Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen

2 Innehåll Bakgrund...3 Samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor...3 Hälsa och välfärd är ojämnt fördelade...3 Folkhälsopolitisk rapport...3 Social hållbarhet... Utgångspunkt för Eskilstunas folkhälsoarbete...4 Mänskliga rättigheter...4 Jämställdhet och jämlikhet...4 Goda livsvillkor för alla...5 Ett hälsofrämjande synsätt...5 Socialt hållbar samhällsplanering...5 Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa...6 Viljeinriktningen är långsiktig...6 En gemensam bild av hälsoläget...6 Hälsofrämjande metoder...7 En öppen och trygg plats...7 Främjande och förebyggande arbete...7 Hälsosamma val...7 Stödjande miljöer...7 Kultur- och fritidsaktiviteter...7 Mötesplatser...8 Grupper i fokus...9 Prioriterade åtgärder Hälsofrämjande insatser...10 Grupper i fokus...10 Bilaga 1 Nationella folkhälsomål Bilaga 2 Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa

Bakgrund Samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor De nationella folhälsomålen är utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete. Det övergripande målet syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Flickor och pojkar, kvinnor och män som bor och verkar i Eskilstuna ska kunna påverka sina liv och levnadsvillkor. De nationella målen handlar om ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, miljöer och produkter, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, skydd mot smittspridning, sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel, tobak, alkohol, narkotika doping och spel. Se bilaga1 Nationella folkhälsomål. Flickors och pojkars, kvinnors och mäns välbefinnande påverkas av den fysiska, psykiska och sociala miljö som de lever och verkar i. Hälsan styrs bland annat av faktorer som utbildning, arbete, socialt nätverk, möj- 3 lighet att påverka, jämställdhet, ekonomisk trygghet och fysisk miljö. Generella åtgärder som vänder sig till hela befolkningen ger individen större möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. Därtill måste också särskilda insatser riktas till grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. Hälsa och välfärd är ojämnt fördelade Eskilstunabornas hälsa är ojämnt fördelad mellan olika stadsdelar, samhällsgrupper, flickor och pojkar, kvinnor och män. Utveckling av Eskilstuna som ort, generella åtgärder riktade till hela befolkningen och åtgärder som riktas till grupper med socioekonomiskt sämre resurser är viktigt för att förbättra folkhälsan. Människors levnads vanor kan påverkas genom att stärka individen till att göra hälsosamma val och genom att skapa miljöer som främjar hälsosamma levnadsvanor. Forskning har visat att framgångsfaktorer för att uppnå en god, jämlik och jämställd hälsa är bland annat bra utbildning till alla, låg arbets löshet, ett effektivt arbetsmiljöarbete, bra och generösa sociala skyddsnät, mödraoch barnhälsovård samt hälsokontroller som når alla, en restriktiv alkohol- och tobaks politik och bra tillgång till grönområden och kultur. Folkhälsopolitisk rapport Folkhälsans elva målområden delas i den nationella rapporten Folkhälsopolitisk rapport 2010 in i tre strategiska områden. Det är Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljö-

