentation av planeringsarbete, uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet - Rutiner för synpunkts- och klagomålshantering - Exempel på avidentifierad handlingsplan/åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd - Ekonomisk prognos 6
Beskrivning av Alsike skola och fritidshem Bakgrundsfakta Skolan hittar du i Alsike, några kilometer utanför Knivsta centrum, i ett bostadsområde som ständigt växer. Alsike skola ligger omgiven av vacker natur i ett område med närhet till både Uppsala och Stockholm. Alsike skola startade 1999 med 25 elever i en byggnad som idag är Trollskogens förskola. 2004 invigdes den nya skolan som idag har ca 700 elever. På skolan går elever från förskoleklass till årskurs 9. Ledning Skolans ledning består av rektor Pia Smårs och biträdande rektor Anders Ericson. Rektorerna har delvis olika ansvarsområden. Skolans ledningsgrupp består av rektorerna och arbetslagsledarna för de fem arbetslagen. Skolan har en samverkansgrupp med representanter från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund, vilka träffas var tredje vecka. Rektors ledningsdeklaration Alla elever och personal ska lyckas så långt det är möjligt efter sina förutsättningar Skapa förutsättningar för att alla elever ska lyckas utifrån sina förutsättningar genom att: 1. Utveckla det pedagogiska ledarskapet i förskoleklassen, i skolan, på fritidshemmet och i Öppen fritidsverksamhet genom att arbeta med elevsyn, förhållningssätt och värdegrund. Eleverna ska känna sig delaktiga och får ansvar i sin undervisning. Detta sker genom kollegialt lärande, lektionsbesök och återkopplande samtal. 2. Implementera det förebyggande, främjande och åtgärdande elevhälsoarbetet genom att introducera våra rutiner kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd 3. Skapa struktur i vårt systematiska kvalitetsarbete med resultat, analys- och utvärderingsarbete, med tydligt årshjul och rutiner för att säkerställa våra processer. Detta samlas i vår verksamhetshandbok. Som rektor och pedagogisk ledare är mitt mål att vara en tydlig, kommunikativ och demokratisk ledare som, utmanar, uppmuntrar och utvecklar verksamheten tillsammans med medarbetare mot gemensamma mål. 7
Alsike skola Beskrivning av skolan utifrån dokumentation, intervjuer och auskultationer Resurser Dokumentation Delårsbokslut & prognos för 2016, organisationsbeskrivning, verksamhetsplan 2016/2017 och statistik. Resurser Antal barn Årskurs Antal elever per heltidstjänst Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Alsike skola 682 F-9 14,2 94,4 Knivsta 14 92 (uppgifter gäller för 2015/2016 och är hämtade från Skolverket) Förskoleklass Under läsåret 2016/2017 har skolan 42 elever fördelat på två förskoleklasser. Förskoleklasserna är indelade i två klasser, där föräldrar informerats från start, att indelningen kan ändras till åk 1. Eftersom eleverna i förskoleklassen kommer från många olika grupper, kan lärarna under förskoleklassåret se om klassindelningen bör förändras. Grundskola Under läsåret 2016/2017 beräknas skolan ha ca 700 elever fördelat på 31 klasser, varav en klass är en AST-klass (Autismspektrumtillstånd) och en förberedelseklass. Klasstorlekarna varierar från 17 till 27 elever. Fritidshem Under läsåret 2016/2017 har skolan 156 elever fördelat på 4 avdelningar i fritidshemmet. Antal barn Årskurs Antal elever per heltidstjänst Alsike skola 156 F-3 19,5 Knivsta 26,7 Årsredovisning Skolans ekonomi är en viktig förutsättning för möjligheten att ge varje elev en god utbildning i trygg miljö. Delårsbokslut 2016 och prognos för 2016 visar på ett negativt resultat för Alsike skola. Det stora prognostiserade underskottet befinner sig inom området barn i behov av särskilt stöd och bygger enligt skolledningen på att man under året byggt upp resursteam inom varje stadie och AST-klasser (Autismspektrumtillstånd) i mellan- och högstadiet. Trots ett större antal vakanta lärartjänster går skolan med ett underskott. Skolledning anger att detta 8
främst beror på omförflyttingar av lärare i personalgruppen, att skolan under året varit tvungna att anställa två assistenter vilket de inte budgeterat för. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Skolans föräldrar upplever att Alsike skola är trygg och givande för deras barn. Skolan är belägen i hjärtat av samhället. Lärarna anser att skolan är i behov av en bättre inomhusmiljö i skolpaviljongerna, brister i ventilation och ytskikt föreligger. Elevgruppen framhåller även att det är brist på tekniska verktyg i undervisningen, för få datorer. Eleverna beskriver att flera undervisningssituationer skulle kunna dra nytta av den nya tekniken. Rektor informerar lärarna om skolans ekonomi vid arbetsplatsträffarna. Varje arbetslag får ett eget anslag till bl.a. läromedel att ansvara för. Personaltäthet är något högre än kommunens snitt. Personaltätheten i riket 12,2 2 elever per lärare. Antalet elever per klass på Alsike skola är i snitt 21 elever på lågstadiet, 24 elever i mellanstadiet och 24 elever på högstadiet. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 94,4 procent vilket är högt och 2,4 procent högre än kommunens snitt. Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever i alla skolformer, utom förskolan och förskoleklassen, ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. 3 På Alsike skola delar 1063 elever i årskurs 7-9 på en heltidstjänst studie-och yrkesvägledare, samma siffra för riket är 524 elever per studie-och yrkesvägledare, i Uppsala kommun är siffran 888 elever och i Håbokommun 484 elever 4. Vid skolinspektionens prioriterade tillsyn 2015 redogjordes att verksamheten inte tillgodoser samtliga elevers behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. 5 Sammanfattande diskussion och bedömning Skolans lokaler är ett verktyg för personal och elever i vardagen. Skolans huvudbyggnad är ljus och planlösningen skapar en god lärmiljö samt har rymliga personalutrymmen. Skolan har ett prognostiserat underskott för 2016 och skolledning hänvisar till att det är insatser för elever i behov av särskilt stöd som lett till underskottet. Både i skollagen och i Skolverkets allmänna råd står det att det är skolledaren som ansvarar för att ärendet gällande elever i behov av särskilt stöd utreds och åtgärdas. Är det barn som har extra ordinära stödbehov så finns möjligheten för skolan att söka tilläggsbelopp hos huvudmannen/hemkommun. Föreligger inte dessa stödbehov ska rektor se till att lösa elevens situation inom befintlig skolpeng och skolans organisation. Personaltätheten på skolan är förhållandevis god men eleverna har en önskan om att det ska finnas mer personal då de upplever att lärarna är stressade inför läsårsslut. Andelen lärare med pedagogisk högskolexamen är hög vilket skolan bör utnyttja, personaltäthet är inte ensamt svaret för kvalité. Enligt huvudregeln får endast den som har legitimation som lärare eller 2 Statistik skolverket.se, 2015/2016 3 Skolverket.se, Studie- och yrkesvägledare 4 Statistik skolverket.se, 2015/2016 5 Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Alsike skola belägen i Knivsta kommun 2015, skolverket.se 9
