INNEHÅLL OMSLAG... sid 2 FÖRORD... sid 3 FAKTA... sid 3 ETT BESÖK PÅ LILLA CARLS-Ö... sid 4 VIKTIGA ORD & PERSONER... sid 9 Guideböcker till historiska platser Hilmas Alaska guidebok om guldgräverskan och trädgården av cement Den här galna trädgården utanför Strömstad skapades av guldgräverskan Hilma Svedal med 100-tals ton cement och tusentals växter. Guideboken är fylld med kartor och bilder. Heliga vägen guidebok till Lysekils berömda hällristningar Det här är ett av världens mest mystiska hällristningsområden. Här finns 12 stora ristningar som alla ligger längs en kilometerlång väg den kallas för den heliga vägen. Guidebok: Sveriges 33 mest sevärda vikingaplatser Den här guideboken hjälper dig att återuppleva viktiga platser från vikingatiden. Här finns beskrivningar av 33 gravar, runstenar, vägar, monument och befästningar. Tanums hällristningar Praktisk guidebok till svenska världsarvet I Tanum finns Sveriges största koncentration med hällristningar. Det här är en praktisk guidebok med kartor och fakta om världs arvets största ristningar. Greby gravfält guidebok till Sveriges vackraste gravfält Greby gravfält utanför Grebbestad i Bohuslän beskrivs ofta som det vackraste i Sverige. Guideboken ger dig fakta om de resta stenarna och de blodiga sägnerna om forntida strider. Mer info: www.virvelvind-forlag.se
DIGITAL E-BOK FRÅN WWW.E-BOKSBIBLIOTEKET.SE Besök På Lilla Carls-Ö 1875
Artikeln om Lilla Carls-ö i tidskriften Svenska Familj-Journalen. FÖRORD Under somrarna är Lilla Karlsö en av de populäraste naturutflykterna bland turisterna på Gotland. I den här e-boken får du läsa en av de tidigaste beskrivningarna av ön, skriven år 1875. I dag är det enklare än någonsin att ta sig till Gotland, det tar bara några timmar med färja eller flyg. Men på 1800-talet var det ett äventyr att åka längre sträckor i Sverige. Det enda sättet för de flesta att få veta mer om vackra och sevärda platser var att läsa om dem i tidskrifter och böcker. I den här e-boken får du läsa en skildring av naturen på Lilla Karlsö skriven av en av de främsta experterna på Gotlands lokala historia, författaren Karl Johan Bergman. Illustrationerna i e-boken är gjorda av en av 1800-talets främsta skildrarna av svenska landskap, Karl Svante Hallbeck. Trevlig läsning Mikael Jägerbrand Redaktör mikael@e-boksbiblioteket.se FAKTA E-BOK Titel: Ett besök på Lilla Carls-ö 1875 Antal sidor: 9 st. Format: A4. Storlek: 3 Mb. Utgivare: Virvelvind Förlag & E-boksbiblioteket.se E-publicering: E-boken publicerades 2014-10-24. Publicering: Originaltexten publicerades 1875 i tidskriften Svenska Familj- Journalen. Originalets titel: Lilla Carls-ö, Vid Gotlands vestra kust. FÖRFATTARE Namn: Karl Johan Bergman Född: 1817 Död: 1895 Fakta: Amanuens vid museet i Uppsala och författare. Biografi: Mest känd för böckerna Gotland och Visby i taflor (1858), Visby (1885) och Gotlands geografi och historia i lättfattligt sammandrag (1870). BILDER Tecknare: Karl Svante Hallbeck Född: 1826 Död: 1897 GAMLA MÅTT Aln. Längdmått. 59 cm. Famn. Längdmått. 178 cm. Fot. Längdmått. 29,6 cm. Mil. Längdmått. 10 688 m. Tum. Längdmått. 29,7 mm. Skålpund. Viktenhet. Ett skålpund är 425 gram. Copyright 2014 Mikael Jägerbrand Virvelvind Förlag, Lysekil 3
ETT BESÖK PÅ LILLA CARLS-Ö Den här texten skrevs av Karl Johan Bergman. Texten publicerades ursprungligen år 1875 i tidskriften Svenska Familj-Journalen. stenblocken, och af de otaliga fåglar, som kretsa och hvirfla, susa och larma öfver klipporna af dessa tordmular, tobis- och sillgrisslor, fiskmåsar, gråtrutar, och ejdrar, hvilka i sällskap med örnar, pilgrimsfalkar, korpar, skärpiplärkor, m. fl., här bygga och bo. När vi lemnade den ena ön för att ro öfver till den andra, följdes vi långt ut på hafvet af Storöns bevingade, högljudda invånare, tills vi snart möttes