4 er och levnadsvanor och Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Rapporten presenterar ett 60-tal förslag inom olika områden. En av de viktigaste åtgärderna är att ge barn och unga en bra start i livet. Prioriterade förslag är att barn och unga ges förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla genom tillgång till arbete och sociala trygghetssystem stärka delaktighet och inflytande, framför allt för ungdomar och äldre utveckla och erbjuda en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor Social hållbarhet Social hållbarhet och folkhälsa är begrepp som är mycket nära förknippade med varandra. Begreppet social hållbarhet knyter an till det övergripande målet i folkhälsopolitiken. Begreppet används bland annat för att beskriva arbetet med folkhälsa, urban utveckling, jämställdhet och mångfald, mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande samt brottsförebyggande arbete. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uppmärksammat den ojämlika hälsan och har Jämlik hälsa och välfärd som en prioriterad fråga. SKL har bjudit in kommuner, landsting och regioner till Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. Syftet är att tillsammans komma fram till de viktigaste insatsområdena, åtgärderna samt aktörerna som kan påverka att skillnaderna i hälsa minskar. Utgångspunkter för arbetet är de rekommendationer som förts fram i Världshälso-organisationens (WHO) rapport, Closing the gap, 2008, kallad Marmottrapporten. Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa ska bidra till att höja kvaliteten i det lokala och regionala arbetet och uppmärksamma den nationella nivån på deras och EU:s roll i arbetet. Att minska skillnader i hälsa skapar i sig goda förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle och att mänskliga rättigheter tillgodoses. Utgångspunkt för Eskilstunas folkhälsoarbete Mänskliga rättigheter I kommunen sker ett aktivt arbete med frågor som är grundläggande för de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att stärka folkhälsan, jämställdheten, jämlikheten, integrationen, mångfalden och att öka delaktigheten bland invånare. Det är viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv när det gäller en god och jämlik hälsa. Det innebär att beakta hur olika maktordningar samverkar, påverkar och inte kan isoleras från varandra. Det innebär också att vara medveten om att olikheter i alla sammanhang och situationer påverkar och interagerar med varandra på samhälls- organisations- eller individnivå. Se även rapporten På spaning efter jämställdheten samt Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Mänskliga rättigheter styr förhållandet mellan kommunen och varje invånare i kommunen. Ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter. Diskrimineringslagen ska skydda mot diskriminering i många olika situationer. Arbetet mot diskriminering skall vara aktivt och ske integrerat i kommunens alla verksamheter, såväl i det interna som i det utåtriktade arbetet. Jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet och jämlikhet är självklara värden när folkhälsan värderas och kommunen mäter eskilstunabornas livskvalitet. Jäm ställd het ska vara ett tvärsektoriellt perspektiv som ska genomsyra samtliga strategiska målområden. All statistik och allt fakta underlag ska vara presenterad och analyserad efter kön för att säkerställa en jämställd och jämlik service till medborgarna. En ansvarsfull ekonomi innebär att skatte finansierade medel och gemensamma resurser fördelas på ett jämställt och rättvist sätt.

5 Goda livsvillkor för alla Eskilstuna ska erbjuda goda livsvillkor för alla invånare. Det innebär ett jämställt, jämlikt, tryggt och säkert Eskilstuna med en berikande mångfald och god tillgänglighet. Alla som använder kommunkoncernens tjänster ska ha insyn och få en god, jämställd och jämlik service. Barnrättsperspektivet ska genomsyra all verksamhet som bedrivs i kommunkoncernen. FN:s konvention om barnets rättigheter ska vara vägledande liksom kunskap om barns och ungdomars behov och intressen samt respekt för deras synpunkter. Grupper med sämre hälsoutveckling ska särskilt uppmärksammas. Se grupper i fokus. Ett hälsofrämjande synsätt En av kommunkoncernens viktigaste uppgifter är att erbjuda välfärdstjänster och bidra till social välfärd. Genom att arbeta för jämställda och jämlika levnadsvillkor skapas en grund för demokrati och ekonomisk tillväxt. Tillgång till social välfärd innebär bland annat trygghet och möjlighet till personlig utveckling. Kommunkoncernen ska verka genom generella åtgärder men också genom att stimulera människor att utveckla egna resurser. Välfärdsarbetet ska inriktas på åtgärder som är hälsofrämjande, förebyggande och behandlande utifrån kunskap om risk- friskoch skyddsfaktorers betydelse. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Brukarinflytande och samverkan med den ideella sektorn är en viktig del i gemang ska tillvaratas. Socialt hållbar samhällsplanering Socialt hållbar samhällsplanering bidrar till hälsosamma och säkra miljöer där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid. Det är viktigt att utveckla former för ökad delaktighet och inflytande både i lokala stadsdelar och bostadsområden, i central stadsmiljö och i glesa boendemiljöer. En socialt hållbar samhällsutveckling ska stimuleras genom samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer samt genom kunskapsutveckling, ökad delaktighet och lokala insatser. Vacker och estetisk livsmiljö med tillgång till en berikande fritid bidrar till ortens attraktivitet och till hälsosamma miljöer. Att erbjuda invånare och besökare spänning, skönhet, upplevelser och förutsättningar för att utveckla skaparkraft är väsentligt ur ett hälsofrämjande perspektiv. Att bidra till spontana och kostnadsfria aktiviteter är en viktig del i utformandet av en socialt hållbar samhällsplanering. Forskning visar att närhet till naturupplevelser och grönområden bidrar till att utjämna hälsoskillnader mellan samhällsgrupper. Det är viktigt att invånare i alla åldrar ges möjlighet till återhämtning och fysisk aktivitet. Rekreationsom-råden på landsbygden likaväl som parker, grönområden och bostadsnära natur i staden erbjuder sådana möjligheter. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna som påverkar individens hälsa och folkhälsan i stort. Det behövs ökade förutsättningar för fysisk aktivitet i vardagen och olika miljöer behöver utvecklas för att stimulera människor att röra sig mer. Det handlar bland annat om byggd miljö som exempelvis skolgårdar och grönområden. Utvecklingen av den fysiska aktiviteten i befolkningen har varit oförändrad den senaste femårsperioden. Det visar en sammanställning från Statens folkhälsoinstitut. Nivåerna är oförändrade enligt rapporten vad gäller

