Projekt Tanums Tågeröd, Tanums kommun

Projekt Tanums Tågeröd, Tanums kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Linda Andersson, Benjamin Grahn-Danielson och Stig Swedberg

Projekt Tanums Tågeröd, Tanums kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Linda Andersson, Benjamin Grahn-Danielson och Stig Swedberg

Projekt Tanum Tågeröd, Tanums kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Kulturhistorisk rapport nr 44 Rio Kulturkooperativ 2009 Fastighet: Tanums-Tågeröd 1:5 & Lilla Oppen 1:2, Tanums socken, Tanums kommun, Västra Götalands län Ek. karta: Belägenhet i Rt-90 2,5 gon V: Norr 6523820m, Öst 1245145m Höjd över havet: 85 155 meter Beställare: Gothia Aitricity Vind AB Projektnummer: 0860 Projektansvarig: Petra Rudd Fältansvarig: Stig Swedberg Övrig personal: Linda Andersson, Annika Östlund För personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida. Fältarbetstid: 090401-090506 Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen. Omslagsbild: Gränsmärke 0860:26, foto mot öster. Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ. Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund ISSN 1652-1897 Sökord: Vindkraft, boplatser, gränsmärken, hägnader, Bohuslän Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se

Innehåll 5. Sammanfattning 7. Syfte 7. Metod 7. Utredningsområdet 7. Tidigare undersökningar 7. Naturmiljö 9. Kulturmiljö 10. Resultat Naturmiljö 13. Resultat Kulturmiljö 16. Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömning 21. Källor 23. Bilagor 1. Lämningar

4 Ill. 1. Inom området är höjdskillnaderna betydande. Här är vägen upp till verk nummer 8. Foto mot nordväst.

Projekt Tanums Tågeröd, Tanums kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Sammanfattning Under april och maj månad 2009 genomförde Rio Kulturkooperativ en arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning inom igheterna Tanums-Tågeröd 1:5 och Lilla Oppen 1:2 med anledning av en planerad vindkraftspark i området. Utredningsområdet utgjordes av planerade vägsträckningar och planerade verksplatser. Området är inte utpekat som särskilt känsligt och är inte avsatt för annan verksamhet än skogsbruk. Strax norr om utredningsområdet ligger friluftsområdet Ranebo, och utredningsområdet gränsar till ett område som i Tanums kommuns översiktsplan (ÖP) pekas ut som Stora orörda områden. Sydväst om utredningsområdet ligger Tanums världsarvsområde vilket skyddas av UNESCO:s världsarvskonvention. Världsarvsområdet utgör också riksintresse för kulturmiljövård. Naturmiljön i utredningsområdet består av skogs- och hällmarker, och landskapet i sig är starkt kuperat med djupa dalgångar som skiljer bergspartierna åt. I sydväst öppnar sig landskapet med gårdar och odlingslandskap. En exploatering innebär en viss påverkan på samtliga biotoptyper, men på en begränsad del av den totala ytan. Med lokala hänsynsåtgärder för att till exempel bibehålla hydrologiska värden eller värdefulla mindre biotoper, gör Rio Kulturkooperativ bedömningen att dessa områdens naturvärde inte påverkas nämnvärt. Kungsörn har observerats vid ett tillfälle vid Tågeröd, nära verksplats 1. En etablering skulle kunna innebära en viss risk om örnen häckar nära verksplatsen. Denna fråga bör belysas under fortsatt projektering och MKB-arbete. Kulturmiljön inom de berörda igheterna karaktäriseras av ett historiskt utmarksbruk. Projektet bedöms kunna beröra fynd- och boplatser av stenålderskaraktär samt gränsmärken och hägnader. Om hänsyn visas enligt förslagen i denna rapport bedömer Rio Kulturkooperativ att områdets natur- och kulturvärden enbart påverkas i liten utsträckning av exploateringen. Sammanfattningsvis bedöms påverkan på natur- och kulturmiljön vara liten lokalt. Påverkan på Ranebo friluftsområde, det stora opåverkade området norr om utredningsområdet samt Tanums världsarv i söder bedöms behöva analyseras ytterligare i samband med miljökonsekvensbeskrivningen. 5

Ill. 2. Norra delen av utredningsområdet, omfattande verk 3-8. På kartan har markerats planerade verk och vägar. Beställaren har även önskat att en alternativ väg som förbinder verk 7 (7) och 7(8) skulle utredas, denna benämns planerad alternativ väg i teckenförklaringen. Planerad väg upp till verk åtta var svår framkomlig varför en alternativ väg har markerats, denna benämns föreslagen alternativ väg. Dessutom redovisas resultatet av utredningen.

