Filmen om Emelie Högqvist Alternativtitel Distributionstitel Söktitel Emelie Högqvist Elskerinde Emelie Högqvist Emilie Högqvist Produktionsuppgifter: Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri, Stockholm Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri, Stockholm (1939) Laboratorium AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium, Stockholm Regi Manus Produktionsledare Foto Musik Arkitekt Klippning Ljudtekniker Regiassistent Rådgivare Konstnärlig rådgivare Inspicient B-foto Stillbildsfoto Musikarrangör Orkester Orkesterledare Scenografiassistent Kläder Maskör B-ljud Förtexter Gustaf Molander Gösta Stevens Gustaf Molander Stellan Claësson J. Julius Jules Sylvain Arne Åkermark Edvin Hammarberg Lennart Unnerstad Harry Malmstedt Hasse Ekman Allan Egnell Karin Swanström Harry Malmstedt Gunnar Fischer Louis Huch Gunnar Johansson SF-orkestern Gunnar Johansson Olle Oldenburg Mimmi Törnqvist Allan Egnell Arne Lundh Gösta Källman Alva Lundin Bildformat: Normalbild (1,37:1) Färgsystem: Svartvit Ljudsystem: Petersen-Poulsen, AGA-Baltic Originallängd i : 110 Censur: 60692
Datum: 1939-12-19 Åldersgräns: Barntillåten Längd: 3009 meter 10 kopior med längden 3009 m och 16 kopior med längden 2815 m. distribuerades. Aktlängder (lång version): 592-560-555-487- 400-415 = 2009 meter. Aktlängder (kort version): 592-547-452-430-400-394 = 2815 meter - 103. Sverigepremiär 1939-12-26 Röda Kvarn Stockholm Sverige 103 1939-12-26 Röda Kvarn Uppsala Sverige 103 1939-12-26 Scania Malmö Sverige 103 TV-visning 1976-02-08 TV2 Sverige 97 1985-08-18 TV2 Sverige 97 1993-05-09 Kanal 1 Sverige 97 2000-02-14 SVT1 Sverige 97 Urpremiär 1939-12-26 Scania Malmö Sverige 103 1939-12-26 Röda Kvarn Stockholm Sverige 103 1939-12-26 Röda Kvarn Uppsala Sverige 103 Rollista: Signe Hasso Emelie Högqvist, aktris Georg Rydeberg kronprins Oscar Sture Lagerwall Jean Högqvist, Emelies bror, aktör Karl-Arne Holmsten Christer Örnclou, löjtnant Georg Løkkeberg Lord Arthur Bloomfield Elsa Burnett kronprinsessan Josephine Irma Christenson Marianne Berend, Jeans fästmö Olof Winnerstrand baron von Brinkman Tollie Zellman fru Högqvist, Emelies mor Anna Lindahl Hanna Högqvist, Emelies syster, hattmodist David Knudsen Bloomfield senior, brittisk minister Björn Berglund August Blanche Sven Bergvall överste Fleming, kommendant Anna-Lisa Baude krogvärdinnan fru Grönlund Hilding Gavle greve Claes Stjernhjelm Elsa Ebbesen-Thornblad Kristin, husa hos Högqvists Hugo Björne Westerstrand, teaterdirektör Karin Alexandersson Gamla Fina Bengt Djurberg Wilhelm von Braun Olav Riégo Johan, hovmästare hos Bloomfields Gunnar Sjöberg Knut Almlöf, aktör - Ej krediterade:
Pierre Balsam Max, Emelies son med Oscar Lars Ekstam Hjalmar, Emelies son med Oscar Helge Mauritz herre i parken Karin Nordgren ung dam i parken Britta Larsson ung dam i parken Olga Andersson hovdam Lill-Tollie Zellman krogpiga Magnus Kesster Torsten Bergström David Erikson spritkyparen på klubben Carl-Gunnar Wingård den pratsamme på klubben Erland Colliander fångvaktaren Olof Krook fånge Wiktor "Kulörten" Andersson diligenskusk Tage Almqvist Helge Karlsson kapten på hjulångaren Gösta Grip herre i parken och på klubben John Botvid hamntjänsteman Mary Lundqvist den italienska värdinnan i Turin Eric Dahlström diligensexpeditör i Ystad Julius "Julle" Sjögren servitör i parken Curt Masreliez Eric von Gegerfelt på uteserveringen i parken Ragnar Widestedt man i parken som hälsar på Emelie Bror Bügler officer i parken som hälsar på Emelie Paul Hagman en lakej vid hovet Marianne Lenard hovdam Georg Fernquist en servitör på klubben Yngwe Nyquist på klubben Olle Hilding Arne Lindblad Josua Bengtson uniformsklädd Carl-Axel Hallgren Britta Estelle kvinna vid Emelies avresa med diligensen Albert Johansson Walter Lindström på uteserveringen i parken Sven Arvor som hälsar på Emelies i parken Knut Pehrson en gewaldiger på krogen Helge Andersson en Axel Lindberg en Wiange Törnkvist en kortspelare på klubben Kurt Kulander en fånge Gunnar Bohman postiljonen på diligensen Knut Lundström kägelbanepojken Knut Lambert en kortspelare på klubben - Ej identifierade (flertalet bortklippta i den slutliga versionen av filmen):