6 fysisk aktivitet minst 30 minuter per dag och stillasittande fritid bland både kvinnor och män.13 procent av kvinnorna och 15 procent av männen rapporterar en stillasittande fritid om mindre än två timmars fysisk aktivitet på fritiden per vecka. Andelen barn som cyklar och går till skolan har minskat. De socioekonomiska skillnaderna mellan olika grupper består och är oförändrade. En samhällsmiljö som på olika sätt stödjer ökad fysisk aktivitet kan bidra till att minska socioekonomiska skillnader i hälsa. Det är grupper som är minst fysiskt aktiva som har störst behov av stödjande miljöer som grönområden och möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet. Människor med god tillgång till anläggningar och platser för fysisk aktivitet är mer benägna att motionera. Se rapporten Fysisk aktivitet som är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Att minska skillnader i hälsa skapar förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle och att mänskliga rättigheter tillgodoses. I arbetet för social hållbarhet ska rekommendationer som förts fram i Världshälsoorganisationens rapport, Closing the gap, kallad Marmotrapporten tillvaratas. Kunskap ska utvecklas bland annat genom deltagande i den nationella samlingen för social hållbarhet arbete för att minska skillnader i hälsa. Viljeinriktningen är långsiktig Prioriteringar och åtaganden inom folkhälsoområdet ska ses i ett långsiktigt perspektiv. Arbetet ska grunda sig på kompetens och strategier som utgår från folkhälsovetenskaplig forskning och metod, hälsodata för befolkningen och annat statistiskt underlag inom målområdet. Det är angeläget att arbetet sker i bred samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor och att nya metoder prövas som senare kan implementeras i ordinarie verksamhet. En gemensam bild av hälsoläget Befolkningsprognoser ger underlag för planering och åtgärder ur ett folkhälsoperspektiv. Förutom uppgifter om socioekonomiska skillnader, kön, ålder och etnicitet är det viktigt att också beakta geografiska skillnader. En gemensam bild av hälsoläget ska finnas som grund för prioriteringar och som hjälp vid uppföljningar och utvärderingar. För att säkerställa goda underlag för beslut och för att kunna rikta insatser där de bäst behövs ska ett nära samarbete mellan kommunens

