Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Relevanta dokument
Svensk författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Svensk författningssamling

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Svensk författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Inledande bestämmelser

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

1. uppförande, innehav eller drift av kärnteknisk anläggning, 2. förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport

Introduktion till nya regelverket. Anders Frank

Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet

Föreläggande om uppdatering av säkerhetsredovisningen för Clab

12 kap. Strålsäkerhet

Föreläggande gällande helhetsbedömning av AB Svafos anläggningar och verksamhet i Studsvik

Strålskyddslag (1988:220)

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet

Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Kärnavfallsavgift för reaktorinnehavare

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Ny kärntekniklag - med förtydligat ansvar

Beslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2

Föreläggande gällande helhetsbedömning av Cyclife Sweden AB:s anläggningar och verksamhet i Studsvik

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Finansinspektionens författningssamling

Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Svensk författningssamling

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika

Beslut om tillståndsvillkor för avveckling av Oskarshamn 2

1992/93: 188. Regeringens proposition. om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Propositionens huvudsakliga innehåll. Prop.

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter för Oskarshamn 2

Svensk författningssamling

Finansinspektionens författningssamling

Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Utrikesutskottets betänkande 1999/2000:UU13. Effektiv kontroll för att hindra spridning av kärnvapen. Sammanfattning. Propositionen.

Statens naturvårdsverks författningssamling

Strålskyddslag i sin lydelse (SFS 1988:220 med ändringar t.o.m. SFS 2004:456 införda)

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Boverkets författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling

Finansinspektionens författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson

Kommittédirektiv. Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet. Dir. 2017:76. Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 2017

Dispens för svetsade komponenter och reservdelar i förråd vid Oskarshamns kärnkraftverk

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Svensk författningssamling

Mellanlagring och inkapsling

Föreläggande om åtgärder avseende anläggningsändring DUKA-SILO - SFR

Yttrande över AB SVAFO:s ansökan om övertagande av tillståndet enligt lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för Ågestaverket, Huddinge

Beslut om återstart av Ringhals 2 efter brand i inneslutningen

Revisorsnämndens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Svensk författningssamling 1988:868

Svensk författningssamling

Dispenser för Oskarshamn 1

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Beslut om tillståndsvillkor för avveckling av Ågesta

Statens räddningsverk föreskriver 1 följande med stöd av 6, 9, 10 och 11 förordningen (1999:382) om åtgärder för

Svensk författningssamling

Beräkning av framtida kostnader drygt 40 år fram till nu

Dispens från krav på övervakning av ackrediterat organ vid kvalificering av vissa komponenter

Lag (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd

Utökad mellanlagring 1

RADIOAKTIVA ÄMNEN M.M.

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn av personstrålskydd Ett strålsäkert samhälle. Petra Hansson

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Yttrande över ansökan om förnyat tillstånd enligt kärntekniklagen

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om nukleärmedicin; 1

Finansinspektionens författningssamling

Svensk författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Svensk författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

DokumentID. Version Författare Jeanette Carmström Martina Sturek

Transkript:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande av uppdragstagare; 1 SSMFS 2008:7 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den 19 december 2008. Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 17 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om undantag från kravet på godkännande enligt 5 andra stycket 1 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. 2 Med kärnteknisk verksamhet, kärnteknisk anläggning, kärnämne och kärnavfall avses i dessa föreskrifter detsamma som anges i 1 respektive 2 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. I dessa föreskrifter används vidare följande termer med nedan angiven betydelse: tillståndshavare: den som har tillstånd enligt 5 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att bedriva kärnteknisk verksamhet. uppdragstagare: varje enskild eller juridisk person som får ett uppdrag av en tillståndshavare att vidta åtgärder som enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska utföras av tillståndshavaren. 1 Dessa föreskrifter och allmänna råd har tidigare kungjorts i Statens kärnkraftinspektions författningssamling (SKIFS 2006:1). 1

