Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg



Relevanta dokument
Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Joniserande strålning

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

Radiofysikavdelningen

Institution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson:

Användning av strålkällor i skolor och vid läroanstalter STUK ANVISNINGAR / JUNI 2016

Länsplan för olyckor och katastrofer med joniserande strålning

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon?

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

AVFALLSPLAN, RADIOAKTIVT AVFALL

Akademiska sjukhusets beredskap sjukhusfysikerns roll. Enn Maripuu 1:e sjukhusfysiker Sjukhusfysik

Nya gränsvärden för stråldos till ögon Hur påverkas verksamheten. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Kärnenergi. Kärnkraft

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

De nya dosgränserna för ögats lins

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Ny författning om strålskydd och nya föreskrifter från SSM Enkätredovisning

Visualisering av osynliga risker

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Den nordiska flaggboken

Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

Svensk författningssamling

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Radioaktivitet i dricksvatten

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

Joniserande strålning

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

BEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ SÄKERHETSTILLSTÅND VID ANVÄNDNING AV STRÅLNING

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

RADIOAKTIVITET I BYGGNADSMATERIAL OCH ASKA

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Avfallsplan för radioaktivt avfall

Strålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda).

Röntgen och nuklearmedicin

Avfallsplan för radioaktivt avfall

Strålsäkerheten hos apparater med slutna källor. 1 Allmänt 3. 2 Krav som rör användningen 3. 3 Krav på apparaturen 3

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Radiojodbehandling 15 mci (över 400MBq)

Återrapportering av tema strålning. Kemkoordinatorverksamhet

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län. Samverkan mellan sjukvård, polis, räddningstjänst och kemkoordinator i Örebro län om

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN

Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Radioaktiva ämnen i dricksvatten

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

SSM:s krav på ett renrum

Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK

Personsanering av farliga ämnen inom skadeområde i Örebro län

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

POTILASOHJE PATIENTFÖRESKRIFT

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Strålskyddsreglering

Kärnkraftverkens höga skorstenar

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015

Lunds universitets strålskyddsföreskrifter

MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Åtgärdsstrategier. Christopher L. Rääf. Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Varför kan det ta så lång tid på röntgen?

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne

Bipacksedel: Information till patienten. Ceretec 0,5 mg beredningssats för radioaktivt läkemedel exametazim

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger. 1 Allmänt Begrepp och definitioner 19

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Transkript:

Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 2

Grundläggande begrepp om strålning För att bedöma en strålningssituation används följande begrepp Stråldos Anger den strålning en person har utsatts för. Enheten är Sievert (Sv). Mätinstrument för stråldos kallas dosimeter. Stråldos anges ofta i mikrosievert (µsv) eller millisievert (msv) 1 µsv =1/1000 000 Sv 1 msv=1/1000 Sv Doshastighet, dosrat, intensitet - är samma sak Anger hur snabbt stråldosen ökar. Enheten är Sievert per timme (Sv/h). Mätinstrument för doshastighet kallas intensimeter. Nuklidbeteckning Anger namnet på ett specifikt radioaktivt ämne. Består av kemisk beteckning och nummer. Exempel: Cs-137. Aktivitet Anger hur stark en radioaktiv strålkälla är. Enheten är Becquerel (Bq). 1 MBq =1 000 000 Bq 1 GBq =1 000 000 000 Bq En gammal enhet för aktivitet är Curie (Ci) (µci, mci) 3

Är patienten kontaminerad? Mätning med intensimeter avgör om patienten är kontaminerad Personal ska använda skyddsdräkt och skyddsmask. Patienter ska inte äta, dricka eller ha händerna i ansiktet förrän de bytt kläder och duschat! 1. Intensimetern förs långsamt över patienten på 10 cm avstånd enligt bilden till vänster. Vid en uppmätt doshastighet över 1 µsv/h är patienten kontaminerad. 2. Klä av patienten och mät igen. Notera doshastigheten 10 cm från patienten där det strålar mest. 3. Vid behov genomför livräddande sanering dvs tvätta med rikligt med vatten och tvål 3. Samla upp alla kontaminerade kläder i en säck och märk med personuppgifter. 4. Svep in den kontaminerade patienten i en filt och transportera till en fast anläggning för fullständig personsanering. Skicka med mätuppgifter. 4

Triage Då joniserande strålning inte orsakar omedelbart livshot ska andra allvarliga skador prioriteras. Flytta skadade omedelbart bort från en misstänkt strålkälla! Stråldoser < 500 msv (0,5 Sv) ger inga akuta symptom Dos [Sv] Tid till symptom [timmar] Symptom Prognos 0,5-2 2-12 Aptitlöshet, illamående Mycket god 3-7 1-6 Illamående, kräkningar, huvudvärk, diarre, feber,erytem 8-10 0,1-0,5 som ovan fast kraftigare 11-20 <0,2 som ovan fast svåra symptom 21-50 <0,1 som ovan + hjärtsvikt. död God Dålig Död Död >50 <0,1 som ovan + CNS. död Död 5