7 Kart- och GIS enhet som arbetar med geografiskt informationssystem och kommunens centrala analysavdelning ske. Samordning ska även ske med landstingets forsknings- och utvecklingsenhet och kommunala enheter som kan bidra med underlag för hälsofrämjande åtgärder. Analys av hur befolkningens hälsa fördelar sig kan ske genom befolkningsprognoser och enkätundersökningar samt information från bland annat Folkhälsoinstitutet, Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen och regionala organ. Hälsofrämjande metoder En öppen och trygg plats Eskilstuna ska vara en öppen och trygg plats som underlättar möten i det offentliga rummet. Aktiva åtgärder ska genomföras för att öka integrationen och minska segregationen i samhället och i kommunkoncernen. Särskilda åtgärder ska genomföras för att minska sociala skillnader i hälsa och bryta utanförskap. Genom att bidra till goda möten mellan människor kan tryggheten öka. Se även Eskilstuna kommuns Handlingsplan för ett framgångsrikt integrationsarbete 2010 2013 och Handlingsplan för Trygga Eskilstuna. Främjande och förebyggande arbete Förutsättningar för god hälsa är relaterat till vad som upplevs som begripligt, hanterbart och meningsfullt i livet. Begreppet KASAM, att ha en Känsla Av SAMmanhang, är centralt i arbetet. Att ha kunskap om vad som gör att människor blir och förblir friska liksom verksamma frisk- och skyddsfaktorer är en viktig del i ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Främjande arbete stärker det som bidrar till god hälsa och goda livsvillkor medan förebyggande arbete reducerar eller avlägsnar riskerna för skador och ohälsa. Metoder i folkhälsoarbetet ska vara vetenskapligt beprövade, i första hand främjande men även förebyggande. Insatser ska ske i alla delar av kommunkoncernen utifrån kunskap om vad som främjar en god folkhälsa. Hälsosamma val Upp till hälften av all förtida dödlighet kan förhindras med en hälsosam livsstil. Därför är det viktigt att underlätta och göra det möjligt för människor att göra hälsosamma val. Forskningsresultat talar för att insatser med syfte att främja en hälsosam livsstil bör ha ett brett perspektiv och fokusera på åtgärder som kan förändra flera levnadsvanor snarare än en i taget. Möjlighet att göra hälsosamma val underlättas genom information och attitydpåverkan. De underlättas även av tillgång till stödjande och kreativa miljöer. Förskolan, skolan, boenden för biståndsberättigade, fritidsverksamhet och öppna mötesplatser för människor i alla åldrar ska inspirera till goda levnadsvanor. Det är viktigt att ge kunskap om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Deltagares delaktighet är en betydande del i genomförandet av olika hälsoinsatser. Hälsoinformation kan erbjudas på många sätt som personlig kontakt, utställningar, information på nätet, skrifter och föredrag. De öppna mötesplatserna ska genom samverkan med lokala aktörer som landstinget, föreningar och studieförbund ge stöd till besökare för att underlätta hälsosamma val. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Stödjande miljöer Insatser som syftar till att främja hälsa ska riktas till platser där människor befinner sig i sitt dagliga liv, i bostadsområden, boenden, förskolor, skolor, på arbetsplatser och under fritiden. Platserna ska fungera som stödjande miljöer och underlätta möjligheter till goda livsvillkor. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Kultur- och fritidsaktiviteter Kultur-, idrotts- och friluftsliv är väsentliga för det goda samhället och har stor betydelse för folkhälsan. Fritidsaktiviteter ska främja både återhämtning och stimulans. Det innebär att nära tillgång till grönområden, friluftsliv, föreningsliv samt olika kulturformer erbjuds alla människor. Alla flickor och pojkar, kvinnor och män i Eskilstuna ska kunna ha en berikande fritid