Ulla Wikander Sven Björklund Carl Deurell Harry Ahlin Albert Ståhl Gösta Bodin John Andersson Jean Berggren Artur Cederborgh Jerry Nordquist Tor Wallén Stellan Agerlo Alf Kjellin Musik: Charlotte en kadett dubbningsröst Kungliga Svea Livgardes paradmarsch Instrumental. Undan ur vägen, ge rum för kurirn, gå ur vägen Tjänare Mollberg, hur är det fatt? Etyd, piano, op. 10. Nr 3, E-dur Instrumental. Svensk filmografi
Stadssmedjegatan. Skådespelerskan Emilie Högqvist träder in i filmens handling 1835. I hennes lilla eleganta våning på Stadssmedjegatan nära Salviigränd i Gamla Stan finns hon med sin syster Hanna, brodern Jean och vännen Marianne. Modern kommer på besök och man talar om kvällens generalrepetition på Kungliga Teatern där Emilie har en roll. Ute på stan observeras hon av författaren August Blanche, som med en vän kommenterar den firade Emilie, där det framgår att hon har en förbindelse med engelske ministerns son, lord Arthur Bloomfield. Vaktparaden närmar sig och Emilie blir fast mellan två vattensamlingar i dess väg. Unge löjtnant Christer Örnclou kommenderar vaktparadens led att öppna sig och passera Emilie på bägge sidor. Detta är brott mot militär etikett och på Slottet vill överste Fleming att löjtnanten skall straffas. Prins Oscar är mera försonlig och tycker att löjtnanten skall få en lättare skrapa. På kvällen går Oscar med gemålen Josephine på teatern och ser Emilie spela. Lord Bloomfield jr. råkar ut för sin fader, engelske ministern, som fordrar att sonen skall ge upp Emilie och gifta sig med en välboren engelska. Någon föreslår Bloomfield jr. att bekosta en tre månaders resa för Emilie till Paris med baktanken att hon skall få andra intressen. Under tiden tänker Arthur Bloomfield ta diplomattjänst i Sankt Petersburg. Christer Örnclou och Arthur Bloomfield råkar i gräl om Emilie, som slutar med utmaning till duell vilken går av stapeln ute i Drottningsholmsparken. Prins Oscar kommer ridande förbi och stoppar det hela just som Bloomfield fått en lättare blessyr. Christer döms till ett par års landsförvisning och han far trots att Emilie får audiens hos kronprins Oscar och ber för honom. Men mötet leder till att hon och Oscar inleder en intim förbindelse. Emilie, som varit i Paris och återvänt med fina toaletter, återupptar sitt arbete på Kungliga Teatern och firar nu verkliga triumfer, bl a i "Orleanska Jungfrun". Hennes broder Jean super och skuldsätter sig, hamnar i gäldstugan men löses ut av Blanche, som vill ha med honom i sin nya pjäs, där Jean klarar sig bra och firas med sen supé. Nu har Emilie och kronprins Oscar två barn ihop. Kronprinsessan Josephine blir allt mera upprörd ju sjukare gamle konungen Karl XIV Johan blir. Hon besöker Emilie för att hon skall ge upp Oscar nu när han när som helst kan bli kung. Emilie och Oscar har en sista idyllisk kväll på gården Framnäs, när ett bud meddelar att kungen är dödssjuk, vilket blir slutet på Emilies samvaro med Oscar. Drottningen försöker visa sin vänlighet med att låta Emilie bjudas till en högtidlig tillställning hos Baron von Brinkman, men Emilie ångrar sig i sista stund. Hon far till Italien och Marianne med barnen far till Tyskland. I Ystad vid färjan till Stralsund möter Emilie sin forne kavaljer Christer som återvänt från England men de skiljs efter några. Emilie anländer sjuk till Turin där sjukdomen förvärras. Marianne besöker henne en dag när det snöar över Turin och i den staden dör Emilie den 18 december 1846.