Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013

621-2013 Rapport Report Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013 Sugar losses during long time storage in different varieties 2013 Robert Olsson ro@nbrf.nu Tel: +46 709 53 72 60 NBR Nordic Beet Research Foundation (Fond) DK: Højbygårdvej 14, DK-4960 Holeby SE: Borgeby Slottsväg 11, SE-237 91 Bjärred Phone: +45 54 60 14 40 www.nordicbeet.nu/

Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013 robert.olsson@nordicbeetresearch.nu Sammanfattning med slutsatser 23 sorter 2012 etablerades, såddes och sköttes enligt best practice på två platser. Vragerup representerar en plats utan kända problem med lagring av betor i stuka. Hviderup har tidigare år haft lagringsproblem. Betorna skördades sortvis med en konventionell Holmer betupptagare den 29 respektive 31 oktober. Betorna tippades varsamt i enskilda högar från vilka betorna plockades för hand i ordinarie lådor för betprov vid Agri provtvätt i Örtofta. Från varje sort fylldes sex lådor som gick till omgående analys av brutto- och nettovikt, sockerhalt, K+Na och blåtal, glukoshalt och torrsubstanshalt. Genomsnittsvärdet från dessa prov tjänade som ingångsvärde för variablerna renhet, sockerhalt, K+Na och blåtal, glukoshalt och ts-halt i resterande prov (sex lådor per sort) som gick till inlagring. Proven lagrades under konstant temperatur på 10 11 grader under 58 dagar. Lagringsdugligheten mättes genom: 1. Kvantifiering av förändring i sockerhalt 2. Kvantifiering av förändring i renhet 3. Kvalitetsanmärkningar i form av förstört betmaterial vid leverans (Anm. 5, 6 eller 7). Sockerförlust odlingsplatsens inverkan Sockerförlusterna blev liksom åren 2010 2012 i medeltal över sorterna högre på Hviderup än på Vragerup men skillnaden var mindre än tidigare år. Sett över fyra års provning och alla sorter ligger förlusten 22 % högre på Hviderup mot Vragerup, 0,12 mot 0,10 % förlorat socker per dag räknat på inlagrad mängd. Sockerförlust 23 sorter 2013 Undersökningen gav en sockerförlust på 4 % eller 0,07 % per dygn efter lagring 58 dygn vid 10,9 grader, totalt runt 630 daggrader. Sorten med lägst sockerförlust förlorade 2,7 % medan sorten med högst sockerförlust förlorade 6,9 % av inlagrad sockermängd. Båda platserna gav signifikant säkerställda sortskillnader i sockerförlust. Renheten minskade med måttliga 0,6 % enheter som medel med 0,7 % på Vragrup och 0,5 % enheter på Hviderup. De små förändringarna i renheter tyder på att sockerförlusterna i form av borttvättat betmaterial varit små. Renheten föll något för alla sorter med liten variation mellan sorterna. Inga kvalitetsanmärkningar uppträdde. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 2 of 22

Sockerförlust marknadssorter 2014 Lagringsdugligheten vid långtidslagring uttryckt som % sockerförlust varierade med sorten. Vissa sorter lämpar sig alltså bättre än andra för långtidslagring. Observera att denna provning tar sikte på de förändringar som uppstår då betan utsätts för en ökad värmemängd, inte frost. Sortskillnaden varierar med odlingsförutsättningarna. Det krävs alltså mer än ett försök för att säkert kunna uttala sig om sortskillnader. Ett omdöme om varje marknadssort 2014 ges längst bak i rapporten. Summary and conclusions In 2013, 23 varieties were drilled, established and managed according to best practice at two sites. Vragerup represents a site with no known problems associated with sugar beet storage in clamps. Hviderup has previously had storage problems. The beet were harvested by variety, using a conventional Holmer beet harvester, on 31 October at both sites. The beet were carefully tipped into individual heaps from which beet were picked by hand and placed in the ordinary crates used for beet samples at the Agri sample washing facility in Örtofta. For each variety, six crates were filled and sent for immediate analysis of gross and net weight, sugar content, K+Na and amino-n, glucose and dry matter content. The average values from these samples were then used as initial values for the variables cleanness, sugar content, K+Na and amino-n, glucose and dry matter content in the remaining samples (six crates per variety) that were sent for storage. The samples were stored at a constant temperature of 10 11 degrees for 58 days. Storability was determined by: 1. Quantifying the change in sugar content. 2. Quantifying the change in cleanness. 3. Noting quality defects in the form of destroyed beet material on delivery (Defect 5, 6 or 7). Sugar losses impact of growing site As in the years 2010 2012, sugar losses on average for all varieties were higher at Hviderup than at Vragerup. However, in 2013 the difference was smaller than earlier years. Based on four years and all tested varieties the sugar loss during storage was 22% higher on site Hviderup (0.12 % /day) than on site Vragerup (0.10 %/day). Sugar losses 23 varieties 2013 The investigation showed sugar losses of 4%, or 0.07% per day, after storage for 58 days at 10.9 degrees, representing in total around 630 day degrees. The variety with the lowest sugar loss lost 2.7% and the variety with the highest loss lost 6.9% of the amount sugar measured at harvest. Both sites gave statistically significant differences between varieties in sugar loss/day. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 3 of 22

Cleanness went down with moderate 0.6 % units as on average over sites, 0.7% on Vragerup and 0.5 % on Hviderup indicating that losses due to washed off beet material were low. Cleanness dropped slightly for all varieties with low variation between varieties. There were no quality remarks given. Sugar losses commercial varieties 2014 Storability during long-term storage expressed as percentage sugar losses varied between varieties. Some varieties are thus better suited to long-term storage. Note that these tests examined the changes that occur when sugar beet is exposed to an increased amount of heat, not frost. Differences between varieties varied with the growing conditions. Therefore more than one trial is needed before reliable statements can be made about varietal differences. An assessment of every commercial variety in 2014 is given at the back of this report. Inledning Inför skörd och lagring ligger all möda och ansträngning under betåret och tidigare odlingsår samlad i den växande grödan och dess sockerskörd. Tyvärr förloras allt för mycket hos allt för många under den avslutande skörden och lagringen. Alla sorter förlorar socker under lagring. Syftet med detta projekt är att se om det finns praktiskt väsentliga sortskillnader i detta avseende mellan våra marknadssorter. Undersökningen tar sikte på långtidslagring under tuffa förhållanden. Avsikten är att ha ett gott beslutsunderlag för sorter som går in i sitt andra år som marknadssort. Bedömningen är att två försöksplatser årligen under två år ska vara tillräckligt. I SLF-projektet Strategier för sort och platsval, upptagning och lagring vid sen leverans av sockerbetor (SLF proj. nr: H0744102) påvisades tydliga sortskillnader i sockerförluster under lagring i cirka 60 dagar. Vid intäktsnivån 20 000 kr per hektar och förlustnivån 0,15 % per dygn beräknades sockerförlusten vid 60 dagars lagring motsvara 1 800 kr per hektar. En skillnad i sockerförlust på 0,05 procentenheter per dygn mellan två sorter betyder i detta exempel 600 kr per hektar, motsvarande 3 %. I den allmänna sortprovningen är en skillnad i skörd på 3 % ofta avgörande för marknadsframgången. Enligt detta resonemang skulle skillnader i lagringsförluster av storleksordningen 0,05 % per dygn eller mer få stor betydelse för sortvalet vid längre lagring. I denna rapport rapporteras från två försök genomförda 2013 under kontrollerade betingelser vid konstant temperatur runt 10 grader under 58 dygn. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 4 of 22

