Församlingsblad nr 1 - mars - maj 2017 Tillsammans i TROSALUNDSKYRKAN - Vi är en församling i Equmeniakyrkan - Månadens böneämne mars: Vi ber att vi ska få finnas till för dem som behöver oss. Månadens böneämne april: Vi ber att Gud ska hjälpa oss leva både i nåd och sanning. Månadens böneämne maj: Vi ber att Jesus ska hjälpa oss att visa våra medmänniskor kärlek på ett språk de förstår.
Nytt liv Det var ett par veckor före Jul. På grund av halkan hade jag sänkt hastigheten, men nära Tystbergaavfarten sladdar en trailer in framför oss. Jag lyckas svänga undan och undviker på så sätt att köra in i släpet, men samtidigt hör jag min fru Solveig ropa Gode Gud hjälp oss!. I mitt inre hinner jag stämma in i bönen, men ser sedan hur lastbilsekipaget knyter sig och blockerar vägbanan med dragbilens front pekande rakt mot oss, och jag inser att vi inte har en chans att undvika kollision. Undrar hur det känns när krockkudden löser ut - hinner jag tänka innan den verkligen gör det. Krutrök. Lever vi? Är vi hela? Ut! Omtänksamma människor. Ringa 112. Väntan. In i baksätet. Väntan. Räddningstjänsten. Nackfixering. Bår. Ambulans. Akuten. Polisen. Väntan. Undersök-ning. Väntan. Magnetröntgen. Väntan. Besked. Inga skador! Sjuktransport hem. Hemma i hallen kramar vi om varandra och tackar Gud för att han hjälpte oss. Tackar för att det var vi som kom hem till huset och inte våra efterlevande. Tackar för medmänniskor och akutsjukvård. På tidningsbilden kunde man senare ana änglar i ljusreflexerna, och jag tror verkligen vi hade änglavakt - eller att Gud höll sin skyddande hand över oss, som för mig är ett uttryck för samma sak. Mina mödor vid ratten kanske hjälpte något. Antagligen marginellt. Eller inte alls. Men jag tror Solveigs rop till Gud om hjälp gjorde skillnad. Även om hon inte hade hunnit ropa så hade ropet hjälpt oss, för Jesus säger i Matteus 6:8 att "er fader vet vad ni behöver redan innan ni har bett honom om det.". I många kyrkor sjunger man "Kyrie Eleison". Det är latin och betyder "Herre, förbarma dig", och anknyter till den blinde Bartimaios rop till Jesus i Markus 10:46-52. Jesus frågade vad han ville och Bartimaios bad att få sin syn tillbaka. Jesus lyssnade, och det skedde. Gud vet våra behov innan vi uttryckt dem, men vill också att vi ska sätta ord på vår längtan. Ibland sker mirakulösa under. Ofta får vi tacka Gud för långsamma skeenden. Ofta ser vi inget under, men känner att Gud är med i svårigheterna och hjälper oss härda ut, vilket kan vara det största undret många gånger. Den som lidit länge men blivit fri från plågan beskriver det ofta som attt få livet tillbaka. Något liknande kunde vi känna trots bara några sekunders fara och att vi förblev oskadda. Ett nytt liv - fast samma. Jesus uppstod från döden på tredje dagen. Många flyr krig och förföljelse och får en nystart i Sverige. Vi går nu också in i vårens tid då naturen, som verkat död under vintern, får nytt liv. Död och liv går hand i hand. Vårt jordeliv avslutas med vår död, men i Jesus har vi ändå ett evigt liv. Varje morgon kan vi tackaa Gud för att få vakna till en ny dag, och varje afton får vi tacka för det eviga livet, oavsett om vi vaknar eller inte nästa dag. Egentligen är livet ständigt nytt. Vad vill du göra med ditt nya liv? Varma hälsningar Tobbe Vi har slutat annonsera i SN. Istället får alla som vill ett smss var vecka med info om kommande samlingar. Vill du ha Trosalundskyrkans vecko-sms så messa det till 0733-727570 eller mejla till tobbe.alesand@gmail.com så ordnar vi det.
