KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-05-03 KS-2017/1140.111 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Ansökan från Huge Fastigheter AB om att få möjlighet att bilda dotterbolag samt dotterdotterbolag för att genomföra försäljningar av bostadsfastigheter via s.k. underprisöverlåtelser (paketeringar) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Under förutsättning att bolagsordningen för det föreslagna holdingbolaget med firman Huge Fastigheter Holdingbolag AB utformas i enlighet med bilaga 3 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 maj 2017 i detta ärende godkänns bolagsbildningen. 2. Som styrelse i Huge Fastigheter Holdingbolag AB väljs.. Som ordförande och vice ordförande i styrelsen väljs.. Samtliga val sker för tiden till och med den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige som förrättas nästa gång. 3. Som lekmannarevisor Huge Fastigheter Holdingbolag AB väljs Ulrika Wennberg (M). Uppdraget gäller för tiden intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. 4. Valen enligt punkterna 2 och 3 sker under förutsättning av att den föreslagna bolagsordningen enligt punkten 1 antas av bolagsstämman och registreras av Bolagsverket. 5. Bildandet av ett obegränsat antal dotterbolag till Huge Fastigheter Holdingbolag AB godkänns under förutsättning att ändamålet med bolagsbildningen avser s.k. paketering av fastigheter i bolagen och att avsikten med dessa bolag är att de ska säljas vidare till annan juridisk eller fysisk person. 6. Huge Fastigheter AB:s försäljning till en bostadsrättsförening av fastigheterna Kirurgen 4, 9 och 10 samt del av Kirurgen 1, vilka innehåller två av kommunen förhyrda förskolor, godkänns. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-05-03 KS-2017/1140.111 2 (5) Sammanfattning Huge Fastigheter AB (nedan Huge) har enligt skrivelse daterad den 12 april 2017 erhållit och beviljat tre ansökningar om ombildning av hyreslägenheter till bostadsrätter. Om ansökande bostadsrättsföreningar uppfyller de legala kraven för ombildning vill Huge inleda försäljningsprocesserna med respektive förening. De fastigheter, som ska överlåtas till berörda bostadsrättsföreningar avses först paketeras i särskilt bildade bolag, vars aktier härefter ska överlåtas till bostadsrättsföreningarna. Dessa bolag ska utgöra dotterbolag till ytterligare ett bolag, som Huge avser bilda och vars firma ska vara Huge Fastigheter Holdingbolag AB. Till ansökan är fogade tre försäljningar som paketerats på angivet sätt. Ansökan från Huge avser dock bildandet av maximalt fem stycken dotterdotterbolag. I en tillkommande skrivelse från Huge daterad den 2 maj 2017 föreslås att 9 samhällsfastigheter ska säljas; bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 maj 2017 i detta ärende. I dessa fall förefaller det inte vara helt klart om försäljningarna ska ske via paketering i bolagsform eller om försäljningarna ska ske utan sådan paketering. I sistnämnda fall krävs inget yttrande av fullmäktige. Försäljningarna är avsedda att genomföras genom s.k. underprisöverlåtelser enligt reglerna i 23 kap. inkomstskattelagen. Det är försäljningen till paketbolaget, som sker till underpris medan försäljningen av aktierna sker till bolagets marknadsvärde. Huge har i enighet med av 14 i sin bolagsordning gett fullmäktige tillfälle att ta ställning till ovan angivna bolagsbildningar. Enligt samma bolagsordning får avyttring av fastighet eller del av fastighet i vilken nyttjanderätt upplåtits till Huddinge kommun och som innebär att kommunen får en ny motpart i avtalsförhållandet inte ske innan fullmäktige fått tillfälle att yttra sig. Huges begäran om yttrande från fullmäktige innefattar Huges försäljning av fastigheter som innehåller två av kommunen förhyrda förskolor. Anledning finns inte att invända mot bildandet av ett holdingbolag på sätt Huge Fastigheter föreslagit. Ett villkor för ett sådant godkännande är dock att reglerna i 3 kap. 17 KL följs. Konceptet för försäljningarna av angivna fastigheter förefaller rent juridiskt överensstämma med gällande inkomstskattelag och den praxis som utbildats mot bakgrund av lagstiftningen. Enligt uppgift har Botkyrka kommun, Stockholms kommun,
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-05-03 KS-2017/1140.111 3 (5) Sollentuna kommun, Nynäshamns kommun och Värmdö kommun använt sig av bolagspaketeringar enligt det nu föreslagna konceptet. Beskrivning av ärendet Huge har enligt skrivelse daterad den 12 april 2017 erhållit och beviljat tre ansökningar om ombildning av hyreslägenheter till bostadsrätter. Om ansökande bostadsrättsföreningar uppfyller de legala kraven för ombildning vill Huge inleda försäljningsprocesserna med respektive förening. Försäljningarna är avsedda att genomföras genom s.k. underprisöverlåtelser enligt 23 kap. inkomstskattelagen. Inledningsvis begär Huge att maximalt få bilda fem stycken dotterdotterbolag med syfte att paketera fastigheter. Till skrivelsen finns tre separata ansökningar, vilka omfattar följande fastigheter: 1. Kirurgen 4, 9 och 10 samt del av Kirurgen 1 (försäljning till Bostadsrättsföreningen Diagnosvägen 1 5), 2. Lövgården 1 (försäljning till Bostadsrättsföreningen Lövgården 1), samt 3. Fasaden 1 3 (försäljning till Bostadsrättsföreningen Fasaden 1 3). När det gäller fastigheterna enligt punkten 1 ovan så innehåller dessa två kommunala förskolor. Följande ekonomiska tal har angetts av Huge för ovanstående tre ansökningar: Fastigheter Kirurgen 4, 9 och 10 samt del av Kirurgen 1 Försäljningspris för aktierna Överskott av försäljning (bruttointäkt reducerat med stämpelskatt för lagfart vid försäljning ) Reavinst 355 mnkr 266,4 mnkr 60 mnkr Lövgården 1 268 mnkr 219 mnkr 48 mnkr Fasaden 1-3 158 mnkr 144,4 mnkr 32 mnkr Alla tre ansökningar innefattar en begäran om att Huge ska få ett godkännande dels om att få bilda dotterdotterbolag till vilket respektive fastigheter ska överlåtas samt dels att Huge ska få sälja dessa dotterdotterbolag till bostadsrättsföreningarna om legala krav på ombildning uppfylls. Slutligen innehåller alla tre ansökningar en begäran om att Huge får
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-05-03 KS-2017/1140.111 4 (5) utse styrelse och anta bolagsordning till dotter- och dotterdotterbolagen. Beträffande ansökan enligt punkten 1 ovan begärs godkännande av att försäljningen eftersom den avser fastigheter som innehåller två av kommunen hyrda lokaler för förskolor. När det gäller ansökningarna enligt punkterna 1 och 2 innefattar ansökningarna även en begäran om godkännande av att Huge bildar ett holdingbolag med namn Huge Fastigheter Holdingbolag AB. Denna begäran finns inte med i ansökan enligt punkten 3. Enligt 14 i Huges bolagsordning ska Huddinge kommunfullmäktige ges tillfälle att få ta ställning innan sådana beslut i verksamheten fattas som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslut i följande frågor ska alltid anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt: 1. avyttring av fastighet eller del av fastighet i vilken nyttjanderätt upplåtits till Huddinge kommun och som innebär att kommunen får en ny motpart i avtalsförhållandet, 2. bildande av bolag, 3. köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant bolag. Huges ansökan anges ske för att underlätta ovannämnda och framtida försäljningsprocesser. Förvaltningens synpunkter Konceptet för försäljningarna av angivna fastigheter enligt bilagorna 1 och 2 till detta tjänsteutlåtande förefaller rent juridiskt överensstämma med gällande inkomstskattelag och den praxis som utbildats mot bakgrund av denna lag. Enligt 3 kap. 17 KL gäller följande: Om en kommun eller ett landsting med stöd av 16 lämnar över vården av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1.fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2.se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3.utse samtliga styrelseledamöter, 4.se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, 5.utse minst en lekmannarevisor, och 6.se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-05-03 KS-2017/1140.111 5 (5) Holdingbolaget ägs inte direkt av Huddinge kommun varför 3 kap. 17 KL inte är direkt tillämpligt på bolaget. Inte heller är 3 kap. 18 KL, som avser delägda kommunala bolag, direkt tillämpligt på holdingbolaget. Hinder mot bildandet av ett holdingbolag på sätt Huge föreslagit föreligger inte. Ett villkor för detta är att reglerna i 3 kap. 17 KL följs. De angivna dotterdotterbolagen till Huge förutsätts snarast säljas. Anledning att tillämpa kraven enligt 3 kap. 17 kommunallagen för dessa bolag finns därför inte. Jan Heimdahl Tf kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilagor 1. Huge Fastigheter AB:s förslag till försäljning av bostadsfastigheter med därtill fogade handlingar 2. Kompletterande förslag från Huge Fastigheter AB om försäljning av samhällsfastigheter 3. Förslag till bolagsordning för Huddinge Fastigheter Holdingbolag AB Beslutet delges Huge Fastigheter AB
~huge 2017-04-12 1 (1) Huge Fastigheter AB:s förslag till försäljningar av bostadsfastigheter. Huge Fastigheter AB har erhållit och beviljat 3 ansökningar om Ombildning av hyreslägenheter till bostadsrätter. Om Bostadsrättsföreningarna uppfyller de legala kraven för ombildning vill Hug e Fastigheter AB inleda försäljningsprocesserna med respektive förening och behöver därmed kommunfullmäktiges godkännande enligt punkterna i bolagsordningens 14. Tre separata bilagor för respektive bostadsrättsförening bifogas detta brev. För att underlätta ovannämnda och framtida försäljningsprocesser ansöker Huge om att få möjlighet att bilda bolag (Dotterdotterbolag) för att genomföra försäljningarna via s.k. underprisöverlåtelser (Paketeringar). En separat begäran bifogas till detta brev. Bästa hälsni - - "'..-l-----\-l~ Johnny Soma F a stighetscontroller 08-53532989 johnny.soma@huge.se Huge Fastigheter AB Huge Fastigheter AB Box 1073. 14122 Huddinge huge.se Våxel 08-535 320 00 Kundtjänst 08-535 320 lo Org nr 556233-5900
~huge 2017-04- l o l (l) Huge Fastigheter AB:s försäljning av bostadsfastigheter BAKGRUND Huge Fastigheter AB erhåller kontinuerligt ansökningar om ombildningar. Försäljningen sker formellt genom att av Huge Fastigheter AB nybildat dotterbolag säljer 100 % av aktierna i sitt dotterbolag till bostadsrättsföreningen. De försäljningsintäkter som uppstår kommer att användas för framtida underhåll samt att tillskapa nya lägenheter i Huddinge Kommun. För att underlätta processen begär härmed Huge Fastigheter AB att få bilda maximalt fem stycken dotterdotterbolag för med syfte att paketera fastigheter. Vid avyttring av ett dotterdotterbolag får Huge Fastigheter AB möjlighet att bilda ett nytt bolag uta n att överstiga det maximala antalet om fem bolag. ~j v Gunilla Helmerson- Styrelseordforande Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900