förskollärare och är behörig för viss undervisning bedriva undervisningen. 6 Detta gör att det också är viktigt att det är rätt lärare som undervisar i rätt ämne trots att det är en behörig pedagog. Antalet elever per klass på Alsike skola är i snitt 21 elever på lågstadiet, 24 elever i mellanstadiet och 24 elever på högstadiet. Större klasser på mellan- och högstadiet är en möjlig lösning för skolan att se över sina resurser. Forskningen är delad när det gäller vilken betydelse klasstolekarna har för undervisningens kvalité. Likväl är det lärmiljöernas betydelse och lärarnas kompetens som har en stor inverkan på utbildningens kvalité. Skolledning behöver bli tydligare för personalen hur bristerna i paviljongerna ska hanteras. Lärare ska inte använda sin tid till att reparera eller justera delar av lokalerna. Vem som ansvarar för vad och vem man kontaktar bör tydligt framgå så att lärarna kan fokusera på sitt grunduppdrag. Både elever och personal lyfter bristen på digitala verktyg i undervisningen. Kompetensutveckling och strategier inom området bör prioriteras under en treårsperiod. Tekniska verktyg är både ett stöd för eleverna i skolan men även något som samtliga elever måste lära sig att bemästra trots vad man har att tillgå i hemmet. 7 Skolans elever lyfter att andelen datorer är för få och att eleverna ofta får vänta på sin tur. Styrkor - Hög andel behöriga lärare. - Ordinarie lokaler är ljusa och välplanerade samt har bra personalutrymmen. Utvecklingsområden - Skolledning bör analysera hur den interna organisationen kan organiseras för att minska skolans underskott. 8 - Skolledningen bör analysera andelen elever per studie- och yrkesvägledare för säkra att alla elever får det stöd de har rätt till. 9 - Huvudmannen bör säkerställa skolans digitala utveckling. 10 - Översyn av skolans paviljonger behöver genomföras samt att skolledning behöver förtydliga ansvaret för underhåll av 6 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen). 7 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.2; Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 8 Skollagen kap 2 10 ; Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. 9 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.6; Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning. 10 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.2; Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 10
lokalerna. 11 Styrning, ledning och kvalitetsarbete Dokumentation Skolans verksamhetsplan 2016/2017, verksamhetshandbok och bilaga med ansvar och arbetsfördelning för rektor och biträdande rektor. Organisationsschema 11 Arbetsmiljöverket.se; Arbetsmiljöansvaret för kommun och landsting som arbetsgivare framgår av 3 kap. 2 och 2a arbetsmiljölagen och gäller även skola. 11
Sammanställning från intervjuer, föräldrar, personal, elever och rektor samt dokumentation Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskole enhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. (Skollagen 2 kap 9 ) Skolledningen har under de senaste åren tagit fram en verksamhetshandbok som ett stöd för lärare och övrig personal på skolan, som även samverkats med de fackliga. Handboken innehåller rutiner, information, ansvarsfördelning, arbetsbeskrivningar och handlingsplaner. Respektive dokument har en ansvarig för dokumentet och en revideringsplan. Verksamhetshandboken består av ett stort antal sidor och täcker flera områden. Lärarna beskriver att det är en god kommunikation mellan personal och skolledning. Det finns en önskan att återkoppling från rektorerna skulle vara snabbare men lärarna har förståelse för rektorernas pressade arbetssituation. Lärarna framhåller att rektorerna borde vara tre och framförallt under byggnationen av Alsikes nya högstadieskola. Bristerna som uppstår enligt lärarna är att rektorerna har så många och detaljerade frågor på sitt bord att helikopterperspektivet fallerar. Rektorn ansvarar för sin skolenhet och kan utifrån den kunskap han eller hon skaffar sig om undervisningen analysera såväl behoven i enskilda klassrum som hela skolenhetens behov. I dagsläget avsätter inte rektorerna tillräckligt med tid både enligt dem själva och lärarna på att vara ute i verksamheten och göra klassrumsbesök. En stor del av rektors arbetstid går till bland annat rekryteringar. Vid intervjuer med föräldrar och elever var upplevelsen att rektorerna var tillräckligt synliga och kända för dem. Rektorerna har inga terminsvisa scheman för lektionsbesök Skolans arbetslag fungerar förhållandevis bra enligt personal och skolledning. Under året har högstadiet förändrat sin struktur till det bättre och lärarna framhåller värdet av arbetslagen och kollegornas stöd. Att arbetslagens mandat och arbetssätt bör förtydligas och utvecklas är rektorer och personal eniga om. Enligt skolans personal och ledning genomförs utvärderingar och planering av verksamheten enligt skolans årshjul. Uppföljningen sker på flera nivåer och en del områden följs även upp på APT. Varje arbetslag har inplanerade uppföljningar och utvärdering av varje termin. Under dessa sker det en reflektion vad som har varit bra och mindre bra under året. Skolans uppföljning av verksamhetsplanen visar hur skolan arbetat med läroplanens mål. Här beskrivs hur verksamheten arbetat för att utvärdera verksamheten och vem som är ansvarig. Det finns en mall för lärarna att använda i uppföljningsarbetet som gör det enkelt och enhetligt. Skolans lärarkår består av en del nyutexaminerade lärare. Mentorskap och coachning är därför ett viktigt verktyg för att de nya lärarna ska få möjlighet att komma in i arbetet. Rektor framhåller att skolan under det senaste året utvecklat det kollegiala lärandet och rutiner finns för hur och när en ny lärare ska få stöd och följas upp. Lärarna lyfter fram att det inte finns 12
tillräckligt med tid för nya lärare att få stöd och kompetensutveckling i exempelvis bedömning. Yrkesskickliga lärare har möjlighet att bli förstelärare och fortsätta att undervisa. Alsike skola har 6 förstelärare anställda. Men i dagsläget är alla dessa lärare borttagna från sina uppdrag med undantag från lärarkonferenserna. Detta för att täcka de vakanta tjänster och sjukskrivningar som finns i verksamheten. Huvudmannen, rektor och lärarna behöver ha en bra dialog och förtroende för varandra för att tillsammans kunna skapa en bra verksamhet för alla elever. För att få en stark styrkedja behöver alla delar samspela med varandra. Här är samarbete, tillit och god kommunikation tre viktiga nyckelord. 12 Skolans personal önskar mer direktkontakt med kommunens politiker och de anser att det är ett glapp mellan skola och huvudman. De önskar mer återkoppling via rektorerna och även bekräftelser på vad rektor tagit med sig till huvudmannen i form av diskussioner och förfrågningar, främst inom området IT och fastigheter. Endast 15 procent av medarbetarna ställer sig positiv till området Kommunledning i medarbetarenkäten. Sammanfattande diskussion och bedömning Vår tillsyn visar att rektorerna behöver ha god kunskap om vad som händer i undervisningen för att kunna identifiera, analysera och besluta nödvändiga utvecklingsåtgärder. Rektorerna behöver ge lärarna kontinuerlig återkoppling och uppmuntra till ett professionellt lärande lärare emellan och ge dem återkoppling vad som sker hos och i dialog hos huvudmannen. Nationella granskningar visar att rektorer inte följer upp elevernas kunskapsutveckling i tillräckligt hög utsträckning. 13 Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att skapa goda förutsättningar för skolverksamheten i stort och behöver därför känna till hur undervisningen fungerar. Huvudmannen har ett system och redskap via egentillsynen för att kunna samla in och sedan analysera den information de får om hur verksamheten fungerar och vad som behövs för att utveckla den. Rektorerna bör bli mer synliga i skolans verksamhet. Klassrumsbesöken är en viktig del i det pedagogiska ledarskapet. Det är rektorn som har ansvaret för helheten, att de nationella kunskapsmålen och värdegrundsuppdraget tolkas och följs och det är i klassrummet allt detta iscensätts. 14 Dock diskuterades under intervjun med skolans ledning att fler inplanerade besök i verksamheten borde genomföras och med en tydlig agenda. Alsike skola har goda rutiner och ett gott stöd tack vare verksamhetshandboken. Dock är dokumentsamlingen omfattande och ännu inte implementerad i verksamheten vilket gör det systematiska kvalitetsarbetet svårarbetat i dagsläget. Elevhälsoträffar ger rektorer och personal ett avstamp för att kunna bedöma ett nuläge och se över vilka insatser som krävs framgent. I och med att skolans ledning inte tar fram en verksamhetsberättelse vid årsskiftet upplevs uppföljningen av verksamhetsplanen som otillräcklig för att ge skolledning och 12 Skolinspektionen.se, Skolans lokala styrkedja 13 Skolinspektionen, Råd och vägledning- kvalitetsarbete, 10 juni 2015 14 Skolverket, Tema rektor, 12 februari 2016 13