af dylika storskrikande, luftiga deputationer från Lillön. Lilla Carlsö, som ligger på ¼ mils afstånd i nordost från Storön, och som är vidpass en fjerdedel mindre, har i allmänhet samma höjd öfver hafvet, men några punkter äro högre, och den högsta är 186 fot. Ön bildar en jemn bergslätt med samma korta, kryddartade, för fåren vad som åt de vilda Carlsöarna i någon mån förlänar ett fridfullt och idylliskt tycke, är skådespelet af de öfverallt spridda, talrika flockarna af betande får. Och hvad som muntert upplifvar den snart trötte klättraren, är anblicken då och då af uppskrämda harar, som skutta mellan stenvad som åt de vilda Carlsöarna i någon mån förlänar ett fridfullt och idylliskt tycke, är skådespelet af de öfverallt spridda, talrika flockarna af betande får. Och hvad som muntert upplifvar den snart trötte klättraren, är anblicken då och då af uppskrämda harar, som skutta mellan 4
BERGMAN [1875] Stalen, klippbildning på Lilla Carls-ö. (Teckning af C. S Hallbeck.) 5
Turken och Söder-vagnshus. Klippbildningar på Lilla Carlsö. (Teckning af C. S Hallbeck.) blocken, och af de otaliga fåglar, som kretsa och hvirfla, susa och larma öfver klipporna af dessa tordmular, tobis- och sillgrisslor, fiskmåsar, gråtrutar, och ejdrar, hvilka i sällskap med örnar, pilgrimsfalkar, korpar, skärpiplärkor, m. fl., här bygga och bo. När vi lemnade den ena ön för att ro öfver till den andra, följdes vi långt ut på hafvet af Storöns bevingade, högljudda invånare, tills vi snart möttes af dylika storskrikande, luftiga deputationer från Lillön. Lilla Carlsö, som ligger på ¼ mils afstånd i nordost från Storön, och som är vidpass en fjerdedel mindre, har i allmänhet samma höjd öfver hafvet, men några punkter äro högre, och den högsta är 186 fot. Ön bildar en jemn bergslätt med samma korta, kryddartade, för fåren läckra gräs, som förut är omtaladt. Der finnas vanligen vidpass 180 får, som lefva under samma förhållanden som på Storön. Lillön kan sägas hafva lika vilda, djerfva och sönderslitna konturer som Storön. Mångenstädes på östligaste sidan kan man under de tvärbranta klippväggarna icke gående komma fram, emedan vattnet svallar in emot sjelfva berget. Sydöstra sidan har en låg och temligen bred strand: en liten myr (kärr) ligger här längs berget, och några almar, askar, oxlar och ekar växa bland stenblocken, dels jemnhöga med, dels skjutande öfver bergets 6
ås. Mot det ljust gulgråa, mycket skrofliga och derigenom på skuggningar rika berget gör de frodiga trädens friska grönska en vacker effekt. Och genom närheten af hafvet, som är ståtligt både i storm och stiltje, och hvars färg i stiltje synes skifta med nästan bestämda ränder allt efter som dess af vattenväxter beklädda botten med sina pallar (trappformiga afsatser) sänker sig, tills snart det blågröna djupet vidtager; och dessutom med Storöns majestätiska klippmurar framför sig, har man här en skådeplats rik på storartade taflor. Bland Lillöns många märkliga partier och stenbilder må här kortligen nämnas: Stalen (stål betyder i isländskan något stelt och brant): en hög, uppåt smalnande, skroflig pelare, liknande en qvarstående väldig skorsten i ett nedrifvet hus. I en remna på pelarens sida har en oxel fått sin magra plats, men trifves och frodas. Turken, i öns sydvestra hörn, är en i hög karmstol sittande figur med klotrundt, liksom turbanbeklädt hufvud (deraf namnet) och med de framskjutande knäna sammanslutna liksom på en fornegyptisk bildstod. Piedestalen, hvarpå karmstolen hvilar, är utaf det lägre, blågråa, af kalk och mergel blandade lagret, och har såsom sig bör derigenom en annan färg än sjelfva figuren. När det är högt vattenstånd, får Turken ett grundligt fotbad. Några kalla denna bild för Alqvist, af obekant anledning. I hans närhet ligger den vackra Trädgården, en grönskande terrass