...., 2017-04- 10 l (3) Huge Fastigheter AB:s försäljning av fastighetern a Kirurgen 4,9 och 1 O samt del av Kirurgen 1 BAKGRUND Huge Fastigheter AB har erhållit och beviljat en ansökan om ombildning av hyreslägenheter till bostadsrätter. En bostadsrättsförening, Brf Diagnosvägen 1-5 bildades 2016-01-04 med org.nr 769631-4363. Föreningen uppfyller Huges regelkrav om ombildning till bostadsrätt och en köpstämma är planerad att hållas den 26 april 2017. En köpstämma kräver att minst 2/3 av de folkbokförda röstar ja till ett köp av fastigheterna enligt bostadsrättslagen. Om föreningen på köpstämman uppfyller de legala kraven för ombildning vill Huge Fastigheter inleda försäljningsprocessen med föreningen och behöver därmed kommunfullmäktiges godkännande enligt punkterna bolagsordningens 14. FAKTA Förvärvsansökan avser fastigheterna Kirurgen 4,9-10, tre lamellbyggnader 3-7 våningar högt med adress Diagnosvägen 1-5 i Flemingsberg. Antalet lägenheter är 257 stycken (19 876 kvm) och antalet lokaler är 26 stycken (2 224 kvm) varav två är kommunala förskolor. Garage finns under huset med 173 biluppställningsplatser. Tomtarealen uppgår till3 162 kvm men det tillkommer ytterligare mark från stamfastigheten (Kirurgen l) som omfattar gårdsyta med ca 7 300 kvm. Total markyta bedöms uppgå till ca 10 500 kvm. Lägenheterna har omsättningsvakans. Årshyresvärdet år 2016 uppgår till21 384 TSEK. Byggnaderna är uppförda 1972 och om-/tillbyggda 1988 då två av byggnaderna utökades med terrasshus samt att garagen fick nya trapphus. Underhållet i övrigt är normalt (El, värme och VA i ursprungligt skick). UPPLÄGG TILLVÄGAGANGSÄTT FÖRSÄLJNING Försäljningen sker formellt genom att av Huge Fastigheter AB nybildat dotterbolag säljer 100 % av aktierna i sitt dotterbolag till brf Diagnosvägen 1-5. Köpeskilling för aktierna är 355 MSEK, men kommer att justeras utifrå n den faktiska kostnaden som uppstår för Huge i samband med en försäljning. Tillträde för fastigheten beräknas till att ske under hösten 2017 när formalia med bolag etc är klart. Huge Fastigheter kommer dessförinnan att sälja fastigheterna Kirurgen 4, 9 och 10 samt del av Kirurgen 10 till sitt dotterdotter bolag. Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900
.. 20 17-04- 10 2 (3) I avtalen ingår att Huge Fastigheter AB på köparens bekostnad genomföra nödvändiga fastighetsreglerings- och separationsåtgärder från Huge Fastigheters övriga fastigheter. De försäljningsintäkter som uppstår kommer att användas för framtida underhåll samt att tillskapa nya lägenheter i Huddinge Kommun. KONSEKVENSER VID FÖRS.Ä.LJNING Överlåtelsen av aktierna från dotterdotterbolaget till Brf Diagnosvägen 1-5 innebär att: Huge Fastigheter AB:s försäljning ger ett överskott av 266,4 MSEK (bruttointäkten reducerat med stämpelskatt för lagfartskostnaden vid försäljning till dotterdottern) Försäljningen resulterar i en realisationsvinst på ca 60 MSEK. Beloppet är skattefritt då näringsbetingade aktier inte beskattas Kostnader i samband med försäljningen blir den koncerninterna försäljningen till dotterdotterbolaget på ca 3,6 MSEK, konsult- och bolagsbildningskostnader samt kostnader för egen personal. H UGE F ASTIGHETERS BEGÄRAN Enligt Huge Fastigheters bolagsordning 14 Ska Huddinge kommunfullmäktige ges tillfälle att få ta ställning till beslut om att: l. Avyttring av fastighet eller del av fastighet i vilken nyttjanderätt upplåtits till Huddinge kommun och som innebär att kommunen får en ny motpart i avtalsförhållandet, 2. Bildande av bolag, 3. Köp eller försäljning av bolag eller a ndel i sådant bolag. Härmed begär Huge Fastigheter AB att få: Godkänna att försäljningen omfattar två av kommunen förhyrda förskolor Godkänna att Huge Fastigheter AB bildar ett holdingbolag med namn Huge Fastigheter Holdingbolag AB Godkänna att Huge Fastigheter AB bildar ett dotterdotterbolag Godkänna att Huge Fastigheter AB kommer att försälja dotterdotterbolaget till föreningen om det legala kraven får ombildning uppfylls Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se wv.w.huge.se Orgnr 556233-5900
.. 2017-04- 10 3 (3) Utse styrelse och anta bolagsordning till dotter- och dotterdotterbolag Med vänliga hälsningar / Gunilla Helmerson- styrelseordfårande Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900
20 17-04- 10 l (3) Huge Fastigheter AB:s försäljning av fastigheten Lövgården 1. BAKGR UND Huge Fastigheter AB har erhållit och beviljat en ansökan om ombildning av hyreslägenheter till bostadsrätter. En bostadsr ättsförening, Brf Lövgården l bilda des 2015-11-06 med org.nr 769631.154. Föreningen uppfyller Huges regelkrav om ombildning till bostadsrätt och en köpstämma är planerad att hållas den 9 maj 2017. En köpstämma kräver att minst 2/3 av de folkbokfcirda röstar ja till ett köp av fastigheterna enligt bostadsrättslagen. Om föreninge n på köpstämman uppfyller de legala kraven fcir ombildning vill Huge Fastigheter inleda försäljningsprocessen med föreningen och behöver därmed kommunfullmäktiges godkännande enligt punkterna i bolagsordninge ns 14. F AKTA Förvärvsansökan avser fastigheten Lövgården l, fyra lamellhus 4-5 våningar högt med adress Duvbergsvägen 2-46, Vårby Alle 3 i Vårby Gård. Antalet lägenheter är 196 st. (14 185 k vm) och antalet lokaler är 4 st. (164 kvm). Genomsnittslägenheten uppgår till ca 72 kvm. Parkeringsdäck och p-platser uppgår till 140 platser varav 16 utgörs av ej uthyrbara besöksparkeringar. Tomtareal22 121 kvm. Vakanser utgörs av en förrådslokal och en p-plats. Lägenheter har omsättningsvaka ns. Årshyresvärde 14 209 TSEK (2016). Byggnaderna är uppförda 1973, löpande underhållet. Yttre- och inre underhåll bedöms som normalt-gott med hänsyn till värdeåret, (El, värme och VA i urspr ungligt skick). UPPLAGG TILLVÄGAGÅNGsÄTT FÖRSALJNING Försäljningen sker formellt genom att av Huge Fastigheter AB nybildat dotterbolag säljer 100 % av aktierna i sitt dotterbolag till Brf Lövgården l. Köpeskilling fcir aktierna är 268 MSEK, men kommer att justeras utifrån den faktiska kos tnaden som uppstår för Huge i samband med en försäljning. Tillträde för fastigheten beräknas till att ske under hösten 2017 när formalia med bolag etc är klart. Huge Fastigheter kommer dessförinnan att sälja fastigheten Lövgården l till sitt dotterdotterbolag. I avtalen ingår att Huge Fastigheter AB på köparens bekostna d ge nomföra nödvändiga fastighetsreglerings- och separationsåtgärder från Huge Fastigheters övriga fastigheter. Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900
2017-04-1 0 2 (3) De fcirsäljningsintäkter som uppstår kommer att användas för framtida underhåll samt att tillskapa nya lägenheter i Huddinge Kommun. KONSEI\:VENSER VID FÖRSÄLJNING Överlå telsen av aktierna från dotterdotterbolaget till Brf Lövgården l innebär a tt: Huge Fastigheter AB:s försäljning ger ett överskott av 219 MSEK (bruttointäkten reducerat med stämpelskatt för lagfartskostnaden vid försäljning till dotterdottern) Försäljningen resulterar i en realisationsvinst på ca 48 MSEK Beloppet är skattefritt då näringsbetingade aktier inte beskattas Kostnader i samband med försäljningen blir den koncerninterna försäljningen till dotterdotterbolaget på ca 2 MSEK, konsult- och bolagsbildningskostnader samt kostnader för egen personal. H UGE FASTIGHETERS BEGÄRAN Enligt Huge Fastigheters bolagsordning 14 Ska Huddinge kommunfullmäktige ges tillfälle att få ta ställning till beslut om att: l. Bildande av bolag, 2. Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant bolag. Härmed begär Huge Fastigheter AB att få: Godkänna att Huge Fastigheter AB bildar ett holdingbolag med na mn Huge Fas tigheter Holdingbolag AB Godkänna att Huge Fastigheter AB bildar ett dotterdotterbolag Godkänna att Huge Fastigheter AB kommer att försälja dotterdotterbolaget till föreningen om det legala kraven for ombildning uppfylls Utse styrelse och anta bolagsordning till dotter- och dotterdotterbolag cq~~&tj Gunilla Helmerson- Styrelseordforande Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900
2017-04- 10 l (2) Huge Fastigheter AB:s försäljning av fastigheterna Fasaden 1-3. BAKGRUND Huge Fastigheter AB har erhållit och beviljat en ansökan om ombildning av hyreslägenheter till bostadsrätter. En bostadsrättsförening Huddinge Fasaden 1-3 bildades 2016-10-04 med org.nr 769632-9791. Föreningen uppfyller Huges regelkrav om ombildning till bostadsrätt och en köpstämma är planerad att hållas maj 2017. En köpstämma kräver att minst 2/3 av de folkbokförda röstar ja till ett köp av fastigheterna enligt bostadsrättslagen. Om föreningen på köpstämman uppfyller de legala kraven för ombildning vill Huge Fastigheter inleda försäljningsprocessen med föreningen och behöver därmed kommunfullmäktiges godkännande enligt punkterna i bolagsordningens 14. FAKTA Förvärvsansökan avser fastigheterna Fasaden 1,2 och 3, tre flerbostadshus i 3 våningar samt suterräng med adress Fäbodvägen 7-29. Antalet lägenheter är 93 stycken (7017 kvm) och antalet lokaler är 4 stycken (199 kvm). Tomtarealen uppgår till 9 499 kvm. Årshyresvärdet år 2016 uppgår till 7 173 TSEK. Byggnaderna är uppförda 1967. Löpande underhåll har genomförts med bl.a fönsterbyten (2009). Underhållet i övrigt är normalt (El, värme och VA i ursprungligt skick). UPPLAGG TILLVAGAGÅ NGSÄTT FÖRSALJNii G Försäljningen sker formellt genom att av Huge Fastigheter AB nybildat dotterbolag säljer 100 % av aktierna i sitt dotterbolag till brf Huddinge Fasaden 1-3. Köpeskilling för aktierna är 158 MSEK, men kommer att justeras utifrån den faktiska kostnaden som uppstår för Huge i samband med en försäljning. Tillträde för fastigheten beräknas till att ske under hösten 2017 när formalia med bolag etc är klart. Huge Fastigheter kommer dessförinnan att sälja fastigheterna Fasaden 1,2 och 3 till sitt dotterdotterbolag. I avtalen ingår att Huge Fastigheter AB på köparens bekostnad genomföra nödvändiga fastighetsreglerings- och separationsåtgärder från Huge Fastigheters övriga fastigheter. De försäljningsintäkter som uppstår kommer att användas för framtida underhåll samt att tillskapa nya lägenheter i Huddinge Kommun. KONSE KVENSER VID FÖRSÄLJNI NG Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900
..... 20 17-04- 1 o 2 (2) Överlåtelsen av aktierna från dotterdotterbolaget till Brf Huddinge Fasaden 1-3 innebär att: Huge Fastigheter AB: s försäljning ger ett överskott av 144,4 MSEK (bruttointäkten reducerat med stämpelskatt för lagfartskostnaden vid försäljning till dotterdottern) Försäljningen resulterar i en realisationsvinst på ca 32 MSEK. Beloppet är skattefritt då näringsbetingade aktier inte beskattas Kostnader i samband med försäljningen blir den koncerninterna försäljningen till dotterdotterbolaget på ca 0,6 MSEK, konsult- och bolagsbildningskostnader samt kostnader för egen personal. H UGE F ASTIGHETERS E EGARAN Enligt Huge Fastigheters bolagsordning 14 Ska Huddinge kommunfullmäktige ges tillfälle att få ta ställning till beslut om att: l. Bilda nde av bolag, 2. Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant bolag. Härmed begär Huge Fastigheter AB att få: Godkänna att Huge Fastigheter AB bildar ett dotterdotterbolag Godkänna att Huge Fastigheter AB kommer att försälja dotterdotterbolaget till tquj(~~ Gunilla Helmerson- Styrelseordforande Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900
~huge 2017-05-03 Huddinge kommun Kommunstyrelse/Kommunfullmäktige Huge Fastigheter AB:s försäljning av samhällsfastigheter Till Huddinge kommuns kommunfullmäktige den 12 juni 2017 önskar Huge Fastigheter AB ta upp fråga till beslut som framgår av bifogad tjänsteskrivelse. Enligt uppdrag Robert Eckerdal Huge Fastigheter AB ' Box 1073,14122 Huddinge huge.se V"axel 08-535 32000. Kundtjänst 08-535 32010 : Org nr 556233-5900
~huge 2017-05-04 l (2) Huge Fastigheter AB:s försäljning av samhällsfastigheter BAKGRUND Huge Fastigheter AB har identifierat 9 samhällsfastigheter, nedan kallad Portfåljen, som icke strategiskt fastighetsinnehav, sett utifrån kommunkoncernen som helhet. Skälen är fåljande; Kommunen är inte hyresgäst Saknar utvecklingspotential i en omfattning som är intressant Flertalet fastigheter har villaliknande karaktär. Fastigheterna är får små får en långsiktig kommunal verksamhet Flertalet fastigheter är små fårskolor. Kommunala fårskolor bör omfatta flertalet avdelningar får att uppnå effektiv drift. FAKTA Följande fastigheter som ingår i portfåljen är; Assistenten 44 Frostfjärilen 44 Frostfjärilen 4 7 Liljekonvaljen 14 Myrstuguberget 20 Ormen Långe 9 Penseln 33 Spelaren 13 Del av Juringegården l (Juringeskolan, kommunal verksamhet ska behållas) UPPLÄGG TILLVÄGAGÅNGsÄTT FÖRSÄLJNING Huge Fastighet AB avser att fårsälja dessa fastigheter, och att snarast inleda en strukturerad fårsäljningsprocess. Med det menas att portfåljen bjuds ut till ett stort antal intressenter och fårsäljningen sker efter en i fårhand bestämd och kommunicerad plan, med tydliga tider får indikativa bud och budinstruktioner. Med detta fårfarande säkerställs ett optimalt utfall av fårsäljningsprocessen där såväl pris som långsiktighet och erfarenhet beaktas samtidigt som tempo i processen kan erhållas. Försäljning av portfåljen kan ske på två sätt; antingen som en direktfårsäljning eller i bolagsform. Fastigheterna får antingen fårsäljas i helhet, d.v.s. som en portfålj, eller delas upp om det i fårsäljningsprocessen anses vara mer lönsamt får Huge eller på annat sätt bidra till en ökad samhällsnytta och därmed skapa mervärde får Huge och Huddinge kommun. Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900