personal ett avstamp och möjligheten att justera riktningen av verksamhetsplanens mål. Uppdraget fram huvudmannen är utformat så att skolorna inte behöver ta fram en verksamhetsberättelse utan ska endast uppdatera och följa upp gällande verksamhetplan. Verksamhetsplanens uppföljning visar likväl att enkätresultat och annan data används för att ta fram nulägen. Statistiken och informationen bör skolan ta tillvara på och analysera djupare och synliggöra avvikelser. För att rektorerna ska få mer utrymme i sitt uppdrag bör rektorerna tillsammans med Lärarna klargöra arbetslagsledarnas mandat, ge tillbaka uppdraget till förstelärarna och öka samverkan med huvudmannen. Arbetslagsledarna kan frigöra tid från rektor genom att fler beslut tas på arbetslagsnivå, delegation bör vara tydligare. Stöd och reflektion i lärarkåren är viktigt för det kollegiala lärandet och skolans utveckling. Dock bör förestelärarnas uppdrag vara tillgängligt för detta så att både nya och erfarna lärare har möjlighet att rådfråga och reflektera med förstelärarna samt för att deras spetskompetens ska integreras i uppdraget. Rektorernas stöd ska självklart finnas till hands men dessa åtgärder ger skolledning möjlighet till ett bättre helikopterperspektiv och det stärker samarbetet i lärarkåren. Huvudmannen på förvaltningsnivå har erbjudit skolledning extra ersättning för utöka skolledning, något som man tackat nej till. Skolledning har istället valt att använda de extra resurserna till en anställd som arbetar med vikarieanskaffning. Styrkor - Skolan har ett årshjul för uppföljning och för det systematiska kvalitetsarbetet. - Verksamhetshandbok med tydliga arbetsbeskrivningar och rutiner. - Uppföljning av elev- och föräldraenkät. - Uppföljningar och utvärderingar sker terminsvis i arbetslagen Utvecklingsområden - Rektorerna bör genomföra kontinuerliga lektionsbesök i klassrummen. 15 - Skolan bör arbeta vidare med implementering av verksamhetshandboken. 16 - Skolledning bör snarast skapa förutsättningar för att ge förstelärarna sitt uppdrag tillbaka. 17 - Rektor och huvudman bör skapa en bättre dialog samt se till att lärare och elev innefattas av skolans styrkedja. 18 15 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. 16 Läroplan för grundskolan avsnitt Skolans värdegrund och uppdrag; Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. 17 Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet (U2012/4904/S); Syftet med ett praktiknära karriärsteg är att de lärare som i undervisningen uppvisar särskild yrkesskicklighet ska premieras. De särskilt yrkesskickliga lärarnas kompetens och potential ska tas tillvara. Kunskaper kan till exempel spridas till andra lärare på skolan, så att kunskaperna kommer så många elever som möjligt till del. 14
Arbetsmiljö och delaktighet Dokumentation Skolans uppföljning av verksamhetsplanen och skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, medarbetarenkät, elevenkät och föräldraenkät. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap 3 ) Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Alsike skola arbetar systematiskt med arbetsmiljö vilket tillsynsgruppen sett i både planer och annan dokumentation. Eleverna trivs i innemiljön men delger en del saker som de anser bör åtgärdas, exempelvis läckande toaletter i paviljongerna. Eleverna trivs i lokalerna och tycker att skolan är bra planerad. Lärarna är oroliga för arbetsmiljön i paviljongerna och anger att ventilationen inte fungerar tillräckligt samt att material i byggnaden enkelt går sönder. Rektorerna är positiva till skolans miljö och anger att det finns flera öppna ytor och rum för utveckling på skolan. Skolans miljö är mycket viktig för elevernas utveckling och lärande, vilket rektorerna framhåller vid intervjun. Skolans personal upplever att de fortfarande arbetar för att stärka vi-känslan på skolan men att arbetslagen till viss del kan arbeta mer på detta. Kollegorna är det som är det viktigaste och alla ställer upp för varandra. Lärarna framhåller att arbetslagen behöver mer samarbetstid men även tillsammans med fritidshemmet. I arbetsunderlaget till chef från medarbetarenkäten framhålls att Alsike skolas styrkor är uppskattning från elever/chefer/kollegor och den egna insatsen samt den egna hälsan. Frågor att förbättra är hur väl medarbetarna känner till kommunens övergripande mål, välfungerande och givande arbetsplatsträffar, introduktion för nyanställda, rätt verktyg för arbetet, känslan av att bidra till kommunens övergripande samt ork och energi kvar efter arbetets slut. På frågan Jag trivs bra med min arbetssituation totalt sett är 50 procent positiva vilket är en sänkning i jämförelse med 2014: års enkät då 80 procent av medarbetarna angav ett positivt svar. Att ha studiero i undervisningen är viktigt för elevers lärande och handlar både om elevernas arbetsmiljö i stort och om deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Skolledning och personal upplever att det under vissa lektioner och i vissa klasser kan vara stökigt. Skolans personal beskriver verksamhet som trygg och att det ständigt sker dialog med eleverna om hur man vill ha det i klassrummet. Eleverna upplever att de överlag har en god arbetsmiljö och studiero. De anger att det är lärarens ledarskap som avgör nivån på arbetsmiljön och studieron samt önskar mer dialog med lärarna om arbestmiljö. Lärarna har olika 18 Skolinspektionen.se, Skolans lokala styrkedja; För att styrkedjan ska fungera måste huvudmannen, rektor och lärare ta ansvar för att deras delar fungerar, men också för att skapa och stärka det som håller samman kedjan. En kedja består av personer, men främst åtgärder som måste genomföras på olika nivåer från huvudmannens strategiska arbete till lärarens insatser i klassen. 15
ordningsregler enligt eleverna, vilket kan leda till förvirring i klassrummet. Elevernas berättelser bekräftas även med elevenkäten för årskurs 5. I enkäten anger 50 procent av eleverna att skolans elever inte följer de gemensamma ordningsreglerna, samma siffra för årskurs 9 är 61 procent. Under föräldraintervjun ger föräldrarna bilden att det sett väldigt olika ut på lektionerna med studiero och ordningsregler. När tillsynsgruppen analyserar den senast genomförda föräldraenkäten på Alsike skola är indexvärdet 5,5 inom området studiero vilket är längre än både snittet i kommunen samt av samtliga medverkande skolenheter. Personal och skolledning har inte samma beskrivning av det formella inflytandet som eleverna. Det saknas klassråd i flera klasser, elevrådet har omarbetats och består nu av en elevkår endast på högstadiet. Detta arbete är enligt eleverna inte förankrat och kommunicerat på skolan. 58 procent av eleverna i årskurs 9 anger att de inte kan vara med och påverka skolmiljön. 78 procent av eleverna i årskurs 5 är nöjda med sin skola som helhet och samma siffra för årskurs 9 är 71 procent. Resultatet för årskurs 9 är samma som rikssnittet medan resultatet i årskurs 5 är 7 procentenheter under rikssnittet. Eleverna är överlag nöjda med skolans arbetsmiljö men något kritiska till deras inflytande över undervisning och skolan som helhet. Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. 20 Elever har rätt till formellt demokratiskt inflytande genom elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud, det står i skollagen och i arbetsmiljölagen. Från och med årskurs 7 i grundskolan har eleverna rätt att medverka i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud. Elevskyddsombuden utses av alla elever, och representerar alla eleverna. Skolan är skyldig att se till att elevskyddsombuden får den utbildning som krävs för uppdraget. 21 19 19 Skolinspektionens Skolenkäten våren 2016, Enkätresultat för vårdnadshavare grundskola Alsike skola, Knivsta kommun 20 Skolverket, Elever och föräldrar, Elevinflytande 21 Arbetsmiljöverket.se, Elevskyddsombud 16