Undantag från kravet på godkännande 3 En tillståndshavare får, efter anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten, utan godkännande av myndigheten uppdra åt en uppdragstagare att vidta följande åtgärder: 1. uppföra eller montera: byggnad eller byggnadsdelar, system, komponenter eller anordningar i en kärnteknisk anläggning, 2. nedmontera eller riva: byggnad eller byggnadsdelar, system, komponenter eller anordningar i en kärnteknisk anläggning, 3. underhålla samt kontrollera eller prova: byggnadsdelar, system, komponenter eller anordningar i en kärnteknisk anläggning, 4. utbilda eller träna personalen i arbetsuppgifter för den kärntekniska verksamheten, 5. genomföra kvalificerade expertuppdrag som det inte är rimligt att tillståndshavaren utför med egen personal, 6. förvara sådan dokumentation som krävs enlig 8 kap. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Åtgärderna enligt första stycket får dock inte avse samtliga eller väsentliga delar av de åtgärder som tillståndet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet omfattar. De får vidare inte avse bevakningsåtgärder eller åtgärder som innebär mellanlagring eller slutförvaring av kärnämnen eller kärnavfall. Bestämmelser om säkerhetsprövning av personal som deltar i verksamheten vid en kärnteknisk anläggning finns i 7 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:12) om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar. Tillståndshavarens ledning 4 För att undantaget enligt 3 ska vara tillämpligt krävs att åtgärderna utförs under tillståndshavarens ledning och uppföljning. Bestämmelser om ledning och uppföljning av kärnteknisk verksamhet finns i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten 5 Anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten enligt 3 första stycket ska ske före uppdraget påbörjas och innehålla en beskrivning av vad uppdraget omfattar samt motiv för att tillståndshavaren inte själv utför de åtgärder som uppdraget omfattar. 2

Uppdrag av principiell betydelse 6 I de fall Strålsäkerhetsmyndigheten efter anmälan finner att ett uppdrag kan anses vara av principiell betydelse eller annars vara av särskild vikt får Strålsäkerhetsmyndigheten utan hinder av dessa föreskrifter besluta att uppdraget inte får lämnas ut till en uppdragstagare utan godkännande enligt 5 andra stycket lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 februari 2009. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN ANN-LOUISE EKSBORG Tomas Israelsson 3

4

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (SSMFS 2008:7) om undantag från kravet på godkännande av uppdragstagare; SSMFS 2008:7 Utkom från trycket den 30 januari 2009 beslutade den 19 december 2008. Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar följande allmänna råd. Till 1 Om undantag från kravet på godkännande Kärnteknisk verksamhet får enligt 5 första stycket lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) inte bedrivas utan tillstånd. Tillstånd krävs för både uppförande, innehav och drift av en kärnteknisk anläggning 1. Ett tillstånd att driva en kärnteknisk anläggning ställs således till en angiven innehavare. Bestämmelserna enligt 5 andra stycket kärntekniklagen om krav på godkännande innan en tillståndshavare uppdrar åt en uppdragstagare att genomföra en åtgärd, som omfattas av tillståndet enligt lagen, följer av lagens krav på tillstånd för att få uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning. I 5 fjärde stycket kärntekniklagen ges en möjlighet att undanta vissa uppdrag från kravet på godkännande. Om arbetsuppgiften lämpar sig för det och tillståndshavaren styr dess innehåll och utförande kan kravet på godkännande ersättas av en anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Bestämmelsen är enligt förarbetena avsedd för exempelvis återkommande kvalificerade expertuppdrag som är begränsade i tiden och som det inte rimligen kan krävas att tillståndshavaren utför. Ett annat exempel är uppdrag som avser åtgärder som är okomplicerade från kärntekniska utgångspunkter men kräver särskild yrkeskunskap. Observera att uppdrag som lämnas av annan än tillståndshavaren inte kan undantas från kravet på godkännande 2. 1 Jfr 1 andra stycket punkten 1 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärnteknik-30 januari 2009 lagen). 2 Se även prop. 2005/06:76, s. 31 samt prop. 1992/93:98, s. 36. 1