~huge 2017-05-04 2 (2) Att försälja portföljen i bolagsform har flera fördelar, sett ur ett förvaltnings- och ekonomiskt perspektiv. Om en uppdelning sker enligt ovan får detta även genomslag på vilken eller vilka fastigheter som eventuellt kan direktförsäljas. H UGE F ASTIGHETERS BEGÄRAN Enligt Huge Fastigheters bolagsordning 14 Ska Huddinge kommunfullmäktige ges tillfälle att få ta ställning till beslut om att: l. Bildande av bolag, 2. Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant bolag. Härmed begär Huge Fastigheter AB att få: Godkänna att Huge Fastigheter AB bildar ett dotterbolag Utse styrelse och anta bolagsordning till dotterbolaget Godkänna att Huge Fastigheter AB kommer att försälja dotterbolaget till köpare innehållande hela eller delar av portföljen Huge Fastigheter AB Box 1073, 141 22 Huddinge Besöksadress sjödalstorget 7 Tel 08-535 320 00 Fax 08-535 320 20 info@huge.se www.huge.se Orgnr 556233-5900
Bilaga 3 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 maj 2017 i ärende KS-2017/1140.111 Bolagsordning för Huge Fastigheter Holdingbolag AB Org.nr: 556XXX-XXXX 1 Firma Bolagets firma är Huge Fastigheter Holdingbolag AB. 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Huddinge kommun. 3 Föremålet med verksamheten Bolaget ska äga och förvalta aktier och andelar i bolag som verkar inom moderbolaget Huge Fastigheter AB:s kompetensområde. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolaget ska övergripande samordna äga och förvalta aktier i bolag som verkar inom moderbolaget Huge Fastigheter AB:s kompetensområde och företräda Huge Fastigheter AB:s intressen i koncernen. Verksamheten syftar till att åstadkomma en optimal användning av gemensamma resurser. De kommunalrättsliga principerna enligt 2 kap. kommunallagen och 8 kap. 3 c kommunallagen ska tillämpas av bolaget. Vad nu sagts gäller med undantag för för bestämmelsen enligt 2 kap. 7 kommunallagen. Likvideras bolaget ska behållna tillgångar tillfalla Huge Fastigheter AB. 5 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst 50 000 kronor och högst 200 000 kronor. 6 Antal aktier Antalet aktier skall vara lägst 500 och högst 2000. 7 Styrelse Styrelsen skall bestå av tre ledamöter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Huddinge kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolaget.
8 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning väljer bolagsstämman en revisor med en revisorssuppleant eller ett registrerat revisionsbolag. Uppdraget som revisor och revisorssuppleant gäller till slutet av den årsstämma enligt 9 kap. 21 första stycket aktiebolagslagen som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 9 Lekmannarevisorer Kommunfullmäktige i Huddinge kommun utser en lekmannarevisor i bolaget för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. 10 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten eller e-post till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämma. Kallelsen ska innehålla förslag till dagordning. 11 Bolagsstämma På årsstämma skall följande ärenden förekomma: 1. Val av ordförande för stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller två justeringsmän. 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisning och i förekommande fall koncernredovisning, revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om a) fastställande av resultat-och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultat-och koncernbalansräkning, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och i förekommande fall verkställande direktör. 8. Fastställande av arvoden för styrelse, revisor och lekmannarevisor med suppleanter. 9. Anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter, lekmannarevisor samt utseende av styrelsens ordförande och vice ordförande. 10. Val av revisorer samt eventuella suppleanter. 11. Fastställelse av styrdokument. 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
12 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. 13 Firmateckning Styrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Dock äger verkställande direktör rätt att ensam teckna bolagets firma beträffande sådan löpande förvaltningsåtgärd som enligt aktiebolagslagen ankommer på verkställande direktören. 14 Kommunstyrelsens inspektionsrätt och allmänhetens rätt till insyn Kommunstyrelsen i Huddinge kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper och i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Huddinge kommunfullmäktiges ledamöter har rätt att närvara och yttra sig vid bolagsstämma. Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. 15 Kommunfullmäktiges rätt Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Huddinge kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut fattas i verksamheten, som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslut om bildande av bolag och försäljning av bolag ska alltid anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt såvida inte avsikten med bolagsbildningen innefattar s.k. paketering av fastigheter ( paketbolag ) och paketbolaget därefter genast ska säljas till annan fysisk eller juridisk person. Kommunfullmäktige i Huddinge kommun ska få ta ställning innan avyttring sker av fastighet eller del av fastighet i vilken nyttjanderätt upplåtits till Huddinge kommun och som innebär att kommunen får en ny motpart i avtalsförhållandet. 16 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Huddinge kommun.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 1 (17) HANDLÄGGARE Wastesson, Gunilla Gunilla.vastesson@huddinge.se Feychting, Annika Annika.feychting@huddinge.se Kommunstyrelsen Sverigeförhandlingen beslut om ramavtal för Sverigeförhandlingen och objektavtal för Spårväg syd Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Ramavtal storstad Stockholm mellan staten, landstinget och berörda kommuner enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 april 2017 godkänns. 2. Objektavtal om Spårväg syd mellan staten, landstinget, Stockholms stad och Huddinge kommun enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 april 2017 godkänns. 3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att organisera det fortsatta arbetet och utse ledamöter i den mellan parterna gemensamma styrelsen enligt ramavtalet och projektstyrelsen i enlighet med objektavtalet för Spårväg syd. 4. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheter och förutsättningar för en tidigareläggning av Spårväg syd. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommundirektören utses till ledamot och biträdande samhällsbyggnadsdirektören till ersättare i styrelsen enligt ramavtalet. 2. Biträdande samhällsbyggnadsdirektör och sektionschef trafik och landskap utses till ledamöter i projektstyrelsen för Spårväg syd enligt objektavtalet. Sammanfattning Sverigeförhandlingen är en statligt tillsatt förhandling för framtidens järnvägsnät och åtgärder i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Parterna för denna del av Sverigeförhandlingens uppdrag staten, Stockholms läns landsting samt kommunerna Huddinge, Stockholm, Solna, Täby, Vallentuna och Österåker har enats om ett ramavtal, kallat ramavtal 6 storstad, Stockholm. I uppgörelsen ingår utbyggnad av fyra infrastruktursatsningar, varav en är Spårväg syd. Vidare åtar sig kommunerna att se till att drygt 100 000 bostäder byggs fram till 2035. Överenskommelsen innehåller också cykelinfrastruktur i Huddinge, Stockholm och Täby. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 2 (17) Parterna finansierar gemensamt åtgärderna. För Huddinges del innebär det medfinansiering av Spårväg syd med 731 miljoner kronor och ett risktillägg om kostnaderna skulle öka på 77 miljoner kronor. Spårvägen har kostnadsberäknats till 3,8 miljarder kronor. Med risktillägget avsätts 4,2 miljarder kronor. Utöver direkt medfinansiering från staten ingår även Spårväg syd i den statliga länsplanen för regional transportinfrastruktur. En del av kostnaderna täcks även av trängselskatt, där ett utrymme skapas genom att tider och nivå för trängselskatten justeras. Huddinge får också förskottera en del av statens bostadsbidrag till år 2035, totalt 278 miljoner kronor. Huddinge kommun tar på sig att bygga 18500 bostäder till och med 2035 i framför allt Flemingsberg, Huddinge centrum, Masmo, Vårby, Kungens kurva, Segeltorp samt en ny stadsdel i Loviseberg/Glömstadalen. Huddinge tar också på sig att bygga ut cykelförbindelser från Huddinges cykelplan inklusive ett cykelgarage i Flemingsbergs resecentrum för att stärka hela resandekedjan. Staten finaniserar 25 procent av cykelutbyggnaderna genom detta avtal. Sammantaget är bedömningen att kommunen kan klara finansieringen både på kort och på lång sikt. Ökade markvärden och försäljning av kommunal mark för bostadsbyggande i kombination med exploateringsbidrag från privata fastighetsägare ger tillräckliga intäkter. Huddinge bidrar till kommunens och regionens tillväxt både socialt och ekonomiskt. Spårvägen är viktig för den sociala samhållningen och skapar möten mellan människor med olika social bakgrund. Utbyggnaden av spårväg med dess positiva effekter ger möjlighet till bättre en balans i regionen där en välbehövlig satsning tillkommer även i södra Stockholmsregionen. Attraktiv spårbunden kollektivtrafiken möjliggör ett hållbart resande och därmed en hållbar utbyggnad av samhället. Huddinge tar ett utökat ansvar och bidrar till fler bostäder i en region med stor bostadsbrist. Nya attraktiva stadsmiljöer kan byggas. Spårvägen skapar vilja till att etablera nya arbetsplatser och tillväxt i södra regionhalvan. Nya stadsmiljöer med bostäder möjliggör för människor att flytta hit och därmed till kommunens och regionens nuvarande och framtida kompetensförsörjning. Oavsett satsningen på utvecklingen av områdena kring spårvägen behöver även resten av kommunen utvecklas. Många bostadsprojekt pågår redan i andra delar och nya projekt som utvecklar områdena kan startas även om projekten i spårvägens influensområde behöver prioriteras vid resursbrist. Utbyggnad av kommunal service, investeringar i parker, lekplatser och gångoch cykelvägar kommer att göras utifrån behov.