Prisändringsmodell Uppsala 2017
Innehåll Inledning... 3 Prispolicy... 3 Prisändring och prisprognos... 4 Priser 2017 Företag, föreningar och organisationer... 4 Priser 2017 - Privatkunder... 4 Prognos 2018 och 2019 Företag, föreningar och organisationer... 4 Prognos 2018 och 2019 - Privatkunder... 5 Uppfyllnadsgrad föregående års prognos - Företag... 5 Prismodell för privatkunder... 5 Energikostnad... 5 Fast avgift... 5 Prismodell för företag, föreningar och organisationer... 5 Effekt... 6 Energi... 6 Flöde... 7 Beskrivning av prisändringen... 7 Konkurrenskraft... 7 Långsiktighet... 10 Miljövärdering... 11 Framtida utvecklingsprojekt produktion och distribution... 11 Kunddialogen... 12 Anslutning av nya kunder... 12
Inledning Prisändringsmodellen beskriver hur Vattenfall AB sätter fjärrvärmepriserna för respektive ort och är en konkretisering av Vattenfalls prispolicy. Dokumentet har tagits fram inom ramen för Prisdialogen där kunder givits möjlighet att påverka dess innehåll. Prispolicy Den prispolicy som tidigare låg till grund för Vattenfalls prissättning på fjärrvärme togs fram 2005. Vattenfalls kunder har framkommit med synpunkter (bland annat i Prisdialogen 2015) om att prispolicyn inte var tillräckligt tydlig eller transparent framförallt med avseende på parametern rimlig avkastning. Prisdialogens styrelse ansåg att samma parameter kunde vara svår för kunder att förstå och medförde alltför höga krav på redovisning och transparens vid praktisk tillämpning. Baserat på detta har Vattenfall arbetat fram ett förslag på en utvecklad prispolicy där parametern om rimlig avkastning har tagits bort och parametrarna långsiktighet och konkurrenskraft har fått större utrymme. Förslaget diskuterades under prisdialogens första samrådsmöte 2016 och fick stöd hos deltagarna. Vattenfalls princip är att prispolicyn ska vara tydlig, transparent och värdebaserad, d.v.s. konkurrenskraftig jämfört med de substitut som finns på marknaden. Den nya prispolicyn är en avvägning mellan två kriterier, vilka tar hänsyn till såväl kunden som värmemarknaden: Priset ska vara konkurrenskraftigt. Prissättningen ska vara långsiktig. Vid prisändringar följer Vattenfall fjärrvärmelagen samt Prisdialogens och Svensk Fjärrvärmes regler: - Prisändringar genomförs normalt bara en gång per år och då vid årsskiften. Vi ska vid prisändringar ta hänsyn till våra kunders planeringshorisont och budgetprocess. - Prisändringar ska aldrig ske retroaktivt. - Vi ska avisera våra kunder skriftligt om den planerade förändringen med motivering minst två månader innan ändringen avses träda i kraft. Varje ny fjärrvärmekund skall vara lönsam att ansluta till fjärrvärmenätet. En anslutningsavgift till fjärrvärmenätet beräknas individuellt för varje enskild anslutning. 3
Prisändring och prisprognos I tabellerna nedan finns normalprislistan för 2017 samt den procentuella förändringen jämfört med föregående år. Priser 2017 Företag, föreningar och organisationer Normalprislista för företag, föreningar och organisationer i Uppsala (exkl. moms) Priskomponent Pris 2017 Effekt - abonnerad effekt 894 kr/kw, år - övertrassering 1788 kr/kw Energi - sommar 233 kr/mwh - vår/höst 374 kr/mwh - vinter 537 kr/mwh Volymrabatt * 250 1249 MWh/år - 5 kr/mwh 1250 2499 MWh/år -10 kr/mwh 2500 4999 MWh/år -15 kr/mwh 5000 7499 MWh/år -20 kr/mwh 7500 MWh/år -25 kr/mwh Flöde - avser flöde bättre/sämre än genomsnitt 4 kr/m 3 Övrigt - industriavdrag - 50 kr/mwh Genomsnittlig ändring för företagskunder i Uppsala är en höjning på 2,35%. Priser 2017 - Privatkunder Normalprislista för privatkunder i Uppsala (inkl moms) Priskomponent Pris 2017 Fast avgift - kostnad per år 4047 kr, år Förbrukningsavgift - energiförbrukning 814 kr/mwh För en villakund med en förbrukning 20 MWh/år innebär detta en prishöjning med 1,88%. Prognos 2018 och 2019 Företag, föreningar och organisationer Prognosen för 2018 och 2019 förväntas ligga något under 2017 års prisjustering: ca 2,2%. Flödesavgiften, som är intäktsneutral för Vattenfall, kommer att höjas framöver för att skärpa incitamenten för kunden att effektivisera sin anläggning ytterligare. 4