Syfte Det primära syftet med utredningen var att utreda förekomsten av okända ar och kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet. Utredningen hade också i uppgift att översiktligt inventera och bedöma naturmiljön inom och i anslutning till utredningsområdet. Metod Vid utredningen inventerades hela området av arkeolog Stig Swedberg. Bedömning av naturvärden har utförts av biolog Linda Andersson. En översiktlig genomgång av äldre kartmaterial har utförts av Benjamin Grahn-Danielsson. Vid provgropsgrävningen assisterade arkeolog Annika Östlund. Två alternativa förslag till vindparker har utretts, ett åtta verks alternativ (8) och ett sju verks alternativ (7). Som utredningsområde definieras ett område på cirka 100 meters diameter vid planerad verksplacering, och en korridor på cirka tjugo meter längs planerad vägsträckning. I några fall har även alternativa vägsträckningar och verksplatser utretts. Längs de bilvägar som leder in i området har endast okulär besiktning från bil utförts, och dessa bilvägar anses inte ha ingått i utredningsområdet. Inom områden som bedömts som troliga boplatslägen har provgropar av cirka en halvmeters storlek tagits upp. Objekt och områden med ar och kulturhistoriska lämningar fotodokumenterades, beskrevs och mättes in med GPS. Vid utredningen gavs de framkomna lämningarna nummer 0860:1-13 samt 15-29 i Rio Kulturkooperativs databas. Lämningarna kommer att rapporteras till FMIS. Utredningsområdet Utredningsområdet är beläget inom igheterna Tanums-Tågeröd 1:5 och Lilla Oppen 1:2 i Tanum socken, se ill 7. Platserna för vindkraftverken är belägna på hällmark, samt i mer eller mindre tät hällmarkstallskog. Vägdragning sker dels genom hällmark och dels genom skog, och endast i begränsad utsträckning i våtmark. Tidigare undersökningar Området har inte tidigare varit föremål för utredningar. 2005, 2006 och 2008 utförde Rio Kulturkooperativ utredningar sydost respektive nordväst om utredningsområdet, se Ljunggren, Nyqvist & Swedberg 2005, Ljunggren, Nyqvist & Swedberg 2006, Ljunggren & Östlund 2008, samt Swedberg 2008. Vindkraftverks påverkan på världsarvsområdet har även studerats i en rapport från 2006, Ljunggren, Swedberg & Östlund 2006. Resultaten från tidigare utredningar sammanfattas nedan under avsnitten Naturmiljö respektive Kulturmiljö. Naturmiljö Utredningområdet är högt beläget och naturmiljön kan beskrivas som en mosaik av hällmarker, skogsmarker och myrmarker. I den södra delen av området är landskapet mer uppbrutet med inslag av odlingsmark. Inom utredningsområdet och i dess närhet finns ett antal mindre områden med höga naturvärden registrerade hos Skogsstyrelsen, fem nyckelbiotoper och åtta naturvärden, se ill 7. Vägsträckor inom utredningsområdet, främst befintlig skogsväg, går delvis genom strandskyddat område. En del observationer av fåglar som kan vara känsliga för etablering av vindkraftverk har gjorts i området under åren 2006-2009, Artportalen 2009. I Tågeröd har kungsörn observerats, och i Fossum, cirka 2 kilometer sydöst om verk 1, har fjällvråk och pilgrimsfalk observerats. Observation av förbiflygande bivråk och stationär berguv samt nattskärra finns cirka 3 kilometer sydöst om verk 1. Det finns inga observationer av fladdermöss eller andra hotade arter i området, Artportalen 2009. Inga områden av riksintresse för naturvård eller friluftsliv, enligt Miljöbalken 3:2, berörs. Om resultatet av tidigare utredningar i närområdet kan sägas att de naturvärden som finns där generellt bedömts knutna till den variation som finns i det mosaikartade landskapet med soliga öppna hällar, glesa skogar, branter och fuktiga, våta områden. En exploatering innebär en viss påverkan på samtliga 7

Ill. 3. Södra delen av utredningsområdet, omfattande verk 1 och 2. På kartan har markerats planerade verk och vägar. Beställaren har även önskat att en alternativ väg upp till verk 2a (7) och verk 2 (8) skulle utredas, denna benämns planerad alternativ väg i teckenförklaringen. Vidare redovisas resultatet av utredningen.

Ill. 4. Lämning nummer 0860:9, ett stenbrott. Brytningen har skett genom kilning med rundkilar. Flera löskilade block kvarligger. Det finns inga tecken på bearbetning av sten vid brottet. Foto mot väster. biotoptyper men på en begränsad del av den totala ytan. Med lokala hänsynsåtgärder för att till exempel bibehålla hydrologiska värden eller värdefulla mindre biotoper, har bedömningen gjorts att dessa områdens naturvärden inte påverkas nämnvärt. Det som kan sägas skilja föreliggande utredningsområde från de tidigare utredda är att det här finns ett större inslag av lövskogsmiljöer. Kulturmiljö Utredningsområdet har tidigare varit utmark till gårdarna Bramseröd och Tågeröd. Fornlämningsbilden i området visar olika företeelser; by- och gårdstomter, stensättningar, rösen och högar, boplatser och gränsmarkeringar, se ill 7. I det direkta närområdet genomförde Rio Kulturkooperativ arkeologiska utredningar 2005, 2006 samt 2008, se Ljunggren, Nyqvist & Swedberg 2005, Ljunggren, Nyqvist & Swedberg 2006, Ljunggren & Östlund 2008, samt Swedberg 2008. Vid dessa utredningar registrerades en stor mängd hittills okända ar, varför det kunde förväntas att antalet ar inom föreliggande utredningsområde skulle överstiga de redan kända. Av de tidigare utredningarna vet vi att området hyser lämningar från olika tider. Allt ifrån stenåldersboplatser till lämningar som vittnar om ett aktivt utmarksbruk, samt stenindustrilämningar som berättar om en tidig industriell verksamhet. Föreslagna vägdragningar berör de kända arna Tanum 1352 och 1353. Den förra är registrerad som fyndplats för flinta, troligen dit-transporterad från grustag. Den senare är en boplats som upptäckts i ett avslutat grustag. Strax norr om utredningsområdet ligger Ranebos friluftsområde där det går vandringsleder och skidspår söderut. Lederna går direkt 9