Test year variety Test year storage Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013 Material och metoder Utförande i fält 23 sorter 2013 etablerades, såddes och sköttes enligt best practice på två platser. Vragerup representerar en plats utan kända problem med lagring av betor i stuka. Hviderup har tidigare år haft lagringsproblem. Betorna såddes i en upprepning vid sidan om varandra i strimmor om 12 rader à 200 m per sort (tabell 1). Tabell 1. Ingående sorter 2013 Led 10 Led 11 led 12 led 13 Sort / Variety Breeders code Type Company 1 1 1 1 Julietta KWS 3K09 NT KWS 11 6 2 2 2 2 Rasta HI 0425 NT Syngenta 10 7 7 6 3 3 Rosalinda KWS KWS 7R69 N KWS 7 5 12 6 4 Cactus SN 215 SN 215 NT SESVdH 5 3 16 8 5 Stinger HI 0971 Maribo 5 3 12 6 Barents St 12023 N Strube 4 2 13 7 Sherwood MA 4017 NT Maribo 3 2 8 Jollina KWS KWS 1K218 N KWS 3 1 9 Gondola KWS KWS 1K221 N KWS 3 1 10 Elora KWS KWS 1K211 NT KWS 3 1 11 Bosch ST 12102 N Strube 3 1 12 Adler ST 15132 NT Strube 3 1 13 Lombok SN515 NT SESVdH 3 1 14 Kristel SR 618 N SESVdH 3 1 15 Princeton MA 2085 N Maribo 3 1 16 HI 1185 NT Syngenta 3 1 14 17 - HI 1297 NT Syngenta 2 2 18 HI 1203 N Syngenta 2 1 19 SR-731 NR SESVdH 2 1 20 SN-736 NT SESVdH 2 1 21 KWS 2K310 N KWS 2 1 22 KWS 2K303 N KWS 2 1 23 MA 2133 N Maribo 1 1 15 24 Inkörning skörd* Rosalinda KWS Utförande inför och under lagring Betorna skördades sortvis med en konventionell Holmer betupptagare den 29 oktober på platsen Hviderup och den 1 november på platsen Vragerup. Betorna tippades varsamt i enskilda högar från vilka de plockades för hand i ordinarie lådor för betprov vid Agri provtvätt i Örtofta. På Vragerup tippade betupptagaren direkt på marken. På Hviderup tippades först i betgrep på lastare som körde betorna och la i högar på platta. Varje låda fylldes med samma antal, 25 st, normalstora betor (undantag sorten Julietta på Hviderup med 20 betor). Eventuell kvarvarande blast nackades bort. En okulär bedömning av variablerna överblastning, underblastning, variation i storlek, rötskador, rotspetsbrott, ytskador och sprickor gjordes för varje sort på respektive plats. En femgradig skala från 1 5 användes där 5 alltid är bästa och 1 sämsta värde. Skalan finns närmare beskriven i rapportbilagan. Från varje sort fylldes sex lådor som gick till omgående analys av brutto- och nettovikt, sockerhalt, K+Na, blåtal, glukoshalt och ts-halt. Genomsnittsvärdet från dessa prov NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 5 of 22

tjänade som ingångsvärde för variablerna nettovikt, renhet, sockerhalt, K+Na och blåtal, glukoshalt och ts-halt i resterande prov (sex lådor per sort) som gick till inlagring. Proven lagrades under konstant temperatur och rel luftfuktighet. Förhållandena hölls konstanta över hela lagringstiden med hjälp av en termostatstyrd värmefläkt och en sensorstyrd luftfuktare. Lådorna staplades på pall i tre lager med lock på översta lagret av lådor. Upptagna betor, en sort per hög. Vragerup 31 oktober 2013. Varje låda fylldes med 25 normalstora betor på runt 1 kg. Tömning i skopa på Hviderup för transport till platta den 29 oktober 2013. Försöksfältet på Hviderup. Friska betor och frisk blast. 29 oktober 2013. Tabell 2. Faktiska temperatur- och lagringsdata Plats Lagringssätt I lådor Analys in Upptagning Inlagring Brytning Analys ut Lagringstid, dygn Temp. medel o C Vra13 59-10 - K 31 okt 31 okt 1 nov 3 nov 30 dec 31 dec 58 10,9 632 Hvi 13 59-10 - K 29 okt 29 okt 1 nov 3 nov 30 dec 31 dec 58 10,9 632 Temp. summa o C Utförande efter lagring Vid brytning av försöket transporterades lådorna till Agri provtvätt i Örtofta där de analyserades med avseende på samma variabler som vid inlagring. Vidare tillfördes eventuella kvalitetsanmärkningar enligt gällande branschavtal med anmärkningarna 5, 6 eller 7. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 6 of 22

Betor på bandet efter lagring och tvätt. Många prov men inte alla hade betydande groddbildning. Bedömning av sockerförlusten I denna undersökning gjordes ingen absolut kvantifiering av sockerförlusten under lagring. Fokus lades på eventuella sortskillnader som fångas genom att väga samman tre variabler: 1. Minskning av sockerhalten under lagringen. Sockerhalten kan mätas med stor noggrannhet. Därmed kan även små förändringar statistiskt säkerställas. Genom att genomföra undersökningen vid nära 100 % relativ luftfuktighet minimeras viktförändringar orsakade av förändrad vattenhalt i betan. Det finns ett mycket starkt samband mellan minskningen av sockerhalten och den absoluta sockerförlusten uttryckt som % förlorat socker av inlagrad mängd. (Se slutrapport serie 611 Möjligheter för mer betor med mer socker till bruket genom rätt sortval 2010 2011 www.nordicbeet.nu). 2. Förändring av renheten mellan in- och utgående värde. Utgångspunkten är att renheten är densamma i de prover som tas ut och analyseras vid lagringens början som då den avslutas. En eventuell minskad renhet blir då ett uttryck för att betan angripits av röta där delar av betan går bort vid tvätten efter lagring. 3. Kvalitetsanmärkningar i form av 5:or, 6:or och 7:or vid analysen efter lagring. Anmärkningarna är ett mått på andelen förstört betmaterial: Anmärkning 5: 3 6 % förstört material i provet Anmärkning 6: 6 10 % förstört material i provet Anmärkning 7: över 10 % förstört material i provet. Nytt för året är mätning av glukoshalten i mosprovet, redovisad som mmol/kg. Glukoshalten stiger vid långtidslagring. Tyska undersökningar visar på ett samband mellan ökade röt-/mögelskador och ökad glukoshalt i betan. Torrsubstanshalt. Mosprov togs ut både före och efter lagring, vägdes och torkades. Förändringar i ts-halt i provet kan bero på förändring i vattenhalt, sockerhalt eller markhalt. I denna undersökning vill vi jämföra förändring i sockerhalt med förändring i ts-halt. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 7 of 22

Resultat En mer omfattande resultatredovisning finns i rapportbilagan på www.nordicbeet.nu. Sortskillnader inför lagring Upptagningskvalitet yttre betkvalitet Betorna inom en försöksplats togs upp den 29 oktober respektive den 31 oktober med samma maskin och samma inställning. Endast normalstora betor plockades till lådorna. Betkvaliteten bedömdes okulärt och redovisas i tabell 3 4. Tabell 3. Bedömning av betor i stukan efter upptagning. Vragerup 2013 Nr Sort Överblastning Underblastning Variation storlek Rötskadade Rotspetsbrott Ytskador Sprickor Betor i stuka namn kod 1-5 1-5 1-5 1-5 1-5 1-5 1-5 Medel alla 4,0 3,2 2,7 5,0 2,9 3,0 3,0 1 Julietta KWS 3K09 4 4 2 5 3 3 3 2 Rasta HI 0425 4 4 3 5 3 3 3 3 Rosalinda KWS KWS 7R69 4 2 2 5 3 3 3 4 Cactus SN 215 SN 215 4 2 2 5 3 3 3 5 Stinger HI 0971 4 4 3 5 3 3 3 6 Barents St 12023 4 3 3 5 3 3 3 7 Sherwood MA 4017 4 4 2 5 3 3 3 8 Jollina KWS KWS 1K218 4 2 3 5 3 3 3 9 Gondola KWS KWS 1K221 4 3 3 5 3 3 3 10 Elora KWS KWS 1K211 4 3 3 5 3 3 3 11 Bosch ST 12102 4 2 2 5 3 3 3 12 Adler ST 15132 4 2 2 5 3 3 3 13 Lombok SN515 4 4 3 5 3 3 3 14 Kristel SR 618 4 2 3 5 3 3 3 15 Princeton MA 2085 4 4 3 5 3 3 3 16 HI 1185 4 4 3 5 2 3 3 17 - HI 1297 4 4 3 5 3 3 3 18 HI 1203 4 4 3 5 3 3 3 19 SR-731 4 5 3 5 2 3 3 20 SN-736 4 4 3 5 3 3 3 21 KWS 2K310 4 2 2 5 3 3 3 22 KWS 2K303 4 2 3 5 3 3 3 23 MA 2133 4 3 2 5 3 3 3 Tabell 4. Bedömning av betor i stukan efter upptagning. Hviderup 2013 Nr Sort Överblastning Underblastning Variation storlek Rötskadade Rotspetsbrott Ytskador Sprickor Betor I stuka namn kod 1-5 1-5 1-5 1-5 1-5 1-5 1-5 Medel alla 3,9 3,0 2,6 5,0 3,1 3,4 2,1 1 Julietta KWS 3K09 3 4 2 5 3 2 3 2 Rasta HI 0425 4 3 3 5 4 3 4 3 Rosalinda KWS KWS 7R69 4 2 2 5 3 4 2 4 Cactus SN 215 SN 215 4 2 3 5 2 3 2 5 Stinger HI 0971 4 3 2 5 4 3 2 6 Barents St 12023 4 4 3 5 4 4 2 7 Sherwood MA 4017 4 4 3 5 4 4 2 8 Jollina KWS KWS 1K218 5 2 3 5 2 4 2 9 Gondola KWS KWS 1K221 5 4 3 5 4 4 2 10 Elora KWS KWS 1K211 5 3 3 5 4 3 2 11 Bosch ST 12102 5 4 3 5 3 4 2 12 Adler ST 15132 5 2 2 5 2 4 2 13 Lombok SN515 2 3 3 5 3 3 2 14 Kristel SR 618 4 3 2 5 2 3 2 15 Princeton MA 2085 3 3 2 5 2 3 2 16 HI 1185 4 4 2 5 3 4 2 17 - HI 1297 3 3 3 5 3 4 2 18 HI 1203 3 3 2 5 3 3 2 19 SR-731 4 4 3 5 4 4 2 20 SN-736 2 3 2 5 2 4 2 21 KWS 2K310 4 2 3 5 3 2 2 22 KWS 2K303 4 2 3 5 4 4 2 23 MA 2133 4 3 3 5 3 2 2 NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 8 of 22