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 3 (17) Beskrivning av ärendet Bakgrund Sverigeförhandlingen är en statligt tillsatt förhandling för framtidens järnvägsnät och återgärder i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Kommunfullmäktige beslutade den 30 september 2015 att Huddinge kommun ska lämna in en intresseanmälan till Sverigeförhandlingen. Intresseanmälan innehöll tre infrastrukturobjekt utan rangordning Spårväg syd, stopp för höghastighetståg i Flemingsberg och tunnelbaneförlängning från Fruängen till Kungens kurva via Segeltorp. Huddinge har deltagit i förhandlingarna och nu har parterna som kommit överens om åtgärder i Stockholms län som utgör en del av de sammantagna storstadssatsningarna. Något bud från Sverigeförhandlingen angående förlängning av tunnelbana från Fruängen till Kungens kurva lämnades aldrig. Därmed har detta objekt utgått ur denna förhandling. Förhandlingen om höghastighetsjärnvägen har ännu inte slutförts full ut, varför det inte finns något beslut om åtgärder som möjliggör stopp för höghastighetståg i Flemingsberg blir av eller inte. Denna del av Sverigeförhandlingen behandlas inte ytterligare i detta tjänsteutlåtande. Resultat av förhandlingen Parterna i förhandlingen staten, Stockholms läns landsting samt kommunerna Huddinge, Stockholm, Solna, Täby, Vallentuna och Österåker har enats om utbyggnad av fyra infrastruktursatsningar, viss cykelinfrastruktur och bostadsbyggande. De fyra infrastruktursatsningarna är: - Tunnelbana Älvsjö Fridhemsplan - Spårväg syd - Roslagsbanan till city - Tunnelbanestation Hagalund Vidare åtar sig kommunerna att se till att drygt 100 000 bostäder byggs till och med 2035. Överenskommelsen innehåller också cykelinfrastruktur i Huddinge, Stockholm och Täby. Parterna finansierar gemensamt åtgärderna. För Huddinges del innebär det medfinansiering av Spårväg syd. Utöver direkt medfinansiering från staten ingår även Spårväg syd i den statliga länsplanen för regional transportinfrastruktur. En del av kostnaderna täcks även av trängselskatt, där ett utrymme skapas genom att tider och nivå för trängselskatten justeras.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 4 (17) Avtalet förutsätter projektstart 2022 för Tunnelbanan, 2024 för Spårväg syd och 2026 för Roslagsbanan. Tunnelbanestation vid Hagalund pågår. Vad tar Huddinge på sig Huddinge kommun tar på sig att bygga 18500 bostäder till och med 2035 i framför allt Flemingsberg, Huddinge centrum och Storängen, Masmo, Vårby, Kungens kurva, Segeltorp samt en ny stadsdel i Loviseberg/Glömstadalen. Landstinget genom Trafikförvaltningen har i nära samarbete med Huddinge gjort en programstudie för Spårväg syd. I samband med detta har kostnaderna för Spårväg syd beräknats till 3,8 miljarder kronor. Huddinge tar på sig att medfinansiera Spårväg syd med upp till 808 miljoner kronor. Av dessa är 731 miljoner kronor medfinansiering av projektbudgeten på 3,8 miljarder kronor. 77 miljoner är ett risktillägg om kostnaderna skulle överstiga de beräknade. Om denna del ska användas ska beslut fattas i särskild ordning. Genom avtalet är en investeringskostnad på 4,2 miljarder kronor finansierad av avtalsparterna. Uppstår kostnader utöver detta följer en förhandling om finansieringen. Huddinge får också förskottera en del av statens bidrag genom ett s.k. bostadstillskott, totalt 278 miljoner kronor, som betalas in enligt betalningsplanen. Beloppet betalas ut till kommunen år 2035, när bostadsåtagandet är uppfyllt eller senast 2040. Alla belopp är angivna i prisnivå januari 2016 och ska uppräknas med konsumentprisindex. Spårväg syds sträckning med planerade stationer Huddinge tar också på sig att bygga ut cykelförbindelser för att stärka hela resandekedjan. Cykelförbindelserna har valts ut från Huddinges cykelplan. Dessutom ingår ett planerat cykelgarage i resecentrum i Flemingsberg. Staten finaniserar 25 procent av cykelutbyggnaderna genom detta avtal. Detta förhindrar inte att Huddinge kan söka annan statlig finansiering.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 5 (17) Utbyggnad av cykelstråk m.m. Avtalens innehåll Ramavtal Avtalskonstruktionen består av ett ramavtal med två bilagor och objektavtal för varje ingående objekt. Ramavtalet, kallat ramavtal 6 storstad Stockholm, är ett avtal mellan alla ingående parter staten genom Sverigeförhandlingen, Stockholms läns landsting, Huddinge kommun, Stockholms stad, Solna stad, Täby kommun, Vallentuna kommun och Österåkers kommun. Åtgärderna som regleras i ramavtalet är en del av Sverigeförhandlingens hela uppdrag och avser en del av storstadssatsningarna. Syftet med ramavtalet är att övergripande reglera förutsättningarna för genomförandet. Finansiering och betalning framgår dels i ramavtalet dels i bilagorna till ramavtalet. Kollektivtrafikobjekten ska planeras och genomföras av landstinget enligt vad som anges i bilaga 2 till ramavtalet och respektive objektavtal. Kommunerna ansvarar för genomförande av cykelobjekten och bostadsåtagandena enligt bilaga 2 och objektavtalen. Finansiering och medfinansiering ska ske enligt ramavtalet. Kollektivtrafikobjekten finansieras på följande sätt: 1. Medfinansiering från kommunerna med 5 659 miljoner kronor 2. Medfinansiering från staten med 14 527 miljoner kronor 3. Finansiering som tillskjuts från landstinget med 2 814 miljoner kronor 4. Samt medel för eventuell fördyring som tillskjuts av parterna enligt en särskild fördelning, s.k. riskavsättning, totalt 2 100 miljoner kronor Utöver ovanstående enligt ramavtalet svarar landstinget för finansiering och anskaffning av fordon, depåer och depåanslutningar.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 6 (17) Kommunerna har också bostadsåtaganden och finansiering av cykelobjekten. Staten finansierar 25 procent av investeringsutgifterna för cykelobjekten. Medfinansieringen från staten inkluderar även pengar från förändrade och breddade intäkter från trängselskatten. Intäkterna från trängselskatterna är beräknade utifrån att uttaget av skatten påbörjas en halvtimme tidigare på morgonen, att det tas ut även dag före helgdag och en vecka juli samt en högre avgiftsnivå under högtrafikmånaderna. Totalt ska staten bidra med 7 500 miljoner kronor från trängselskatten. Beslut om trängselskattens utformning fattas dock i annan ordning. Finansieringsöverenskommelsen är baserad på följande projektstarter: - Pågående, Tunnelbanestation Hagalund - År 2022, Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan - År 2024, Spårväg syd - År 2026, Roslagsbanan till City Kollektivtrafikobjekten kan tidigareläggas om parterna kommer överens om det, men det påverkar inte statens medfinansiering som är kopplad till ovanstående tidpunkter. En tidigareläggning kan således innebära att någon annan av de deltagande parterna får förskottera statens andel. Om kollektivtrafikobjekten/cykelobjekten skulle försenas jämfört med tidplanen åtar sig parterna att på oförändrade villkor fullfölja åtagandet även om det skulle ske vid en senare tidpunkt. Samverkan ska huvudsakligen ske på två nivåer: - Ett partssammansatt samverkansorgan för principiella frågor med överblick över hela projektet styrelsen. - Partsammansatta styrgrupper för stöd i arbetet med genomförande av respektive objektavtal projektstyrelser. Staten tillsätter styrelsens ordförande och respektive part utser en ledamot och ersättare till styrelsen. Staten utser sekretariat till styrelsen. Styrelsen ska behandla frågor som rör genomförandet enligt avtalet och behandlar frågor så som projektets omfattning och avgränsning, tidplan, budget och prognoser samt andra frågor av stor vikt. Landstinget ansvarar för att det bildas en projektstyrelse för respektive objektavtal. Respektive projektstyrelse består av representanter från landstinget och berörda kommuner, två representanter för landstinget respektive berörda kommuner per projektstyrelse. För Spårväg syd ska således en projektstyrelse bildas med två representanter för landstinget och två representanter för vardera Huddinge och Stockholm. Projektstyrelsen
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 7 (17) ansvarar för att besluta på mer detaljerad nivå om åtgärder som rör bostadsåtagandet, cykelobjekt och kollektivtrafikobjekt. Finansieringsplan Spårväg syd m.m. För Spårväg syd gäller följande finansiering, vilket framgår i bilaga 1 till ramavtalet: Spårväg syd Miljoner kronor i 2016 års prisnivå Riskavsättning Statlig medfinansiering 1 681 254 Trängselskatt 727 Stockholms stad 298 31 Huddinge kommun 731 77 Stockholms läns landsting 363 38 Summa finansiering 3 800 400 Stockholms läns landsting ansvarar därutöver för att anskaffa fordon och depåer för en sammanlagd kostnad om 5,1 miljarder kronor för alla projekten. I bilagan finns också årlig investeringsplan och parternas årliga bidrag till utbyggnad. Respektive parts finansieringsansvar för eventuella kostnadsökningar och fördelning mellan parterna framgår ovan. För Huddinges del är det 77 miljoner kronor som motsvarar 19,24 procent av den totala riskavsättningen. En del av statens medfinansiering av Spårväg syd betalas ut tidigast 2035 och är kopplat till utbyggnaden av bostäderna. För Huddinges del handlar det om 278 miljoner kronor. Staten betalar ut detta när Huddinges bostadsåtagande uppfyllts. Beloppet betalas dock under alla omständigheter ut av staten till Huddinge senast år 2040. För Huddinges cykelobjekt uppgår den totala investeringskostnaden till 158,5 miljoner kronor varav staten betalar 39,6 miljoner kronor. Principerna för ansvarfördelning och genomförande och vilka åtgärder som finansieras inom ramavtalet och hur resten av åtgärderna ska finansieras finns beskrivet i avtalet. I huvudsak är principen att landstingen planerar och genomför alla anläggningar som hör till kollektivtrafikobjektet och att dessa finansieras inom avtalets ram medan anläggningar som behövs för att ansluta t.ex. gång- och cykelvägar m.m. utanför anläggningen bekostas av kommunen. Ett genomförandeavtal mellan landstinget och berörda kommuner ska tas fram för varje objekt av landstinget så snart det är möjligt för godkännande i respektive parts beslutande organ.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 8 (17) En principiell tidplan för genomförande av Spårväg syd med totalt 10 år från planeringsstart till trafikstart finns med liksom tidplan för cykelobjektens genomförande. Objektavtalet Objektavtalet avser respektive kollektivtrafikobjekt m.m. och tecknas mellan staten genom Sverigeförhandlingen, Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Stockholms stad. Objektavtalet syftar till att utöver det som anges i ramavtalet reglera förutsättningarna för utbyggnaden av Spårväg syd, cykelobjekten och bostadsåtagandet. Förvaltningens synpunkter Det här vinner Huddinge med Spårväg syd Med en utbyggd Spårväg syd får Huddinge möjlighet att växa och skapa ett hållbart framtida samhälle. Huddinge kan närma sig visionen om att bli en av de tre mest attraktiva kommunerna i länet att bo, besöka och verka i. Möjligheterna att nå målen om ett hållbart Huddinge 2030 förbättras avsevärt. Spårbunden trafik är en faktor som har stor betydelse för bostäders attraktivitet och för att nya verksamheter ska vilja etablera sig. Med spårtrafik kan god stadsutveckling med hållbarhet byggas. Bostadsbyggande Bostadsbristen i regionen är stor. Huddinge har i översiktsplanen angett att Huddinge ska växa i takt med övriga länet, vilket motsvarar ca 770 bostäder per år. Det finns dock utrymme inom översiktsplanens ram att väsentlig öka bostadsbyggandet under förutsättning att tillräckligt god kollektivtrafik kan tillskapas. Spårväg syd ger dessa möjligheter till hållbar bostadsutbyggnad med en attraktiv kollektivtrafik. Samtidigt ges mycket goda förutsättningar att skapa hållbar stadsutveckling i samspel mellan spårvägen och staden. Totalt finns en potential på sikt inom spårvägens influensområde för drygt 30 000 nya bostäder. De kommande nya Huddingeborna kommer att ge underlag till ökande välfärdsutveckling i kommunen, men deras bidrag kommer med viss fördröjning, varför den inledande fasen av utvecklingen kan vara tung, se vidare längre ner i detta tjänsteutlåtande. Förbättrade resmöjligheter och tillgänglighet Spårvägen förbinder de radiella transportstråken och skapar bättre förutsättningar för tvärresande. Många av regiondelens boende, arbetande och besökande kommer att få nya och attraktiva resmöjligheter. Ytterligare en fördel är att spårvägen öppnar upp för ett dubbelriktat resande. Eftersom spårvägen ska gå på tvärs innebär det att en stor andel av spårvägens resenärer behöver byta till andra trafikslag för att nå sin målpunkt. Stor vikt måste därför läggas vid att åstadkomma korta och attraktiva byten mellan