Inflytandet över undervisningen visar också brister. I elevintervjun angav eleverna att diskussioner och samtal med lärare om bedömning och form på undervisningen i vissa fall är obefintligt, har man tur får man ett betygsamtal efter att betygen är satta. 61 procent av eleverna i årskurs 9 uppgav att eleverna inte har inflytande över undervisningens innehåll, samma siffra för årskurs 5 var 27 procent. 22 Sammanfattning och bedömning Skolan har dokumentation och planer för att motverka brister i arbetsmiljön. Skolans arbetsmiljöplan tydliggör mätmetod, vem som är ansvarig och hur uppföljning ska ske. I skolans verksamhetshandbok finns rutiner och mallar som vägleder lärarna i arbetet. Hälften av lärarna trivs med sin arbetssituation och i personalintervjun beskriver lärarna ett pressat arbetsklimat på grund av vakanser och sjukskrivningar. Tid för återhämtning och reflektioner saknas enligt medarbetarenkät samt personalintervju och eleverna upplever att lärarna är stressade. Under personalintervjun beskriver lärarna dock att det finns en bra vi-känsla i personalgruppen och kollegorna ställer upp för varandra. Skolan är en gemensam arbetsplats för lärare och elever. En dålig arbetsmiljö sätter sina spår i elevernas studieresultat och det finns risk att skolan tappar kompetent personal. Alla elever har enligt skollagen rätt till en likvärdig utbildning. Studiero och ordning i klassrummet kan ge effekter på utbildningen vilket innebär att skickliga lärare ska sättas in där de behövs och lärare med specialistkompetens eller lång erfarenhet ska sprida sina kunskaper i lärarkåren. Skolledningen bör se över skolans attityder, metoder och förhållningssätt till studiero och ordning i klassrummet samt förtydliga att all personal ska sträva mot samma mål. Elevernas inflytande i klassrummet och det formella inflytandet på Alsike skola bör ses över. Utifrån skollag och barnkonventionen ska eleverna få inflytande över sin vardag i förhållande 22 Skolinspektionens Skolenkäten våren 2016, Enkätresultat för elever i årskurs 9 grundskola Alsike skola, Knivsta kommun 17
till ålder och mognad. Eleverna beskriver att delaktighet och inflytande i klassrummet beror på vilken lärare som undervisar. Det är viktigt att både elever och lärare vet vilka frågor som eleverna kan ha inflytande över och inte. Att eleverna har inflytande över utbildningen är inte detsamma som att det är de som fattar besluten. Samtidigt är det viktigt att läraren gör det synligt och tydligt för eleverna när det varit med och påverkat något. Skolledningen bör se över kompetens och få till stånd utbildningar för lärare och elever inom området inflytande och delaktighet. Styrkor - Skolan har tydliga rutiner för arbetsmiljöarbetet - Majoriteten av eleverna är nöjda med sin skola som helhet Utvecklingsområden - Skolan bör följa upp variationerna av ledning och studiero i klassrummet. 23 - Lärarna bör arbeta med elevinflytande i klassrummet. 24 - Lärarnas frågor att förbättra från medarbetarenkäten bör kommuniceras med lärarna och övrig personal och en handlingsplan bör tas fram enligt instruktioner. - Skolledningen bör följa upp det formella elevinflytandet på skolan och ge eleverna stöd och utbildning som de behöver för att fullfölja sina uppdrag. 25 23 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem. 24 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.3; Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 25 Skollagen kap 4, 9 ; Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. 18
Den pedagogiska verksamheten Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Skollagen 3 kap 3 ) Dokumentation Skolans befattningsbeskrivningar, skolan verksamhetsplan, elevenkät och anteckningar från klassrumsobservationer vid tillsynsbesöket. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Rektor har höga förväntningar på all personal. Lärarna upplever att de arbetar bra tillsammans men att samarbete och utvecklingsarbete får stå tillbaka för bristen av tid. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Den gemensamma kunskapssynen diskuteras i arbetslagen och skolledning har även fokusområden för läsåret som lyfts på alla gemensamma träffar med lärarna. I år är dessa områden elevmedverkan, pedagogisk ledarskap och värdegrund. Föräldrarna på skolan upplever en god pedagogisk verksamhet och att skolledning engagerar sig i alla elever, dock är föräldrarna missnöjda med hur lärarna använder UNIKUM. UNIKUM är sällan uppdaterat och föräldrarna ser därför ingen nytta med att följa barnets kunskapsutveckling där. Skolledning får information om elevernas kunskapsutveckling via UNIKUM och på elevhälsomöten där särskilda individer diskuteras. Rektorerna har även systematiska samtal med arbetslagsledarna där information om klassers- och enskilda elevers kunskapsutveckling sker. I slutet av varje termin sker uppföljning av kunskapsresultaten och reflektioner kring resultaten sker även under arbetslagsmötena varje vecka. Alsike skolas klasser sträcker sig från förskoleklass till årskurs 9. Auskultation och diskussioner genomfördes i förskoleklass under tillsynsdagarna. Klassen är uppdelad i grupper och arbetar utifrån teman och både i utomhus- och inomhusmiljön. Vid besöket var det en trivsam och flitig grupp som tillsynsgruppen träffade. Skolans elevenkät till föräldrar i förskoleklass har för låg andel svarande (34 %) för att dra slutsatser av resultatet men kommentarerna i enkäten talar för att barnen både trivs och utvecklas. Ett exempel är: Lärarna har lagt upp skoldagarna på ett bra och motiverande sätt och vårt barn är väldigt nöjd och berättar mycket om det de lär sig. Auskultationer på lågstadiet visade en god struktur på undervisningen som byggde på elevernas intressen. Matematik blir intressantare enligt eleverna om man själv får skapa sina egna uppgifter. Läraren hade en god överblick över elevgruppen trots att den inte var samlad i klassrummet utan arbetade på stationer. För att stämma av och stötta eleverna var en av 19
stationerna tillsammans med läraren där varje elev kunde redogöra för vad den hade lärt sig och där läraren också kunde lägga extra tid på de elever som behövde stöd. Eleverna som under 2016 genomförde nationella provet i årskurs 3 på Alsike skola uppnådde goda resultat. Syftet med de nationella proven är dels att stödja läraren vid bedömning och vid betygssättning i de årskurser där betyg ges, dels till att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. På två av proven uppnådde 100 procent av eleverna kunskapskraven och i resterande delprov låg eleverna i snitt 5 procentenheter högre än riket, men lägre på delprovet gällande Tal i bråkform & Positionssystemet. Skolans mellanstadium är stort och placerat i skolans paviljonger, en auskultation genomfördes i årskurs 6. Av eleverna i årskurs 5 anser 82 procent av eleverna att skolarbetet är intressant, vilket är lägre än riket men en i förhållandevis hög siffra. En lika stor andel av eleverna anser att skolarbetet är roligt. Resultaten av de nationella proven i årskurs 6 för vårterminen 2016 visar att samtliga elever uppnått godkänt provbetyg i matematik, svenska och engelska. Resultaten är väldigt goda och skillnaderna i betygspoäng mellan flickor och pojkar är små på Alsike skola. Flickorna presterar bäst i svenska medan pojkarna har högst resultat i matematik och engelska. Vid tillsynsbesöket genomfördes auskultationer i årskurs 7 och i årskurs 8, matematik och engelska. Skolans undervisningsmetoder består till stor del av den klassiska katederundervisningen men vid auskultationerna på högstadiet såg tillsynsgruppen exempel på andra sätt att undervisa som var positivt. Metoder behöver diskuteras med eleverna och anpassas efter både ämne och elevgrupp. Eleverna upplever sig ha en god lärmiljö men önskar sig mer praktiska uppgifter och mer inflytande i klassrummet över hur de kan lära sig och hur de kan redogöra vad de lärt sig. Eleverna anger att undervisningssituationen oftast är densamma och att skriftliga prov är genomgående den vanligaste examinationsformen. Resultaten på högstadiet är förhållandevis höga. Andel procent av eleverna som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är ett sätt att mäta slutbetygen från årskurs 9. Det finns många faktorer som kan påverka resultaten på en skolenhet och inom en kommun, allt från faktorer på samhällsnivå till klassrumsnivå. Andel procent av eleverna som uppnått kunskapskraven i alla ämnen åk 9 Resultat läsåret 2015/2016 Flickor Pojkar Knivsta kommun 91,4 % 85,6 % totalt oavsett huvudman Alsike skola 100 % 97,3 % Eleverna uppfattar att lärarna har höga förväntningar på dem och 95 procent av eleverna i årskurs 5 anger att de kan nå kunskapskraven om de försöker, samma siffra för årskurs 9 är 92 procent. Eleverna anger att de uppskattar lärare som är positiva och ser möjligheter, det ger stor skillnad i klassrummet. Lärarna beskriver att de alltid redogör målen för eleverna och att eleverna vet att förväntningarna är höga. Enligt eleverna beskriver lärarna kraven för eleverna men vid bedömning upplever elever väldigt lite återkoppling, de saknar återkopplingar under terminens gång. Flera lärare tar sig inte tid att förklara och tydligt redogöra hur eller varför ett 20