Prognos 2018 och 2019 - Privatkunder Prognosen för 2018 och 2019 är i linje med 2017 års prisjustering ca 1,9%. Uppfyllnadsgrad föregående års prognos - Företag Utfallet i verklig prishöjning blev lägre än förra årets prognos. För företag blev utfallet 2,35% och inte 2,86% enligt prognos, dvs -0,5% lägre. Prismodell för privatkunder Prismodellen för privatkunder är samma som tidigare: Energikostnad Energikostnaden beräknas genom att energipriset multipliceras med energiförbrukningen. Energipriset är konstant över året. Fast avgift Den fasta kostnaden fördelas över årets månader. Prismodell för företag, föreningar och organisationer Den 1 januari 2016 infördes en ny prismodell för företag, föreningar och organisationer på samtliga Vattenfalls fjärrvärmenät. Figur 1 nedan beskriver den genomsnittliga viktningen mellan de olika priskomponenterna i) effekt, ii) energi och iii) flöde. Figur 1 Viktning av respektive komponent för genomsnittskund Kommentar: Bilden beskriver de olika komponenternas viktning sett över hela nätet. För individuell kund kan det variera väsentligen beroende på användning. 5
Effekt Effekt är ett mått på energivolymen under en given tidsenhet. För fjärrvärme är detta vanligtvis dygnsmedeleffekten, dvs energianvändning under ett dygn. Abonnerad effekt avser anläggningens dimensionerande fjärrvärmebehov, alltså hur mycket värme som behövs när behovet är som störst. Effekttoppar uppstår under kalla vinterdagar och avgör hur stor kapacitet Vattenfall måste hålla i beredskap. Effektpriset ger kunden incitament att skära kostnader genom att kapa effekttopparna. Vattenfall använder en så kallad effektsignatur för att ta fram den debiteringsgrundande effekt som kunden rekommenderas använda. En effektsignatur beskriver grafiskt sambandet mellan utomhustemperatur och dygnsmedeleffekt. Den rekommenderade effekten kan läsas ut i grafen vid en för orten dimensionerande utomhustemperatur. I de allra flesta fall ger effektsignaturen en bra analys av anläggningens effektbehov, men i de fall där dygnsmedeltemperaturen korrelerar dåligt med temperaturen riskerar effektsignaturen att bli felaktig och variera kraftigt från år till år. För sådana anläggningar fordras alltså att historiska uttag analyseras för att kunna bilda sig en uppfattning av anläggningens värmebehov. Det står kunden helt fritt att välja en lägre effekt än den som Vattenfall rekommenderar. Ett tänkbart skäl för att välja en lägre effekt är när större effektiviseringsåtgärder utförts och väntan på att detta återspeglas i effektsignaturen anses för lång. En fördel med att trots allt invänta effektsignaturen är att Vattenfall garanterar sin rekommendation om effekten överskrids blir det utan konsekvens medan Vattenfall rimligen inte kan ta ansvar för kundens egna beslut. Om kunden väljer en lägre effekt och överskrider den utfaller en övertrasseringsavgift. Energi Energi är den traditionella debiteringsgrundande komponenten. Kostnaden att producera fjärrvärme varierar markant över året, vilket är anledningen till att priserna varierar efter säsong. Året är indelat i tre säsonger med varierande prisnivå enligt Figur 2. Figur 1 Säsongsdifferentierat energipris 6