norr om exploateringsområdet, förbi en plats med tradition, Lur 230, Amundsgrottan, samt utkikstornet vid Amundshatt. Grottan är ett uppskattat utflyktsmål och omges av muntliga berättelser. Enligt dem skall grottan ha varit bebodd av rövare, ledda av hövdingen Amund. Denne Amund skall ha tappat sin hatt vid toppen av berget på andra sidan dalgången från grottan, varvid berget fått sitt namn. De kulturmiljöer som kan komma att beröras på grund av deras närhet till utredningsområdet är Edsämdalen, beläget 3-3,5 kilometer mot öst; Torbal-Torim-Grissleröd, 4 kilometer mot nordväst; samt Oppen-Fossum, mindre än 1 kilometer mot sydväst. Dessa miljöer är utpekade som skyddsvärda i Tanums kommuns kulturminnesvårdsprogram, Tanums kommun 1984. Områdena är agrarmiljöer, typiska för Tanumstrakten. I sydväst ligger också Tanums världsarv, varav ovan nämnda Oppen-Fossum är en del. Det är ett av Sveriges 14 världsarv, skyddat av internationella överenskommelser. Tanums världsarv är också Riksintresse kulturmiljövård enligt MB kap 3, 6, och beskrivs som Unik koncentration av monumentala hällristningar i srik jordbruksdal. Mycket stort välbevarat gravfält, RAÄ KO52. I kommunens översiktsplan sammanfattas värdet på följande sätt: Tanums hällbildsmiljö är ett enastående exempel på hällristningar av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är en unik vittnesbörd om livet under bronsålder och äldre järnålder. Samspelet mellan bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på mänsklig bosättning under åtta tusen år, Tanums kommun 2002. En studie om vindkraftens påverkan på världsarvsområdet presenterades 2006, Ljunggren, Swedberg & Östlund 2006. Arkivhandlingar En översiktlig genomgång av äldre kartmaterial har gjorts. Till gårdarna Bramseröd och Tanums-Tågeröd finns ett fåtal skifteskartor från slutet av 1700- och början av 1800-talet. Dessa ger en bild av hur landskapet har brukats för ungefär 200 år sedan. Utöver dessa hittades inga andra äldre användbara kartor. På Tågeröds storskifteskarta fanns ett torpställe markerat i närhet av utredningsområdet. Bramseröd storskifte 1796, Bramseröd enskifte 1821, Tågeröd storskifte 1822, dito 1823. Resultat Naturmiljö Här följer en allmän beskrivning av resultaten av naturvärdesbedömningen. För en detaljerad beskrivning av möjliga konflikter se Antikvarisk bedömning nedan. Utredningsområdet är högt beläget och naturmiljön kan beskrivas som en mosaik av hällmarker, skogsbestånd och myrmarker. Skogen utgörs främst av hällmarkstallskog, men inslag av lövskog förekommer. De dominerande vegetationstyperna är hällmarkstallskog av varierad ålder som övergår i rena hällmarker, och myrmarker som fläckvis är bevuxna med sumpskog. Delar av området är påverkat av skogsbruk, medan flera av hällmarkerna är mindre påverkade med senvuxna tallar. Hällmarkstallskogen har ofta varit opåverkad av skogsbruk under lång tid, och mängden döda eller döende träd är ofta högre här än i mer lättillgänglig och gallrad skog. Skogen är gles och det grunda jordskiktet på hällmarkerna gör att gamla träd kan ha mycket klena dimensioner, enstaka träd växer sig grova i sprickor och stråk med större jorddjup. Fältskiktet domineras av ljung, lingon och kruståtel. I fuktigare stråk dominerar vitmossa, ljung och tuvtåtel, för att i de öppnare partierna övergå till en mosaik av renlavar. Soliga dagar magasinerar hällmarkerna mycket värme vilket gynnar bland annat nattflygande insekter och de djur som lever av dessa. Sprickor och block ger bra övervintringsplatser för ormar och ödlor. Den döda veden i den öppna varma miljön hyser ibland många värmeälskande arter av exempelvis insekter och lavar. Våtmarker är viktiga biotoper, både som näringsfällor och som livsmiljlö för många växtoch djursamhällen. Våtmarkens växt- och djurliv kan påverkas negativt om de hydrologiska förhållandena förändras, vilket kan vara en 10