Renhet Renheten skilde sig mellan sorterna med hög statistisk säkerhet. Renheten låg som medel över alla sorter på runt 93 % sett över båda platserna. Det innebär 7 % jordhalt. Skillnaden i renhet mellan sort med högsta och lägsta värde låg på 2,5 3 %-enheter. OBSERVERA att i tabellerna redovisade renheter är den faktiska utan hänsyn tagen till det administrativa avdraget på 3,65 % i betalningssystemet. Sortskillnader efter lagring Tabell 5 6 redovisar värden för uppmätta variabler efter 58 dygns lagring vid 10 11 plusgrader. Betor Provet om 25 betor vägde som medel över alla sorter 26,6 kg från Vragerup och 26,8 kg på Hviderup. Vikterna varierade mellan som lägst 24,0 kg och som högst 37,9. De får främst ses som ett uttryck för sortens avkastningsförmåga i ton betor per hektar och inte minst skillnader i plantantal. Avsikten var att plocka normalstora betor från alla parceller. Speciellt sorten Julietta gav lägre plantantal än övriga sorter med större betor som följd. Utgående vikter ligger på samma nivå som ingående vikter. Observera att in- och utgående vikter inte avser samma prov. Skillnaden dem emellan kan därför inte användas för beräkning av någon absolut sockerförlust i det enskilda provet. Sockerhalt Den ingående sockerhalten på Vragerup på 19,15 % föll med i medeltal 0,7 %-enheter under lagringen. På Hviderup föll sockerhalten från 18,58 till 17,79 %, dvs. med 0,8 %- enheter. Varitionen i sockerhalt mellan de sex delproven blev klart högre efter jämfört med före lagring. CV ökade från nivån 0,8 0,9 till nivån 1,4 1,5 på de båda platserna. Trots likartade betingelser varierar sockerförlusten mellan lådorna. Variationen är dock mindre än 2012 på både in- och utgående värde. Sex upprepningar framstår som nödvändigt. Båda platserna gav signifikanta skillnader vad gäller sockerhaltsminskning mellan sorterna under lagringen. På båda platserna förlorades 0,07 % socker per dygn som medel över alla sorter med variationer mellan 0,04 till 0,14 % på Vragerup och mellan 0,05 och 0,12 % på Hviderup. På Vragerup gav sorterna Princeton, SY Stinger, HI1297, Cactus, MA2133, Lombok, Gondola KWS och MA 4017 lägre sockerförlust än Elora KWS, KWS 2K303, Rosalinda KWS, Rasta, SR 731 och Kristel. Lägsta förlust redovisas först och högsta förlust sist i uppräkningen. På Hviderup gav sorterna Lombok, Elora KWS och Barents lägre sockerförlust än HI 1185 och KWS 2K303. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 9 of 22

Amino-N blåtal Blåtalet ökade på båda platserna under lagringen. På Vragerup från nivån 10 till 13 och på Hviderup från nivån 14 till 17. Orsakssammanhanget och eventuella sortskillnader kommer att utredas närmare i treårsrapporten efter 2014. K+Na K+Na-värdet föll med 0,07 enheter på Vragerup och 0,14 enheter på Hviderup under lagringen. Minskningen uppträdde i alla sorter. Också här kommer orsakssammanhanget och eventuella sortskillnader att utredas närmare i treårsrapporten efter 2014. Renhet Renheten minskade med måttliga 0,6 %-enheter som medel med 0,7 % på Vragerup och 0,5 %-enheter på Hviderup. Observera återigen att värdena inte är korrigerade för det administrativa avdraget på 3,65 % på nettovikten. De små förändringarna i renheter tyder på att sockerförlusterna i form av borttvättat betmaterial varit små. Renheten föll något för alla sorter med liten variation mellan sorterna. Minskningen för enskild sort avvek med mindre än en %-enhet från medel för alla sorter. Kvalitetsanmärkningar Inga kvalitetsanmärkningar noterades. Torrsubstanshalt Ingående ts-halt låg på 25,1 respektive 24,4 %. På båda platserna föll ts-halten, med 0,8 respektive 0,9 %-enheter. Således någon tiondel mer än minskningen i sockerhalt. Ts-halten kunde bestämmas med hög noggrannhet. Dock ligger LSD-värdet något över det för sockerhalt, på nivån 0,2 0,3 för ts mot 0,1 0,2 enheter för sockerhalt. Sockerhalten som andel av torrsubstanshalten varierade mellan sorterna från 73,7 till 78,1 % som medel över de två platserna. Glukoshalt Glukoshalten steg från nivån 1,2 mmol/kg beta före lagring till nivån 3,9 mmol/kg efter lagring. Höggradigt signifikanta skillnader mellan sorter kunde påvisas på båda platserna både före och efter lagring. Före lagring varierade halten mellan 0,6 och 1,8 mmol/kg, efter lagring från 2,5 till 6 mmol/kg. Även ökningen i glukoshalt gav signifikanta sortskillnader NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 10 of 22

Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2012 Tabell 5. Sortskillnader efter lagring i 60 dygn vid 10 11 o C. In- och utdata samt sockerförlust under lagringen på Vragerup och Hviderup 2013 Vragerup 58 dagar Led Sort / Variety Betor Sockerhalt Amino-N K+Na Renhet Anmärkning Ts halt Invert Sockerförlust, % enheter Sockerförlust, % kg/prov kg/prov diff utin* in mg/100 g mg/100 g namn in* rel ut** % ut % in in betor ut in in betor ut in % in % ut in % 5 6 7 % in % ut in % x in x ut in % sh sh sh Medel 26,6 100 25,9-0,6 19,15 18,41-0,73 10 13 3,0 3,10 3,03-0,07 94,9 94,1-0,7 25,1 24,3-0,8 1,3 4,3 2,7 0,7 3,9 0,07 1 Julietta 35,8 135 34,8-1,1 18,35 17,70-0,65 16,2 21 4,7 3,74 3,78 0,04 95,9 95,5-0,4 0 0 0 24,5 23,6-0,8 1,4 3,5 2,1 0,7 3,6 0,06 2 Rasta 26,9 101 26,1-0,8 19,00 18,06-0,94 9,5 13 3,7 2,89 2,88-0,01 95,4 94,3-1,1 0 0 0 24,7 24,1-0,6 1,7 5,4 3,7 0,9 4,9 0,09 3 Rosalinda KWS 26,1 98 25,8-0,3 19,05 18,12-0,94 8,5 12 3,9 3,12 3,06-0,06 95,2 93,6-1,5 0 0 0 25,3 24,3-1,0 1,1 4,2 3,0 0,9 4,9 0,08 4 Cactus SN 215 30,5 115 31,8 1,3 18,91 18,41-0,49 8,5 12 3,5 3,09 3,04-0,04 94,5 93,7-0,8 0 0 0 25,3 24,2-1,1 1,3 4,4 3,1 0,5 2,6 0,04 5 Stinger 28,2 106 27,0-1,1 19,07 18,66-0,41 11,3 14 2,7 3,13 3,07-0,06 94,9 94,1-0,8 0 0 0 25,0 24,3-0,7 0,7 3,6 2,8 0,4 2,1 0,04 6 Barents 27,9 105 27,2-0,7 19,24 18,58-0,66 10,5 12 1,3 2,92 2,84-0,09 95,7 94,8-1,0 0 0 0 25,4 24,4-1,0 1,2 3,5 2,3 0,7 3,4 0,06 7 Sherwood 26,1 98 24,3-1,8 19,11 18,53-0,58 11,2 16 5,2 3,36 3,22-0,15 94,5 95,2 0,8 0 0 0 25,5 24,6-0,9 1,9 4,6 2,7 0,6 3,0 0,05 8 Jollina KWS 27,5 103 26,9-0,6 19,71 19,04-0,68 7,5 13 5,3 3,14 2,98-0,16 94,6 93,7-0,9 0 0 0 25,3 24,5-0,8 1,6 3,2 1,6 0,9 4,4 0,08 9 Gondola KWS 28,8 108 27,9-0,9 20,00 19,41-0,60 11,0 13 2,4 3,04 2,99-0,04 93,9 93,8-0,1 0 0 0 25,9 25,2-0,8 0,8 2,8 2,0 0,6 3,0 0,05 10 Elora KWS 26,7 100 26,0-0,6 19,19 18,27-0,92 10,5 12 1,8 3,18 3,04-0,14 94,1 93,9-0,2 0 0 0 25,1 24,3-0,7 0,7 3,8 3,1 0,9 4,8 0,08 11 Bosch 24,9 94 24,6-0,3 19,17 18,45-0,72 9,7 11 0,8 2,97 2,81-0,16 94,3 92,8-1,4 0 0 0 25,2 24,5-0,7 2,1 4,0 2,0 0,7 3,8 0,07 12 Adler 26,1 98 24,3-1,8 18,97 18,29-0,68 11,5 13 1,2 3,14 2,95-0,19 94,8 93,0-1,8 0 0 0 25,1 24,2-0,9 1,9 4,5 2,6 0,7 3,6 0,06 13 Lombok 27,9 105 25,7-2,2 18,90 18,37-0,53 8,2 14 5,8 3,00 2,80-0,20 94,4 93,6-0,8 0 0 0 24,9 24,3-0,7 1,2 3,8 2,7 0,5 2,8 0,05 14 Kristel 25,0 94 24,8-0,3 19,36 18,33-1,03 8,0 11 2,8 2,85 2,77-0,08 95,2 94,3-1,0 0 0 0 25,4 24,2-1,2 1,3 5,8 4,5 1,0 5,3 0,09 15 Princeton 26,9 101 25,1-1,8 18,52 18,22-0,30-11 - 2,93 2,92-0,01 95,0 94,9-0,1 0 0 0 24,4 24,0-0,4-5,3-0,3 1,6 0,03 16 HI 1185 25,1 94 24,1-1,1 18,97 17,38-1,59-11 - 3,03 3,07 0,04 95,2 94,4-0,8 0 0 0 24,5 23,7-0,8-8,3-1,6 8,4 0,14 17 HI 1297 24,5 92 22,8-1,8 18,69 18,25-0,44 15,0 15-0,2 3,04 2,98-0,05 95,4 95,1-0,3 0 0 0 24,8 24,0-0,8 0,9 3,5 2,6 0,4 2,4 0,04 18 HI 1203 24,6 92 25,4 0,8 19,02 18,26-0,76 13,3 12-0,9 2,88 2,83-0,05 95,8 95,2-0,7 0 0 0 25,0 24,1-0,9 0,7 5,0 4,4 0,8 4,0 0,07 19 SR-731 24,3 91 23,0-1,3 19,34 18,38-0,96-11 - 2,96 2,91-0,06 95,8 95,0-0,8 0 0 0 24,3 24,2-0,1-5,0-1,0 5,0 0,09 20 SN-736 24,1 91 25,7 1,6 19,03 18,20-0,82 7,5 12 4,5 3,02 2,93-0,09 94,8 93,7-1,1 0 0 0 24,6 24,1-0,5-4,4-0,8 4,3 0,07 21 KWS 2K310 23,9 90 24,0 0,1 19,47 18,78-0,69 9,8 14 3,8 3,12 3,05-0,07 93,9 93,3-0,7 0 0 0 25,4 24,5-0,9 1,7 3,3 1,7 0,7 3,5 0,06 22 KWS 2K303 25,7 97 25,5-0,2 19,71 18,76-0,95 8,7 11 2,7 3,38 3,42 0,04 94,3 93,4-0,9 0 0 0 25,5 24,4-1,2 1,5 3,7 2,3 1,0 4,8 0,08 23 MA 2133 23,9 90 23,9 0,0 19,60 19,07-0,54 10,5 15 4,0 3,37 3,31-0,06 94,2 93,5-0,6 0 0 0 25,3 24,7-0,6-2,7-0,5 2,7 0,05 RSQ 55,4-68,4-84,26 74,51 54,7 92,1 72,1 59,9 87,87 85,0 18,5 30,8 62,2 44,5 - - - 70,5 41,9 29,2 86,0 49,6 32,3 54,7 54,4 54,40 CV 9,6-7,6-0,93 1,46 36,2 7,1 11,7 54,2 2,63 3,4-298,3 1,1 0,7-87,9 - - - 1,2 1,6-50,1 14,2 30,6 46,8 36,2 36,3 36,29 LSD 2,9-2,2-0,20 0,31 0,31 0,8 1,7 1,8 0,09 0,1 0,3 1,2 0,7 0,73 - - - 0,3 0,5 0,5 0,2 1,5 1,5 0,3 1,6 0,028 Prob 0,0000-0,0000-0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 0,000 0,0000 0,0000 0,3 0,0023 0,0000 0,000 - - - 0,0000 0,0002 0,052 0,0000 0,0000 0,004 0,0000 0,0000 0,00 Sockerförlust per dygn % Analysresultat och bedömningar * medel 6 prov anayserade vid inläggning ** medel 6 prov analyserade efter lagring - OBS ej samma betor som prov in 6 lådor bakom varje invärde, 6 lådor bakom varje utvärde. 25 betor/låda Hviderup 58 dagar Led Sort / Variety Betor Sockerhalt Amino-N K+Na Renhet Anmärkning Ts halt Invert Sockerförlust, % enheter Sockerförlust, % kg/prov kg/prov diff utin* in mg/100 g mg/100 g namn in* rel ut** % ut % in in betor ut in in betor ut in % in % ut in % 5 6 7 % in % ut in % x in x ut in % sh sh sh Medel 26,8 100 25,9-0,9 18,58 17,79-0,79 14 17 2,9 3,33 3,19-0,14 92,9 92,4-0,5 24,4 23,5-0,9 1,1 3,6 2,3 0,8 4,3 0,07 1 Julietta 40,0 149 28,7-11,4 17,38 16,74-0,64 28 31 3,3 4,65 4,55-0,11 92,5 93,7 1,2 0 0 0 24,0 22,5-1,5-4,4-0,6 3,7 0,06 2 Rasta 27,0 101 25,3-1,7 18,54 17,70-0,84 14 16 2,3 3,08 2,96-0,13 93,2 91,7-1,5 0 0 0 24,1 23,4-0,7-4,8-0,8 4,5 0,08 3 Rosalinda KWS 27,5 103 27,7 0,2 18,47 17,56-0,92 15 17 1,7 3,49 3,46-0,04 91,9 92,4 0,5 0 0 0 24,3 23,3-1,0 0,7 2,7 2,0 0,9 5,0 0,09 4 Cactus SN 215 32,8 122 32,5-0,3 18,33 17,42-0,91 16 15-1,1 3,47 3,36-0,10 92,1 91,5-0,5 0 0 0 24,3 23,4-0,9 0,9 4,7 3,8 0,9 5,0 0,09 5 Stinger 25,7 96 25,9 0,2 18,81 17,87-0,94 16 18 2,1 3,44 3,36-0,09 93,6 92,0-1,6 0 0 0 24,5 23,7-0,8 1,2 4,5 3,3 0,9 5,0 0,09 6 Barents 25,4 95 24,9-0,5 18,70 18,07-0,63 14 15 0,5 3,00 2,83-0,17 92,8 91,8-1,0 0 0 0 24,6 23,9-0,7 1,0 3,6 2,6 0,6 3,4 0,06 7 Sherwood 24,7 92 24,1-0,7 18,84 17,94-0,90 18 21 3,7 3,33 3,24-0,10 92,0 90,6-1,3 0 0 0 24,9 24,2-0,8 1,9 4,2 2,3 0,9 4,8 0,08 8 Jollina KWS 25,0 93 26,6 1,6 18,72 17,94-0,77 11 16 4,7 3,40 3,26-0,14 91,7 91,1-0,6 0 0 0 24,4 23,5-0,9 0,9 2,7 1,8 0,8 4,1 0,07 9 Gondola KWS 30,8 115 29,4-1,4 19,30 18,48-0,82 14 17 3,5 3,51 3,27-0,24 93,0 93,1 0,0 0 0 0 25,3 24,2-1,1 0,8 2,3 1,4 0,8 4,2 0,07 10 Elora KWS 26,4 98 27,1 0,7 18,47 17,87-0,61 11 17 5,5 3,39 3,24-0,15 92,0 92,2 0,2 0 0 0 24,3 23,2-1,2 0,9 2,0 1,1 0,6 3,3 0,06 11 Bosch 26,9 100 26,1-0,8 18,73 18,04-0,69 12 13 0,8 3,10 2,96-0,14 92,9 91,0-1,9 0 0 0 24,7 23,8-0,9 1,6 2,8 1,3 0,7 3,7 0,06 12 Adler 25,5 95 23,7-1,8 18,46 17,71-0,75 13 16 3,2 3,26 3,02-0,25 92,0 91,5-0,5 0 0 0 24,5 23,5-1,0 1,2 3,6 2,4 0,7 4,1 0,07 13 Lombok 25,9 96 25,4-0,5 18,27 17,77-0,50 14 17 2,5 3,13 2,99-0,14 93,5 91,8-1,7 0 0 0 24,0 23,6-0,4-3,6-0,5 2,7 0,05 14 Kristel 24,0 90 25,2 1,2 18,82 18,15-0,66 13 14 1,7 2,87 2,79-0,09 93,2 93,7 0,6 0 0 0 24,5 23,9-0,6-3,7-0,7 3,5 0,06 15 Princeton 25,7 96 25,2-0,5 18,26 17,58-0,68 13 15 2,0 2,91 2,84-0,07 93,1 93,6 0,4 0 0 0 23,8 22,9-0,9 0,5 4,1 3,6 0,7 3,7 0,06 16 HI 1185 25,1 94 24,9-0,2 18,35 17,35-1,00 14 18 3,8 3,25 3,09-0,16 94,0 93,3-0,6 0 0 0 23,9 23,0-0,9 1,4 3,8 2,3 1,0 5,4 0,09 17 HI 1297 26,7 100 25,7-1,0 18,67 18,00-0,67 16 19 3,8 3,43 3,26-0,17 94,1 93,2-0,9 0 0 0 24,4 23,6-0,8 1,4 3,6 2,1 0,7 3,6 0,06 18 HI 1203 26,2 98 25,9-0,3 18,45 17,59-0,86 13 19 5,3 3,19 3,01-0,18 92,3 92,4 0,1 0 0 0 24,2 23,2-1,0-5,6-0,9 4,7 0,08 19 SR-731 25,0 93 24,1-0,9 18,54 17,69-0,86 15 16 0,7 2,97 2,84-0,14 93,5 93,8 0,2 0 0 0 24,1 23,4-0,7 1,6 3,9 2,3 0,9 4,6 0,08 20 SN-736 27,5 103 26,0-1,5 18,47 17,66-0,81 14 17 3,3 3,28 3,04-0,24 94,3 92,7-1,6 0 0 0 23,7 23,4-0,3-4,1-0,8 4,4 0,08 21 KWS 2K310 24,1 90 23,4-0,7 18,73 18,02-0,71 10 16 6,2 3,45 3,23-0,22 94,1 92,5-1,6 0 0 0 24,3 23,9-0,4-2,7-0,7 3,8 0,07 22 KWS 2K303 24,4 91 24,4 0,0 18,96 17,64-1,32 12 15 2,7 3,73 3,57-0,16 92,6 92,6 0,1 0 0 0 24,6 23,5-1,2 1,3 3,9 2,6 1,3 7,0 0,12 23 MA 2133 24,1 90 24,4 0,3 19,15 18,37-0,78 15 19 4,0 3,36 3,34-0,02 92,0 92,3 0,2 0 0 0 25,0 24,2-0,8 1,2 2,3 1,1 0,8 4,1 0,07 RSQ 48,3-33,5-88,09 70,78 34,9 93 87 60,5 93,51 91,10 22,2 36,8 36,5 35,5 - - - 70,6 66,0 46,5 84,4 58,5 57,2 34,9 33,1 33,14 CV 10,1-12,1-0,80 1,41 31,7 7 9 50,1 3,04 3,89-87,3 1,2 1,4-251,1 - - - 1,1 1,4-39,3 14,4 23,0 33,2 31,7 32,1 32,07 LSD 3,0-3,6-0,17 0,29 0,3 1 2 1,7 0,12 0,14 0,1 1,3 1,5 1,5 - - - 0,3 0,4 0,4 0,9 0,287 1,6 0,03 Prob 0,0000-0,0004-0,0000 0,0000 0,0003 0,0000 0,0000 0,000 0,0000 0,0000 0,112 0,0001 0,0001 0,000 - - - 0,0000 0,0000 0,000 0,0000 0,0000 0,000 0,000 0,0009 0,0009 lägre plantantal gav betydligt större betor än övriga led Sockerförlust per dygn % NBR Nordic Beet Research 621 2012 Page 11 of 22

Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2012 Tabell 6. Sortskillnader efter lagring i 60 dygn vid 10 11 o C. In och utdata samt sockerförlust under lagringen. Medel 2 försök 2013 2 fs 2013 58 dagar Led Sort / Variety Betor Sockerhalt Amino-N K+Na Renhet Anmärkning Ts halt Invert, mmol/kg Sockerförlust, % enheter Sockerförlust, % kg/prov kg/prov diff utin* in mg/100 g mg/100 g namn in* rel ut** % ut % in in betor ut in in betor ut in % in % ut in % 5 6 7 % in % ut in % in ut in sh sh sh Medel 26,7 100 25,9-0,8 18,86 18,10 0,77 12 15 3,0 3,22 3,11-0,12 93,9 93,2-0,6 24,7 23,9-0,82 1,2 3,9 2,5 0,8 4,1 0,07 1 Julietta 37,9 142 31,7-6,2 17,87 17,22 0,64 22 26 4,0 4,20 4,16-0,04 94,2 94,6 0,4 0 0 0 24,2 23,0-1,2 1,3 3,9 1,9 0,6 3,6 0,06 2 Rasta 27,0 101 25,7-1,2 18,77 17,88 0,89 12 15 3,0 2,99 2,92-0,07 94,3 93,0-1,3 0 0 0 24,4 23,7-0,7 1,6 5,1 3,5 0,9 4,7 0,08 3 Rosalinda KWS 26,8 101 26,8-0,1 18,76 17,84 0,92 12 14 2,7 3,31 3,27-0,30 93,6 93,0-0,5 0 0 0 24,8 23,8-1,0 0,9 3,4 2,5 0,9 4,9 0,08 4 Cactus SN 215 31,6 119 32,1 0,5 18,62 17,95 0,66 12 14 1,7 3,28 3,19-0,07 93,3 92,6-0,7 0 0 0 24,8 23,8-1,0 1,1 4,5 3,4 0,7 3,6 0,06 5 Stinger 26,9 101 26,4-0,5 18,93 18,27 0,65 14 16 2,4 3,29 3,21-0,07 94,3 93,1-1,2 0 0 0 24,8 24,0-0,7 1,0 4,0 3,0 0,7 3,5 0,06 6 Barents 26,7 100 26,1-0,6 18,97 18,32 0,65 12 13 0,9 2,96 2,83-0,13 94,3 93,3-1,0 0 0 0 25,0 24,1-0,9 1,1 3,6 2,4 0,6 3,4 0,06 7 Sherwood 25,4 95 24,2-1,2 18,97 18,23 0,73 14 19 4,5 3,35 3,23-0,13 93,2 92,9-0,3 0 0 0 25,2 24,4-0,8 1,9 4,4 2,5 0,7 3,8 0,07 8 Jollina KWS 26,2 98 26,7 0,5 19,19 18,49 0,82 9 14 5,0 3,27 3,12-0,15 93,1 92,4-0,7 0 0 0 24,9 24,0-0,8 1,2 3,0 1,7 0,8 4,2 0,07 9 Gondola KWS 29,8 112 28,7-1,2 19,65 18,93 0,72 12 15 3,0 3,27 3,14-0,15 93,4 93,4 0,0 0 0 0 25,6 24,7-1,0 0,8 2,5 1,7 0,7 3,7 0,06 10 Elora KWS 26,5 99 26,6 0,1 18,83 18,07 0,76 11 15 3,7 3,28 3,14-0,15 93,0 93,0 0,0 0 0 0 24,7 23,8-0,9 0,8 2,9 2,1 0,8 4,0 0,07 11 Bosch 25,9 97 25,4-0,5 18,95 18,24 0,71 11 12 0,8 3,04 2,88-0,15 93,6 91,9-1,6 0 0 0 24,9 24,1-0,8 1,8 3,4 1,6 0,7 3,7 0,06 12 Adler 25,8 97 24,0-1,8 18,71 18,00 0,71 12 14 2,2 3,20 2,98-0,22 93,4 92,2-1,2 0 0 0 24,8 23,9-0,9 1,5 4,1 2,5 0,7 3,8 0,07 13 Lombok 26,9 101 25,6-1,3 18,58 18,07 0,51 11 15 4,2 3,06 2,89-0,17 94,0 92,7-1,3 0 0 0 24,5 23,9-0,5 1,1 3,7 2,5 0,5 2,7 0,05 14 Kristel 24,5 92 25,0 0,5 19,09 18,24 0,84 10 13 2,3 2,86 2,78-0,08 94,2 94,0-0,2 0 0 0 24,9 24,1-0,8 1,2 4,8 4,4 0,8 4,4 0,08 15 Princeton 26,3 99 25,1-1,2 18,39 17,90 0,49 11 13 2,92 2,88-0,04 94,1 94,2 0,2 0 0 0 24,1 23,5-0,6 0,6 4,7 0,5 2,7 0,05 16 HI 1185 25,1 94 24,5-0,6 18,66 17,37 1,30 12 15 3,14 3,08-0,06 94,6 93,9-0,7 0 0 0 24,2 23,4-0,9 1,5 6,0 1,3 6,9 0,12 17 HI 1297 25,6 96 24,2-1,4 18,65 18,14 0,56 15 17 2,0 3,23 3,12-0,12 94,7 94,2-0,6 0 0 0 24,6 23,8-0,8 1,2 3,5 2,3 0,6 3,0 0,05 18 HI 1203 25,4 95 25,6 0,3 18,74 17,92 0,81 13 16 2,2 3,03 2,92-0,11 94,1 93,8-0,3 0 0 0 24,6 23,6-1,0 0,6 5,3 4,2 0,8 4,4 0,08 19 SR-731 24,7 92 23,5-1,1 18,94 18,04 0,91 13 13 2,97 2,87-0,10 94,7 94,4-0,3 0 0 0 24,2 23,8-0,5 1,6 4,4 0,9 4,8 0,08 20 SN-736 25,8 97 25,9 0,1 18,75 17,93 0,82 11 14 3,9 3,15 2,98-0,17 94,5 93,2-1,3 0 0 0 24,1 23,8-0,4-4,2 0,8 4,4 0,08 21 KWS 2K310 24,0 90 23,7-0,3 19,10 18,40 0,70 11 15 5,0 3,28 3,14-0,15 94,0 92,9-1,1 0 0 0 24,9 24,2-0,7 1,6 3,0 1,5 0,7 3,7 0,06 22 KWS 2K303 25,0 94 24,9-0,1 19,34 18,20 1,14 10 13 2,7 3,55 3,49-0,06 93,4 93,0-0,4 0 0 0 25,1 23,9-1,2 1,4 3,8 2,4 1,1 5,9 0,10 23 MA 2133 24,0 90 24,1 0,1 19,38 18,72 0,66 13 17 4,0 3,35 3,32-0,04 93,1 92,9-0,2 0 0 0 25,2 24,5-0,7 1,3 2,5 1,2 0,7 3,4 0,06 RSQ 44,9-42,8-85,61 75,15 31,6 81,2 82,5 29,8 82,96 82,50 8,9 51,3 53,9 21,4 - - - 77,6 68,7 24,4 71,3 40,3 37,0 31,6 31,5 31,50 CV 10,1-10,2-1,03 1,59 36,9 13,2 11,3 64,9 4,31 4,64-188,5 1,2 1,2-176,6 - - - 1,2 1,5-46,5 19,8 30,6 44,1 36,9 36,9 36,91 LSD 2,1-2,1-0,16 0,23 0,2 1,3 1,4 1,6 0,11 0,12 0,18 0,9 0,9 0,9 - - - 0,2 0,3 0,3 0,3 1,0 1,3 0,2 1,2 0,02 Prob 0,0000-0,0000-0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 0,0000 0,000 0,0000 0,0000 0,519 0,0001 0,0000 0,000 - - - 0,0000 0,0000 0,000 0,0000 0,0000 0,000 0,0000 0,0000 0,0000 lägre plantantal gav betydligt större betor än övriga led Sockerförlust per dygn % NBR Nordic Beet Research 621 2012 Page 12 of 22