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 9 (17) olika trafikslag. Hela resan -perspektivet innebär att både landstinget och kommunerna måste ta ansvar för att skapa goda förutsättningar för hela resan från dörr till dörr. T.ex. måste bytespunkter vara attraktiva och utformade med kort och bekväma gångsträckor, gång- och cykelvägar till och från hållplatserna behöver vara gena, väl upplysta och underhållna, det behöver finnas lämplig angöring för färdtjänstfordon etc. Med rätt utformning ger spårvägen väsentligt förbättrad tillgänglighet. Förbättrar balansen i regionen För Stockholmsregionen är infrastruktursatsningar av stor social betydelse. Att arbetsplatser och bostäder växer i takt med länet är avgörande för en region i balans. Utan rätt infrastrukturinvesteringar riskerar Södertörnskommunerna att hamna i en sits där den ekonomiska utvecklingen förskjuts än mer åt regionkärnan och norrortskommunerna. En utbyggnad av Spårväg syd ger bättre förutsättningar för att balansen i regionen ska kunna förbättras. Infrastruktursatsningar ger förutsättningar att växa i takt med länet och därmed skapas befolkningsunderlag för service och upplevelser. Infrastruktur stärker konkurrensfördelarna för företag i kommunen och skapar möjlighet till nya bostäder i attraktiva lägen. Ny infrastruktur bidrar till att knyta ihop kommunen och regionen för bättre sammanhållning. Arbetsmarknadsnytta/näringslivsnytta Bra kollektivtrafik är en av de viktigaste aspekterna vid lokalisering av arbetsplatser. Avsaknaden av strukturerande kollektivtrafik på tvären hämmar kommunens och regionens utveckling samt bidrar till ökad bilanvändning. Spårväg syd skapar förutsättningar för expansion av de regionala stadskärnorna genom att arbetsmarknadsregionen blir större med förbättrade tvärförbindelser. Det leder också till fler arbetsplatser söder om Stockholm och därmed minskad regional obalans. I Huddinge ökar möjligheterna för befintliga företag att växa samt för nya verksamheter att etablera sig med utbyggd infrastruktur och kollektivtrafiksatsningar. Spårväg syd är en mycket viktig länk för detta med sträckningen som knyter samman de radiella förbindelserna och skapar förbättrad tillgänglighet. Det skapar nya arbetstillfällen i såväl privata näringslivet som inom offentligt finansierad service. Det blir också större möjlighet för näringslivet att rekrytera arbetskraft då upptagningsområdet blir större när restiden förkortas för många arbetstagare i regionen. Flera av de kommande nya stationslägena skapar förutsättningar för attraktiva och kreativa miljöer som kan attrahera personalintensiva kontorsetableringar t.ex. i Flemingsberg. Men det behöver även planeras för verksamheter i lägen
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 10 (17) med andra marknadsförutsättningar än för kontor. T.ex. behövs olika typer av handel och annan kommersiell service som efterfrågas av en växande befolkning. Där kan övriga stationsnära lägen ha en avgörande betydelse för såväl kundunderlag som arbetskraft vilket Spårväg Syd kan möjliggöra. Totalt sett förbättra Spårväg syd möjligheterna att öka arbetsplatskvoten i kommunen. Befintliga företag kan expandera, lokaliseringsmöjligheter för nya arbetsplatser uppstår, andra branscher kan etableras osv. Social nytta Kollektivtrafik bidrar till en sammanhållen stad genom att olika områden binds ihop och ger möjlighet för människor från olika grupper i samhället att mötas. Det innebär också ökad trygghet när fler rör sig i det offentliga rummet och att livschanser frigörs genom att rörlighet underlättas. Spårvägen bidrar till att människor från olika socialgrupper ser varandra i det dagliga livet. Människor korsar varandras stråk och delar vardagsliv och får genom detta en större förståelse för varandra. Man möts och ser varandra i tåg, bussar och på stationer etc. Detta tillsammans med förbättrade möjligheter att röra sig i regionen kommer att lyfta områden som idag ligger efter när det gäller hälsa, utbildning och arbete. Spårväg syd kommer att ge högre status, stärka sammanhållningen, bidra till en region i balans och ge fler attraktiva mötesplatser. Möjligheteten för socioekonomiskt svaga grupper att röra sig mellan bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, service etc. ökar om fler får möjlighet att ta sig mellan olika aktiviter utan att det krävs tillgång till bil. I Huddinge har knappt hälften av hushållen tillgång till bil. Räckvidden för människor utan bil (t ex barn, unga, äldre, resurssvaga grupper) ökar markant med god tillgång på kollektivtrafik. En god kollektivtrafik handlar också om en rättvis fördelning av möjligheter för olika människor. Närheten mellan områden med hög arbetslöshet till områden med arbetstillfällen ökar och bidrar förutom till individers självförsörjning också till tillväxt. Kollektivtrafiksatsningar är ett sätt att öka jämställdheten och jämlikheten i samhället och visar att områdena är värda att satsa på, vilket stärker självkänslan hos invånarna. Miljönytta Den uppenbara fördelen med ett ökat kollektivtrafikutbud med Spårväg syd är att andelen resande med kollektivtrafik ökar, vilket medför en minskning av klimatgaser, partiklar och buller och i förlängningen ett effektivare markutnyttjande. Även med den utökade bebyggelsetakten kommer inriktningen och intentionerna i översiktsplanen att kunna följas. Endast mark
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 11 (17) som utpekats för bebyggelse kommer att bebyggas och hänsyn ska tas till de gröna samband som utpekats. Ökad tillgänglighet till högre utbildning I Flemingsberg finns flera högre utbildningar så som Södertörns högskola, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Karolinska institutet, Röda korset högskola. I sommar kommer Stockholms musikpedagogiska institut att etablera sig i Flemingsberg. Spårvägen ökar tillgängligheten till dessa utbildningar och breddar underlaget för skolornas verksamhet. Vad innebär det för kostnader för Huddinge och hur finansieras det Avtalet innebär medfinansiering av Spårväg syd med upp till 808 mnkr, utbyggnad av cykelåtgärder med en sammanlagd investering på knappt 120 miljoner kronor och ett omfattande bostadsbyggande, som innebär stadsutveckling med stora investeringar i gator, parker m.m. och en omfattande utbyggnad av offentligt finansierad verksamhet. Utöver detta håller staten inne en del av bidraget, vilket innebär att kommunen förskotterar genom ett s.k. bostadstillägg. Förvaltningen har gjort en översiktlig exploateringskalkyl för den stadsutveckling som bostadsåtagandet leder till. Totalt sett bedöms inkomster från markförsäljning och exploateringsbidrag från privata exploatörer med god marginal överskrida utgifterna i form av investeringar till följd av exploateringen. Exploateringen ger således ett betryggande överskott. Däremot är investeringarna framtunga genom att infrastruktur måste byggas tidigt, medan inkomster från markförsäljningar i huvudsak ligger senare i perioden. Förutom investeringar i direkt samband med exploatering behövs investeringar i övergripande infrastruktur. Ett exempel på det är att kommunen träffat en avsiktsförklaring för medfinansiering av en tunnel för Tvärförbindelse Södertörn i Glömstadalen, vilket innebär en möjlighet till fler bostäder och en hållbar samhällsplanering med samplanering av bebyggelse, spårväg och väg. Även med hänsyn till investeringar i övergripande infrastruktur bedöms inkomster från markförsäljning och exploateringsbidrag ge ett överskott. Privata exploatörer som har nytta av Spårväg syd och kommunens investeringar i övergripande infrastruktur som är nödvändig för exploateringen kommer att få medfinansiera anläggningarna genom exploateringsbidrag. Detta tillämpas redan i de avtal som träffas i t.ex. Flemingsberg och Kungens kurva.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 12 (17) Ett utökat bostadsbyggande innebär också en utökad omfattning på investeringar i offentligt finansierad verksamhet såsom förskolor, skolor och idrottsanläggningar med mera. Med ett omfattande bostadsbyggande och utveckling av stora sammanhängande exploateringsområden kan det också bli aktuellt med tillfälliga lösningar, som är en ytterligare ekonomisk ansträngning. Investeringarna enligt ovan innebär en stor finansiell belastning för kommunen under många år. Genom att kontinuerligt följa finansieringsbehovet och genomföra åtgärder kan kommunens ekonomiska åtagande optimeras. Vad händer med resten av kommunen när mycket ska byggas utmed Spårväg syd? Översiktsplanens inriktning är att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. Detta ska ske genom funktionsblandning och förtätning i kollektivtrafiklägen vilket gör att det blir nära till kommunal service och att försättningarna för korta resor med gång, cykel och kollektivtrafik ökar. Denna inriktning gäller för alla kommundelarna i Huddinge. Det ger utrymme för bostadsbyggande även i andra kommundelar och andra kollektivtrafiknära lägen än de som pekas ut i detta avtal. Detaljplaneläggning för flera bostadsområden i andra områden pågår och detta ska slutföras. Till exempel pågår bostadsprojekt i Trångsund och Skogås som omfattar sammanlagt 900 bostäder, vilket innebär i genomsnitt 150 bostäder per år. Arbetet med nya bostadsområden kan också påbörjas, men bostäder i spårvägens influensområde behöver prioriteras om resursbrist uppstår. I praktiken innebär det troligen en något långsammare takt i andra delar av kommunen under avtalsperioden, d.v.s. till och med 2035. Det är därför extra viktigt att vid urval av projekt i dessa kommundelar välja sådana projekt som tillför funktioner och kvaliteter till kommundelen som saknas eller är svaga utan att projekten för den skull är resurskrävande. När det gäller omvandlingsområdena i kommunen så har flera stora områden redan passerat detaljplanestadiet, Högmora 1 och 2, Vidja och Gladö kvarn. Här kommer utbyggnaden att fortsätta i samma takt som hittills. Arbetet med planläggning och utbyggnad av omvandlingsområden är mycket resurskrävande och bedöms därför inte kunna prioriteras i den omfattning som gällt hittills. Arbetet med att göra nya detaljplaner för områden som återstår ska fortsätta med beaktande av VA-försörjningsprogrammet, men i en långsammare takt.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 13 (17) Fortsatt utbyggnad av offentligt finansierad service kommer att behövas i alla kommundelar. Det är självklart att servicen ska byggas ut i den takt som det behövs oavsett om det är ett område utmed spårvägen eller i annan del av kommunen. Lokalförsörjningsplanen, som är samordnad med plan för samhällsbyggnadsprojekt, är underlag för utbyggnaden av förskolor, skolor och annan offentligt finansierad service. Investeringar i och förbättringar av parker och lekplatser kommer att fortsätta i enlighet med parkprogram och lekplatsprogram. I vilken takt och var är en fråga om olika kommundelars brister, behov och prioritering. Programmen ger vägledning i dessa frågor, men det görs en samlad bedömning av investeringsbehoven. Planering av verksamhetsområden i andra kommundelar pågår t.ex. i Norra Länna och Gladö. Arbetet behöver fortsätta och utveckling av förutsättningarna för befintligt näringsliv och nya etableringar i andra delar av kommunen behöver fortsätta. Viktiga nya länkar i cykelvägnätet som kommer att knyta samman kommunens olika delar med varandra på ett bättre sätt planeras och kommer att byggas. Utbyggnaden av Tvärförbindelse Södertörn ökar tillgängligheten till och från den östra kommundelen såväl för busstrafik som för godstransporter och biltrafik. Risker och konsekvenser Ekonomi Det är ett mycket tidigt skede i planeringen för bostadsbyggandet. Det är därför svårt att bedöma såväl inkomster som utgifter för kommunen och kalkylerna innehåller stora osäkerheter. Ytterligare analyser behöver göras för att identifiera och kvantifiera risker och möjligheter så att åtgärder kan vidtas. Särskilt bör möjligheterna att öka attraktiviteten och därmed markvärdena studeras. Såväl utgifters som inkomsters storlek kan påverkas genom utvalda åtgärder, men även när i tiden utgifter och inkomster ligger kan påverkas och därigenom underlätta finansieringen. Planering och genomförande av lokaler för offentligt finansierad verksamhet har stor betydelse för kommunens ekonomi. Intresset hos byggherrar att vilja investera i bostadsbyggande och arbetsplatser i Huddinge är stort. Utvecklingen i Flemingsberg är för närvarande mycket positiv. Den goda konjunkturen för bostadsbyggande och en förbättrad kontorsmarknad märks i ökat antal förfrågningar. Det kan ge en snabbare prisutveckling som kan ge en positiv spiral för viljan till