Ill. 5. Gränsmärke nummer 0860:5, öster om verksplats 3. Foto mot nordost. 11

Ill. 6. Husgrund och delar av hägnaderna ingående i hägnadssystemet 0860:13. Foto mot nordost. följd av anläggning av väg genom eller invid en våtmark. De värdefulla biotoperna i området är hällmarkstallskog, hällmarker, myrmarker och sumpskogar och branter. Mosaiken av hällmarker, myrmarker och barrskogar med ett fältskikt av blåbärsris gör dessa miljöer lämpliga för skogshöns. I området påträffades rikligt med spillning från tjäder. En observation av uppflygande skogshöns gjordes i närheten av verksplats 7 (8). En damm är belägen på hällmarkerna nära verksplats 3 (7 och 8). Dammen är ganska stor och håller troligen vatten större delen av året vilket gör den till en värdefull miljö för bland annat groddjur. Nyckelbiotoper och naturvärden som är utpekade av Skogsstyrelsen i området beskrivs nedan. De flesta av dem bedöms inte beröras av det planerade projektet. I de fall konflikt kan uppstå beskrivs detta i avsnittet Antikvarisk bedömning. Ost-nordost om verk 8 finns tre naturvärdesområden som är lövskog, ädellövskog respektive å- eller bäckmiljö. Väster om verk 7 och 8 finns en nyckelbiotop med barrnaturskog, se ill. 2. På västra sidan av vägen, mot verk 5-8, ligger två nyckelbiotoper intill varandra. De ytgörs av en blockrik bergbrant med värdefull kryptogamflora, samt en hällmarksskog som är av urskogsartad karaktär med värdefull kryptogamflora och inslag av äldre asp. Norr om dessa ligger ett naturvärdesobjekt med lövträdrik barrskog, se ill. 2. Vägen mot verkplaceringen vid Kyrkås 2b (7) går genom ett av Skogsstyrelsen utpekat naturvärdesobjekt med ädellövskog. Öster om Kyrkås finns ytterligare två naturvärdesobjekt med ädellövskog. 12

Brevid den befintliga vägen vid Bramseröd finns en nyckelbiotop med ädellövnaturskog med stort inslag av senvuxna träd, kalkhaltig jordart, ymningt mosstäcke och värdefull kryptogamflora. Utmed vägen vid Tågeröd/Struten finns en nyckelbiotop och ett naturvärde med ädellövskog. I området finns ett antal sumpskogar registrerade hos Skogsstyrelsen, dessa bedöms inte bli påverkade av projektet. Vattendraget som följer befintig skogsväg nordost om Bramseröd omfattas av strandskydd. Eventuella förstärkningsarbeten samt väg in mot verk 4 berör strandskyddsområdet, se ill. 7 och 8. Inga specifikt höga naturvärden har noterats i de skogsbevuxna markerna. Kungsörn har observerats vid ett tillfälle vid Tågeröd, nära verksplats 1. En etablering skulle kunna innebära en viss risk om örnen häckar nära verksplatsen. Eftersom noteringarna är så knapphändiga är det svårt att dra en säker slutsats om detta. Det bör dock belysas under fortsatt projektering och MKB-arbete. Avståndet till de områden där andra känsliga fågelarter noterats bedöms som tillräckligt för att det inte ska vara stor risk för skada. Resultat Kulturmiljö I detta avsnitt presenteras resultatet av den arkeologiska utredningen. För en specifik beskrivning av varje enskild lämning hänvisas till Bilaga 1. Fornlämning Tanum 1352 har bedömts som fyndplats för flinta i dittransporterat vägfyllnadsmaterial. I anslutning till vägen har dikesskärningar, bäckar och husbehovstäkter inspekterats. Ingen flinta framkom i samband med detta. Tio provgropar grävdes inom fyra olika områden. I två av dessa framkom fynd av flinta. Dessa har registrerats som fyndplatser. Förutom dessa framkom vid utredningen tre stenbrott, 17 gränsmärken, tre stenhägnader, ett hägnadssytem med husgrunder samt tre kolgropar. Fyndplatser för flinta Fyndplats 0860:27 registrerades då en del av ett spånliknande flintavslag framkom cirka 0,15 meter under markytan. Platsen kan beskrivas som ett sadelläge med sandig till grusig mark, belägen cirka 90 meter över havet. Fyndplatsen är belägen på den norra delen. Boplatsen Tanum 1353 är belägen cirka 50 meter sydost om fyndplatsen. Inom denna har såväl avslag som spån hittats. Det är möjligt att fyndplatsen hör samman med boplatsen och att boplatsen täcker en betydligt större yta, framför allt år nordost. Fyndplats 0860:29 registrerades då en kärna och ett splitter av flinta framkom på ett djup av 0,15-0,25 meter under markytan. Kärnan var svagt svallad. Platsen utgörs av en åt öster svagt sluttande morän, belägen cirka 80 meter över havet. Båda fyndplatserna har registrerats som bevakningsobjekt. Stenbrott Tre stenbrott framkom under utredningen, 0860:9, 18 och 23, se ill. 4. De var alla småskaliga och hade en ålderdomlig prägel. I två av dem, nummer 9 och 23, fanns kvarliggande losskilade stenblock. Det kan tyda på att de ingått i en industriell produktion, men det kan inte uteslutas att de varit gårdsbrott för de respektive igheterna. De har registrerats som övriga kulturhistoriska lämningar. Gränsmärken De sjutton gränsmärken som framkom ligger, med ett undantag, inte i någon aktiv gräns, se ill 5 samt omslaget. Undantaget, märke 0860:2, markerar gränsen mellan Bramseröd och Skaveröd. Dagens gränser är belagda sedan laga skiftet, genomfört runt 1820 för de berörda igheterna. Det är således rimligt att anta att övriga gränsmärken markerar äldre ägostrukturer. Alla märken utom 0860:2 har registrerats som a ar, och 0860:2 har registrerats som övrig kulturhistorisk lämning. Stenhägnader och hägnadssystem Hägnadssystemet, 0860:13, utgörs av ett inhägnat gärde och en gärdesgård som löper fram till detta, delvis utmed en bergvägg, se ill. 6. I direkt anslutning till gärdeshägnaden 13

Ill. 7. Översiktskarta för utredningsområde Tanums Tågeröd. På kartan har känsliga naturomr

åden, strandskydsområden och kulturmiljöer av kommunalt och/eller riksintresse markerats.