betyg är som det är. De delger eleverna en matris som eleverna upplever är väldigt svår att förstå. Läxhjälp finns för alla elever och eleverna tycker att det är ett bra alternativ om man exempelvis missat mycket i skolan efter sjukdom. Elever upplever dock att lärarna inte är hjälpsamma om man varit sjuk eller frånvarande under längre perioder. Lärarna meddelar eleverna att det är helt upp till dem att arbeta ikapp och man får prata med en kompis om vad man missat. Eleverna önskar mer stöd och hjälp vid dessa situationer. Meritvärde i årskurs 9 26 Alsike skola har goda studieresultat och meritmedelvärdet för årskurs 9 ökade med 21 enheter mellan läsår 2015 och 2016. 2016 hade endast 2 elever underkänt i ett eller flera ämnen vid slutbetyget i årskurs 9. Föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för barns skolresultat, andelen elever på Alsike skola med föräldrar med eftergymnasial utbildning är 72 procent. I jämförelse med andra kommuner har Alsike en hög andel barn med föräldrar med eftergymnasial utbildning, samma siffra för Uppsala kommun är 67 procent, Trosa kommun 51 procent, Upplands Väsby kommun 51 procent, Vallentuna kommun 61 procent och Håbo kommun 49 procent. 26 Kommunens statistik från Extens 21
Meritvärde kan även presenteras utifrån vilken utbildningsbakgrund som föräldrarna har. I jämförelse med kommungruppen Förortskommuner till storstäder ligger Alsike totalt sätt högre i meritvärde än jämförelsegruppen. Vid jämförelsen på eftergymnasialbakgrund så hamnar Alsike lägre än jämförelsegruppen gällande meritvärde för respektive utbildningsbakgrund men resultatet för denna grupp har ökat mellan 2013 och 2015. Elevgruppen med föräldrar som har förgymnasial eller gymnasial bakgrund så har meritvärdet minskat mellan 2013 och 2015. 27 Alsike skola har en förberedelseklass med 5 elever. Mottagandet av eleven sker i enlighet med skolverkets underlag för kartläggning och mottagande för nyanlända. En lärare med svenska som andraspråkkompetens ansvarar tillsammans med en assistent för planering och genomförande av verksameten. Biträdande rektor är ansvarig för verksamheten och specialpedagog, kurator och skolsköterska har riktade uppdrag inom verksamheten. 27 Skolverket.se, Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, senaste tio åren, 17 ämnen från och med 2015. 22
Sammanfattning och bedömning Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Eleverna på Alsike skola uppnår goda resultat i samtliga årskurser och skolans meritvärde har ökat med 21 enheter i den senaste mätningen. Förutsättningar för goda resultat föreligger då föräldrarna till eleverna på skolan har en hög utbildningsbakgrund, vilket är en av flera förklaringar till goda kunskapsresultat. Skollednings arbete att med hjälp av olika kanaler inhämta kunskap och säkerställa att alla elever når kunskapsresultaten ger kraft åt utvecklingsarbete och kommunikationen mellan lärare och skolledning. Skolans förbättrade resultat under 2016 är positivt men förväntat. Under 2015 var skolans SALSA-värde 28-13, siffran är långt ifrån det förväntade värdet för skolan. Skolan bör utveckla sina analyser av kunskapsresultaten och söka orsaker till skolans positiva/negativa utveckling beroende på klass, ämne eller lärare. Skolan sticker ut i avseendet att pojkar har högre resultat än flickor i årskurs 6. 29 Skolans och lärarnas förväntningar på elevernas prestationer bör vara fortsatt höga då de grundläggande förutsättningarna föreligger. Elevernas stimulans och engagemang över skolarbetet är viktigt för att få högpresterande elever att prestera högre. Elevinflytande i klassrummet och över skolan som helhet kan bidra till en ökad skolanda. Vid tillsynen framkommer att eleverna och föräldrar främst i de högre årskurserna inte får tillräcklig information om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Detta framkom även vid skolinspektionens prioriterade tillsyn 2015. 30 Då tilldelades skolan ett föreläggande utifrån följande delar i styrdokumenten: Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om elevens utveckling. (3 kap. 4 och 10 kap. 12 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg). Vi egentillsynen är det fortfarande synligt att detta område behöver ses över och lärarna behöver verktyg och metoder för att uppfylla kraven för bedömning och återkoppling till elev och förälder. 28 Skolverket.se, Resultaten som visas i SALSA är framtagna med hjälp av regressionsanalys. I modellen jämförs varje skolenhets genomsnittliga resultat med samtliga skolenheters genomsnittliga resultat. Samtidigt konstanthålls olika bakgrundsfaktorer som har stor betydelse för resultatet i skolarbetet och ger varje skolenhet ett modellberäknat betygsvärde. 29 Siris.skolverket.se 30 Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Alsike skola belägen i Knivsta kommun 2015, skolverket.se 23
Styrkor - Skolans lärare har höga förväntningar på elevernas prestationer - Skolans kunskapsresultat är goda - Skolledning har bra rutiner och arbetssätt för att följa om eleverna når kunskapskraven Utvecklingsområden - Skolan bör se till att läraren gör en allsidig bedömning av kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven samt ge eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. 31 - Skolledningen bör följa undervisning och resultat i respektive klass samt genomföra analyser utifrån kön och bakgrund. 32 - Skolan bör se till att den undervisningen är varierande samt utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de nationella målen och kunskapskraven. 33 31 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.7; Bedömning och betyg 32 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.8; Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. 33 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.2; Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. 24
Normer och värden Dokumentation Skolans verksamhetsplan, skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, elevenkät och föräldraenkät. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet med att skapa trygghet och studiero i verksamheten utgår ifrån från skolans värdegrund. Skolan har i sin verksamhetsplan en handlingsplan som följs upp vid läsårets slut. Skolan ska enligt lagstiftningen arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever eller vuxna på skolan. Skolan är en arbetsplats där respekten mellan elever och mellan vuxna och elever är avgörande för en trygg och utvecklande arbetsmiljö. Eleverna framhåller i intervjuen att det är en god stämning på skolan men att det skiljer sig åt i vilken klass man går i. I skolans elevenkät framgår det i kommentarerna att undervisning och arbetsmiljö samt trygghet ser olika ut beroende vilken lärare som undervisar eller finns i närheten. I vårdnadshavare enkäten från vårterminen 2016 anger 72 procent av föräldrarna på skolan att elever och personal bemöter varandra med respekt, vilket är betydligt lägre än snittet på frågan som är 84 procent. 90 procent av föräldrarna anger att deras barn är trygg i skolan, vilket är 4 procentenheter under snittet. Föräldraenkäten för förskoleklass och årskurs 2 från höstterminen 2016 har för låg svarsfrekvens (34 % resp. 37 %) för att dra några slutsatser men samtliga föräldrar i Fsk-klass upplever att deras barn är trygga och 92 procent anger desamma i årskurs 2. I föräldraintervjun anger föräldrarna att det är ett tufft klimat på skolan och att de ser att det förekommit för många allvarliga situationer. Föräldrarna anger att det är viktigt att värdegrunden lyfts som ett prioriterat område på skolan som man inte bara ska arbeta med i början på terminen. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling ( Lgr11) I elevenkäten för höstterminen anger 100 procent av elever i årskurs 5 att de är trygga i skolan men 13 procent anger att det finns elever på skolan som de är rädda för. Tryggheten i årskurs 9 är sämre, 91 procent. I årskurs 9 anger 15 procent av eleverna att det finns vuxna på skolan som de är rädda för på skolan. En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. 34 I årskurs 9 på Alsike skola anger 28 procent av eleverna i enkäten att vuxna på skolan inte reagerar om en elev blir kränkt och 20 procent av eleverna i årskurs 9 anger att elever och lärare inte respekterar varandra. 34 Skollagen (2010:800), 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling, 10 25