Medel Julietta Cactus SN 215 Sherwood Adler Rosalinda KWS HI 1297 Barents Lombok Bosch HI 1203 Elora KWS Princeton Stinger Kristel KWS 2K310 Gondola KWS MA 2133 Rasta HI 1185 KWS 2K303 Jollina KWS SN-736 SR-731 Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013 Diskussion Vad tillför ts-halt? Att mäta torrsubstanshalten är enkelt. Ett mosprov vägs direkt efter uttag av betprovet, torkas (vattnet försvinner) och vägs igen. Medan polsockerhalten är ett indirekt mått på sackaroshalten i betan så utgör torrsubstanshalten den absoluta sanningen av vad som är sackaros plus allt annat utom vatten i betan. Genom att jämföra polsockerhalt och tshalten får vi en uppfattning om viktrelationen mellan sockerbehållaren betan, socker i sockerbehållaren och vatten i sockerbehållaren. Ts-halten som medel över alla sorter låg på 24,7 % före inlagring. Motsvarande siffra för sockerhalten var 18,86 %. Andelen socker av ts var 76,3 % som medel över alla sorter. Här fanns tydliga sortskillnader. NT-sorter som Julietta, Cactus, Sheerwood och Adler gav lägst andel socker. Man kan möjligen säga att dessa sorter har en robustare sockerbehållare än sorter som t.ex. Jollina KWS och Rasta. Se figur 1. 79 78 77 76 75 74 73 72 71 % socker av ts - sort - 2 fs % Figur 1. Andel socker av torrsubstansen vid inlagring. Medel av 2 försök 2013. Årets undersökning visar på säkra skillnader i ts-halt mellan sorter både före och efter lagring. Ts-halten kan mätas säkert men åtminstone i den här undersökningen inte lika säkert som polsockerhalten. Se tabell 5 6. Svårare är att alltid säga vad en förändring i ts-halt mellan två prov beror på. Ett prov som tar upp eller avger vatten förändrar ts-halten. Ett prov som förlorar socker förändrar också ts-halten. I den här undersökningen gör vi vad vi kan för att se till att betorna inte torkar genom att hålla mycket nära 100 % luftfuktighet. Här bör därför skillnader i ts-halt kunna hänföras till skillnader i förlorat socker med tillägg för skillnader i groddbildning och eller avskalning av betans ytterlager som rimligen bör hålla högre ts än innerdelen. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 13 of 22

Alla Julietta Rasta Rosalinda KWS Cactus SN 215 Stinger Barents Sherwood Jollina KWS Gondola KWS Elora KWS Bosch Adler Lombok Kristel Princeton HI 1185 HI 1297 HI 1203 SR-731 SN-736 KWS 2K310 KWS 2K303 MA 2133 Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013 I princip skulle därför förändringen i ts-halt vara densamma som förändringen i sockerhalt, möjligen med ett något högre värde för ts-förändringen. Så ser det också ut som medel över alla sorter med en minskning med 0,82 %-enheter i ts-halt och 0,77 %- enheter i sockerhalt. För sorter där minskningen i ts-halt kraftigt avviker från minskningen i sockerhalt bör man se närmare på materialet. Kan skillnaden förklaras eller tyder den på någon form av mät- eller försöksfel. Se figur 2. 0,00-0,20-0,40-0,60-0,80-1,00 ts socker -1,20-1,40 Figur 2. Minskning av ts- och sockerhalt under lagringen i procentenheter. Medel av 2 försök 2013. LSD 5 % för ts-halt = 0,32 och sockerhalt = 0,23. Vad tillför glukosmätning? Glukosmätningarna gav signifikanta sortskillnader på båda försöksplatserna. Mellan högsta och lägsta värde skiljer en faktor 2 3. En glukoshalt på 2 mmol/kg motsvarar 0,037 %. Schablonmässigt beräknas mängden invertsocker genom att multiplicera med faktorn 1,8. Då de båda monosackariderna glukos och fruktos vrider polariserat ljus åt var sitt håll är det svårt att enkelt avgöra vad halten invertsocker betyder för polvärdet. Man kan spekulera i om förändringar i glukoshalt skulle kunna vara ett sätt att indirekt mäta sortskillnader i lagringsförlust. Betan spjälkar sackaros till invertsocker där sedan båda produkterna utgör mat för betan vid andningen. Glukos och fruktos spjälkas tillsammans med syre till koldioxid och vatten. Reaktionen är exoterm, dvs. den ger energi. En del av denna energi lagras som ATP (AdenosineTriPhosphate). De livsuppehållande processerna i betan liksom hos oss människor drivs av ATP. Inte all energi binds eller lagras som ATP, en hel del blir värme. Betan överproducerar invertsocker och här finns sortskillnader. Det vi mäter är alltså den glukos som blivit över och som vi hellre sett stannat kvar som sackaros. Som framgår av tabell 5 6 saknas värde för flera sorter. För mer generella slutsatser kring enskilda sorter behöver vi helt enkelt mer data. Vi konstaterar att glukoshalten kan mätas med god säkerhet, att glukoshalten ökade vid lagring i alla sorter och att det blev NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 14 of 22

