Prisändringsmodell Drefviken 2016
Innehåll Inledning... 3 Prispolicy... 3 Prisändring och prisprognos... 4 Priser 2016... 4 Prognos 2017 och 2018... 4 Ny Prismodell 2016... 5 Effekt... 5 Energi... 7 Flöde... 8 Beskrivning av prisändringen... 9 Konkurrenskraft... 9 Långsiktighet... 10 Rimlig avkastning... 11 Sammanfattande kommentarer... 13 Miljövärdering... 13 Framtida utvecklingsprojekt produktion och distribution... 13 Kunddialogen... 14 Anslutning av nya kunder... 14 Bilagor... 14 2
Inledning Prisändringsmodellen beskriver hur Vattenfall AB sätter fjärrvärmepriserna i Drefviken (Haninge, Tyresö och Älta) och är en konkretisering av Vattenfalls prispolicy. Dokumentet har tagits fram inom ramen för Prisdialogen där kunder givits möjlighet att påverka dess innehåll. Prispolicy Den prispolicy som ligger till grund för Vattenfalls prissättning på fjärrvärme togs fram och har använts sedan 2005. Prispolicyn är en avvägning mellan tre kriterier, vilka tar hänsyn till såväl kunden, värmemarknaden och Vattenfalls situation: Priset ska vara konkurrenskraftigt. Prissättningen ska vara långsiktig. Priset ska ge möjlighet till rimlig avkastning på verksamheten. Läs mer om hur prispolicyn tillämpas under avsnittet Beskrivning av prisändringen. Vid prisändringar följer Vattenfall fjärrvärmelagen och nedanstående regler som gäller inom Svensk Fjärrvärmes REKO-system. - Prisändringar genomförs normalt bara en gång per år och då vid årsskiften. Vi ska vid prisändringar ta hänsyn till våra kunders planeringshorisont och budgetprocess. - Prisändringar ska aldrig ske retroaktivt. - Vi ska avisera våra kunder skriftligt om den planerade förändringen med motivering minst två månader innan ändringen avses träda i kraft. - Våra priser ska heller inte, utom vid extraordinära händelser, ändras under löpande år på grund av skatte- och avgiftsförändringar. 3
Prisändring och prisprognos Priser 2016 Den 1 januari 2016 införs en ny prismodell för företag, föreningar och organisationer på samtliga Vattenfalls fjärrvärmenät. Givet denna förändring är det inte möjligt med prisjämförelser 2015 till 2016 och ändringen av prismodell kan i sig orsaka ökningar eller sänkningar i fjärrvärmekostnad beroende på respektive anläggnings energianvändning. Sedan ett drygt år tillbaka genomförs dialoger med kunder som förväntas få en signifikant kostnadsökning i syfte att förmå dessa kunder att ändra sin energianvändning. För att trots prismodelländringen ge transparens i Vattenfalls prissättning redovisas här den analys som gjorts för att prissätta den nya prismodellen, vilken i sig är intäktsneutral. Intäkterna för Drefviken har för ett normalår beräknats till 272,9 MSEK och i den nya prismodellen inklusive prisjustering 277,4 MSEK givet samma underliggande mätdata. Således justerar Vattenfall priserna inför 2016 motsvarande 1,65% för Drefviken. De specifika priserna i den nya prismodellen beskrivs i Tabell 1 nedan. Tabell 1 Normalprislista för företag i Drefviken (exkl. moms) Priskomponent Pris 2016 Effekt - abonnerad effekt 950 kr/kw, år - övertrassering 1900 kr/kw Energi - sommar 250 kr/mwh - vår/höst 399 kr/mwh - vinter 570 kr/mwh Volymrabatt * 250 1249 MWh/år -5 kr/mwh 1250 2499 MWh/år -10 kr/mwh 2500 4999 MWh/år -15 kr/mwh 5000 7499 MWh/år -20 kr/mwh 7500 MWh/år -25 kr/mwh Flöde - avser flöde bättre/sämre än genomsnitt 3 kr/m 3 Övrigt - industriavdrag -60 kr/mwh * Volymrabatten tillämpas på energipriset under vinter, vår och höst och beräknas per anläggning. Prognos 2017 och 2018 Prognosen för 2017 och 2018 förväntas vara i linje med 2016 års prisjustering: 1,65%. 4