finns grunder efter ett boningshus och en ekonomibyggnad. Bostället finns inte belagt på någon av de historiska kartor som studerats. Ytterligare tre stenhägnader framkom, vilka inte ingår i hägnadssystemet. De är alla lokaliserade inom 100 meter från detta varför det är rimligt att anta de utgör delar av samma struktur. Hägnadssytemet och de fristående hägnaderna har registrerats som övriga kulturhistoriska lämningar. Kolgropar Tre kolningsanläggningar framkom vid utredningen. De två nordligt belägna, 0860:15, var anlagda i en äldre skogsväg. De var båda mycket tydliga i strukturen och hade rikligt med kol i både vall och grop. Den tredje, 0860:28, var mycket mer diffus och mindre djup. Den innehöll inget kol i vallen, men i botten av gropen fanns ett par decimeter ner ett tydligt kollager. Groparna har registrerats som a ar. Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömning Resutatet från utredningen visar att det lokalt finns miljöer och objekt som kräver hänsyn vid lokalisering. Justering av vissa vägsträckor och verksplatser förordas. Generell hänsyn Ett antal värdefulla element och små biotoper finns spridda över området. Dessa bör undvikas vid exploatering genom generell hänsyn. Det gäller: Lågor, högstubbar och torrakor. Såväl liggande som stående döda träd är viktiga strukturer för en mängd olika organismer, och utnyttjas exempelvis som födosökslokal och boplats för fåglar och insekter, och som livsmiljö för svampar och lavar. I första hand tillåts träden stå eller ligga kvar. I andra hand kan de placeras i skogspartier kring verksplatserna eller de nya vägarna. Äldre träd. Dessa lämnas i största möjliga mån. Där detta inte är möjligt kan träden tas ned och lämnas som död ved. Senvuxen tall. Gamla knotiga tallar på grunda jordar som trots sin höga ålder kan ha klena dimensioner. Dessa långsamväxande träd är ofta viktiga för till exempel skalbaggar och lavar. Senvuxen tall lämnas i största möjliga mån. Där detta inte är möjligt kan träden tas ned och lämnas som död ved. Flata hällmarker i anslutning till våtmarker. Anläggningsarbeten och sprängning kan påverka hydrologin i området. Bäckar och fuktstråk mellan myrar och våtmarker. Viktigt att vid anläggning av väg ej ändra de hydrologiska förhållandena. Passage av bäckar eller diken görs med försiktighet. Att anlägga väg med hjälp av trumma är en lämplig hänsynsåtgärd. För åtgärder i biotopskyddade bäckar och diken (det vill säga diken och bäckar i jordbruksmark) krävs dispens från Länsstyrelsen. Våtmarker och sumpskogar. Vid verksplaceringar eller vägdragningar nära våtmarker eller sumpskogar lämnas en beväxt zon mellan verksplats/väg och skyddsobjekt. I de fall exploatering innebär avverkning/avflyttning av värdefulla element enligt ovan, bör virket lämnas kvar som död ved i angränsande miljö för att på så sätt stärka naturvärdena i den kvarvarande miljön. Generell hänsyn bör visas ar och de kulturhistoriska lämningarna, genom att vägområden och verksplatsområden inte etableras så att de stör förståelsen av miljöer eller objekt. Som generellt hänsynsavstånd rekommenderas minst 25 meter till ar och ej närmare kulturhistoriska lämningar än 10 meter. I de fall speciell hänsyn bör visas redovisas det nedan. Särskild hänsyn Inför den fortsatta planeringen av projektet bör följande konflikter särskilt beaktas. Verksplats 1b (7), se ill 3. Planerad väg till verket passerar fyndplats 0860:29. Med tanke på områdets geografiska läge är det är rimligt att fyndplatsen representerar ett större boplatsområde. Om platsen skall projekteras vidare bör fyndplatsen bli föremål för en förun- 16