Församlingsfokus Från västkusten till östkusten På försommaren 2015 gick flyttlasset från västkusten till östkusten och till Trosa men vägen till Trosa har inte varit rak och gått via Gotland, Linköping, Göteborg-Partille för att till slut hamna i Trosa. Vi har funnit hos väl till rätta i Trosa och arbetar nu vidare här i vårt företag med redovisning och revision. Då vår andliga hemvist har varit inom frikyrkan var det naturligt att söka församlingsgemenskap i Trosalundskyrkan, där vi funnit en varm gemenskap i församlingen och där också församlingen har blivit och kommer att vara en oas för oss i livet. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans för guds rike. Att få dela tro och liv med varandra är stort. En levande gemenskap i och med Kristus förändrar oss alla, då kan vårt nya verksamhetsår 2017 bli ett spännande år. Vi ber om att Trosalundskyrkan skall få vara en kyrka för hela livet och för alla livssituationer, där mötet med Jesus Kristus förvandlar oss alla. I Hebr 13:e kap. kan vi läsa Kristus är densamme igår, idag och i evighet. Detta ger bärighet och uthållighet inför framtiden. Vi tackar för det varma välkomnandet till församlingen vid årshögtiden. Marianne och Ragnar Persson Ny styrelse Främre raden från vänster: Marianne Persson, kassör, Karl-Runo Edén, ordförande, Sten Ottosson, sekreterare Bakre raden från vänster: Torbjörn Alesand, pastor och adjungerad, Margareta Edén, suppleant, K-G Samnegård, suppleant.
FÖRNYELSE eller.. Jag träffade ett par tonårsungdomar, Merry Belle och Patricia Chammo, för att prata om hur dom upplevt flytten till Sverige. De kom hit som flyktingar tillsammans med sina föräldrar och en yngre syster från Syrien den 27 augusti 2014. Kriget startade tre år tidigare i deras hemstad (300.000 invånare) som ligger i nordöstra Syrien någon kilometer från den turkiska gränsen. IS kom med sina soldater till staden. De ville placera vapen på taket på den trevåningsfastighet som familjen ägde. Familjen nekade och valde tillsammans med alla kristna i staden att fly utomlands. Familjen flydde till släktingar i Libanon. De fick lämna kvar allt de ägde när de flydde. Det var ett läskigt äventyr berättade Patricia. I Libanon var det inte krig. I början bodde de i bostäder som Kyrkan hyrde ut. Sedan fick de en annan bostad med hjälp av släktingar. I Libanon bodde familjen kvar i tre år. Ungdomarna fick gå i skola. Där prioriterades det franska språket framför både engelskan och arabiskan. Efter några månader kom de till en engelsk skola vilket på grund av språket var lättare att klara av. Ett år innan flytten registrerades familjen som kvotflyktingar via FN och fick möjlighet att komma till sina nära släktingar i Sverige. Flytten gick bra men innebar en väldig omställning för hela familjen. Trosa blev deras hemort och ungdomarna började i skola här. I början var det svårt att få kamrater på grund av språksvårigheter. Förutom arabiska kunde de engelska och en del franska. Men ganska snabbt lärde de sig svenska, så idag har de kamrater både från Sverige och andra länder. I Södertälje har de dessutom en del scoutvänner från Syrien som de träffar och umgås med. Merry Belle går idag första året på gymnasiet i Nyköping, samhällslinjen, och Patricia går i klass 7 på Tomtaklintskolan. I Syrien finns det både offentliga och privata skolor. I de privata skolorna får eleverna själva betala sina skolböcker. De gick själva i en privatskola i Syrien. Grundskolan i Syrien är nioårig, följd av treårigt gymnasium. Det finns även förskola som dock inte är obligatorisk. I religionsämnet är undervisningen delad mellan kristna och muslimer. Den största skillnaden mellan den svenska och den syrianska skolan är enligt ungdomarna att undervisningen i Syrien är lärarledd till 50% medan den i Sverige enbart är det till 10%. I Sverige finns lektioner i slöjd, hemkunskap och simning vilket det inte gör i Syrien.