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 14 (17) investeringar och för Huddinges intäkter. En ytterligare möjlighet som tillkommit är den ansökan om kulturcentrum med Operan och Dramaten i Flemingsberg som Huddinge lämnat in. Skulle det bli ett positivt resultat av denna ansökan kan det ge en ytterligare skjuts åt efterfrågan i Flemingsberg. I flera av de aktuella områdena i Flemingsberg och Loviseberg/Glömstadalen äger kommunen marken som ska bebyggas. Fastighetsförsäljningen ger inkomster till kommunala investeringar. Desto bättre markvärdesutveckling desto bättre inkomster. Avtalen reglerar finansiering upp till bedömd investeringskostnad för Spårväg syd till 85 procents säkerhetsnivå enligt den successiva kalkyl som landstinget genomfört. Investeringskostnaden är angiven i prisnivå januari 2016 och samtliga belopp i avtalen räknas upp med KPI. Men en projektstart så sent som 2024 är i sig en risk för underfinansiering av projektet. Hur eventuella fördyringar utöver 4,2 miljarder ska finansieras regleras inte i avtalet. Kommunens investeringar övriga delar av kommunen behöver göras oavsett investeringarna som beror av avtalet med Sverigeförhandlingen och skulle belasta den kommunala ekonomin ändå. En tät stad och den snabba expansionen kommer att ge ökade driftskostnader. Så snart anläggningarna är utbyggda kommer den årliga driftbudgeten att behöva utökas för att kvaliteten i den offentliga miljön ska kunna upprätthållas. Bostäder och arbetsplatser Bostadsåtagandet innebär en mycket hög bostadsbyggnadstakt som förutsätter att det finns en fortsatt stor efterfrågan på nyproducerade bostäder i regionen. Kommunen måste vidta olika typer av åtgärder för att vara fortsatt intressant för bostadsbyggande och etablering av arbetsplatser även i en vikande marknad. Åtgärder kan till exempel handla om att skapa urbana miljöer av hög kvalitet, hög kvalitet i de kommunala verksamheterna (skola, förskola o.s.v.), marknadsföring, ett gott företagsklimat och effektiva kommunala processer. Området i Loviseberg/Glömstadalen kan inte byggas ut innan spårvägen är i det närmaste på plats. Nuvarande kollektivtrafik är helt otillräcklig för att ett tillräckligt attraktivt område ska kunna byggas. Den sena starten för arbetet med Spårväg syd enligt avtalet påverkar därför i hög grad tidpunkten för byggandet av bostäder i detta område. Om inte spårvägens utbyggnad kan tidigareläggas i förhållande till avtalet kommer andra områden t.ex. i Huddinge centrum att behöva täcka upp för att bostadsbyggnadsåtagandet ska kunna nås. Huddinge centrum finns också med i det influensområde inom
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 15 (17) vilket bostadsbyggandet enligt avtalet ska ske. I influensområdet ingår Flemingsberg, Loviseberg/Glömstadalen, Masmo, Vårby, Kungens kurva, Segeltorp samt Huddinge centrum. Område för Huddinges bostadsåtagande Resurser Hela regionen och branschen står inför en stor utmaning i att skaffa resurser för planering, projektering och byggande av de nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur som planeras fram till 2035. Det är svårrekryterad personal i olika bristyrken som ska arbeta med planering och genomförande. Huddinge måste uppfattas som en attraktiv arbetsgivare samtidigt som processer effektiviseras och samarbeten utvecklas. Organisation och genomförande I avtalet för Sverigeförhandlingen finns en gemensam organisation för genomförandet. Staten ska tillsätta en projektstyrelse för hela överenskommelsen. Huddinge ska utse en representant till denna styrelse och en ersättare. Landstinget ansvarar för att det bildas en projektstyrelse för Spårväg syd. Landstinget, Stockholms stad och Huddinge ska utse två representanter vardera att ingå i projektstyrelsen. Denna organisationsform finns för storstadsavtalet som tecknats tidigare för tunnelbaneutbyggnaden till Nacka och Barkarby. Enligt uppgift från dessa kommuner fungerar organisationen väl.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 16 (17) Det stora bostadsåtagandet ställer stora krav på Huddinges hela organisation. Alla delar av kommunen måste bidra så att kommunala lokaler, näringsliv etc. kan tillkomma i samma takt som bostäderna. Det förutsätter att kommunen har en väl genomtänkt organisation och arbetssätt för samhällsbyggande och lokalplanering, tydliga och effektiva beslutsvägar med en utvecklad delegation ett väl utvecklat samarbete mellan kommunens nämnder och förvaltningar. Arbete med att bygga upp detta pågår, men måste intensifieras. Arbetet med det direkta genomförandet kommer att utföras av kommunala tjänstemän inom kommunstyrelsens förvaltnings samhällsbyggnadsavdelning och av tjänstemän inom lantmäteri och bygglov på natur- och byggnadsförvaltningen. Här kommer resurserna att behöva utökas kraftigt för att uppdraget ska kunna genomföras. Den berörda personalen tillhör en svårrekryterad personalgrupp som många konkurrerar om. Nya samarbetsformer behöver arbetas fram med t.ex. byggherrar, landsting, statliga aktörer m.m. Det är viktigt att inhämta lärdomar och erfarenheter från andra kommuner t.ex. de som ingår i Stockholmsförhandlingen, men även andra kommuner utanför Stockholmsområdet kan ha intressanta erfarenheter. Uppläggning av arbetet med Spårväg syd och tidplan måste diskuteras med landstinget. Enligt landstingets trafiknämnds beslut om Spårväg syds planeringsstudie behöver planeringsstudien och dess förutsättningar aktualitetsprövas när det tekniska utredningsarbetet återupptas. Därefter kan systemhandlingar för den förordade sträckan påbörjas. Enligt landstinget bedöms, under förutsättning att trafiknämnden och landstingsfullmäktige fattar genomförandebeslut under våren 2018, etapp 1 av Spårväg syd kunna börja trafikeras år 2026 och etapp 2 år 2029. Utbyggnad enligt en sådan tidplan är snabbare än den enligt ramavtalet. Ramavtalet ger dock möjlighet till tidigareläggning av utbyggnaden under förutsättning att behovet av förskottsfinansiering löses av de parter som önskar en tidigareläggning. För Huddinges del är en tidigareläggning önskvärd eftersom bostadsbyggandet förutsätter god kollektivtrafik. Sammanfattning om fördelarna med avtalet för Huddinges och regionens del Sammantaget bedömer förvaltningen att kommunen kan klara finansieringen både på kort och på lång sikt. Ökade markvärden och försäljning av kommunal mark för bostadsbyggande i kombination med exploateringsbidrag från privata fastighetsägare ger tillräckliga intäkter. Huddinge bidrar till kommunens och regionens tillväxt både socialt och ekonomiskt. Spårvägen är viktig för den sociala samhållningen och skapar möten mellan människor med olika social bakgrund.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-21 KS-2015/1253.446 17 (17) Huddinge tar ett utökat ansvar och bidrar till fler bostäder i region med stor bostadsbrist. Nya attraktiva stadsmiljöer kan byggas. Spårvägen skapar vilja till att etablera nya arbetsplatser och tillväxt i södra regionhalvan. Nya stadsmiljöer med bostäder möjliggör för människor att flytta hit och därmed till kommunens och regionens nuvarande och framtida kompetensförsörjning. Utbyggnaden av spårväg med dess positiva effekter ger möjlighet till bättre en balans i regionen där en välbehövlig satsning tillkommer även i södra Stockholmsregionen. Attraktiv spårbunden kollektivtrafik möjliggör ett hållbart resande och därmed en hållbar utbyggnad av samhället. Miljön värnas med tunnellösningar, både för spårvägen och Tvärförbindelse Södertörn. Vesna Jovic Kommundirektör Heléne Hill Samhällsbyggnadsdirektör Gunilla Wastesson Biträdande samhällsbyggnadsdirektör Annika Feychting Översiktsplanerare Bilagor Bilaga 1: Sverigeförhandlingen. Ramavtal 6 storstad Stockholm Bilaga 2: Sverigeförhandlingen. Ramavtal 6 storstad Stockholm. Objektavtal Spårväg Beslutet delges Alla nämnder Huge
.. SVERIGEFOR HAN Dl l NG EN RAMAVTAL6-STORSTADSTOCKHOLM
.. ~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN..._.,. RAMAVTAL 6- STORSTAD STOCKHOLM RAMAVTAL OM FINANSIERING OCH MEDFINANSIERING AVSEENDE ÖKAD TILLGÄNGLIGHET I STORSTÄDERNA SAMT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE Innehållsförteckning l. Pa rter 2. Inledning 3. Definit ioner 4. Syftet och omfattning s. Parternas åtaganden 6. Finansiering och betalning 7. Tidplan 8. Drift, underhåll och äganderätt 9. Organisation och samverkan 10. Markåtkomst 11. Särskilt om detaljplaner 12. Avta lstid och uppsägning 13. Ändring av avtalet 14. Avtalets giltighet 15. Ändrade förutsättningar
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN l. Parter Detta ramavtal, inklusive Bilaga l, Finansieringsplan, och Bilaga 2, Specifikation inklusive tidplan ("Ramavtalet") är daterat den 21 april 2017 och har ingåtts mellan: 1. Staten genom Sverigeförhandlingen 2. stockhalms läns landsting 3. Huddinge kommun 4. Solna stad s. stockhalms stad 6. Täby kommun 7. Vallentuna kommun 8. Österåkers kommun vilka i det följande enskilt benämns för "Part" och gemensamt för"parterna". Huddinge kommun, Solna stad, stockhalms stad, Täby kommun, Vallentuna kommun och Österåkers kommun benämns nedan enskilt för "Kommun(en)", och gemensamt för "Kommunerna". Stockholms läns landsting benämns nedan för "Landstinget". Staten genom Sverigeförhandlingen benämns nedan för"staten". Till detta Ramavtal fogas undertecknade objektavtal för berörda Parter (enskilt ett "Objektavtal" och gemensamt "Objektavtalen"). Vid eventuella motstridigheter mellan Ramavtalet och Objektavtalen ska Ramavtalet äga företräde. Vid motstridighet mellan vad som anges i Ramavtalets huvuddokument och dess bilagor ska vad som anges i Ramavtalets huvuddokument äga företräde. Vid motstridighet mellan vad som anges i Ramavtalet ska bilagenumreringen gälla såsom prioritetsord n i ng. 2. Inledning 2.1 Enligt kommittedirektiv {2014:106 och 2014:113) för Sverigeförhandlingen ska de av regeringen utsedda förhandlingspersonerna genomföra förhandlingar och ingå överenskommelser med berörda kommuner, landsting och andra berörda aktörer i stockhalms län, Västra Götalands län sa mt Skåne län kring åtgärder som förbättrar tillgängligheten och kapaciteten i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna i dessa län. storstädernas tillväxt förutsätter effektiva och hållbara trafiksystem, förtätning som ger attraktiva städer och dynamiska arbetsmarknadsregioner för människor och företag. Åtgärderna som regleras i detta Ramavtal avser stockhalms län och utgör en del av de sammantagna storstadssatsningar som omfattas av ramavtal och framgår av följande illustration.