Ill. 8. Bäck vid planerad väg upp mot verk 4. Foto mot öster. 17

dersökning. Tillstånd söks hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Vägen mot verk 2a (7)/2 (8), se ill. 3. Delar av vägsträckningen går utmed biotopskyddat dike och korsar en biotopskyddad stenmur. För arbetsföretag som påverkar biotopskyddade objekt måste ansökas om dispens göras till Länsstyrelsen. Verksplats 2b (7), se ill. 3. Den föreslagna vägen upp till verket är dragen över en boplats, Tanum 1353, och genom ett utpekat naturvärdesområde med ädellövskog. Efter provgropsgrävning har en fyndplats, 0860:27, registrerats på ett sadelläge öster om Tanum 1353. Fyndet indikerar att boplatsen har en betydligt större utsträckning än vad som tidigare registrerats. Om platsen projekteras vidare bör boplats och fyndplats bli föremål för en förunderssökning. Tillstånd söks hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Väg mot verk 3 (8), se ill. 2 och 9. Planerad väg passerar mindre bäck, vilken rinner ut i bäcken med strandskydd, se punkt B, visa hänsyn vid markarbeten. Verksplats 3 (7 och 8), se ill. 2 och 9. Nära verksplats 3 ligger en damm som bör lämnas intakt, se punkt A. Inga sprängnings- eller utfyllnadsföretag bör göras i anslutning till miljön. Väg mot verk 4 (samtliga alternativ), se ill. 2 och 9. Strandskyddet följer bäcken längs den befintliga skogsvägen. Första delen av ny vägsträckning går inom strandskyddat område. Vägen följer bitvis längs med och korsar vid ett par tillfällen en mindre bäck som mynnar i den strandskyddade bäcken. Alla ingrepp, justeringar och förstärkningsarbeten i väg inom strandskyddat område bör samrådas med Länsstyrelse och kommun för att avgöra om dispens krävs. Sista delen av vägsträckan upp mot verksplatsen är brant och relativt stora ingrepp i berget kommer att krävas. Verk 4a respektive 4b (8)/4 (7), se ill 2 och 9. Verk 4a är beläget på en till ytan liten höjd, vilket medför att höjden bredvid också blir tagen i anspråk för vändplats, och att ett stort ingrepp görs i topografin. Verk 4b/4 är beläget på en större platå än 4a. Rio Kulturkooperativ förordar alternativ 4b då detta innebär mindre ingrepp och mindre påverkan på topografin än alternativ 4a. Planerad alternativ väg mellan verk 6 (7) och 7 (8), se ill. 2. Utredd alternativ väg mellan verk 6 och 7 kräver stora ingrepp med sprängning samt avverkning av ett flertal grövre ekar söder om verk 7. Rio Kulturkooperativ avråder från detta alternativ då det ger en stor inverkan på topografi och lokal naturmiljö. Vägdragning mellan verk 7 (8) och 8 (8), se ill. 2. Passerar våtmark straxt nordost om verkplats 7. Vägen kan här passera över en smal passage bevuxen med tallar och björk, där påverkan på hydrologin bedöms bli mindre. Om väg anläggs över våtmarken bör avskiljande markduk/geoduk användas innan vägmaterial förs på, och inga diken eller andra grävföretag får göras i våtmarksmiljön. Verksplats 7 (7), se ill. 2. Ett gränsmärke, lämning 0860:3, är beläget på verksplatsen. Placeringen av verket bör justeras så att en kan kvarligga utan störning. För ingrepp i en eller dess närområde krävs tillstånd från Lässtyrelsens kulturmiljöenhet. Väg mot verk 8 (8), se ill. 2. Vägen passerar ett fuktstråk. Strax innan verksplatsen går vägen upp på en liten höjdrygg, och vid sidan finns en liten våtmark där hänsyn bör tas vid anläggningen av vägen. Anslutningen till den befntliga skogsvägen är avsedd att gå upp i en klyfta, kantad av ung till medelgrov ek, som sammanfaller med en liten bäckfåra. Denna sträckning av vägen är på ill 2 angiven som föreslagen alternativ väg, men är alltså den av exploatören avsedda. Den vägsträckning som angivits som ursprungsförslag på kar tan är inte aktuell, då den passerar en hög brant. I det fall vägen dras längs med klyftan har Rio Kulturkooperativ inget att invända. Befintlig skogsväg mot verk 5-8. Nyckelbiotopen, bergbranten, intill den befintliga skogsvägen mot verk 5-8 bedöms inte påverkas negativt av projektet. Om förstärkning eller breddning av den befintliga vägen görs, bör hänsyn tas till denna miljö genom att inte göra intrång i den, eller avverka träd i direkt anslutning. Den bäck som rinner längs med samma skogsväg är, som tidigare nämnts, strandskyddad. Om 18

Ill. 9. Detalj av utredningsområde för verk 3 och 4 (samtliga alternativ) med tillhörande vägar. förstärkning eller breddning av den befintliga vägen görs krävs dispens från Länsstyrelsen. Vägen är också registrerad som Tanum 1352. Det är fynd av flinta i vägfyllnaden som utgör grund för detta. Flintan tolkas dock vara dittransporterad. Den bedömningen delas av Rio Kulturkooperativ. För ingrepp i en fordras tillstånd från Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till Länsstyrelsen. All markavvattning är förbjuden enligt 11 kap 14 miljöbalken. För att få utföra åtgärder som leder till markavvattning krävs undantag från förbud samt tillstånd. Detta handläggs av Länsstyrelsen. Inom strandskyddat område är det förbjudet att bygga och utföra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, 7 kap. 14 miljöbalken. Det finns vissa undantag och möjlighet att få dispens för åtgärder. Även detta handläggs av Länsstyrelsen. Kungsörn har observerats vid ett tillfälle vid Tågeröd, nära verksplats 1. En etablering skulle kunna innebära en viss risk om örnen häckar nära verksplatsen. Denna fråga bör belysas under fortsatt projektering och MKB-arbete. Påverkan på Ranebo friluftsområde, det stora opåverkade området norr om utredningsområdet samt Tanums världsarv i söder bör utredas ytterligare och belysas i MKB:n. 19