För eleverna är det viktigt att se att de vuxna i verksamheten reagerar direkt när någonting sker, att ordningsregler följs och upprätthålls enhetligt och att det finns en ömsesidig respekt mellan elever och vuxna. Samtidigt är kommunikation och förväntningar viktiga i relationerna med vårdnadshavare och andra som berörs av verksamheterna. I kommunikationen till föräldrarna upplever föräldrarna i föräldraintervjun att skolledningen är tydliga med vilka krav som ställs på föräldrarna för att trivsel ska öka på skolan. Sammanfattning och bedömning I skolinspektionens analyser av elevenkäter synliggörs att en tillitsfull relation mellan lärare och elever har positiv inverkan på i stort sett alla andra aspekter av undervisningen och elevernas lärande (exempelvis upplevelse av trygghet i klassrummet eller möjligheten att anpassa undervisningen). Skolledning bör därför analysera och plocka fram orsaker till varför respekten mellan elever och personal är mindre bra. Personal och elever bör vara delaktiga i arbete för att åtgärder i en framtida plan ska ge effekter. Skolan bör arbeta systematiskt för att eleverna ska tillägna sig grundläggande värderingar och attityder. Skolans ledning och personal bör utveckla arbetet kring metoder och förhållningssätt. Lärare och annan personal på skolan måste medvetengöras att de har ett ansvar enligt lagstiftningen att vid all form av kränkande behandling anmäla detta till rektor. När en kränkning har uppmärksammats ska den omgående utredas och omständigheter ska lyftas fram, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Systematik för detta har skolan i sin verksamhetshandbok men reaktionen vid inträffade händelser och implementering av dessa rutiner måste stärkas. Skolan bör engagera eleverna så att möjligheter finns att utveckla arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Våld i skolan kan förebyggas på många olika sätt. Viktigast är att skapa en trygg miljö utan kränkningar, trakasserier och diskriminering det minskar riskerna för grövre våld. Bra skollokaler med närvarande skolpersonal och en elevvård som tar om hand om problemen i tid förebygger också. 35 Styrkor - Skolan har välskrivna styrdokument som verktyg i arbetet med normer och värden. - Skolan har upprättade rutiner för rapportering av kränkningar och en handlingsplan för värdegrundsarbete. Utvecklingsområden - Skolledningen bör kartlägga trivseln och riskområden på skolan, samtala med personal och elever, finna bakomliggande orsaker och upprätta planer som ska verka förebyggande, främjande och åtgärdande arbetet. 36 - Huvudmannen bör följa upp arbetet med normer och värden samt säkra att personal och elever på skolan är delaktiga i skolans arbete med värdegrund och likabehandling. 37 35 Våld i skolan, skolverket.se 36 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.1: Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. 26
Skola och hem Dokumentation Skolans informationsdokument till föräldrar, föräldraenkäten och protokoll från skolrådet. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation På skolan finns ett skolråd som består av föräldrarepresentanter. Skolrådsprotokollen som tillsynsgruppen granskat visar att skolledning informerar om både utvecklingsarbete och praktiska göromål. Föräldrarna i föräldraintervjun är nöjda med deras inflytande på skolan och anser att de kommer till tals på skolrådsmötena. Flera frågor är återkommande på skolrådsmötena men föräldrarna anser att det är bra att skolledningen ser till att alla håller sig till dagordningen. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Föräldrarna i föräldraintervjun anger att UNIKUM inte används i den utsträckning som de anser att plattformen har potential för. Variationerna mellan lärarnas uppdateringar är stora och den äldsta uppdateringen som en förälder hittade var 4 år gammal. Övergripande information till elever och föräldrar förmedlas via veckobrev. Skolan har ett informationshäfte som riktar sig till föräldrar och elever på skolan. Materialet har struktur som anger skolan värdegrund, förväntningar på skola, elev och förälder samt annan praktisk information. I föräldraenkäten från vårterminen 2016 anger majoriteten (51 %) av de svarande att de saknar information från skolan om vad deras barn ska klara av i skolarbetet. Utvecklingssamtal genomförs som de bör en gång per termin. Några av lärarna använder elevledda utvecklingssamtal. I föräldraenkäten anger 66 procent av föräldrarna att Mitt barns klasslärare/mentor informerar mig om vad som ska göras i skolarbete, 38 vilket är mycket lägre än snittet på 82 procent. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling. ( Lgr 11) Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. (Skollagen 10 kap 15 ) Lärarna i personalintervjun anger att lärarna överlag har en god relation till skolans föräldrar och att kommunikationen oftast sker den enkla och rätta vägen. En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att sju av tio lärare upplevt att föräldrar försökt påverka undervisningen. Besvikna föräldrar kan kontakta pedagogerna under kvällstid och helger för att framföra klagomål och kräva snabba svar. Detta upplever även lärarna på Alsike 37 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling: Huvudmannen bör se till att varje verksamhet regelbundet kartlägger och analyserar sin organisation och sina arbetssätt för att försäkra sig om att det inte finns något som leder till eller riskerar att leda till diskriminering eller kränkande behandling. 38 Skolinspektionens Skolenkäten våren 2016, Enkätresultat för vårdnadshavare grundskola Alsike skola, Knivsta kommun 27
som ett problem men de anger att de har skollednings stöd i hur de ska bemöta föräldrar och ger stöd och vägledning. Sammanfattning och bedömning Förtroendefulla relationer mellan lärare och elevernas vårdnadshavare är viktigt eftersom det kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. 39 Alsike skola har fungerande skolråd men information om elevens kunskapsutveckling till föräldrar kan förbättras. Föräldrar kan efterfråga information om undervisning och om när och hur examination sker, vilket kan förmedlas via en blogg eller en lärplattform såsom UNIKUM. Minst en gång varje termin ska eleven, elevens förälder och läraren ha ett utvecklingssamtal. Samtalet handlar både om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i förhållande till läroplanen, kursplaner och kunskapskrav. Utöver dessa samtal bör skolan arbeta för att göra eleven och föräldrarna delaktiga i elevens utveckling. Detta ska ske löpande under studietiden och inte bara genom utvecklingssamtal. Lärare bör informera om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och hur eleven bäst kan stödjas. Styrkor - Skolan har upprättat ett tydligt informationsmaterial till elever och lärare. - Skolan har fungerande och regelbundna skolråd. Utvecklingsområden - Skolledning bör ge lärare verktyg och förutsättningar för att se till att alla elever och föräldrar får information om elevens kunskapsutveckling och vilka utvecklingsbehov eleven har. 40 - Skolledning bör skapa tydliga rutiner och instruktioner till skolans lärare hur arbetet med UNIKUM ska ske. 39 Skolverket, Skolan och hemmet, 2015 40 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.4; Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. 28