Att mäta strålning För att kartlägga strålningssituationen vid en RN-händelse används intensimeter. Mät doshastigheten med intensimetern på ställen där skadade befinner sig och där personal kommer att arbeta. Vägledning om uppehållstider vid olika doshastigheter: Doshastighet Tid till dosgräns* 100 µsv/h = 0,1 msv/h 500 timmar 1 msv/h 50 timmar 10 msv/h 5 timmar 100 msv/h 30 minuter 1 000 msv/h 3 minuter * Årsdosgräns vid arbete i strålningsverksamhet, 50 msv/år För att övervaka personalens stråldoser vid en RN-händelse används persondosimetrar De som är mest utsatta för strålning bär dosimeter. Vid uppnådd dosgräns genomför personalbyte. Gravida kvinnor får ej delta i räddningsarbete. 6

Risk- och åtgärdsnivåer Vägledning om lämpliga åtgärder efter mätning med intensimeter Doshastighet Situation 0,05-0,2 µsv/h Naturlig bakgrundsstrålning Åtgärd Ingen < 1 µsv/h Allmänt Ingen >1 µsv/h Uppmätt 10 cm från person 1-10 µsv/h Uppmätt 10 cm från fordon 10-100 µsv/h Uppmätt 10 cm från fordon > 100 µsv/h Uppmätt 10 cm från fordon eller utrustning Personsanering Fordon får endast användas för utryckning Fordon får endast användas för kritisk utryckning Fordon får endast användas med särskilt tillstånd 100 µsv/h Skadeplats Gräns för het zon > 1 msv/h Skadeplats Enbart nödvändiga insatser fortast möjligt > 100 msv/h Skadeplats Enbart livräddande insatser 7

Fakta om några radioaktiva ämnen Radionuklid Strålslag Mätbar med SRV 2000, Intensimeter 28 Am-241 α, γ Ja C-14 β Nej Co-57 β, γ Ja Co-60 β, γ Ja Cr-51 β, γ Ja Cs-137 β, γ Ja H-3 β Nej I-125 β, γ * I-131 β, γ Ja Ir-192 β, γ Ja P-32 β * Po-210 α Nej Pu-238 α, γ Nej Ra-226 α, β, γ Ja S-35 β Nej Sr-90 β * Tc-99m β, γ Ja U-234 α, β, γ Ja U-235 α, β, γ Ja Y-90 β * * Instrumentet ger utslag men mäter inte korrekt. 8

Fakta om olika strålslag α-strålning Mycket liten genomträngningsförmåga. Stoppas av ett pappersark Ger stråldoser vid inandning eller intag genom munnen. β-strålning Liten genomträngningsförmåga. Stoppas av 1 cm plast Ger stråldoser vid närkontakt, vid hudkontaminering, inandning eller intag genom munnen γ-strålning Hög genomträngningsförmåga. Dämpas av flera cm metall eller flera decimeter betong, sten, eller jord/grus Ger stråldoser i strålkällans omgivning, vid hudkontaminering, inandning eller intag genom munnen. 9

Jämförelse mellan olika stråldoser. Stråldos Situation Åtgärd/kommentar 1 msv Bakgrundsstrålning ett år Ingen 0-10 msv 0,01-10 msv 10-100 msv Verksamhet med strålning under ett år Röntgenundersökning Interventionsprocedur med röntgenvögledning, t ex PCI Stråldos/år till personalen, till exempel på röntgen eller kärnkraftverk Stråldos till patienten vid en undersökning Stråldos till patienten vid en procedur 50 msv Arbete i verksamhet med strålning under ett år Årsdosgräns för personal* > 50 msv > 100 msv Skadeplats, nödläge Skadeplats, nödläge Endast frivilliga Endast frivilliga i livräddande syfte. God kunskap om strålningens risker krävs. * Gäller vid ordinarie verksamhet. För räddningsarbete i nödläge finns inga dosgränser. 10

Märkning av radioaktivt gods Vid transport av radioaktiva ämnen skall det finnas skyltar med varning för joniserande strålning och fakta om strålkällorna. Kategori Maximal doshastighet på ytan µsv/h I-VIT < 5 II-GUL < 500 III-GUL < 2000 När du skall lämna rapport om en strålkälla - notera: Kategori (RADIOACTIVE I, II, III) II Nuklid ( CONTENTS ) CO-57 Exempel Aktivitet ( ACTIVITY ) 555 MBQ Transportindex (TI) 0,3 11

Grundläggande strålskyddsåtgärder Egen säkerhet - joniserande strålning Vistas så kort tid som möjligt där det finns strålning. Var på så långt avstånd som möjligt från strålkällan. Ha så mycket skärmande material som möjligt mellan dig och strålkällan. Använd tät klädsel för att inte få radioaktiva ämnen på huden. Använd andningsskydd för att inte få in radioaktiva ämnen i kroppen. Ät eller drick inte Rök inte Snusa inte 12