Ny Prismodell 2016 Med start 1 januari 2016 införs en ny prismodell för företag, föreningar och organisationer på samtliga Vattenfalls fjärrvärmenät. Den största nyheten i den nya prismodellen är införandet av en effektkomponent, där varje anläggnings maximala dygnsbehov blir kostnadsdrivande. Figur 1 nedan beskriver den genomsnittliga viktningen mellan de olika priskomponenterna i) effekt, ii) energi och iii) flöde. Figur 1 Viktning av respektive komponent för genomsnittskund Kommentar: Bilden beskriver de olika komponenternas viktning sett över hela nätet. För individuell kund kan det variera väsentligen beroende på användning. Det finns flera drivkrafter för bytet av prismodell: Bättre följsamhet mellan Vattenfalls och kundens kostnader skapar rättvisande incitament att effektivisera. Förbättrad konkurrenskraft gentemot konkurrerande uppvärmningsalternativ. En enhetlig prismodell för Vattenfalls samtliga fjärrvärmenät. Mindre klimatkänslighet utan att för den delen införa en fast avgift. Tekniken har på senare år gjort det möjligt att mäta fjärrvärmen i kortare tidsintervall. Effekt Effekt är ett mått på energivolymen under en given tidsenhet. På samma sätt som huvudsäkringen i elskåpet utgör den maximala eleffekten inför Vattenfall begreppet Abonnerad effekt som avser anläggningens dimensionerande fjärrvärmebehov, alltså hur mycket värme som behövs när behovet är som störst. Givet att värmebehovet för de flesta anläggningar går hand i hand med utomhustemperaturen sammanfaller ofta anläggningarnas effekttoppar och ur Vattenfalls perspektiv är det dessa kalla vinterdagar som avgör hur stor kapacitet som måste hållas i beredskap. Det finns alltså betydande potential att skära kostnader genom att förmå kunderna att kapa effekttoppar och ett effektpris ger nödvändiga incitament. Till skillnad från effekt i elnätet, vilket mäts på timbasis, är dygnsmedeleffekt den vanligaste tidsperioden för fjärrvärme. 5
Det finns ett antal modeller för att introducera en effektkomponent och Vattenfall har valt att använda en så kallad effektsignatur för att ta fram den debiteringsgrundande effekten. En effektsignatur beskriver sambandet mellan utomhustemperatur och dygnsmedeleffekt (energianvändning under ett dygn). Effektuttaget beskrivs då av en funktion och genom att anta en för orten dimensionerande utomhustemperatur erhålls en beräknad effekt. För Drefviken har den dimensionerande utomhustemperaturen antagits till -14 ⁰C och i Figur 2 nedan har effektsignaturen följaktigen beräknats till 248 kw. Figur 2 Effektsignaturen beräknar dimensionerande effekt Exempel på effektsignatur I mer än nio fall av tio ger effektsignaturen en bra analys av anläggningens effektbehov, men i de fall där dygnsmedeltemperaturen korrelerar dåligt med temperaturen riskerar effektsignaturen att bli felaktig och variera kraftigt från år till år. Figur 3 nedan visar en sådan anläggning där såväl effektsignaturen som årets dygnsmedeleffekter antyder en alltför oregelbunden användning. Medan effektsignaturen beräknades till 64 kw visar det faktiska utfallet att en abonnerad effekt närmare 100 kw vore mer rättvisande. Osäkerheten illustreras också av att samma anläggnings effektsignatur beräknades till 27 kw föregående år och 72 kw efterföljande. För anläggningar med dålig korrelation mellan utomhustemperatur och dygnsmedeleffekt fordras alltså att analysera historiska uttag för att bilda sig en uppfattning av anläggningens värmebehov. 6