20 Ill. 10. Odlingslandskap vid Bramseröd. Delar av området ingår i naturvärdesobjekt. Foto mot norr.

Källor Artportalen 2009 www.artportalen.se Ljunggren, Anna; Nyqvist, Roger & 2005 Arkeologisk utredning Vindkraftpark Hud samt Swedberg, Stig Skaveröd-Gurseröd. Kulturhistoriska rapporter 7. Rio Kulturkooperativ. Ljunggren, Anna; Nyqvist, Roger & Swedberg, Stig Ljunggren, Anna; Swedberg, Stig & Östlund, Annika 2006 2006 Ljunggren, Anna & Östlund, Annika 2008 Arkeologisk utredning Slättsfjäll, Lurs och Tanum sn. Kulturhistoriska rapporter 13. Rio Kulturkooperativ. Vindkraft vid Världsarv Tanum. Samlad bedömning av planerad vindkraftsutbyggnad i anslutning till världsarvsområdet. Rapport 2006: 4 Kulturvärdesbedömning. Rio kulturkooperativ. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Projekt Mungseröd, Tanums kommun. Kulturhistoriska rapporter 31. Rio Kulturkooperativ. Länsstyrelsen 2009 Länsstyrelsernas GIS-tjänst, www.gis.lst.se Skogsstyrelsen 09-04-02 Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se. Swedberg, Stig 2008 Kompletterande Arkeologisk utredning Skaveröd- Gurseröd. Rapport 2008:1. Rio Kulturkooperativ. Tanums kommun 1984 Kulturminnesvårdsprogram. Tanums kommun 2002 Översiktsplan. Kartor Bramseröd storskifte 1796 Bramseröd enskifte 1821 Tågeröd storskifte 1822 Tågeröd storskifte 1823 14-TAN-198 Charta In och Utägor till Hemmanet Bramseröd Beläget uti Bohus Län Tanums Härad och Socken. Enligt vederbörligt Förordnande uti Enskifte fördelade År 1820. Af Bergenholm. Carta öfver Utägorne till Tågeröd uti Bohus Län, Tanums Hd och Socken. Författad År 1822 Af Carl Wetterström. 21

Bilagor

Bilaga 1. Lämningar Nummer 1 2 3 4 5 6 Typ Gränsmärke Gränsmärke Gränsmärke Hägnad Gränsmärke Gränsmärke Kommentar Orientering - - - - - Längd, m 0,5 1,1 0,8 40 0,8 1 Bredd, m 0,5 0,7 0,7 1 0,5 1 Djup/höjd, m 0,2 0,8 0,7 0,5 0,5 0,2 Antal 1 1 1 1 1 1 Beskrivning Märke bestående av 2 stenar, 0,2-0,5 m stora. Liggande visarsten, stenarna i ett lager. Ej i aktuell gräns. Märke bestående av 10 stenar, 0,1-0,8 m stora. Stående visarsten. Övriga stenar bildar fundament i ett lager. I aktuell gräns. Märke bestående av 9 stenar, 0,2-0,7 m stora. Stående visarsten, en utrasad sten. Fundament i två lager. Ej i aktuell gräns. Stengärdesgård i anslutning till bäck. Stenar i ett till två lager, 0,3-1 m stora. Skogskörväg leder genom i detta parti, som är raserat. Även i övrigt är flertalet stenar utrasade. Märke bestående av 6 stenar, 0,1-0,5 m stora. Ytterligare stenar ligger kring. Stående visarsten. Fundament i ett lager. Märke bestående av 11 stenar, 0,1-0,3 m stora. Ingen tydlig visarsten. Stenar utrasade i ett lager. Egenskapsvärde sten Status skadad oskadad oskadad skadad oskadad skadad Läge krön krön krön sluttning krön sluttning Markslag Hällmark Skog Hällmark Skog Hällmark Skog Beväxtning ej beväxt ris ej beväxt övertorvad ej beväxt ris Bedömning övrig kulturhistorisk lämning övrig kulturhistorisk lämning 24

7 8 9 10 11 12 13a Gränsmärke Gränsmärke Brott/täkt Gränsmärke Hägnad Hägnad Husgrund hist - - S - NV-SV N-O NNO-SSV 0,8 1,2 4 0,4 4 5 3 0,8 1 2,5 0,3 0,6 0,4 3 0,3 0,2 1,5 0,5 1 0,3 1 1 1 1 1 1 1 1 Märke bestående av 13 stenar, 0,1-0,5 m stora. Ytterligare 15-tal utrasade. Fundament kvadratiskt. Ingen tydlig visarsten Märke bestående av 6 stenar, 0,2-0,4 m stora. Två utrasade. Ingen tydlig visarsten. Siktmärke, vätter mot dalgång. Brottyta i en nivå, tre losskilade block kvarligger. Rundkil, ej borr. Märke bestående av 5 stenar, 0,1-0,5 m stora. Stående visarsten. Fundament i ett lager. Stengärdesg ård, stenar 0,3-0,8 m stora, i upp till tre lager. Gränsar av skreva i berg. Låg och liten hägnad med sten i ett till två lager, 0,2-0,5 m stora. Grund av natursten och enstaka huggna. Källare eller fähus. Flera stenar utrasade i S. Skadad av skogsmaskin och rötter i N och S. granit sten sten skadad skadad oskadad oskadad oskadad oskadad skadad krön krön krön krön sänka sluttning sluttning Hällmark Hällmark Skog Skog Skog Hyggesmark Hyggesmark ej beväxt övertorvad övertorvad ris övertorvad övertorvad träd övrig kulturhistorisk lämning övrig kulturhistorisk lämning övrig kulturhistorisk lämning övrig kulturhistorisk lämning 25