8 genom ett rikt utbud av en mångfald kostnadsfria kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter. Samverkan med den ideella sektorn ska utökas och stärkas som ett led i det hälsofrämjande arbetet. Samverkan ska utvecklas med föreningar som riktar sig till deltagare i olika åldrar. Forskning visar positiva samband mellan kultur och hälsa. Kultur sänker nivån av stresshormoner och ökar välbefinnandet. Några exempel är sång, dans, musik, drama, bild och rehabiliteringsmetoder som engage - ar hela människan. Hälsofrämjande kulturinsatser ska utvecklas både i vården, boenden, verksamheter och på öppna mötesplatser. Kultur i vården har genom forskningsstudier visat goda resultat. Kultur i vården ska utvecklas genom samverkan mellan kommunen, högskolor, landsting, studieförbund och frivilligsektor. Mötesplatser Mötesplatser för alla åldrar såväl utomhus, inomhus som på nätet skapar social samvaro och en känsla av tillhörighet, Staden ska sprudla av liv och vara interaktiv med ett rikt utbud av upplevelser som bidrar till mänskliga möten och stimulerar nyfikenhet och rekreation. Detta gör att människor trivs och tryggheten ökar. Eskilstunas öppenhet ska utvecklas till en plats för samexistens mellan människor oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning eller könsöverskridande identitet. Mötesplatser ska vara attraktiva och erbjuda människor möjlighet att mötas naturligt över gränser, generationer och kulturer. Mötesplatser bidrar till att ge människor förutsättningar för att utveckla olika intressen och riktar sig till alla åldrar. Hälsoinformation och möjlighet att ta del av samhällsinformation ska stärkas och hälsofrämjande aktiviteter erbjudas till människor i alla åldrar. Individuella olikheter i erfarenhet och bakgrund är en tillgång. En stad med delaktiga invånare som känner medinflytande i kommunens utveckling och arbete är värdefullt. Det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv

9 att det i kommunen finns ett rikt utbud av mötes platser i stadsdelar, bostadsområden och på landsbygden. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Besökares bidrag till utformning av verksamheter liksom möjlighet att delta i aktiviteter och olika former av samhällsinformation skapar delaktighet och är en viktig del i verksamheten. Öppen fritidsverksamhet som fritidsgårdar och ung-domens hus ska arbeta hälsofrämjande och stimulera utvecklingen av ungdomars sociala och hälsomässiga behov samt bidra till deras möjligheter att vara aktiva i samhället. Grupper i fokus Kommunkoncernen ska verka för goda, jämställda och jämlika levnadsvillkor. Åtgärder inom folkhälsoområdet, både nationella satsningar och lokala initiativ, har genomförts och bidragit till goda resultat. Utvecklingen de senaste åren har dock sett olika ut i olika grupper av befolkningen. Individer med socioekonomiskt sämre resurser har haft en sämre hälsoutveckling än den övriga befolkningen. Det är därför viktigt att fortsätta arbeta för goda livsvillkor för alla. Det är särskilt viktigt att arbeta med de samhälleliga förutsättningarna för barns och ungas hälsa och för äldres hälsa. Se Folkhälso politisk rapport 2010. En stor grupp barn går varje år ut skolan utan fullständiga betyg, vilket ökar risken för att de senare inte kan komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är högre för unga vuxna, lågutbildade, personer med funktionsnedsättning samt för personer med utländsk bakgrund. Det demokratiska deltagandet är lågt bland unga till exempel valdeltagande, och det finns stora skillnader mellan dem som kommer från hög- respektive lågutbildade hem. Färre upplever att de diskrimineras men för dem som upplever diskriminering är det ett stort problem för hälsan. En av fyra personer i Sverige anser att de inte har tillgång till den vård de behöver, och var femte avstår från att söka vård trots att de anser sig behöva det. Kvinnor avstår i högre grad än män, och personer med enbart grundskoleutbildning avstår oftare än personer med eftergymnasial utbildning. Barn som växer upp i socialt och ekonomisk svaga miljöer kan få en sämre hälsoutveckling än andra barn. Detta gäller också ungdomar som inte får arbete eller möjlighet till vidareutbildning. Psykisk ohälsa har ökat särskilt hos unga flickor och äldre kvinnor. Äldres goda hälsoutveckling har stannat upp. Ambitionen ska vara att nå de grupper som är i störst behov av åtgärder. Grupper som riskerar en sämre hälsoutveckling har enligt rapporten kort utbildning, sämre tillgång till arbete och bristande ekonomiska resurser. Rapporten visar också att en sämre hälsoutveckling är relaterad till funktionsnedsättning, etnicitet och sexuell läggning. Dessa grupper bör särskilt uppmärksammas med hälsofrämjande insatser och förebyggande åtgärder. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska motverkas och barn som bevittnar våld ska erbjudas stöd. Forskning har påvisat samband mellan funktionsnedsättning och ohälsa. Särskilda åtgärder ska ske inom detta område. Kunskap om FN-konventionens rättigheter för personer med funktionsnedsättning liksom kunskap om begreppet tillgänglighet ska utvecklas i kommunkoncernen i samarbete med Rådet för funktionshinderfrågor. Drogförebyggande och brottsförebyggande verksamhet ska ges ökad kunskap om preventivt arbete. I det drogförebyggande arbe tet ska insatser utvecklas som avser både missbruk och riskbeteende. Minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle, fritt från narkotika och doping liksom minskade skade verkningar av överdrivet spelande är alla viktiga hälsofrämjande områden. I Riktlinje för god hälsa anges inriktning för det hälsofrämjande arbete som riktas till kommunalt anställd personal. Eskilstuna

