LEKTION1: DU KAN SJÄLV FÖREBYGGA OLYCKOR MÅL OCH FÖRHANDSUPPFATTNINGAR Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att kopiera och dela ut detta elektroniska studiematerial för undervisningsändamål. Ändrande eller användande av verket i kommersiellt syfte är ovillkorligen förbjuden.
MÅL I det här kapitlet är målet att eleven: vet att röken vid en brand är livsfarlig förstår hur brandvarnaren fungerar: känner igen rök och varnar de boende kan montera en brandvarnare på rätt plats vet hur många brandvarnare det måste finnas hemma kan testa brandvarnaren och byta batteri i den förstår att säkerheten förbättras när det hålls snyggt i hemmet kan identifiera farliga platser i hemmet känner till risker för olycksfall på fritiden kan undvika olycksfall i hemmet och vid motionering. KARTLÄGGNING AV FÖRHANDS- UPPFATTNINGAR I dia 1 finns frågor för att kartlägga vad eleverna redan vet om ämnet. I bästa fall lyfter frågorna fram olika uppfattningar om saker. På det viset är det möjligt att identifiera om eleverna har felaktig kunskap om säkerheten som kan leda till olycksfall och olyckor. Man kan försöka korrigera den felaktiga informationen genom att diskutera om ämnet med gruppen. Det lönar sig att uppmuntra eleverna att ställa frågor om saker de undrar över. Här är diskussionstips för frågorna på dia 1: Finns det brandvarnare i ditt hem och har de testats varje månad? Hur många brandvarnare borde det finnas i en bostad som är lika stor som ditt hem? Varför ger man anvisningar om att brandvarnaren ska fastsättas i taket? Fråga om det finns brandvarnare i elevernas hem och om de har testats månatligen. Påminn om att en bra minnesregel är att testa brandvarnaren den 11:e dagen varje månad och byta batteriet på officiella nordiska brandvarnardagen 1.12, då även medierna påminner om saken. Uppmana eleverna att fundera en stund på hur många brandvarnare det borde finnas i en bostad som är lika stor som deras hem. Diskutera också om hur röken beter sig. Fundera på varför man ger anvisningar om att brandvarnaren ska fastsättas i taket och inte till exempel på väggen. Konstatera att brandgaser är lättare än luft och stiger uppåt, och därför känner en brandvarnare av röken snabbare när den är i taket. Det lönar sig även att alltid läsa brandvarnarens bruksanvisning. Diskutera varför rök inte är farligt då man bränner ved i en lägereld, men i en bostadsbrand är röken livsfarlig. Berätta för eleverna att när textilier, plast och möbler i hemmet brinner uppstår det snabbt mycket giftig rök. Den är mycket giftigare än den rök som uppkommer när man bränner ved i en lägereld. Och när branden är inne i bostaden kan inte röken försvinna ut i det fria som vid en lägereld, utan fyller snabbt hela bostaden.
Kan du gissa från vilken elapparat det uppstår flest bränder? Be eleverna gissa från vilka elapparater i hemmet som det uppstår flest bränder av. Flest bränder orsakar spisen eller ugnen. Det är vanligen inget fel på apparaterna, utan bränderna beror på människors egen verksamhet eller misstag. De glömmer spisen på eller lämnar av misstag maten att värmas upp på spisen. Det är inte heller ovanligt att ett husdjur får på spisen av misstag. Bränder orsakas också av belysningsarmatur, tvättmaskin, teve, kylanläggning och diskmaskin. Förutom elapparater antänds många bränder av ljus i synnerhet under vinterperioden. Det lönar sig för var och en att lära sig denna mening: Den som sist lämnar rummet släcker alltid ljuset. Varför är det mest äldre människor som dör i bränder? Fundera avslutningsvis på varför största delen av de som dör i bränder är äldre människor som är över 60 år. Berätta att deras rörelseförmåga ofta är begränsad. Äldre människor kan var i dåligt skick eller påverkade av medicin och då vaknar de inte till ljudet av brandvarnaren och hinner inte ta sig ut i tid. Det kan också vara så att äldre människor inte nödvändigvis kan höra ljudet från brandvarnaren. Därför har det utvecklats olika hjälpmedel. Till natten kan man placera ett vibrationslarm under dynan som har förbindelse till brandvarnaren. Om brandvarnaren larmar börjar apparaten vibrera under dynan. Ett annat bra hjälpmedel för äldre människor är ett batterifodral. Fodralet fastsätts på lämplig höjd på väggen, och det är anslutet till brandvarnaren med en ledning. Det blir enklare att byta batteri när en äldre människa eller en som är rörelsehindrad inte behöver sträcka sig till taket. En bra anskaffning till alla hem är timer för spisen som automatiskt bryter strömmen efter en viss tid. Varför dör det så många människor i olyckor i Finland? Hur talar du dig ur en våghalsig situation som du inte vill ta del av? Diskutera avslutningsvis om varför det i Finland dör så många människor i olyckor? Berätta att alkohol vanligen har andel i olyckorna och nedsatt rörelseförmåga när det gäller äldre människor. Fundera på vad det beror på att ungdomar råkar ut för olycksfall? Ungdomar tillbringar mycket av sin fritid med vänner eller gänget i fritidsintresset. I grupp är ungdomar mer mottagliga för riskbeteende som man vet har anknytning till olycksfallen. En ungdom kan känna sig utanför gruppen om han nekar till att delta i riskfylld verksamhet. Diskutera om metoder för att dra sig ur farliga situationer.