Nummer 13b 13c 13d 14 15 16 Typ Husgrund hist Hägnad Hägnad Kolningsanläggning Gränsmärke - Kommentar Mätpunkten satt i mitten. Ingår i hägnadssystemet lämning 13 Punkt inmätt i den N gropen. Orientering NO-SV NV-SO - - Längd, m 5,5 50 10-3 0,7 Bredd, m 4,5 1 1-2,5 0,7 Djup/höjd, m 0,5 0,3 0,5-0,3 1,1 Antal 1 1 1-2 1 Beskrivning Husgrund av Hägnad runt Hägnad - natursten stenröjd yta. I möjligen i utan norr system med murmedel. avgränsad av de tidigare, Spisröse i O. två ev fägata. Skadad av husgrunder. Möjligen skogsmaskin Skadad av fortsätter den i O, sten skogsmaskin på andra kringplockad i på flera sidan vägen, N. ställen. där nyligen flyttad sten ligger i en hög. Skadad av skogsmaskin. Två Märke kolningsgrop bestående av ar. mer än 20 1) Vall 1 m stenar, 0,1- bred, delvis 0,3 m stora. gemensam Ytterligare ett med 2), intill tiotal stenar 0,2 m hög. utrasade. Grop en Kvadratisk. meter, rund. Kol ytligt i vall. 2) är 3,5x3 m, 0,6 m djup. Vall intill 1,5 m, med kol och dubbel markhorisont. Grop rund, 1 m, mycket kol i botten. Egenskapsvärde sten sten - Status skadad skadad skadad - oskadad skadad Läge krön sluttning sluttning - sluttning krön Markslag Hyggesmark Hyggesmark Hyggesmark - Skog Hällmark Beväxtning övertorvad övertorvad övertorvad - träd ris Bedömning övrig kulturhistorishistorishistorisk övrig kultur- övrig kultur- - lämning lämning lämning 26

17 18 19 20 21 22 23 Gränsmärke Brott/täkt Gränsmärke Gränsmärke Gränsmärke Gränsmärke Brott/täkt - - - - - 0,6 9 0,8 0,4 0,6 0,7 5 0,5 5 0,8 0,2 0,5 0,4 1,5 0,2 0,7 0,5 0,5 0,2 0,25 1 1 2 1 1 1 1 1 Märke bestående av 5 stenar, 0,2-0,4. Ingen tydlig visarsten. Fundament kvadratiskt, i två lager. Två brottytor på samma berg, i en nivå. Rundkil, enstaka skrotstenar. Märke bestående av 7 stenar, 0,2-0,6 m stora. Stående visarsten. Fundament i ett till två lager. Märke bestående av en stående sten, övriga ca tiotal stenar utrasade. Märke bestående av 6 stenar, 0,1-0,3 m stora. Ingen tydlig visarsten. Fundament i ett lager. Märke bestående av 2 stenar, 0,3-0,5 m stora. Liggande visarsten. Brottyta med kvarliggande block. En nivå, bredkil. granit granit skadad oskadad oskadad skadad oskadad skadad oskadad krön sluttning sluttning sluttning krön sluttning sluttning Hällmark Skog Hällmark Hällmark Hällmark Hällmark Hällmark ris träd ris ej beväxt ej beväxt ej beväxt träd övrig kulturhistorisk lämning övrig kulturhistorisk lämning 27

Nummer 24 25 26 27 28 29 Typ Gränsmärke Gränsmärke Gränsmärke Fyndplats Kolningsanläggning Fyndplats Kommentar Orientering - - - - - Längd, m 2 0,6 0,5-4,5 0,5 Bredd, m 1,5 0,4 0,4-4 0,5 Djup/höjd, m 0,3 0,15 0,5-0,1 0,3 Antal 1 1 1 1 1 1 Beskrivning Märke bestående av mer än 20 stenar, 0,1-0,35 m stora. Alla utrasade. Ingen tydlig visarsten. Troligen skadad av träd. O om finns 2 mindre eventuella märken. Märke bestående av 4 stenar, 0,2-0,4 m stora. Alla stenar utrasade, ingen tydlig visare. 2 m N om ytterligare 4 stenar Märke bestående av 5 stenar, 0,2-0,5 m stora. Stående visare. 4 stenar i fundament, 5 kringliggande. I provgrop framkom en slagen flinta, spånliknande avslag, ca 0,15 m djupt. Fyndplatsen är belägen strax öster om boplats Tanum 1353 Lager: 0,1 m förna-humus, därunder grov sand. Grävd till 0,2 m djup. I vall tunn kolhorisont 0,1 m djupt. Intill 1,5 m bred. Grop1,5 m br 0,15 dj, kol 0,35 m djupt ner. I provgrop 8 fynd av en kärna och ett splitter, 0,2-0,3 m djupt. Lager: humus 0,1 m, sand med sten till botten. Bedömning Egenskapsvärde Status skadad skadad skadad oskadad oskadad oskadad Läge krön krön krön krön sluttning sluttning Markslag Hällmark Hällmark Hällmark Skog Skog Skog Beväxtning träd ris ris träd träd träd bevakningsobjekt bevakningsobjekt 28

-9000-4200 -2300-1800 -1100-500 1 400 1000-6000 -3300 600 800-7700 -9000-6000 -4200-2300 -3000-2000 1500 Mesolitikum Tidigmesolitikum Senmesolitikum Neolitikum Tidigneolitikum Senneolitikum Bronsålder Äldre bronsålder Yngre bronsålder Mellanneolitikum Järnålder Yngre järnålder Äldre järnålder Romersk järnålder Folkvandringstid Vikingatid Hensbacka Sandarna Lihult Trattbägarkultur Gropkeramisk kultur Båtyxkultur Förromersk järnålder Vendeltid Medeltid Period Kultur i ii a b björn schagerström

RIO KULTUR KOOPERATIV ARKEOLOGI Kulturhistoriska rapporter 44 ISSN 1652-1897