Medan effektpriset kan relateras till Vattenfalls fasta kostnader kopplas energipriset till de rörliga kostnader där bränslekostnader väger tungt. Energipriset har därför prissatts med beaktande av marginalproduktionskostnaden, så att framtida energieffektiviseringar gynnar båda parter på ett långsiktigt hållbart sätt. Flöde Flödeskomponenten skapar incitament för kunden att effektivisera sin anläggning. Syftet är att försöka minimera mängden varmvatten som pumpas runt i systemet, eftersom detta är förknippat med större energiförluster, lägre verkningsgrad i produktionen och kostnader för t.ex. drift av pumparna. De kunder som har ett flöde sämre än genomsnittet betalar en avgift för den del som överstiger medelvärdet och de som har ett bättre flöde än genomsnittet får motsvarande summa som en premie. Flödeskomponenten är således intäktsneutral för Vattenfall. Flödespremie eller flödesavgift mäts och debiteras månadsvis under perioden oktober till april. För att kunna jämföra fastigheter av olika storlek anges flödet i kubikmeter flöde per megawattimme i ett s.k. QW-värde. En flödesavgift om nuvarande 3 kr/m 3 utgör oftast inte mer än 1-2% av den totala årskostnaden för de kunder som har de mest ineffektiva anläggningarna. Flödesavgiften kommer att höjas framöver för att skärpa incitamenten ytterligare. Beskrivning av prisändringen Prisändringen är som tidigare beskrivits en avvägning mellan prispolicyns två kriterier. I följande avsnitt beskrivs hur prispolicyn inverkat på kommande prisändring. Konkurrenskraft Priset på fjärrvärme skall vara konkurrenskraftigt mot andra uppvärmningsalternativ och skall dessutom beakta de mervärden som finns; enkelhet, säkerhet och hållbarhet. Priset skall således vara värdebaserat och spegla produktens värde för våra kunder. Nyförsäljning är rimligen en bra sammanvägning mellan dessa faktorer och givet detta upplever Vattenfall att fjärrvärmen i Uppsala är konkurrenskraftig. Priset är dock en viktig faktor som Vattenfall följer noggrant i strävan att behålla konkurrenskraften. Givet hur energimarknaderna utvecklats de senaste åren har denna konkurrens blivit hårdare. I figur 3 nedan har Vattenfall analyserat nuvärdeskostnaden för alternativa uppvärmningssätt under respektive livscykel. Denna visar att bergvärme blivit en allt tuffare konkurrent i takt med att elpriser och marknadsräntor fallit. Det bör också kommenteras att frånluftsvärmepump för det mesta är en gynnsam investering. Detta betraktar dock Vattenfall som en energieffektiviserande åtgärd och inte en primär uppvärmningsform. Vidare ställer detta också krav på ventilationen vilket ofta hindrar installation. 7
kr Figur 3 Livscykelkostnader för alternativa uppvärmningssätt i typiskt flerbostadshus i Uppsala 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Kapitalkostnad D&U Effektkostnad Energikostnad Befintlig fjärrvärmekostnad Fastighetstyp: Flerbostadshus, volym 193 MWh/år, effektbehov 55 kw Jämförelsen är gjord för ett så kallat Nils Holgersson-hus, dvs ett flerbostadshus på 1000 kvm fördelat på 15 lägenheter och ett total värmebehov om 193 MWh per år. För alternativet bergvärme med elspets har följande viktiga antaganden gjorts: investeringskostnad 18.500 kr/kw, verkningsgrad (COP) 3 och kalkylräntan 5%. När samma jämförelse görs för en kommersiell lokal med ett årsenergibehov om 1000 MWh blir det än svårare konkurrens (Figur 4 nedan), vilket främst beror på att lokaler vanligtvis har ett spetsigare effektuttag. 8
kr Figur 4 - Livscykelkostnader för alternativa uppvärmningssätt i typisk lokal i Uppsala 10 000 000 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 Kapitalkostnad D&U Effektkostnad Energikostnad Befintlig fjärrvärmekostnad Fastighetstyp: Offentlig lokal, volym 1000 MWh/år, effektbehov 345 kw I den senaste kalkylen är de grundläggande antagandena de samma förutom lokalens användning och storlek vilket också resulterar i en lägre investeringskostnad för bergvärmesystemet, 15.600 kr/kw. Enkelhet, säkerhet och hållbarhet är parametrar som är viktiga när man bedömer olika alternativs konkurrenskraft. Sammanfattningsvis kan sägas att fjärrvärmen bedöms vara fortsatt konkurrenskraftig, men att Vattenfall noterar en trend av hårdare konkurrens från främst värmepumpar. Detta visar sig vara fallet även när en jämförelse görs för villasegmentet, se figur 5. 9