signifikanta sortskillnader mellan sorterna på båda odlingsplatserna. I övrigt avstås från mer definitiva slutsatser kring enskilda sorter. Sockerförlust nivå daggradernas inverkan Denna undersökning gav en sockerförlust på 4 % eller 0,07 % per dygn efter lagring 58 dygn vid 10,9 grader, totalt runt 630 daggrader. Tabell 7 nedan är hämtad från slutrapporten för serie 611 Möjligheter för mer betor med mer socker till bruket genom rätt sortval 2010 2011. Den redovisar resultat från 22 försök utförda åren 2010 2011 med fyra olika sorter. Sockerförlusten i denna undersökning vid lagring under 679 daggrader blev 0,12 % per dygn vid användning av samma metodik som i denna undersökning. Årets lagringsförsök gav därmed lägre sockerförluster än i den refererade undersökningen. Rapporter från praktiken tyder också på att årets betor hållit god lagringskvalitet. Fallet i sockerhalt i inkommande betmaterial till Örtofta sockerbruk för perioden november till januari är också mindre än normalt. Tabell 7. Sockerförluster efter lagring rangordnade efter antal daggrader under lagringstiden. 22 försök 2010 2011. Samtliga undersökningar utgör medel över fyra sorter Ant. försök Daggrader, Medel Intervall Sockerförlust, % Sockerförlust per dygn, % Sockerförlust per ton betor per dygn, g Medel 3 metoder rh*vikt*sh vikt*sh sh rh*vikt*sh vikt*sh sh rh*vikt*sh vikt*sh 12 210 100 301 2 1 2 2 0,04 0,05 0,05 68 87 6 485 400 520 4 5 5 4 0,13 0,13 0,10 233 232 2 679 600 700 8 9 8 8 0,15 0,13 0,12 260 234 2 1022 1000 1100 29 32 29 27 0,50 0,46 0,42 894 825 Sockerförlust sortens inverkan Sockerförlust ingående skördekvalitet påverkar Sortskillnader uppträder som en effekt av både genetiska skillnader och skillnader i skördekvalitet mellan sorterna. Det kan diskuteras vad man menar med skillnader i lagringsförlust mellan sorter. I den här undersökningen har vi försökt efterlikna praktiken i rimlig grad. Det innebär att betorna skördats med en konventionell upptagare (sexradig självgående Holmer). Någon direkt anpassning till den enskilda sorten gjordes inte och ansågs heller inte vara nödvändig. Djupinställningen var sådan att vi var säkra på att alla betor togs väl upp. Betorna tippas varsamt från tank till hög på marken med elevatorn i lägsta läge och med långsam avlastning. Betor som nackas så dåligt att blast finns kvar efternackades manuellt eller togs inte med. Tabell 3 och 4 visar att blastningskvaliteten varierar mellan sorterna både vad gäller andelen över- och underblastade betor. Betorna för lagring plockas i lådorna för hand och denna variation i stukan jämnas därför i hög grad ut. Utgångspunkten är att det går att få till en god blastning i alla sorter då de skördas på större ytor var för sig. Sammanfattningsvis innebär använt förfarande att redovisade sockerförluster får ses som en effekt av både sortskillnader vad gäller känslighet för mekanisk hantering vid NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 15 of 22

upptagning och rena genetiska skillnader. Andra undersökningar visar tydligt att mekaniska skador i form av främst rotspetsbrott, yt- eller stötskador väsentligt ökar förluster orsakade av svampar som leder till mögel och rötbildning. När det gäller genetiska skillnader kan de kopplas till skillnader i sortens förbrukning av socker för sårläkning och livsupphållande processer. skillnader i textur som gör betan mer eller mindre känslig för skador eller angrepp av mikroorganismer. Det kan noteras att sockerhaltens andel av ts-halten varierade med sorten. Vissa sorter kan möjligen sägas lagra sitt socker i en mer robust behållare. Det kostar förmodligen mer solljus men kan å andra sidan kanske leda till mindre mekaniska skador och därmed lägre lagringsförluster. Möjligen kan man också tänka sig att starkare cellväggar förbättrar motståndskraften mot patogener. skillnader i resistens mot angrepp av olika lagringssvampar eller bakterier. Floran av lagringspatogener varierar mellan odlingsplatser både vad gäller infektionstryck och artsammansättning. En enskild sorts förmåga att motstå lagringssvampar kan därför variera från plats till plats. Sockerförlust över provade sorter 2013 Årets försök gav en sockerförlust på 4,1 % eller 0,07 % av inlagrad sockermängd per dygn. Detta vid 632 daggraders lagring. OBSERVERA att beräknad sockerförlust endast bygger på förändringen i sockerhalt. Mot bakgrund av de mycket små förändringarna i renhet mellan före och efter lagring torde den beräknade sockerförlusten ligga mycket nära de absolut sanna värdena för sorterna. Platsen Hviderup gav åren 2011 och 2012 högre förlust än platsen Vragerup. 2013 blev ordningen densamma men skillnaden var marginell. Båda stannade på 0,07 % sockerförlust per dygn. Sockerförlust 23 sorter 2013 Figur 3 6 redovisar sockerförlusterna per sort i grafisk form som % sockerförlust per dygn och som total sockerförlust i % av invägd mängd över tiden. För att statistiskt skilja två sorter åt på LSD 5 %-nivån 2013 krävdes 30 % avvikelse mot medelförlusten för alla provade sorter i det enskilda försöket på båda platserna (33% år 2012). Med LSD-nivån 5 % gav sorterna Princeton, Lombok, HI1297 och MA 2133 statistiskt lägre sockerförlust än sorterna Kristel, Rasta, SR 731, Rosalinda KWS, KWS 2K303 och HI 1185. Detta som medel över två försök. Figur 4+6. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 16 of 22

Alla Princeton Lombok HI 1297 MA 2133 Barents Stinger Cactus Julietta Gondola KWS KWS 2K310 Bosch Adler Sherwood Elora KWS Jollina KWS HI 1203 SN-736 Kristel Rasta SR-731 Rosalinda KWS KWS 2K303 HI 1185 Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 621-13 Sockerförlust per dygn, % Vra Hvi Figur 3. Sockerförlust per dygn. 2 platser 2013. LSD 5 % = 0,03 på båda platserna. 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 621-2013 - 2 fs - Sockerförlust per dygn, % 2 fs Figur 4. Sockerförlust per dygn. Medel 2 platser 2013. LSD 5 % = 0,02. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 17 of 22

Princeton Lombok HI 1297 MA 2133 Barents Stinger Cactus SN 215 Julietta Gondola KWS KWS 2K310 Bosch Adler Sherwood Elora KWS Jollina KWS HI 1203 SN-736 Kristel Rasta SR-731 Rosalinda KWS KWS 2K303 HI 1185 Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 621-13 Sockerförlust under lagring, % Vra Hvi Figur 5. Sockerförlust per dygn. 2 platser 2013. LSD 5 % = 1,6 på Vragerup och 1,6 på Hviderup. 8,00 621-2013 - 2 fs - Sockerförlust under lagring, % 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 2 fs Figur 6. Sockerförlust per dygn. Medel 2 platser 2013. LSD 5 % = 1,2. NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 18 of 22