Figur 3 Anläggning med dålig korrelation mellan effekt och utomhustemperatur Det som beskrivits ovan är Vattenfalls metodik att rekommendera en lämplig effekt för respektive anläggning. Denna är dock på intet sätt bindande, det står kunden helt fritt att välja en lägre effekt om så önskas. Ett tänkbart skäl för att välja en lägre effekt är när större effektiviseringsåtgärder utförts och väntan på att detta återspeglas i effektsignaturen anses för lång. En fördel med att trots allt invänta effektsignaturen är att Vattenfall garanterar sin rekommendation om effekten överskrids blir det utan åtgärd medan Vattenfall rimligen inte kan ta ansvar för kundens egna beslut. Om kunden väljer en lägre effekt och överskrider den är detta därför förknippat med en övertrasseringsavgift. Energi Energi är den traditionella debiteringsgrundande komponenten och behöver inte läsas av oftare än hur priset varierar över tid. Kostnaden att producera fjärrvärme varierar dock markant över året, vilket är anledningen till att priserna i den nya prismodellen kommer att variera efter säsong. Året är indelat i tre säsonger med varierande prisnivå enligt Figur 4. Figur 4 Utökad säsongsdifferentiering i den nya prismodellen 7
Medan effektpriset kan relateras till Vattenfalls fasta kostnader kopplas energipriset till de rörliga kostnader där bränslekostnader väger tungt. Energipriset har därför prissatts med beaktande av marginalproduktionskostnaden, så att framtida energieffektiviseringar gynnar båda parter på ett långsiktigt hållbart sätt. Flöde Nuvarande konstruktion med en avgift kopplat till flödet kommer att förändras. Hittills har alla kunder betalat samma avgift (1 kr/m 3 ), vilket inte har medfört någon större skillnad i kostnader mellan effektiva och mindre effektiva anläggningar. Med den nya flödeskomponenter skapar vi incitament för att effektivisera anläggningarna. Den nya flödeskomponenten är intäktsneutral för Vattenfall; de kunder som har ett flöde sämre än genomsnittet betalar en avgift (3 kr/m 3 ) för den del som överstiger medelvärdet och de som har ett bättre flöde än genomsnittet får motsvarande summa som en premie. Flödespremie eller flödesavgift mäts och debiteras månadsvis under perioden oktober till april. För att kunna jämföra fastigheter av olika storlek anges flödet i kubikmeter flöde per megawattimme i ett s.k. QW-värde. Syftet med den nya flödeskomponent är att försöka minimera mängden varmvatten som pumpas runt i systemet, eftersom detta är förknippat med större energiförluster, lägre verkningsgrad i produktionen och kostnader för t.ex. drift av pumparna. En flödesavgift om 3 kr/m 3 utgör oftast inte mer än 1-2% av den totala årskostnaden för de kunder som har de mest ineffektiva anläggningarna. Det är därför möjligt att flödesavgiften kan komma att höjas framöver för att skärpa incitamenten ytterligare. Exempel: En kund som under en månad oktober till april har ett flöde 900 m 3 och energianvändning 45 MWh erhålls ett jämförelsevärde Q/W = 20 m 3 /MWh. Om det för nätet genomsnittliga Q/W-värdet är 21 m 3 /MWh och priset 3 kr/m 3 blir uträkningen enligt följande: 45 MWh (21 20) m3 MWh 3 kr = 135 kr m3 8
Beskrivning av prisändringen Prisjusteringen är som tidigare beskrivits en avvägning mellan prispolicyns tre delar. I följande avsnitt beskrivs hur prispolicyn inverkat på kommande prisjustering. Konkurrenskraft Konkurrenskraften är en sammanvägning av flera faktorer. Pris är en viktig konkurrensfaktor men även andra upplevda faktorer som t.ex. enkelhet och trygghet ingår i värderingen av konkurrenskraft. Nyförsäljning är rimligen en bra sammanvägning mellan dessa faktorer och givet detta upplever Vattenfall att fjärrvärmen i Haninge, Tyresö och Älta är konkurrenskraftig. Priset är dock en viktig faktor och något som Vattenfall följer noggrant och strävar att behålla