Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Filosofi med filosofihistorisk inriktning Fastställd av historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2008-06-10
1. Mål för utbildningen För doktorsexamen skall, enligt examensordningen, doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av ämnet Filosofi med filosofihistorisk inriktning, visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och metoder i synnerhet visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används 2. Behörighet och förkunskapskrav För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. (jfr. SFS 2006:1053, HF 7 kap 35 ) 2.1. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (jfr. SFS 2006:1053, HF 7 kap 39 ) Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning om minst 120 poäng eller motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. (jfr. SFS 2006:1053, HF 12 kap 11 st2.2. Särskild behörighet 2.2. Särskild behörighet För att bli antagen till forskarutbildning i Filosofi med filosofihistorisk inriktning krävs att sökanden har examen på avancerad nivå med teoretisk filosofi eller praktisk filosofi (eller motsvarande) som huvudområde. För sökande med examen tagen före 1 juli 2007 krävs godkänd D-uppsats eller godkänt examensarbete för magisterexamen; för sökande med examen tagen fr.o.m. 1 juli 2007 krävs godkänt examensarbete för
magister- eller masterexamen. Sökande skall ha de språkkunskaper som behövs för att kunna fullfölja utbildningen. 3. Antagning och urval 3.1. Information och utlysning Utlysning av platser inom utbildning på forskarnivå sker på institutionens webbplats och på www.uu.se minst tre veckor före ansökningstidens utgång. Vidare återfinns på institutionens webbplats information om hur antagningen till utbildning på forskarnivå går till, tidpunkt för utannonsering av platser i forskarutbildningen, de handlingar som skall bifogas ansökan, utbildningens uppläggning och dess finansieringsformer. 3.2. Antagning Antagning till utbildning på forskarnivå och fördelning av studiestöd sker med öppenhet och i konkurrens. Antagning sker i normalfallet en gång per år. Ansökan om antagning skall ställas till Filosofiska institutionen och inlämnas till prefekten för institutionen på särskild blankett. 3.3. Urval Urval bland sökande som uppfyller behörighetskraven görs med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Särskild vikt fästs vid förmåga till självständigt tänkande och kritisk analys, så som den framkommer i den sökandes skriftliga arbeten. Om det behövs, kallas den sökande till intervju. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning 4.1. Utbildningens uppläggning Utbildning på forskarnivå i Filosofi med filosofihistorisk inriktning avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen skall omfatta 240 högskolepoäng för doktorsexamen och 120 högskolepoäng för licentiatexamen. En doktorand som antagits till forskarutbildning som skall avslutas med doktorsexamen kan, om han/hon så önskar, avlägga licentiatexamen som ett etappmål. En sökande kan också, om han/hon så önskar och fakultetsnämnden bedömer det som lämpligt, bli antagen till utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng som avslutas med licentiatexamen. (jfr 2) Kursläsningen och avhandlingsarbetet skall bedrivas parallellt. Doktoranden skall tidigt påbörja sitt avhandlingsarbete. Detta arbete avrapporteras normalt vid institutionens seminarier. Handledarna skall med doktoranden fortlöpande diskutera hur utbildningen fortskrider. 4.2. Handledning För varje doktorand skall utses två handledare, varav en huvudhandledare med huvudansvar för utbildningen inklusive avhandlingsarbetet och en biträdande handledare. Huvudhandledare skall vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet. Handledarna skall ha doktorsexamen eller motsvarande och åtminstone en av handledarna skall vara docentkompetent. (jfr. UFV 2006/1135, 1 AFUU) Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av HF 6 kap. 37 beslutar något annat. En doktorand som begär det skall få byta handledare. (jfr. SFS 2006:1053, HF 6 kap 31 ). Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en handledarutbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.