Figur 5 - Livscykelkostnader för alternativa uppvärmningssätt i typiskt småhus i Uppsala SEK/year Uppsala 35 000 30 000 28 709 25 000 24 295 23 740 20 000 15 000 16 039 10 000 5 000 0 District heating w/o connection District heating, new customer Geoenergy w. Electricity Geoenergy w. District heating Fastighetstyp: Villa, volym 20 MWh/år Jämförelsen är gjord för ett småhus med ett total värmebehov om 20 MWh per år. För alternativet bergvärme med elspets har följande viktiga antaganden gjorts: investeringskostnad 24.000 kr/kw, verkningsgrad (COP) 3 och kalkylräntan 3%. Även här står sig fjärrvärmealternativet väl i konkurrensen. Långsiktighet Syftet med denna princip är att erbjuda en förutsägbarhet i prissättningen utan kraftiga svängningar. Detta innebär i praktiken att fjärrvärmepriset ett enskilt år kan avvika något uppåt eller nedåt jämfört med alternativen men över tid skall alltid fjärrvärmepriset vara konkurrenskraftigt. Typiska yttre faktorer som påverkar konkurrenssituationen är svängningar på el-, bränsle- och räntemarknaden. Figur 6 nedan illustrerar den genomsnittliga totala prisjusteringen för samtliga kundkategorier mellan 2009-2017 och visar på en eftersträvansvärd jämnhet i prisjusteringarna. 10
Figur 6 Historisk prisutveckling för fjärrvärmen i Uppsala 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Price development Uppsala Price development % 3,9% 3,3% 2,9% 2,97% 2,86% 2,5% 2,5% 2,1% 2,34% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Givet det aktuella marknadsläget sker en viss justering, men drastiska justeringar undviks. Framgent bedömer Vattenfall att kommande prisjustering är indikativ för efterföljande två år. Miljövärdering Miljöredovisningen för Uppsala finns som pdf på https://www.vattenfall.se/globalassets/fjarrvarme/orter-foretag/miljoredovisning-uppsala.pdf. Framtida utvecklingsprojekt produktion och distribution Ett bränsleomställningsprojekt pågår där vi planerar att ersätta torven i vår fastbränsleeldade hetvattenpanna med träpellets, skall vara klart 2018. Dessutom planeras investering i en ny biobränslepanna, som ska ersätta nuvarande kraftverk som byggdes på 1970-talet. Ambitionen är att ta den nya anläggningen i drift 2021. Biobränsle kommer då att ersätta torv fullt ut och därmed försvinner mer än hälften av koldioxidutsläppen i Uppsala från torv. Arbete pågår med att ersätta oljan i våra spets- och reservanläggningar med bio-olja för att ytterligare minska CO2-emisionerna. Distributionsnätet är på många håll upp till 50 år gammalt och ställer stora krav på underhåll och reinvesteringar. I Knivsta pågår ett projekt för att undersöka möjlighet att installera rökgaskondensering, vilket ökar verkningsgraden på våra fliseldade anläggningar. 11
Kunddialogen Då de flesta deltagarna hade god kännedom om såväl Vattenfalls verksamhet som Prisdialogen som koncept arrangerades inget separat intromöte. För att också kunna spara på mötesdeltagarnas värdefulla tid inleddes prisdialogen i Uppsala med ett introduktionsmöte kombinerat med det första samrådsmötet 9/3 2016. Syftet med mötet var att få kundernas synpunkter på utformning och ändringsförslaget av Vattenfall Värmes förslag på ny prispolicy. Syftet med det andra samrådsmötet, den 8/6, var att säkerställa att Vattenfalls prissättning följde prispolicyn. Utkastet till prisändringsmodell, som distribuerades en vecka innan mötet, presenterades. Prisändring för 2017 samt prognos för prisändring 2018-2019 presenterades. Vattenfall gav förslag på allmänna åtgärder för effekt- och energieffektivisering. Efter det andra samrådsmötet uppdaterades Prisändringsmodellen till denna version. Anslutning av nya kunder Varje ny fjärrvärmekund skall vara lönsam att ansluta till fjärrvärmenätet. En anslutningsavgift till fjärrvärmenätet beräknas individuellt för varje enskild anslutning. Beräkningen utgår från effektbehov och faktisk kostnad för indragning av fjärrvärme med avdrag för prognostiserad framtida bidrag från energileveranserna. 12