konkurrenskraften. Givet hur energimarknaderna utvecklats de senaste åren har denna konkurrens blivit hårdare. I Figur 5 nedan har Vattenfall analyserat nuvärdeskostnaden för alternativa uppvärmningssätt under respektive livscykel. Denna visar att bergvärme blivit en allt tuffare konkurrent i takt med att elpriser och marknadsräntor fallit. Givet att Vattenfall inför en ny prismodell i januari 2016 är det denna prismodell som ligger som beräkningsgrund för fjärrvärmens livscykelkostnad. Figur 5 Livscykelkostnader för alternativa uppvärmningssätt i typiskt flerbostadshus Fastighetstyp: Flerbostadshus, volym 193 MWh/år, effektbehov 55 kw Jämförelsen är gjord för ett så kallat Nils Holgersson-hus, dvs ett flerbostadshus på 1000 kvm fördelat på 15 lägenheter och ett total värmebehov om 193 MWh per år. För alternativet bergvärme med elspets har följande viktiga antaganden gjorts: investeringskostnad 17 100 kr/kw, verkningsgrad (COP) 3 och kalkylräntan 6%. När samma jämförelse görs för en kommersiell lokal med ett årsenergibehov om 1000 MWh blir det än svårare konkurrens (Figur 6 nedan), vilket främst beror på att lokaler vanligtvis har ett spetsigare effektuttag. 9
Figur 6 - Livscykelkostnader för alternativa uppvärmningssätt i typisk lokal Fastighetstyp: Offentlig lokal, volym 1000 MWh/år, effektbehov 345 kw I den senaste kalkylen är de grundläggande antagandena de samma förutom lokalens användning och storlek vilket också resulterar i en lägre investeringskostnad för bergvärmesystemet, 16 200 kr/kw. Det bör också kommenteras att frånluftsvärmepump för det mesta är en gynnsam investering. Detta betraktar dock Vattenfall som en energieffektiviserande åtgärd och inte en primär uppvärmningsform. Vidare ställer detta också krav på ventilationen vilket ofta hindrar installation. Tillgänglighet är en parameter som är viktig för våra kunder och som ska vägas in när man bedömer olika alternativs konkurrenskraft. Då fjärrvärme har mycket hög tillgänglighet medverkar detta till att öka konkurrenskraften för fjärrvärme som uppvärmningsalternativ. Sammanfattningsvis kan sägas att fjärrvärmen bedöms vara fortsatt konkurrenskraftig, men att Vattenfall noterar en trend av hårdare konkurrens från främst värmepumpar. Långsiktighet Syftet med denna princip är att erbjuda en förutsägbarhet i prissättningen utan kraftiga svängningar. Detta innebär i praktiken att priserna kan komma att höjas trots att kraftiga prissignaler saknas, och motsatt att prisökningen dämpas när prisindikatorer skjuter i höjden. Typiska yttre faktorer som påverkar både konkurrenssituationen och Vattenfalls lönsamhet är svängningar på el- och bränslemarknaden samt regulatoriska förändringar. Istället för att föra vidare dessa affärsrisker till kunden tar Vattenfall detta ansvar och arbetar aktivt för att minska riskerna t.ex. genom att eftersträva en differentierad bränsleanvändning. Figur 7 nedan illustrerar den genomsnittliga prisjusteringen (inkl. villor) mellan 2009-2016 och visar på en eftersträvansvärd jämnhet i prisjusteringarna. 10
Figur 7 Historisk prisutveckling för fjärrvärmen i Drefviken Givet det aktuella marknadsläget sker en viss justering nedåt men drastiska justeringar undviks. Framgent bedömer Vattenfall att kommande prisjustering är indikativ för efterföljande två år. Rimlig avkastning Vattenfall bedriver sin fjärrvärmeverksamhet på marknadsmässiga villkor och har krav från vår ägare att generera avkastning. Kravet är för närvarande uttryckt som 10 procents avkastning på nettotillgångar. Detta mått beskriver resultatet efter finansiella intäkter (före finansiella kostnader) i förhållande till det sysselsatta kapitalet (omsättningstillgångar och anläggningstillgångar minskat med icke räntebärande skulder och kassa). 11