4.3 Individuell studieplan För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. På delegation av fakultetsnämnden skall den fastställas av institutionens prefekt, efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen skall innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning, uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad, en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden (d.v.s. institutionen) har under utbildningstiden, och vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen följs upp minst en gång per år. Vid uppföljningen skall doktoranden och huvudhandledaren informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vid något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktorand och handledarna ges möjlighet att yttra sig. Doktoranden, huvudhandledaren och prefekt skall skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. (jfr. SFS 1998:80, HF 8 kap 8 ) Blankett för individuell studieplan hämtas på fakultetens webbplats. 5. Kurser Utbildningen på forskarnivå består av en kursdel omfattande 60 högskolepoäng. Valet av kurser sker i samråd med handledare. 5.1. Kunskapsprov Varje kurs inom utbildning på forskarnivå avslutas med skriftligt eller muntligt prov. Proven bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Betyget skall bestämmas av en av prefekten särskilt utsedd lärare (examinator). 5.2. Tillgodoräknande Doktorand, som vid annan högskoleenhet har godkänts på kurs som ingår i utbildning på forskarnivå, har rätt att tillgodoräkna sig denna efter överenskommelse med examinator. Sökande med masterexamen eller annan utbildning som överskrider den grundläggande och den särskilda behörigheten kan ansöka om tillgodoräknande av kurser inom utbildningen. Allt tillgodoräknande innebär kortare utbildning och därmed kortare finansieringsstöd under utbildningen. 6. Avhandling och disputation 6.1. Avhandling Doktorsavhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en kort sammanfattning ramberättelse av vetenskapliga uppsatser, vilka doktoranden har författat ensam eller gemensamt med annan person (sammanläggningsavhandling). Doktorsavhandlingen, eller i förekommande fall de vetenskapliga uppsatserna/ artiklarna, skall ha sådan kvalitet att den/de uppfyller rimligt ställda krav för att antas till publicering i ett vetenskapligt forum. Avhandlingar och uppsatser inom sammanläggningsavhandlingar som författas av flera personer kan tillgodoräknas i licentiat- eller doktorsexamen enbart om det i huvudsak går att särskilja författarnas insatser. (jfr. UFV 2006/1135, 2 FFUU) Ämnet för avhandlingen och avhandlingens språk bestäms tillsammans med handledarna. Till varje avhandling skall
fogas ett kortfattat engelskspråkigt referat (abstract). Avhandlingsmanuskripten skall läggas fram vid ett eller flera forskningsseminarier eller genomgå motsvarande granskning genom institutionens försorg. Anslag av statsmedel till tryckning av doktorsavhandling utgår enligt av fakultetsnämnden bestämda regler. Detta gäller, i tillämpliga delar, även licentiatuppsatser. 6.2. Disputation Doktorsavhandlingen skall försvaras muntligen vid en offentlig disputation. Tid och plats för disputationen beslutas av dekanus. Tidpunkten skall emellertid vara inom terminstid. Beslut om disputation på annan ort fattas av dekanus efter särskild anhållan. Disputationen skall tillkännages i god tid (minst tre veckor) genom elektronisk spikning. Förkortad tillgänglighetstid får medges av dekanus endast om det finns synnerliga skäl. (jfr. UFV 2006/1135, 3 FFUU) De s.k. spikbladen skall således publiceras digitalt, men kan också anslås på anslagstavlan i Universitetshuset. För sammanläggningsavhandlingar gäller även obligatorisk digital publicering av ramberättelsen. Vid spikningstillfället skall doktorsavhandlingen finnas tillgänglig vid universitetet i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen. Fakultetsnämnden beslutar om en minimiupplaga av monografiavhandlingar samt fullständiga sammanläggningsavhandlingar (ramberättelsen plus ingående delarbeten) i särskild ordning. Därutöver ansvarar institutionerna för tryckning samt distribution av avhandlingar till handledare, betygsnämnd, ordförande vid disputationen, opponent samt ansvarar för att avhandlingar finns för granskning/distribution vid disputationen. Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas en opponent. Beslut om ordförande vid disputationen, opponent samt betygsnämnd fattas av dekanus efter ansökan på en blankett. Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot. Normalt består en betygsnämnd av tre ledamöter, varav en ska väljas till ordförande. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl. Nämnden skall utse ordförande inom sig. En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Någon motivering till beslutet godkänd skall ej anges i beviset eller i betygsnämndens protokoll. En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i protokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna avvikande mening. Vid betygsättningen skall hänsyn tagas till innehållet i avhandlingen och till försvaret av avhandlingen. Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. Alla kurspoäng bör vara avklarade innan disputation äger rum. 6.3. Licentiatseminarium Licentiatuppsatsen skall försvaras muntligt vid offentligt seminarium. Den bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygsättningen skall hänsyn tagas till innehållet i uppsatsen och till försvaret av den. Betyget bestäms av en examinator, som utses av prefekten. Alla kurspoäng bör vara avklarade innan seminariet äger rum. Tid och plats för seminariet beslutas av prefekten. 7. Examen Doktorsexamen i Filosofi med filosofihistorisk inriktning uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng inom och därvid har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i utbildningen samt författat och vid en offentlig disputation försvarat en doktorsavhandling, som godkänts av betygsnämnden. Licentiatexamen i Filosofi med filosofihistorisk inriktning uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng inom och därvid har fått betyget godkänd vid de prov som ingår i utbildningen samt författat och vid ett seminarium försvarat en licentiatuppsats, som godkänts av examinator.
Examensbevis utfärdas av rektor efter ansökan till Examensenheten. 8. Övriga anvisningar Gällande författningsbestämmelser om forskarutbildning framgår av: Högskoleförordningen, kap. 5 (anställning som doktorand), kap. 6 (utbildningen) och kap. 7 (tillträde till utbildningen). Antagningsordning för forskarutbildningen vid Uppsala universitet (UFV 2006/1135). Föreskrifter avseende forskarutbildningen vid Uppsala universitet (UFV 2006/1135) Lokala regler och riktlinjer för forskarutbildning vid Uppsala universitet (UFV 2006/1135).