Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ämnet Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid fakulteten Lärarutbildningen, Malmö högskola Fastställd av fakultetsnämnden 17/12-2010. 1. Ämnesbeskrivning Forskarutbildningen i Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap (IDVsh) och humaniora har fokus på idrottens former och betydelser i samhället i dåtid, nutid och framtid. Idrott förstås inom utbildningen som alltifrån tävlingsidrott, motions- och upplevelseidrott till idrott som skolämne samt friluftsliv och fysisk rekreation. Idrottens del i samhället undersöks utifrån problemkomplex som idrottens reglering och normbildning; statens, marknadens och det civila samhällets förhållande till idrotten; idrottens egna selekteringsmekanismer; på vilket sätt samhällsstrukturer och sociala kategorier såsom bland andra genus, etnicitet, sexualitet och social klass påverkar och påverkas av idrotten. 2. Utbildningens uppläggning Utbildningen är upplagd så att studierna omfattar fyra år heltidsstudier för doktorsexamen, respektive två års heltidsstudier för licentiatexamen. Det förutsätts att doktoranden har de förkunskaper som krävs och utnyttjar undervisningen effektivt. Utbildningen består av en kursdel och en avhandlingsdel. För doktorsexamen omfattar kursdelen 60 högskolepoäng och avhandlingsdelen 180 högskolepoäng. För licentiatexamen omfattar kursdelen 30 högskolepoäng respektive 90 högskolepoäng för uppsatsen. De obligatoriska kurserna som ingår i utbildningen på forskarnivå ges om möjligt en gång om året. Utbildningen leder till doktorsexamen eller licentiatexamen. Examensbeteckningarna är Filosofie doktor i Idrottsvetenskap respektive Filosofie licentiat i Idrottsvetenskap. I kursläsningsdelen ingår generella och tematiserade samt valbara ämnesspecifika kurser. För licentiatexamen består kursläsningsdelen av 20 hp obligatoriska kurser. För doktorsexamen gäller att 30 hp är obligatoriska kurser. 1
En student som genomgått viss högskoleutbildning på avancerad nivå eller motsvarande med godkänt resultat kan tillgodoräkna sig denna i utbildningen på forskarnivå om examinator efter prövning bedömer att den tidigare utbildningen kan godtas för tillgodoräknande. Tillgodoräknandet skall prövas på studentens egen begäran, i varje enskilt fall. Ansökan och beslut om tillgodoräknande sker efter antagning till utbildning på forskarnivå. Den forskarstuderande får efter handledarens medgivande byta någon av de obligatoriska kurserna mot andra kurser hämtade från annan FU, på annan ort eller från något annat ämnesområde. Som ett led i arbetet med avhandlingen förutsätts den forskarstuderande regelbundet delta i forskarseminarier. Den forskarstuderande rekommenderas att, förutom de kurser som ger internationella perspektiv, studera vid ett utländskt lärosäte under en period i sin utbildning. 3. Särskild behörighet Med särskild behörighet avses förkunskaper som, utöver grundläggande behörighet, krävs för att tillgodogöra sig utbildningen (HF 7 kap. 40 ). Särskild behörighet fastställs av fakultetsnämnden och anges i den allmänna studieplanen för varje enskilt forskarutbildningsämne Särskild behörighet har den som har de nödvändiga språkkunskaper som betingas av utbildningen samt med godkänt resultat ventilerat ett självständigt arbete om minst 15 hp på avancerad nivå inom idrottsvetenskap, eller motsvarande kunskaper som av Malmö högskola bedöms vara likvärdiga. 4. Antagning, urval och bedömningsgrunder Utbildning på forskarnivå ges i den omfattning tillgängliga resurser medger. Utlysning av lediga utbildningsplatser sker normalt vid ett tillfälle per läsår. Grunden för urval bland behöriga sökande till utbildningen på forskarnivå är graden av förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Vid bedömning av behöriga sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen tas hänsyn till sökandens självständighet och planering av tidigare arbeten; sökandens tidigare visade förmåga att slutföra arbeten adekvat; sökandes förmåga att kunna formulera undersöknings- och problemområden, både i de tidigare arbetena och i forskningsplanen för det planerade avhandlingsarbetet; grad av metodologisk och vetenskaplig mognad i tidigare utförda arbeten, samt i forskningsplanen, och förmåga till kommunikation, både skriftligt och muntligt. 2
5. Prov som ingår i utbildningen Kursdel: Forskarutbildningens kurser examineras muntligt och/eller skriftligt. Avhandlings-/uppsatsdel: Avhandlingen/uppsatsen ska utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (en monografi) eller bestå av ett antal vetenskapliga uppsatser med ett kort inledande kapitel och en avslutande sammanfattning (en kappa), en så kallad sammanläggningsavhandling. Vetenskaplig avhandling/uppsats som författats av två eller flera personer gemensamt får godkännas för forskarstuderande, vars insatser kan särskiljas. Avhandlingen/uppsatsen ska dokumentera forskarstuderande förmåga till vetenskaplig metodik och redovisning samt skicklighet att självständigt behandla ett begränsat vetenskapligt problem. Ordet självständigt ska i detta sammanhang inte fattas så att handledning och möjlighet till lagarbete försvåras. Licentiatexamen: För licentiatexamen ska forskarstuderande ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 90 högskolepoäng godkänd. Den vetenskapliga licentiatuppsatsen ska vid ett seminarium som äger rum på terminstid granskas av en opponent med lägst doktorsexamen och som har goda kunskaper om för uppsatsen väsentliga ämnesområden och metoder. Uppsatsen ska ha funnits tillgänglig på institutionen och universitetsbiblioteket minst två terminsveckor innan seminariet äger rum. Meddelande om att uppsatsen ska behandlas ska sändas till övriga institutioner i samma ämne vid landets universitet och högskolor. Betyg på den vetenskapliga uppsatsen bestäms av en betygsnämnd med bestående av tre personer, varav minst en professor från området Idrottsvetenskap. Betygsnämnden ska ha docentmajoritet. Opponent och betygsnämnd utses av fakultetsnämnden. Som betyg på kurser och uppsats används något av uttrycken underkänd och godkänd. Betyg på uppsatsen ska anmälas till fakultetsnämnden. I övrigt gäller i tillämpliga delar samma bestämmelser för licentiatexamen som för utbildningen på forskarnivå i stort. Doktorsexamen: Studierna avslutas med att den studerande försvarar en avhandling vid offentlig disputation. För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 180 högskolepoäng godkänd. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skall tillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas tillgänglig vid högskolan i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen. Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och om ersättning för kostnaderna för framställning av denna upplaga. 3
Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas en opponent. Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden. En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen. Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av en betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en annan högskola. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finnssynnerliga skäl. Nämnden skall utse ordförande inom sig. Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot. Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om. Nämnden skall avgöra om beslutet skall motiveras och om reservation skall redovisas. 4
Bilaga: Lärandemål i utbildning på forskarnivå i Idrottsvetenskap vid Malmö högskola För licentiatexamen ska forskarstuderande avseende Kunskap och förståelse - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet Idrottsvetenskap, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta; samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar; - planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete; - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt; - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning; - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används; - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. För doktorsexamen ska forskarstuderande avseende Kunskap och förståelse - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet Idrottsvetenskap samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet; - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer; - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete; - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen; - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt; - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap; - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar; - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 5