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN RAM11VIAI a MatniO RAI.IAVIALIU lund Oblektavtal 8 O i11c:l(1 1vl~l lo 2.2 Det är viktigt att dessa investeringar utformas på ett sätt som ger kostnadseffektiva trafiklösningar och möjliggör ett ökat bostadsbyggande, effektiv arbetspendling samt väl fungerande arbetsmarknadsregioner. En förtätad region med ett ändamålsenligt t rafiksystem bidrar till utvecklingen. 2.3 Regeringen har i direktiven för de senaste omgångarna av åtgärdsplanering uppdragit åt berörda myndigheter att permanent pröva medfinansiering i planerings- eller genomförandeskedet. Det förutsätter att berörda kommuner, regioner och andra aktörer samverkar för en effektiv utformning och maximal sa mhällsekonomisk lönsamhet av storstadssatsningen i syfte att hitta de bästa lösninga rna för utformning och finansiering. Sverigeförhandlingen har använt nyttaanalyser som underlag för Parts deltagande i finansieringen. 2.4 Syftet med Sverigeförhandlingens uppdrag är del s att analysera behoven av åtgärder i storstadens transportinfrastruktur på ett sätt som maximerar deras samhä llsekonom iska lönsamhet dels identifiera kostnadseffektiva åtgä rder som leder till en förbättrad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framförallt storstäderna med fokus på resurseffektivitet, hållbarhet och förtätning. 2.5 Sverigeförhandlingens arbetssätt är nyttabaserat och det är därför nödvändigt att, inför överenskommelse om olika parters åtaganden och ingående av ramavtal och objektavtal samt andra relaterade avtal, beskriva i en nyttaanalys nyttar som uppstår såväl lokalt som regionalt vid en investering i åtgärder för storstadens transportinfrastruktur, åtgärder för nya bostäder
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN och ökad tillgänglighet. Detta är ett gemensamt projekt för staten, alla berörda kommuner, regioner, landsting med flera. Uppskattning och kvantifieringar av nyttorutgör dock inte avtalsinnehåll och om gjorda antaganden om nyttorinte infrias medför detta inte att ingångna avtal ska justeras. 2.6 Enligt kommittedirektiv för Sverigeförhandlingen ska förhandlingspersonerna slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2017 och i samband med detta utser regeringen ett organ att svara för Sverigeförhandlingens rättigheter och skyldigheter enligt detta Ramavtal och Objektavtalen, och som därmed inträder i Sverigeförhandlingens ställe i Ramavtalet samt Objektavta len. 2.7 Som en förutsättning för finansieringen av Projektet finns även med förändrade och breddade trängselskatter som alla Parter står bakom. 3. Definitioner 3.11 detta Ramavtal ska följande begrepp ha den innebörd som framgårnedan: Bostadsåtagande(n): Cykelobjekt( en): Genomförandeavta l: Kollektivtrafik o b je k t( e n): Projektet: Projektmed el: Projektstyrelse: styrelsen: avser respektive Kommuns åtagande att bygga bostäder enligt vad som framgår i relevantobjektavtal avser respektive Kommuns åtaganden att tillhandahålla infrastruktur för cykeltrafik enligt vad som framgår av Bilaga 2. avser avtal som ska ingås vid ett senare skede mellan Landstinget och berörda Kommuner enligt detta Ramavtal och Objektavtalen. avser Landstingets åtagande att bygga ut kollektivtrafiken i stockholmsområdet enligt vad som framgår av Bilaga 2. avser genomförandet av Kollektivtrafikobjekten, Cykelobjekten och Bostadsåtagandena. har den innebörd som framgår av Punkt 6.1. har den innebörd som framgår av Punkt 9.2. har den innebörd som framgår av Punkt 9.2.
,. ~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN 4. Syftet och omfattning 4.1 Syftet med detta Ramavtal är att övergripande reglera förutsättningarna för genomförandet av Projektet. 4.2 Parterna är överens om att i god anda, med erfarenhet från arbetet med Stockholmsöverenskommelsen, tillsammans finna lösningar för att nå syftena med Projektet. 4.3 Finansiering och betalning av Projektet framgår av Punkt 6 nedan samt, såvitt avser Cykelobjekten och Kollektivtrafikobjekten, av Bilaga 1 och, såvitt avser Bostadsåtaganden, av respektive Objektavta l. 4.4 Landstinget, i sin egenskap av huvudman och ansvarig för genomförande av Kollektivtrafikobjekten, äger rätt att efter ingående av Ramavtal och Objektavta l, och utan att villkoren i Ramavtalet eller Objektavtal ändras i övrigt, göra skäliga justeringa r och anpassningar av Kollektivtrafikobjektens specifikation och tidplan såsom t ill exempel, men inte begränsat till, om det krävs för att uppnå målsättningen för va rje Kollektivt rafikobjekt Beslut om sådana skäliga justeringa r och anpassningar ska ske med beaktande av samtliga berörda Parters intressen och föregås av-information till berörda Parter i de former som framgå r av Punkt 9. Parterna är dock överens om att Landstinget inte äger rätt att med tillämpning av denna Punkt 4.4 göra just eringar eller anpassninga r av Kollektivtrafikobjekten i den mån det medför förändringa r i Bilaga 2. Förändringa r av Bilaga 2 ska istället hanteras genom samråd och förhandling mellan berörda Parter varvid berörda Parter har att följa de principer som anges i Punkt 15 nedan. Motsva rande rätt att göra skäliga just eringa r ska gä lla för Kommunerna vad gällercykelobjekten. 4.5 Genom detta Ramavtal förbinder sig Parterna att t a ansvar för sitt deltagande samt att aktivt delta i och effektivt bidra till att Projektet kan genomföras och att Ramavtalets åtgärder och intentioner kan genomföras och sa mtidigt erhålla bästa möjliga lösninga r utifrån ett stads-, trafik- sa mt kollektivtrafiksperspektiv. 5. Parternas åtaganden 5.1 Kollektivtrafikobjekten ska planeras och ge nomföras av Landstinget enligt vad som anges i Bilaga 2 och respektive ObjektavtaL Gränssnitt och samordning beträffande åtgärder avseende Kollektivtrafikobjekt som enligt Bilaga 2 inte ska genomföras av Landstinget ska hanteras i nära samverkan och enligt vad so m anges i Punkt 9. 5.2 Kommunerna ansvarar för genomförande av Cykelobjekten och Bostadsåtaganden enligt vad som följer av Bilaga 2 och Objektavtalen. 5.3 Finansiering och medfinansiering ska ske enligt åt aga nde i detta Ramavta l.
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN 5.4 Landstinget ansvarar för ingåendet av Genomförandeavtal med berörda Kommuner beträffande Kollektivtrafikobjekten. Respektive Kommun ansvarar för ingående av Genomföra ndeavtal beträffande Cykelobjekten. 5.5 Parts uttömmande ansvar enligt detta Ramavtal och Objektavtalen, är begränsat till att tillskjuta Projektmedel en ligt vad som anges i Ramavtalet och Objektavta len, och/eller ansvara för andra åtaganden som en ligt Ramavtalet och Objektavtalen, åvilar sådan Part. 5.6 Landstingets uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet är att se till att kollektivtrafiken i länet fungerar på ett tillfredsställande sätt för länsinvånarna. Landstinget har i uppdrag att samverka med närliggande kommuner och landsting, angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen. 5.7 Ramavtalet omfattar Projektet i dess helhet. Vissa Kommuner som är Parter till Ramavtalet medverkar dock enbart i vissa Objektsavtal vilket innebär att medan samtliga Objektsavtal gä ller för staten och Landstinget så gäller de för respektive Kommun endast med avseende på så dant Objektavtal där Kommunen är part. 6. Finansiering och betalning 6.1 Genomförandet av Kollektivtrafikobjekten ska finansieras med medel från följande: 1. medfinansiering från Kommunerna, med 5 659 miljoner kronor, 2. medfinansiering från staten, med 14 527 miljoner kronor, 3. finansiering från Landstinget, med 2 814 miljoner kronor, samt 4. medel om totalt 2 100 miljoner kronor som tillskjuts av Parterna enligt Punkt 6.2. 1-4 ovan i denna Punkt 6.1 utgör "Projektmedlen". Tidpunkterna för Projektmedlens tillskjutande och fördelning på de olika Kollektivtrafikobjekten redovisas i Bilaga 1. Därutöver, dvs. utanför Projektmed len, sva rar Landstinget för finansiering och anskaffning av fordon, depåer och depåa nslutninga r. Utanför Projektmedelligger även Kommunernas Bostadsåtagande och finansiering av Cyke lobjekten samt Parternas åtagande i övrigt enligt Bilaga 2 samt respektive Objektavta l. Det noteras därvid att Projektmedlen och fördelningen av dessa är uppdelade på de Kollektivtrafikobjekt såsom framgår av respektive Objektavtal och enligt vad som anges i Bilaga 1. Villkoren i Ramavtalet avseende t.ex. tillskjutande av Projektmed len, justering av Projektmedlen, förändringar av omfattning och utformning av Kollektivtrafikobjekt m.m. gä ller för re spektive Kollektivtrafikobjekt enskilt och inte för Kollektivtrafikobjekten sa mmantaget. Som exempel, för det fall ett Ko llektivtrafikobjekt fördyras så ska den fråga n hanteras enligt villkoren i Ramavta let med avseende på det Kollektivtrafikobjektet men ska
~. SVERIGEFÖRHANDLINGEN inte kunna medföra att Projektmedel som enligt Bilaga l är hänförligt till annat Kollektivtrafikobjekt används för sådant fördyrat Kollektivtrafikobjekt 6.2 För det fall kostnaden för Kollektivtrafikobjekten, med undantag för Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund (se närmare Punkt 6.8 nedan), överstiger den del av Projektmedlen som anges i Punkt 6.11-3 ska Parterna, exklusive Solna stad, efter gemensamt beslut i styrelsen tillskjuta ytterligare medel upp till ett tak om totalt 25 100 miljoner kronor. Respektive Parts kostnadsökningsansvar, och fördelningen Parterna emellan, samt dess fördelning på de olika Kollektivtrafikobjekten anges i Bilaga l. Landstinget, i sin egenskap av huvudman och ansvarig för genomförande av Kollektivtrafikobjekten, ska (via styrelsen, se Punkt 9) informera övriga Parter så snart Landstinget ser en risk för kostnadsökningar avseende något Kollektivtrafikobjekt Om kostnaden för ett Kollektivtrafikobjekt överstiger taket för kostnadsökningar för sådant Kollektivtrafikobjekt, såsom angivet i Bilaga l, ska detta hanteras genom samråd och förhandling mellan berörda Parter varvid berörda Parter har att följa de principer som anges i Punkt 15 nedan. 6.3 Eventuella kostnadsminskningar för ett Kollektivtrafikobjekt i förhållande till Projektmedlen ska tillgodoräknas de finansierande Parterna enligt vad som anges i Bilaga l. 6.4 Oaktat vad som anges i Punkt 6.2 svarar Landstinget/Kommunerna dock alltid för kostnadsökningar för av Landsting/Kommun påkallad/initierad standardhöjning, tillägg och/eller andra förbättringar jämfört med vad som anges i Bilaga 2 och i respektive ObjektavtaL Det förutsätts därvid att sådana av Landsting/Kommun påkallade/initierade förändringar måste vara genomförbara med beaktande av den övergripande funktionen och tidplanen för Projektet. 6.5 När det i detta Ramavtal hänvisas till utgifter och andra finansiella regleringar är dessa angivna i prisnivå januari 2016. Samtliga utgifter och finansiella regleringar, inklusive angivna belopp för medfinansiering, ska justeras baserat på utvecklingen av KPI enligt vad som anges i Bilaga l. 6.6 Utöver vad som anges i detta Ramavtal samt Bilaga l redovisas ytterligare villkor för tillskjutande av Projektmedlen i respektive ObjektavtaL 6.7 Medfinansiering från Staten inkluderar även medel från förändrade och breddade intäkter från trängselskatt i Stockholms län som innefattas av Bilaga l. Såvitt gä ller trängselskatt noteras att regeringen bereder förslag om trängselskatt i Stockholms län med regionen och andra berörda intressenter, myndigheter m.fl. Intäkterna från trängselskatter baseras på Trafikverkets beräkningar och utgår från att en första justering av trängselskatt i Stockholm genomförs år 2020 och successivt till år 2045. Beräkningen utgår från dage ns penningvärde år 2016. Intäkterna är, upplysningsvis,