Jag bad de båda ungdomarna att lista vad de känner som mest positivt och mest negativt i jämförelse mellan Sverige och Syrien. * Barnbidrag saknas i Syrien * Vädret är behagligare i Syrien - fler soltimmar, sällan minusgrader på vintern och upp mot + 40 grader på sommaren. På sommaren var det vanligt att de sov på taket eller balkongen. * Mer fattiga i Syrien än i Sverige. * Jämlikheten i Sverige. Män och kvinnor kan inte göra samma saker i Syrien. Exempelvis var ungdomarnas mamma den första kristna kvinnan som blev advokat och därmed bröt mot kulturen. * Det är tradition i Syrien att barnen bor hemma tills de gifter sig. * Yttrandefriheten. I Syrien är det hårda restriktioner vad man får säga och inte säga. * Religionsfriheten. I Sverige kan vi ha eller inte ha en religion. I Syrien måste alla tillhöra en religion. * Arbetstiderna i Sverige är långa och kräver kraft och tid från familjen. I Syrien har man arbetstid mellan kl 8-14. Ingen av ungdomarna vill flytta tillbaka till Syrien. De uppskattar Sverige och speciellt den öppenhet som finns i vårt land och här vill de bo, studera och arbeta. Merry Belle vill bli journalist i första hand och fotograf i andra hand. Patricia vill arbeta i laboratorium och i andra hand vill hon bli frisör. Det var mycket intressant att intervjua ungdomarna. Flytten till Sverige har blivit en positiv upplevelse som sporrar dem att utvecklas vidare. Vi önskar dem lycka till i livet och Guds välsignelse. Kalle VÄLKOMMEN till världen! NYFÖDD Bassam Sayes och Mirna Jaioghli har välsignats med en son den 30 november 2016, Joyce har blivit storasyster. Välkommen till världen Jason, vi önskar Dig Guds rika välsignelse! TROSALUNDSKYRKAN Nu kan du skicka din kollekt till församlingen eller betala ditt kyrkkaffe mm med mobilen genom Swish enkelt, snabbt och säkert. Vårt Swish - nummer: 12342276 82
Tankar: Vårda sin tro Tron är stark och tron är svag, aldrig helt densamma. Den måste tändas dag för dag av Ordets heta flamma. Citat från en biskop. Så här är livets gång upp och ner vår tro måste vårdas. När jag var 20 år så mönstrade jag och hamnade i infanteriet. Det var inte vad jag ville. Istället ville jag till flyget. Jag bad till Gud om det. Min mamma uppmanade mig att ta det lugnt, det ordnar sig. När inkallelseordern kom så var jag placerad på flyget, nämligen F18 Tullinge. Jag hade inte gjort någonting för att komma dit utan enbart bett till Gud om min önskan. I det militära bodde jag i en barack med fem kamrater. Redan första dagen sade jag till dom att jag kommer att varje kväll böja knä och be. Det respekterade dom. En gång kom jag hem lite sent till logementet. Jag hoppade i säng utan att böja knä och be. Då ropade en kompis till mig och påminde mig om att jag inte böjt knä och bett. När du ber så kan du be för mig också sade han. Jag var en stor skämtare när jag var ung utan så mycket allvar. När jag blev andedöpt fick jag ett större allvar även om jag alltid varit glad och har haft humor. Under mitt liv som bagare och senare taxichaufför har jag lärt mig att gripa tillfällen när de kommer för att vittna om Jesus och hjälpa människor. Carl-Åke Bostedt TROSALUNDSKYRKAN Trosalundskyrkan, Trosalundsgatan 2, 619 32 Trosa E-post: info@trosalundskyrkan.se Hemsida: www.trosalundskyrkan.se UPPTÄCKARGRUPP Vill du tillsammans med andra upptäcka Bibelns budskap? Kom då med i vår upptäckargrupp som samlas varannan tisdag kl 18.30 under terminerna. SÅNG OCH MUSIKVERKSAMHET Körgruppen VÅGA SJUNGA övar måndagar kl 16-18. Om du är intresserad kontakta Birgitta Grahn Samnegård tel 070-3961812 BARNVERKSAMHET Vi har söndagsskola varje söndag kl 11.00. SAMTALSGRUPPER I Trosalundskyrkan finns små samtals-grupper som vill föra det livsnära samtalet. Det är en möjlighet att tillsammans med andra få dela livet och visa omsorg om varandra. Kontakta Margareta Edén tel. 070-2984432, Sten Ottosson 070-8622807, Karl-Runo Edén tel. 0768-786064. Pastor: Torbjörn Alesand Tel 073-3727570 Styrelsens ordförande: Karl-Runo Edén Tel: 0768-78 60 64 Pensionärsgruppen: Lennart Lönn Tel: 070-2806801 Ungdomsföreningens ordförande: Lisbet Karlsson Tel 070-3951872 Ansvarig utgivare: Karl-Runo Edén Redaktör: Malin Hilgendorf Trosalundskyrkan är en församling i Equmeniakyrkan. ALL VÅR VERKSAMHET ÄR BASERAD PÅ FRIVILLIGA GÅVOR Vill du vara med och stödja oss ekonomiskt är vi tacksamma för stor eller liten gåva. Trosa Frikyrkoförsamling Ungdomsföreningen Bankgiro 887-0750 Bankgiro 5490-4214