10 kommunkoncerns övergripande mål är god hälsa på arbetsplatsen. En viktig faktor i en hälsofrämjande arbetsmiljö är att den kännetecknas av ett öppet klimat med högt i tak. Hälsofrämjande arbetsplatser skapas genom alla medarbetares delaktighet och ansvarstagande kring såväl arbetsuppgifter och arbetsmiljö som den egna hälsan. Se Riktlinje för god hälsa. Prioriterade åtgärder Varje år utformas åtgärder med stöd av Handlingsplan för folkhälsa. Åtgärderna redovisas som åtaganden i kommunens årsplan eller i verksamhetsplaner för nämnder och bolag. Åtgärder följs upp i årsredovisning och genom systematisk utvärdering. Kommunstyrelsen ansvarar för att åtgärderna genomförs. Hälsofrämjande insatser Strategisk samordning Kommunkoncernens folkhälsostrategiska arbete ska samordnas. En gemensam bild av hälsoläget En gemensam bild av hälsoläget ska finnas. Särskilda insatser ska ske i främjande och förebyggande syfte utifrån de mätningar och enkäter som genomförs. Hälsofrämjande synsätt Ett hälsofrämjande synsätt ska utvecklas i hela kommunkoncernen. Kunskap om risk frisk- och skyddsfaktorer ska utvecklas inom olika verksamhetsområden Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Kunskap om hälsostrategiska metoder, orsaks samband och utvärdering av hälsoinsatser ska stärkas. Åtgärder ska riktas till de grupper som bäst behöver Åtgärder som främjar en god hälsa ska vidtas och riktas till grupper som bäst behöver dessa åtgärder Hälsofrämjande åtgärder Stödjande miljöer ska finnas för alla åldrar. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Hälsoinformation ska utvecklas på öppna mötesplatser för alla åldrar både i stads- delarna och på landsbygden. Se Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa. Hälsofostran (kunskap och beteendeförändring) ska bedrivas i förskolor, skolor, boenden och fritidsverksamheter. Drogförebyggande arbete som avser alkohol, narkotika, doping, tobak och spel ska stimuleras, riskbruk uppmärksammas och kompetens utvecklas. Se Riktlinjer för det drogförebyggande arbetet. Kultur och hälsa liksom kultur i vården ska utvecklas genom samverkan med bland annat högskolor, landsting, studieförbund och ideella sektorn. En socialt hållbar samhällsutveckling ska stimuleras genom samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer där lokalt områdesarbete och arbetet för Trygga Eskilstuna är en viktig del. Samverkan ska stärkas Samverkan mellan offentliga, ideella och privata aktörer ska stärkas när det gäller hälsofrämjande åtgärder. Grupper i fokus Psykisk hälsa ska uppmärksammas och åtgärder riktas till ungdomar och äldre med sämre psykisk hälsoutveckling. Olika former av funktionsnedsättning ska uppmärksammas ur ett hälsoperspektiv. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska motverkas och barn som bevittnar våld ska erbjudas särskilda åtgärder. Barn till ensamstående föräldrar med en socioekonomiskt svag situation ska särskilt uppmärksammas. Ett hälsosamt åldrande ska stimuleras.

11 Bilaga 1 Övergripande mål för folkhälsa Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sve rige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämnings faktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning. Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med målområdena, men Statens folkhälsoinstitut har ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering.