Sockerförlust provning åren 2007 2013 Tabell 8 10 ger en samlad bild av svensk provning vad gäller sortskillnader vid långtidslagring. Slutsatser: Lagringsdugligheten vid långtidslagring uttryckt som % sockerförlust varierade med sorten. Vissa sorter lämpar sig alltså bättre än andra för långtidslagring. Observera att denna provning tar sikte på de förändringar som uppstår då betan utsätts för en ökad värmemängd, inte frost. Sortskillnaden varierar med odlingsförutsättningarna. Det krävs alltså mer än ett försök för att säkert kunna uttala sig om sortskillnader. Lagring vid runt tio grader i 58 dagar har lett till en sockerförlust på 4 %. Bästa sorten förlorade under 3 %, medan den sämsta förlorade nära 7 %. Nivån ligger klart lägre än tidigare år. Uttalande vad gäller sockerförluster under långtidslagring för marknadssorter 2014. Sorterna rangordnade efter antal provningsår Sort Provning antal försök Provning antal år Kommentar Rosalinda KWS 8 5 Varierande Nexus 6 4 Varierande tendens plus Cactus 6 3 Normal Stinger 6 3 Normal tendens plus SY Muse 4 2 Sämre än medel Barents 4 2 Normal tendens plus Frazze 2 1 Normal 1 års provning! Jollina KWS 2 1 Normal 1 års provning! Elora KWS 2 1 Varierande 1 års provning! Lombok 2 1 Plus 1 års provning! Kristel 2 1 Varierande 1 års provning! Princeton 2 1 Tendens plus 1 års provning! NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 19 of 22

Tabell 8. Sockerförlust per dygn i svenska försök utförda åren 2007 2013 Procent sockerförlust per dygn för enskilda sorter per plats åren 2007-2012 2007-2011: Alla värden räknade på RH*netto*sh, utom för år 2010 som räknats på netto*sh 2012-13: Alla värden räknade på sh Led Sort 2007 2008 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2011 2012 2013 Plats Äd Äd Äd Vra Hvi Vra Hvi Vra Hvi Vra Hvi Tid*temp 70d*5 75d*7 73d*10 68d*8 61d*8 64d*11 63d*11 60d*11 60d*11 58d*11 58d*11 Daggrader 322 493 746 517 453 685 674 653 653 632 632 Led Led Led Medel 0,100 0,095 0,163 0,078 0,105 0,138 0,174 0,112 0,129 0,067 0,074 1 1 1 Julietta 0,084 0,094 0,068 0,088 0,072 0,155 0,098 0,100 0,061 0,063 2 2 2 Rasta 0,150 0,145 0,265 0,084 0,102 0,160 0,236 0,124 0,173 0,085 0,078 3 Theresa KWS 0,080 0,070 0,149 0,073 0,103 0,105 0,119 4 Nexus 0,130 0,188 0,078 0,094 0,123 0,148 5 Angus 0,197 0,085 0,134 0,148 0,182 6 3 3 Rosalinda KWS 0,232 0,102 0,096 0,097 0,141 0,137 0,085 0,086 7 4 Mixer 0,137 0,070 0,115 0,119 0,189 0,117 0,158 8 Sy Harpoon 0,075 0,122 0,103 0,184 9 5 Sabrina KWS 0,066 0,102 0,074 0,170 0,104 0,127 10 Pasteur 0,090 0,098 0,141 0,192 12 6 4 Cactus SN 215 0,132 0,200 0,110 0,145 0,045 0,086 13 0K129 0,147 0,145 14 Thor 0,111 0,187 15 7 SY Muse 0,274 0,204 0,126 0,169 16 8 5 Sy Stinger 0,131 0,182 0,126 0,095 0,037 0,087 17 HI 1133 0,275 0,158 6-2010 Jenny 0,291 0,095 0,121 11-2010 Hella 0,050 0,079 12-2010 Highland 0,075 0,117 9 Alexina KWS 0,101 0,125 10 Marcella KWS 0,120 0,127 11 Frazze 0,120 0,150 12 6 Barents 0,083 0,138 0,059 0,059 13 7 MA 4017 0,106 0,069 0,052 0,082 8 Jollina KWS 0,075 0,071 9 Gondola KWS 0,051 0,073 10 Elora KWS 0,083 0,056 11 Bosch 0,065 0,064 12 Adler 0,061 0,070 13 Lombok 0,048 0,047 14 Kristel 0,091 0,061 15 Princeton 0,027 0,065 16 HI 1185 0,145 0,094 14 17 HI 1297 0,121 0,086 0,041 0,062 18 HI 1203 0,069 0,081 19 SR-731 0,086 0,079 20 SN-736 0,075 0,075 21 KWS 2K310 0,061 0,065 22 KWS 2K303 0,083 0,120 23 MA 2133 0,047 0,070 RSQ 47,8 42,3 60,6 25,1 15,4 44,4 54,404 33,145 CV 19,2 17,9 39,0 30,2 28,7 28,8 36,288 32,073 LSD 0,040 0,028 0,046 0,017 0,022 0,066 0,061 0,037 0,043 0,028 0,027 Prob 0,000 0,000 0,000 0,051 0,469 0,000 0,000 0,001 Gräns medel + 50% LSD 0,120 0,109 0,186 0,087 0,116 0,171 0,206 0,131 0,151 0,081 0,087 Gräns medel - 50% LSD 0,080 0,081 0,140 0,069 0,094 0,105 0,142 0,094 0,108 0,053 0,060 Låg förlustnivå, statistiskt säkerställd mot hög förlustnivå på LSD 5%-nivån Förlustnivå under medel Förlustnivå över medel Hög förlustnivå, statistiskt säkerställd mot låg förlustnivå på LSD 5%-nivån NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 20 of 22

Tabell 9. Sockerförlust per dygn i svenska försök utförda åren 2007 2013. Sorter aktuella inför 2014 Procent sockerförlust per dygn för enskilda sorter per plats åren 2007-2013 för odling 2014 2007-2011: Alla värden räknade på RH*netto*SH utom för år 2010 som räknats på netto*sh 2012-13: Alla värden räknade på SH Led Sort 2007 2008 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2011 2012 2013 Plats Äd Äd Äd Vra Hvi Vra Hvi Vra Hvi Vra Hvi Tid*temp 70d*5 75d*7 73d*10 68d*8 61d*8 64d*11 63d*11 60d*11 60d*11 58d*11 58d*11 Daggrader 322 493 746 517 453 685 674 653 653 632 632 Led Led Led Medel 0,100 0,095 0,163 0,078 0,105 0,138 0,174 0,112 0,129 0,067 0,074 1 1 1 Julietta 0,084 0,094 0,068 0,088 0,072 0,155 0,098 0,100 0,061 0,063 2 2 2 Rasta 0,150 0,145 0,265 0,084 0,102 0,160 0,236 0,124 0,173 0,085 0,078 4 Nexus 0,130 0,188 0,078 0,094 0,123 0,148 6 3 3 Rosalinda KWS 0,232 0,102 0,096 0,097 0,141 0,137 0,085 0,086 12 6 4 Cactus SN 215 0,132 0,200 0,110 0,145 0,045 0,086 15 7 SY Muse 0,274 0,204 0,126 0,169 16 8 5 Sy Stinger 0,131 0,182 0,126 0,095 0,037 0,087 11 Frazze 0,120 0,150 12 6 Barents 0,083 0,138 0,059 0,059 8 Jollina KWS 0,075 0,071 10 Elora KWS 0,083 0,056 13 Lombok 0,048 0,047 14 Kristel 0,091 0,061 15 Princeton 0,027 0,065 RSQ 47,8 42,3 60,6 25,1 15,4 44,4 54,404 33,145 CV 19,2 17,9 39,0 30,2 28,7 28,8 36,288 32,073 LSD 0,040 0,028 0,046 0,017 0,022 0,066 0,061 0,037 0,043 0,028 0,027 Prob 0,000 0,000 0,000 0,051 0,469 0,000 0,000 0,001 Gräns medel + 50% LSD 0,120 0,109 0,186 0,087 0,116 0,171 0,206 0,131 0,151 0,081 0,087 Gräns medel - 50% LSD 0,080 0,081 0,140 0,069 0,094 0,105 0,142 0,094 0,108 0,053 0,060 Låg förlustnivå, statistiskt säkerställd mot hög förlustnivå på LSD 5%-nivån Förlustnivå under medel Förlustnivå över medel Hög förlustnivå, statistiskt säkerställd mot låg förlustnivå på LSD 5%-nivån NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 21 of 22

Tabell 10. Sockerförlust per dygn i svenska försök utförda åren 2007 2013. Sorter aktuella inför 2014. Förenklad utformning Borgeby den 17 januari 2014.. Robert Olsson Försökschef NBR tekniskt ansvarig NBR Nordic Beet Research 621 2013 Page 22 of 22