med många slags buskar, belägen i en nästan fristående mångspetsig klippa; samt Södervagnshus, en stor grotta i den höga bergväggen, smyckad med murgrön. På nordvestra sidan ligger Norder-vagnshus, en dylik grotta, hvars öppning är omfattad af kolossala poster. Ett litet stycke derifrån ligger, i sjelfva vattenbrynet, en klippa kallad Sadeln, på hvilken man upptäcker sadelknapp med öfrigt tillbehör. En lång sträcka af berget, på andra sidan om Norder-vagnshus, består af idel utsvarfningar, nischer och grottor: man tycker sig der se liksom pelare, hvalfbågar, runda utbyggnader ( Erker ) och portar. En af dessa portar har en betäckning af fint listverk, och till höger derom ser man en yppig, på väggen klängande murgrön. Till venster synes liksom ett fragment af en grekisk tempelfasad, bestående af två doriska pelare med kapitäler och arkitrav. Uppe på norra delen af bergslätten står Stenmannen, ett uppstapladt sjömärke, och nere vid stranden befinner sig Holländaren. På flera ställen finner man tydliga s. k. Rutsch-ytor, glatta, finpolerade hällar, hvilka anses hafva i mycket aflägsna tidehvarf erhållit sin slipning derigenom, att väldiga stenmassor legat och tryckt, rullat och rutschat deröfver. Om båda öarna gäller, att de i afseende på geologi och fågelfauna äro synnerligen märkliga. Hvad floran beträffar, finnes der en talrik mängd rara växter, och bland dessa (på Lillöns nordöstra sida) en ormbunke, Asplenium Scolopendrium, åt hvilken Elias Fries en gång har gifvit hederstiteln: den raraste växten i Sverige. Hvad slutligen öarnas namn vidkommer, så kallades de i äldre tider Fuelöar (fågelöar). Herlov Trolle skref år 1564 i ett bref till danske konungen Fredrik II, att han med flottan kommit under Gotland och kastat ankar vid Kaarsöö. Huru det nu vanliga namnet uppkommit, derom är författaren oviss. Redan Strelow, under Gotlands danska tid, har namnet Karlsöer, och hans förklaring af namnet lyder så här: Gutarne höllo en gång i forntiden vid dessa öar en segerrik sjödrabbning med tys- 7
ka sjöröfvare och ådagalade i denna strid stora mandomsprof; af dessa Karle- oc Mandoms- Drifter oc Gierninger blefue öerne kallede Karlsöer. I jordeböcker från 1600-talet skrifvas de Carls öyer. Att deras hela skaplynne är synnerligen dugtigt och så att säga karlavulet, kan emellertid icke förnekas. Vi hafva här försökt att skildra en och annan af Carls-öarnas märkligheter. Uttryckligen må nämnas, att ämnet på långt när icke är uttömdt. Skildringen borde ha varit utförligare, och framför allt den borde ha varit utförd med kraftigare drag, med saftigare färger. C. J. Bergman. 8
VIKTIGA ORD & PERSONER Arkitrav. Begrepp inom klassiska arkitektur om den understa delen av den balk som vilar på kolonnerna. Bergman, Karl Johan. [1817 1895] Författare från Gotland. Amanuens vid museet i Uppsala. Mest känd för sina böcker om Gotland: Gotland och Visby i taflor (1858), Visby (1885) och Gotlands geografi och historia i lättfattligt sammandrag (1870). Fredrik II. [1534 1588] Kung av Danmark och Norge från 1559 till sin död 1588. Led de sista åren svårt av malaria, en sjukdom som förvärrades av hårt drickande. Fries, Elias. [1794 1878] Svensk botaniker och riksdagsman. Är framför allt känd för sin forskning om svampar. Anses vara den som skapade den moderna mykologin. Hallbeck, Karl Svante. [1826 1897] Svensk illustratör från Göteborg som startade Ny Illustrerad Tidning. Flyttade till USA på 1860-talet som tecknare för Svenska Familje-Journalen. Strelow, Hans Nielssön. [1587 1656] Pastor och författare. Är mest känd för den äldsta beskrivningen av Gotlands historia som publicerades 1633, Cronica guthilandorum. Trolle, Herlov. [1516 1565] Dansk amiral och politiker född i Skåne. Är i dag mest känd för sin seger över den svenska flottan vid slaget vid Öland 1564. 9