Figur 8 Sammanfattande resultaträkning för verksamheten i Drefviken 2011-2015 Intäkter 2011 2012 2013 2014 2015E Värme 321 995 337 119 343 230 338 169 365 830 El 45 779 39 489 47 527 44 600 48 287 Övrigt 1 835 5 383 5 592 6 339 2 872 Summa Intäkter 369 609 381 991 396 349 389 108 416 989 Kostnader Drift & Underhåll 66 694 74 515 72 354 64 029 63 457 Bränsle/Skatter 178 520 172 143 156 268 143 988 128 046 Administration 21 611 23 717 25 814 31 130 33 180 Övrigt -30 5 080 2 270 2 438-509 Avskrivningar 45 561 51 221 56 505 55 820 57 813 Summa Kostnader 312 356 326 676 313 211 297 406 281 987 Resultat efter avskrivningar 57 253 55 315 83 138 91 703 135 002 Nettotillgångar (MSEK) 1045 1031 1000 974 985 Kommentar: Prognosen för 2015 är gjord utifrån kvartalsprognosen för andra kvartalet. God lönsamhet är nödvändig för att verksamheten ska kunna utvecklas genom ny- och reinvesteringar. I en begränsad och konkurrensutsatt investeringsportfölj väljs endast de mest lönsamma investeringarna ut för realisering. Figur 9 nedan visar avkastningen för Vattenfalls värmeverksamhet i Drefviken samt prognos för kommande år. 12
Figur 9 Historisk och förväntad avkastning i Drefviken Utöver kommande prisjustering arbetas det kontinuerligt med att effektivisera verksamheten i syfte att minska verksamhetens kostnader och nå den önskade avkastningen. De senaste åren har fokus legat på långsiktigt arbete med drift och underhåll på basanläggningarna, vilket har reducerat bränslekostnaderna. Framöver planeras bland annat installation av rökgaskondensering, vilket innebär att man skulle kunna utvinna energi ur rökgaserna. Detta skulle möjliggöra en ökning av produktionen med 10-14 GWh och skulle kräva en investering på mellan ca 40 och 60 miljoner kronor. Sammanfattande kommentarer Vattenfalls fjärrvärmeaffär i Drefviken förväntas nå önskat avkastningskrav 2015. Prishöjningen för 2016 är därför mindre jämfört med tidigare år. Miljövärdering Fjärrvärmens miljövärden i Drefviken finns utförligt beskrivna i Vattenfall Södra Storstockholms miljöredovisning som finns i bilaga. Framtida utvecklingsprojekt produktion och distribution Investering i rökgaskondensering förväntas, vilket skulle möjliggöra en ökning av produktionen med 10-14 GWh samtidigt som rökgaserna renas och utsläppen minskar. Distributionsnätet är på många håll upp till 50 år gammalt och ställer stora krav på underhåll och reinvesteringar. 13
Kunddialogen I syfte att spara på mötesdeltagarnas värdefulla tid eftersträvades att ha få men väl förberedda möten. Givet att de flesta deltagarna i förväg hade god kännedom om såväl Vattenfalls verksamhet som Prisdialogen som koncept arrangerades inget separat intromöte. Detta skedde istället i anknytning till samrådsmötet och riktade sig huvudsakligen till nya deltagare. Under samrådsmötet var fokus på inför året nyheter såsom ny prismodell, prisnivåer med underliggande analys samt uppkomna frågor och kommentarer. Prisändringsmodellen distribuerades en vecka före samrådsmötet och uppdaterades efter behov innan färdigställande. Anslutning av nya kunder Varje ny fjärrvärmekund skall vara lönsam att ansluta till fjärrvärmenätet. En anslutningsavgift till fjärrvärmenätet beräknas individuellt för varje enskild anslutning. Beräkningen utgår från effektbehov och faktisk kostnad för indragning av fjärrvärme med avdrag för prognostiserad framtida bidrag från energileveranserna. Bilagor Följande dokument bifogas prispolicyn: Miljöredovisning för Södra Storstockholms Värmeverksamhet 14