Elever i behov av särskilt stöd Dokumentation Skolans verksamhetshandbok, föräldraenkät och avidentifierade åtgärdsplaner. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Alsike skola har ett organiserat arbete för elever i behov av särskilt stöd. Resursteam är skapade för respektive stadie med en specialpedagog som leder arbetet. I dessa resursteam finns det resurslärare och elevassistenter. På högstadiet finns en särskild undervisningsgrupp för elever Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. (Skollagen 3 kap 9 ) inom AST-Autismspektratillstånd. Samtliga av dessa grupper och team har egna klassrum i skolans lokaler med tillhörande grupprum och pausyta. Planläggningar och arbetsplaner är framtagna för dessa särskilda undervisningsgrupper. Arbetsplanerna innehåller arbetssätt, resursbehov, personalresurser, plan för mottagande, struktur för planering, vem som ansvarar för vad och en genomförandeplan. 41 41 Skisser från kartläggning och projektering av Alsike skolas resursgrupper 29
På Alsike skola arbetar lärarna efter och följer skolans åtgärdsprocess som bygger på skolverkets mallar för att kvalitetsäkra så att samtliga moment finns med i genomförandet. Det är pedagogerna som undervisar eleven ansvarar för genomförandet av kartläggningen. Om det behövs tar pedagogerna hjälp av specialpedagog eller en speciallärare. Hjälpen kan vara både konsultativ och praktisk och skolan är flexibla i sitt arbetssätt och arbetar utifrån eleven behov. När kartläggning är genomförd och stöd till elev föreligger genomförs grundläggande utredningar vid behov och åtgärdsprogram upprättas. Vid framtagande av åtgärdsprogram genomförs samtal med eleven för att denna ska få inflytande över de anpassningar som planeras. De exempel på åtgärdprogram som tillsynsgruppen analyserat visar att specialpedagog konkritiserat anpassningar och tydligt redogjort för vem som ansvarar för vilken process. I skolans rutiner och riktlinjer kring utredningar och stöd till elever är kontakten med föräldrarna tydlig och ett tidigt inslag i arbetet med elever i behov av stöd. Upplevelsen från föräldrar på skolan som har barn som får särskilt stöd visar att utredningar tar för lång tid, 55 procent av de svarande svarar nej på frågan När det framkom att ditt barn behövde särskilt stöd, blev det då snabbt utrett på skolan? 45 procent av föräldrarna upplever att deras barn får det stöd de behöver. 42 När lärare eller övrig skolpersonal har uppmärksammat att en elev kan vara i behov av särskilt stöd är det viktigt att så snart som möjligt informera eleven och elevens vårdnadshavare. Då finns möjlighet att samverka kring behovet av att göra en utredning för att ta reda på vari elevens svårigheter i skolsituationen består samt vilka eventuella behov av särskilt stöd eleven har. 43 Vid uppföljning av skolornas arbete med frånvaro under hösten 2016 uppmärksammades från tillsynsgruppen av Alsike skola har två elever som varit hemma under längre perioder, hemmasittare. Skolan arbetar med anpassningar för dessa elever, vilket kan innebära hemundervisning eller att eleverna får studera i skolans studio där resursteamen finns. För dessa elever kan det innebära en stor förändring och en känsla av inkludering av att komma till skolan endast delar av skoldagar. För flera av de elever som tidigare varit hemmasittare har detta varit framgångsrikt. I resursteamet satsar skolan på vidareutbildning, under våren kommer fokus att ligga på lågaffektivt bemötande samt en utökad kunskap inom NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Skolan har flera elever med språkstörning där en förkommande fråga från pedagogerna hur skolan ska stötta dessa elever, frågan kommer få ett fokus i arbetslagen på mellanstadiet och högstadiet under våren. Skolan använder sig utav surfplattor för de elever som behöver extra stöd. I dessa finns särskilt anpassade applikationer för respektive elev. Anpassade pedagogiska metoder och en individuellt anpassad studieplan förbygger risken att eleverna inte når kunskapskraven. 42 Skolinspektionens Skolenkäten våren 2016, Enkätresultat för vårdnadshavare grundskola Alsike skola, Knivsta kommun 43 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 30
Sammanfattning och bedömning Alsike skola har ett uppdrag som innebär att de ska inneha specialkompetens inom AST- Autismspektratillstånd. Skolan har goda strukturer och rutiner för hur de ska möta elever som är i behov av särskilt stöd. Organisationsstruktur, planer och rutiner är specificerade för att skolan ska ta det ansvar som de har för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Som ansvarig specialpedagog är det svårt att få en överblick över arbetet på en så stor skola som Alsike. Därför är det viktigt att skolledning tillsammans med specialpedagog har rutiner och kommunikation med pedagogerna ute i klassrummen för att säkerställa att de arbetar med eleven utifrån de beslutade anpassningarna. Skolan bör även fortsätta att utvärdera arbetet med resursteam, studios och särskilda undervisningsgrupper utifrån begreppen inkludering och exkludering. Föräldraenkäten från våren 2016 visar att föräldrarna på skolan som har barn med behov av särskilt stöd inte anser att eleven får det stöd som de behöver. Föräldrar anser även att utredningen kring barnet inte skett skyndsamt. Skolledning lyfter i intervjun att de är nöjda med elevhälsan men att väntan för utredningar dröjer allt för lång tid och att antalet resurser är problemet. Det är viktigt att skolan tar tillvara barnets och förälderns synpunkter. Det är alltid bäst att samarbeta med vårdnadshavaren även fast skolan har rätt att genomföra en pedagogisk utredning även om vårdnadshavaren inte vill det. Missnöjet från föräldrarna på Alsike skola kan ha många orsaker och det är viktigt att skolledning analyserar och för samtal med dessa föräldrar för att synliggöra utvecklingsområden. Skolan måste ta tidiga tecken på frånvaro på allvar, konstaterar Skolinspektionen i sin senaste granskning av hur skolan hanterar elever med hög frånvaro, i årskurs 7 till 9. 44 Skolledning och rektor ansvara för att få överblick över frånvaron och konstatera att börjar det bli lite för ofta som eleven är frånvarande. Elevhälsans kompetens bör utnyttjas mer och huvudmannen och den centrala elevhälsan ansvar bör förtydligas. Styrkor - Skolans styrdokument för elever i behov av särskilt stöd är ett gott stöd för både resursteam och pedagoger ute i verksamheten. - Skolan har utvecklade metoder för att stimulera och stödja elever i behov av stöd. Utvecklingsområden - Skolan bör utveckla samarbetet med föräldrarna till elever i behov av särskilt stöd. 45 - Skolan saknar stöd och struktur i arbetet med hemmasittare och bör tillsammans med huvudman se över området. 46 44 https://www.skolinspektionen.se/franvaro 45 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram; Rektor bör så snart som möjligt informera och samverka med eleven och elevens vårdnadshavare om att det kan finnas behov av extra anpassningar, eller behov av att göra en utredning om särskilt stöd. 31