Regeringen har med stöd av bemyndigandet i 5 fjärde stycket kärntekniklagen delegerat till Strålsäkerhetsmyndigheten att precisera förutsättningarna för undantag från kravet på godkännande av uppdragstagare. Av betydelse i sammanhanget är innebörden av begreppen kärnteknisk verksamhet, uppförande av en kärnteknisk anläggning och drift av en kärnteknisk anläggning enligt kärntekniklagen. Begreppet kärnteknisk verksamhet Kärntekniklagen gäller kärnteknisk verksamhet. Begreppet kärnteknisk verksamhet är av central betydelse för lagens systematik och avgränsning 3. Det är särskilt viktigt eftersom kärnteknisk verksamhet konstituerar tillståndsplikt samt plikt om särskilt godkännande innan ett uppdrag lämnas till en uppdragstagare. Med kärnteknisk verksamhet avses - uppförande, innehav eller drift av en kärnteknisk anläggning, - avveckling och rivning av en kärnteknisk anläggning 4, - förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport av eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall, - införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall, - utförsel ur riket av kärnavfall 5. Utanför begreppet kärnteknisk verksamhet hamnar projektering, konstruktion eller tillverkning av varor eller produkter som till exempel pumpar, ventiler, rördelar, betong eller annat som är en förutsättning för den kärntekniska verksamheten. Tillverkningen av en ånggenerator till en tryckvattenreaktor är ett annat exempel på åtgärd som ligger utanför begreppet kärnteknisk verksamhet. Det är först i skedet då pumpen, ventilen eller ånggeneratorn installeras i den kärntekniska anläggningen eller då betongen hälls i sina formar eller rördelarna monteras som det blir fråga om kärnteknisk verksamhet. De specificerade krav på egenskaper, prestanda och funktion som gäller enligt kärntekniklagen, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter eller tillståndsvillkoren för anläggningen blir då tillämpliga. Tillståndshavaren ska kunna visa att de installerade produkterna eller anordningarna har den tålighet och tillförlitlighet som krävs. Motsvarande gäller de analyser som görs av en anläggnings barriärer och djupförsvar. Det är först när dessa analyser förs in i anläggningens säkerhetsredovisning (SAR) som kraven enligt kärntekniklagen, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter eller tillståndsvillkoren för anläggningen blir tillämpliga. 2 3 Se prop. 1983/84:60, s. 70. 4 Se prop. 1983/84:60, s. 73. 5 Jfr. 1 kärntekniklagen.

Den som exempelvis ansöker om att få uppföra en ny kärnteknisk anläggning bör dock redan under konstruktions- eller tillverkningsstadiet av en produkt genomföra viss kontroll eller vidta andra åtgärder för att försäkra sig om att de installerade produkterna eller anordningarna har den tålighet och tillåtlighet som krävs. Innebörden av begreppet uppförande av en kärnteknisk anläggning Det finns ingen uttrycklig definition i kärntekniklagen av vad uppförande av en kärnteknisk anläggning är, men redan av begreppet som sådant följer att det gäller nya anläggningar. Det ligger vidare i sakens natur att begreppet avser alla de åtgärder med betydelse för säkerheten som vidtas för att på en given plats uppföra en kärnteknisk anläggning efter det att tillstånd meddelats. Innebörden av begreppet drift av en kärnteknisk anläggning Centralt i detta sammanhang är innebörden av begreppet drift av kärnteknisk anläggning. För att driften av en kärnteknisk anläggning ska kunna utföras på ett säkert sätt krävs det att en mängd olika uppgifter utförs utöver det rent tekniska handhavandet av anläggningen. Det är fråga om organisatoriska, administrativa och personella uppgifter 6. De grundläggande bestämmelserna i kärntekniklagen 7 ger tillsammans med de allmänna skyldigheterna för tillståndsinnehavare 8 en adekvat bestämning av vad som ingår i begreppet drift av en kärnteknisk anläggning. Enligt dessa bestämmelser ska tillståndshavaren vid drift av en kärnteknisk anläggning vidta de åtgärder som krävs för - att förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat som kan leda till radiologisk olycka, - att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet använt kärnbränsle och kärnavfall, - att avveckla de kärntekniska anläggningar i vilka verksamheten inte längre ska bedrivas, - att förhindra olovlig befattning med kärnämne eller kärnavfall, samt - att se till att de förpliktelser efterlevs som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra kärnsprängningar och spridning av kärnvapen. Till 3 första stycket I paragrafen nämns de åtgärder som en tillståndshavare, med undantag från kravet på godkännande enligt 5 andra stycket 1 kärntekniklagen, får uppdra åt en uppdragstagare att utföra. 6 Se prop. 1983/84:60, s. 38. 7 Jfr 3 och 4 kärntekniklagen. 8 Jfr 10 14 kärntekniklagen. 3