12 Begrepp i Handlingsplan för folkhälsa Definitioner och förtydliganden av begrepp i dokumentet bygger framförallt på information på Folkhälsoinstitutets hemsida, www.fhi.se För en bredare information om begreppen se Grundläggande folkhälsovetenskap, Pellmer och Wramner, 2001. Nationella folkhälsomål Sverige har sedan april 2003 nationella folkhälsomål. Målen fokuserar på övergripande faktorer som påverkar folkhälsan. Aktuellt politikdokument utgår från de nationella folkhälsomålen, se bilaga 1. Bestämningsfaktorer Bestämningsfaktorer är faktorer som påverkar hälsotillståndet. Genom åtgärder som påverkar bestämningsfaktorerna kan folkhälsoeffekter uppnås. Folkhälsoarbete utgår från hälsans bestämningsfaktorer. Folkhälsoarbete Kommunens folkhälsoarbete omfattar alla kommunkoncernens verksamheter som på olika sätt bidrar till att stärka folkhälsan i kommunen. Arbetet syftar till att stärka människors livsvillkor och möjlighet att göra hälsosamma val. Detta kan ske genom att förmedla kunskap och genom att underlätta sådana val. Folkhälsoarbetet inrymmer såväl hälsofrämjande insatser som sjukdomsförebyggande åtgärder. Grupper som omfattas av diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Grupper med funktionsnedsättning Åtgärder avseende personer med funktionsnedsättning återfinns i flera handlingsplaner Bilaga 2 och dokument. Åtgärderna utgår från FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En viktig samverkanspart är kommunala Rådet för funktionshinderfrågor. Barnperspektivet Barnperspektivet ska genomsyra kommunkoncernen verksamhet. Se även information om Barnkonventionen på www.rb.se och barnkonventionen.se Intersektionalitet Intersektionalitet innebär att beakta hur olika maktordningar samverkar, påverkar och inte kan isoleras från varandra. Alla människor delas av kultur och samhälle in i flera kategorier efter exempelvis kön, klass, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Dessa kategorier samverkar i skapande av under- och överordning. En intersektionell analys används ofta för att förstå hur olika makt och identitetsordningar samverkar som kön i förhållande till klass, sexualitet, etnicitet, religion, funktionshinder och ålder. Jämlikhet, jämställdhet och mångfald Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån alla människors lika värde. Mångfald betyder att människor har lika värde oavsett kön, etniskt och kulturellt ursprung, religion, sexuell läggning och fysiska och psykiska funktionshinder. Mänskliga rättigheter - MR Eskilstuna kommunkoncern arbetar för ett öppet och inkluderande samhälle för alla oavsett, kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, religiös trosuppfattning och funktionsnedsättning. Utgångspunkten för arbetet är