Alsike skolas fritidshem Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Verksamheten omfattas av bestämmelser i kapitel 1 6 i lagen och fritidshemmet regleras särskilt i kapitel 14. Hej, som elev på Alsike skolas fritidshem strävar vi efter att erbjuda dig en trygg och stimulerande miljö. Vi vill att dina dagar är fyllda av våra fyra ledord; glädje, trygghet, engagemang och solidaritet. Vi erbjuder dig därför en varierad verksamhet som ger dig utrymme till bland annat positiv utveckling, lärande och rekreation. Vi vill att du och dina kamrater får möjlighet att utveckla din sociala kompetens, självkänsla och identitet, genom ett positivt samspel med andra elever och vuxna. 47 Resurser Dokumentation Skolans verksamhetsplan, skolans verksamhetshandbok och organisationsbeskrivning. Sammanställning från intervjuer, föräldrar, elever, personal och rektor samt dokumentation Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshemmet styrs av skollagen. Där står det att barngruppen ska ha en lämplig sammansättning och storlek, att lokalerna ska vara ändamålsenliga, det vill säga passa för barngruppen och fritidshemmets specifika verksamhet, och att verksamheten ska utgå från varje barns behov. Lärarna ska ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnen får sina behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet tillgodosedda. 48 Alsike fritidshem har fyra avdelningar och har 156 elever inskrivna på fritidshemmet. Eleverna går i klasserna F-3. I vissa aktiviteter delas barnen in utifrån ålder för att anpassa verksamheten bättre i syfte att alla elever ska uppleva en meningsfull fritid. På fritidhemmet är 7,5 personer anställda, barnskötare, lärare, fritidspedagoger och övrig personal. Snittet i kommunen på antalet elever per årsarbetare i fritidhemmet är 26,7 elever i jämförelse med Alsike där siffran är cirka 20,5 barn per årsarbetare. Fritidshemmet har öppet från 6.30 17.30. Varje vecka har fritidhemmet 1,5 timmes planeringstid och samarbetstid med respektive arbetslag en timme per vecka. Skolgården har genomgått en del de senaste åren i och med att skolan växt men eleverna har valmöjligheter både på skoltid och under fritidsverksamheten. Sammanfattning och bedömning Fritidshemmet på Alsike skola har tillgång till en god utemiljö och innemiljö. Stora elevgrupper och för få vuxna i fritidshemmet har uppmärksammats som ett problem i 46 3 Enligt 2 kap. 18 första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. 47 Information från skolans hemsida 48 Skolverket, Ditt barns fritid är viktig, skolverket.se 32
uppföljningar genomförda av Skolverket. 49 Skolans fritidshem har flera avdelningar vilket kan vara en fördel samt den höga personaltätheten. När upp till halva elevens dag äger rum på fritidshemmen är det viktigt att det är en kvalitativ aktivitet där fritidshemmen kan göra elevernas skoldag fullkomlig. Övergång och samverkan Dokumentation Skolans verksamhetsplan och verksamhetshandbok. Sammanställning från intervjuer, personal och rektor samt dokumentation Innehållsmässigt ger fritidshemmet eleverna andra erfarenheter och kunskaper än de får i skolan. Skolan har i verksamhetsplanen målsättningar för hur fritidshemmet ska representeras vid inskolningar och övergångar mellan årskurser. I verksamhetsplanen är det även klargjort att introduktionsdagar och gemensamma aktiviteter mellan fritidshemmets avdelningar ska ske för att trygga övergångar och främja integrationen mellan avdelningarna. Aktiviter och målen för verksamheten följs upp arbetslagsmöten och ansvariga är arbetslagsledare och biträdande rektor. Fritidhemmets personal anger att de har en god kontakt med skolledning och arbetslagsledare. Vid föräldramötena får gruppen stor plats och tid för att presentera verksamheten. Vid intervjun med lärare så framkommer att man önskar mer planeringstid med fritidshemmet och lärarna ser potential i det arbetet som man inlett. Sammanfattning och bedömning Verksamheten har förutsättningar för att ha en god samverkan med skolan. Fritidshemmets arbetslagsledare och biträdande rektor äger ansvaret för att detta ska fungera. Avgörande är att aktiviteter och satsningar följs upp och utvärderas för att synliggöra eventuella utvecklingsområden. Värdegrundsarbetet är ett område som ska genomsyra hela skolans verksamhet och därför är samverkan men fritidshemmet avgörande för att trivsel och trygghet ska infinna sig under hela skoldagen. Skola och fritidshem ska bidra till elevernas allsidiga utveckling och lärande. 49 Skolverket, Utbildningsnivån på fritidhem sjunker, skolverket.se 33
Fritidshemmets lärandemiljö och måluppfyllelse Dokumentation Skolans verksamhetsplan, skolans verksamhetshandbok, fritidhemmets dokumentationstavla, föräldraenkät och kommunens riktlinjer för fritidshem och organisationsbeskrivning. Sammanställning från intervjuer, personal och rektor samt dokumentation En stor andel av alla elever i förskoleklassen och årskurserna 1 3 är idag inskrivna i fritidshemmet. Det ger fritidshemmet goda möjligheter att komplettera förskoleklassen och skolan genom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid samt att stimulera deras utveckling och lärande. Alsike skolas fritidshem är en inbjudande verksamhet där en stor vägg med dokumentation och information möter besökaren. Eleverna har flera aktiviteter att välja på varje dag och verksamheten presenterar planeringen. Dokumentationsväggen innehåller terminsplaneringar, månadsbrev, LPP:er och styrdokument. Där kan också föräldrar hitta aktuell information. Vid personalintervjun med fritidhemmet så anges att man önskar dokumentera mer av och presentera verksamheten för föräldrar men även för skolan. Fritidshemmet är, liksom skolan, en pedagogisk gruppverksamhet som ska vara rolig och stimulerande för eleverna och ta tillvara på deras intressen. I Alsike genomsyras verksamheten av tydliga mål tack vare LPP:erna. Processen vid framtagandet av LPP:erna får arbetslaget diskutera läroplanen och därmed få en samsyn på målen och kunskapskraven. Skolans föräldraenkät i förskoleklass och i årskurs 2 har ett lågt antal svarande. Av de svarande instämmer 100 procent av föräldrarna i årkurs 2 att Lek och skapande får stort utrymme på mitt barns fritidshem, samma resultat i Fsk-klass är 92 procent och resterande 8 procent anger att de inte vet. I början av varje månad får fritidshemmets föräldrar ett brev från fritidshemmet med information om vad vi gjort föregående månad, vad vi kommer att göra och annan viktig information. I föräldraenkäten i Fsk-klass anger 46 procent av föräldrarna att de saknar information från sitt barns fritidshem. Av fritidshemmets läroplan följer att det är en förutsättning att fritidshemmet är tydligt i fråga om mål, innehåll och arbetsformer för att eleverna och deras vårdnadshavare ska ha möjlighet att påverka och utöva inflytande. Huvudmannen har de senaste åren arbetet intensivt för att lyfta fortbildning och utvecklingsarbete på fritidshemmen. Fritidshemmet har fyra pedagogiska konferenser per läsår i syfte att utveckla verksamheten genom kollegialt lärande. Knivsta kommun har haft en central utbildning för all personal i fritidshemmet. 34
Sammanfattning och bedömning Verksamhetsplan med mål och handlingsplan, pedagogisk dokumentation, kommunala riktlinjer och LPP: er (lokala pedagogiska planeringar) skapar en välfungerande verksamhet. Personal och rektor beskriver ett gott samspel i arbetslaget men att mer planeringstid med skolan är att önska. Trots låg svarsfrekvens på föräldraenkäten bör fritidshemmet undersöka hur föräldrar i förskoleklass ser på informationen från fritidshemmet till hemmet. Detta för att sedan analysera om det krävs några åtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. I de allmänna råden för fritidshem beskrivs både fritidshemmets uppdrag och olika kvalitetsfaktorer. Här finns avsnitt som beskriver vikten av styrning och ledning ett område som är utomordentligt angeläget att utveckla, eftersom det anger ramarna för innehållet i verksamheten. 50 Skolans biträdande rektor bör vara mer aktiv i fritidshemmet både för det pedagogiska utvecklingsarbetet men även för att skapa samverkan mellan skola och fritidshemmet. Styrkor - Strukturerad uppföljning och planering av verksamheten. - Genomtänkt pedagogisk planering av verksamheten. Utvecklingsområden - Samverkansformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem behöver utvecklas för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande för eleven. 51 - Fritidshemmet bör undersöka frågan kring varför en andel föräldrar anser att informationen från verksamheten är bristfällig. 52 50 Skolverket, Utveckling pågår, skolverket.se 51 Läroplan för grundskolan avsnitt 2.5; Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. 52 Skolverkets allmänna råd Fritidshem: Personalen i fritidshemmet bör informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet. 35