Punkterna 1 och 2 avser åtgärder som vidtas på den kärntekniska anläggningen eller byggplatsen. Punkt 3 avser exempelvis åtgärder som framgår av Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:13) om mekaniska anordningar i vissa kärntekniska anläggningar. Vidare kan det vara sådana underhålls- och servicearbeten som kräver särskild utrustning eller särskilda expertkunskaper. Det kan också gälla sådana servicearbeten som från kärntekniska utgångspunkter är okomplicerade även om de från andra utgångspunkter kräver yrkeskunskap som till exempel service på olika IT-system. Även dekontaminering av radioaktiva delar kan omfattas. Punkt 4 avser exempelvis åtgärder för grundutbildning och återkommande utbildning för en befattning enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:32) om kompetens hos driftpersonal vid reaktoranläggningar. Punkt 5 avser exempelvis åtgärder vid tillfälliga arbetsbelastningar eller åtgärder av så speciellt slag att det inte rimligtvis kan krävas av tillståndshavaren att själv anställa personal med motsvarande expertkompetens. Till 3 andra stycket Av andra stycket framgår begränsningar i möjligheterna att uppdra åt en uppdragstagare att vidta åtgärder utan godkännande. Godkännande krävs till exempel då tillståndshavaren, i stället för att anställa egen personal, uppdrar åt en eller flera uppdragstagare att vidta åtgärder som rör hela eller väsentliga delar av uppförandet - exempelvis en generalentreprenad - eller driften av en kärnteknisk anläggning. Exempel på ett fall där väsentliga delar av driften av en kärnteknisk anläggning uppdragits åt annan är då en tillståndshavare vill överlåta till en eller flera uppdragstagare att vidta samtliga eller merparten av de serviceåtgärder som krävs för driften av anläggningen. Vid upphandling av uppdrag bör det tydligt anges i anbudshandlingarna att uppdraget kan komma att kräva ett godkännande enligt kärntekniklagen. 4 Till 4 Att åtgärder utförs under tillståndshavarens ledning och uppföljning innebär bl.a. att tillståndshavaren bör - formulera konkreta mål och riktlinjer för hur uppdragstagaren ska utföra arbetet med hänsyn till säkerheten i den kärntekniska verksamheten, - övertyga sig om att uppdragstagaren har tillräckliga personella resurser och kompetens för att utföra uppdraget på ett säkert sätt,

- övertyga sig om att uppdragstagaren har nödvändig utrustning för uppdragets genomförande samt att uppdragstagaren tillämpar kvalificerade metoder och processer i förekommande fall, - övertyga sig om att uppdragstagaren tillämpar lednings/kvalitetssystem som medför full kontroll över säkerheten i samband med uppdraget samt att tillverkade och monterade byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar uppfyller ställda säkerhetskrav, - fortlöpande övervaka uppdragstagarens verksamhet för att kontrollera att samtliga myndighetsföreskrifter och tillståndsvillkor uppfylls liksom de mål och riktlinjer som gäller för den verksamhet som uppdraget avser, - fortlöpande följa upp uppdragstagarens granskning och rapportering till tillståndshavaren av händelser samt förvissa sig om att relevanta åtgärder för säkerheten vidtas, - vid behov anmoda uppdragstagaren att vidta lämpliga åtgärder, eller själv vidta lämpliga åtgärder, om uppdragstagaren inte följer de mål och riktlinjer som är fastställda för uppdraget. Till 5 En anmälan bör göras i så god tid som med hänsyn till uppdragets art är möjligt och rimligt. Till 6 Enligt 17 förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet ska Strålsäkerhetsmyndigheten med eget yttrande lämna över ett ärende om godkännande av uppdragstagare till regeringens prövning i de fall då ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. I de fall Strålsäkerhetsmyndigheten i samband med granskningen av anmälan enligt 5 finner att en tillståndshavare med stöd av föreskrifterna överlämnat till en uppdragstagare att vidta åtgärder som enligt myndigheten kan anses vara av principiell betydelse eller annars är av särskild vikt, kan Strålsäkerhetsmyndigheten med stöd av denna paragraf besluta att ärendet ska prövas av regeringen. Dessa allmänna råd börjar gälla den 1 februari 2009. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN ANN-LOUISE EKSBORG Tomas Israelsson 5