13 FN: s konvention om mänskliga rättigheter. Det handlar om att stärka integrationen, folkhälsan, jämställdheten, mångfalden och öka delaktigheten bland medborgare. Ett viktigt perspektiv är människors deltagande och delaktighet. Det finns starka samband mellan mänskliga rättigheter och demokrati då en hållbar demokrati förutsätter att de mänskliga rättigheterna respekteras. Hälsofrämjande WHO, Världshälsoorganisationen definierar begreppet hälsofrämjande som en process som genom stödjande miljöer och empowerment kan möjliggöra för individen att ta kontroll över de faktorer som påverkar hälsan. Empowerment Empowerment bygger på ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet att definiera sina problem och att utveckla handlingsstrategier för att lösa dessa. Empower ment är också den process genom vilka människor, organisationer och lokalsamhällen når makt eller inflytande. Primär, sekundär och tertiär prevention Primärprevention är avsedd att förhindra problem innan de uppstått. Sekundärprevention är prevention som kan vara riktad till en definierad riskgrupp och avse att förhindra att befarade problem uppstår eller förvärras. Insatserna kan också vara ämnade att påverka ett visst beteende eller syfta till att påverka så kallade risk- och skyddsfaktorer som har betydelse för dessa beteenden. Behandlingsinsatser kallas tertiär prevention. Andra benämningar är hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser som motsvarar begreppen primär, sekundär och tertiär prevention. Risk- frisk- och skyddsfaktorer En riskfaktor är en faktor som ökar risken för ohälsa eller problem hos individer medan en skyddsfaktor är en faktor som istället skyddar individen. Friskfaktorer stärker individens förmåga att vara frisk. Risk- frisk- och skyddsfaktorer återfinns på individnivå, i familjen, skolan/kamratkretsen och på samhällsnivå. Faktorerna samspelar och interagerar. Enstaka risk-, frisk- och skyddsfaktorer har begränsad effekt. Förebyggande arbete bygger på kunskap om risk- friskoch skyddsfaktorer. Mötesplats Mötesplatser eller träffpunkter med ett hälso främjande fokus utgör en stödjande miljö för hälsa. En mötesplats kan exempelvis erbjuda social gemenskap, meningsfull sysselsättning, att människor känner sig behövda, fysisk aktivitet och goda matvanor. En mötesplats kan vara ett sätt att utöka sitt sociala nätverk. Närhet till mötesplatsen samt ett varierat innehåll ökar deltagandet. Mötesplatsen kan vara en lokal inomhus men även en samlingsplats utomhus. ITbaserade eller virtuella mötesplatser omfattas också av begreppet mötesplats. Stödjande miljöer Stödjande miljöer för hälsa relaterar till de fysiska och sociala aspekterna av vår omgivning, var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, var de arbetar och leker. Begreppet innefattar också de förhållanden, som bestämmer tillgång till levnadsresurser och möjligheter att utöva sin makt. Insatser för att skapa stödjande miljöer har många dimensioner, fysiska, sociala, andliga, ekonomiska och politiska. Var och en av dessa dimensioner är kopplad till de andra i en dynamisk samverkan. Aktion måste koordineras på lokal, regional, nationell och global nivå för att man ska uppnå lösningar som är hållbara i ett långt tidsperspektiv. Begreppets innehåll utvecklades vid WHOkonferensen i Sundsvall 1991. KASAM Begreppet KASAM bygger på Aaron Antonovskys teorier om känsla av sammanhang och ett salutogent synsätt. Antonovsky beskriver begreppet utifrån tre centrala komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om i vilken utsträckning olika händelser i livet

14 går att förklara, om det finns en struktur och ett sammanhang. Hanterbarhet innebär att man upplever att det finns möjlighet att påverka situationen med hjälp av kunskap och färdigheter och inte upplever sig som ett offer. Meningsfullhet handlar om att man känner sig delaktig i sitt liv och att det finns en mening med det som sker. Med ett salutogenetiskt synsätt läggs fokus på hälsobringande faktorer. Antonovsky anser att man inte bör klassificera människor som sjuka eller friska utan i stället vara uppmärksam på vilken nivå eller vilket avstånd de befinner sig i förhållande till hälsa eller ohälsa. Hälsosamma val Upp till hälften av all förtida dödlighet kan förhindras med en hälsosam livsstil. Därför är det viktigt att samhället underlättar och gör det möjligt för människor att göra hälso samma val. Samverkan sker med olika aktörer bland annat med företrädare för landstingets hälsofrämjande arbete. Genom hälsosamtal erbjuds människor möjlighet att göra hälsosamma val. Expertkunskap finns bland annat vad gäller olika levnadsvanor som kost, fysisk aktivitet, psykisk hälsa, tobak och alkohol. Se www.landstingetsörmland.se/paverka-sjalv/ Halsoframjande-landsting Implementering Implementering definieras som en sammansättning av specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod eller ett nytt program med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet. Statistiskt underlag för åtgärder Befolkningsenkäterna Liv och Hälsa, Liv och hälsa ung samt undersökningar och forskning redovisad av bland annat Sveriges kommuner och landsting, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen ger underlag för åtgärder inom politikdokuments ram. Se www.landstinget.sormland/foucentrum www.landstinget.sormland/folkhalsocentrum www.skl.se/folkhalsa www.fhi.se www.socialstyrelsen.se/folkhälsa

15

16