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN beräknade utifrån följande förutsättningar: i. Halvtimme tidigare på morgonen. ii. Högre avgiftsnivå under högtrafikmånaderna. iii. Första veckan i juli. iv. Dag före helgdag. staten ska till Projektet bidra med intäkter från trängselskatten till Projektmedel med ett belopp om totalt 7 500 miljoner kronor. En översyn av trängselskatten ska genomföras var fjärde år. Om de faktiska intäkterna från trängselskatten bedöms komma att understiga detta belopp är Parterna överens om att justering av trängselskatten ska genomföras för att säkerställa att statens medfinansiering upprätthålls. Beredningen av t rängselskattens justering ska ske med Parterna. 6.8 Såvitt avser utbyggnaden av Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund gäller följande särskilda regleringar: Utbyggnaden av Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund ska genomföras inom ramen för det projekt och i enlighet med det huvudavtal och det delprojektavtal avseende utbyggnad av tunnelbanan som följer av och reg leras av 2013 års Stockholmsförhandling. Den tidplan och de kostnader beträffande utbyggnaden av tunnelbanan till Arenastaden, som har träffats avtal om i 2013 -års Stockholmsöverenskommelse, ska gälla oavsett detta Ramavtal. Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund ska dock finansieras enligt vad som följer av detta Ramavtal samt relevant Objektavta l. Solna stad respektive Landstinget ansvarar för att bekosta eventuella kostnadsökningar rörande tunnelbanestation Hagalund i proportion till insatta investeringsmedel upp till et t tak på 15 procent av den totala investeringskostnaden om 1 200 miljoner kronor, inklusive KPI-förändringen från prisnivå januari 2016, enligt vad som framgår av Bilaga 1. Härvid ska statens finansieringsandel betraktas som av Solna stad insatta investeringsmedel Eventuella kostnadsminskningar för Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund i förhållande till Projektmedlen ska tillgodoräknas Solna stad respektive Landstinget i proportion till deras respektive finansieringsandel, där Statens finansieringsandel ska tillgodoräknas Solna stad. Staten ska inte ha något ansvar för fördyringar och heller ingen rätt att tillgodoräkna sig kostnadsminskningar. 6.9 Genomförandet av Cykelobjekten ska finansieras av Kommunerna. staten bidra r som medfinansiär med 25 % av investeringsutgifterna för angivna Cykelobjekt, som framgår av Bilaga 1. 7. Tidplan 7.1 Tidplan för respektive Kollektivtrafikobjekt, Cykelobjekt och Bostadsåtaga nde framgår av Bilaga 2 och Objektsavtalen. Det noteras att Parternas finansieringsöverenskommelse är
~. SVERIGEFÖRHANDLINGEN baserad på följande projektstarter för Kollektivtrafikobjekten: Pågående, Tunnelbanestation Hagalund År 2022, Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan År 2024, Spårväg Syd År 2026, Roslagsbanan till City Landstinget och berörda Kommuner kan träffa överenskommelse om att t idigarelägga si n finansiering respektive medfinansiering av Kollektivtrafikobjekten enligt Bilaga 1 för att möjliggöra tidigare projektstarter för Kollektivtrafikobjekten, t.ex. för att minska projektrisker. För det fall att sådan(a) överenskommelse( r) träffas ska detta göras med beaktande av den påverkan detta kan få på samtliga Kollektivtrafikobjekt och under förutsättning att Landstinget i samråd med berörda Kommuner har övervägt vilka konsekvenser sådan(a) tidigare projektstart(er) får. En eventuell överenskommelse om att tidigarelägga finansiering respektive medfinansiering av Kollektivtrafikobjekten enligt Bilaga 1 ska inte medföra några konsekvenser såvitt avser statens skyldighet att betala in sin medfinansiering enligt Bilaga 1. Information om sådan överenskommelse om ändrad tidplan ska presenteras för styrelsen. 7.2 Parterna ska hålla varandra informerade om omständigheter som kan komma att påverka tidplanerna för Projektet. 7.3 För det fall Kollektivtrafikobjekten/Cykelobjekten skulle försenas j ämfört med den tidpla n som inkluderats i Bilaga 2 åtar sig Parterna att på oförändrade villkor vidta sa mtliga de åtaganden som enligt Ramavtalet eller Objektavtal åvilar Parterna, oaktat att fullgörandetidpunkten för Parts åtaga nde ska ske vid en senare tidpunkt. Sådan försening påverkar inte Parternas skyldighet att betala in Projektmede l enligt vad som anges i Bilaga 1, varvid det dock noteras att Parterna är eniga om att den modell för inbetalning som anges i Bilaga 1 ba seras på den nu angivna tidplanen för respe ktive Kollektivtrafikobjekt Vid förändringa r i den tidplan som anges i Bi laga 2 ska berörda Parter gemensamt göra sådana anpassningar som bör göras till följd av förändringen i syfte att uppnå en inbetalning som baseras på sa mma principer som när Ramavtalet ingicks, d.v.s. att Projektmedel tillskjuts i en takt som är kopplad till genomförande av respektive Kollektivtrafikobjekt/Cykelobjekt och upparbetningen av kostnader i respektive Koll ektivtrafikobjekt/cykelobjekt 8. Drift, underhåll och äganderätt 8.1 Landstinget ska äga samtliga de an läggninga r som blir resu ltatet av Kollektivt rafikobjekten och ska svara för trafikering, drift och underhåll av sa mtliga sådana anläggningar. 8.2 Kommunen sva rar, gentemot övriga Parter, för drift och underhåll av samtliga Cykelobjekt 9. Organisation och samverka n 9.1 För att möjliggöra utbyggnaden av Projektet i tid och inom ramen för Projektmedlen krävs att
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN samtliga Parter bemannar sin organisation med resurser i den omfattning som krävs för att genomföra Projektet. 9.2 Parternas samverkan ska huvudsakligen ske på två nivåer: Dels ge nom ett partssammansatt övergripande samverkansorgan för principiella frågor med överblick över Projektet ("Styrelsen"). styrelsens sammansättning framgår av Punkt9.5. Dels genom partssammansatta samverkansorgan för stöd i arbetet med genomförandet av respektive Objektavtal ("Projektstyrelser''). Projektstyrelsernas respektive sammansättning framgår av Punkt 9.11. 9.3 styrelsen och respektive Projektstyrelse kan besluta att representanter från andra intressenter ska kallas till och får närvara vid ett eller flera möten då så bedöms nödvändigt och lämpligt och kan även när så bedöms erforderligt adjungera lämplig person med expertkompetens, för deltagande i en eller flera frågor. 9.4 Parterna ska gemensamt verka för att allmänheten får den information som behövs i samband med genomförandet av Projektet. Landstinget har huvudansva r för att upprätta en kommunikationsplan i sa mråd med övriga Parter. styrelsen 9.5 staten tillsätter styrelsens ordförande. Respektive Part under Ramavtalet utser en ledamot och en ersättare till styrelsen. staten utser sekretariat för styrelsen. Ansvarig tjänsteman i Landstinget är föredragande i Styrelsen. 9.6 styrelsen ska behandla frågor som rör Projektet. Som ett led i detta arbete ska styrelsen tillse att Projektet genomförs i enlighet med Ramavtalet. 9.7 styrelsen behandlar frågor såsom: Projektets omfattning och avgränsning Tidplan för Projektet Budget och prognoser för Projektet, samt Andra frågor av stor vikt eller av väsentlig betydelse Avsikten är att frågor som gäller praktiska utförandebeslut inte ska behöva föras upp i styrelsen, dvs. enbart frågor som har viss betydelse ska föras till styrelsen. 9.8 Inom ramen för styrelsens arbete åligger det att följa respektive Projektstyrelse. 9.9 De överenskommelser etc. som träffas inom styrelsen tas i konsensus och kan komma att behöva godkännas av respektive Parts beslutande organ för att äga giltighet.
.._... SVERIGEFÖRHANDLINGEN 9.10 staten ansvarar för uppföljning och årlig rapportering till regeringen avseende Projektets genomförande. Uppföljningen innefattar Ramavtalet, eventuella ändringar och tilläggsavtal såsom ökat bostadsbyggande och ekonomi i Projektet, finansie ring och restidsnytta. Uppföljningen sker årsvis baserat på, bland annat, av Kommunerna och La ndstinget insänd redovisning. Projektstyrelser 9.11 Landstinget ansvarar för att det bildas en Projektstyrelse avseende respektive ObjektavtaL Respektive Projektstyrelse består av representanter från Landstinget och berörda Kommuner. Landstinget och berörda Kommuner ska utse två representanter vardera till respektive Projektstyrelse. 9.12 Respektive Projektstyrelse ansvarar för att, vid behov och utifrån Genomförandeavta len, besluta på mer detaljerad nivå avseende åtgärder rörande Bostadsåtaganden, Cykelobjekt och Kollektivtrafikobjekt som omfattas av Projektstyreisens ObjektavtaL 9.13 Som princip ska varje Projektstyrelse ha ett långtgående mandat att fatta och verkställa beslut inom Projektet såvitt avser relevant Objektavta l, så länge sådant beslut eller verkställande inte står i strid med Projektet, Ramavtal eller de ekonomiska ramar som fastställts för Projektet. Varje Projektstyrelse har även skyldighet att tillse att information ges såsom föreskrivs i Punkt 4.4. 9.14 De överenskommelser etc. som träffas inom respektive Projektstyrelse tas i konsensus. 10. Markåtkomst 10.1 Landstinget åtar sig att med Projektmedel svara för den markåtkomst som behövs för genomförande av Kollektivtrafikobjekten, enligt de förutsättningar som närmare regleras i Objektavtalen. Parterna är medvetna om att markåtkomst behöver sä kerställas för depåer och depåanslutningar, såsom förutsättningar för Kollektivtrafikobjekten, och berörda Parter ska samråda avseende behovet i syfte att gemensamt finna lämplig depåmark och underlätta etablering av erforderlig depå och depåanslutningar. 10.2 Det permanenta marksanspråket i mark som ägs av Kommunerna ska, med undantag för depåer och depåanslutningar, upplåtas till Landstinget vederlagsfritt med servitutsrätt. Parterna ska gemensamt komma överens om detta i kommande GenomförandeavtaL 11. Särskilt om detaljplaner 11.1 Parterna är medvetna om att respektive Kommuns beslutande organ beslutar om att anta detaljplaner. Beslut om detaljplan ska föregås av sa mråd med de som berörs av detaljplanen och Kommunerna ska även vidta andra beredningsåtgärder enligt lag för ant agande av detaljplan. Parterna är medvetna om att sakägare har rätt att överklaga beslut om antagande
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN av detaljplan och att beslut kan komma att prövas av behöriga instanser. Planläggningsprocessen kan således komma att påverka Projektets tidplan samt slutliga linjedragningar och stationsval 11.2 Med hänvisning till Punkt 11.1 är Parterna medvetna om att respektive Objektavtal inte är bindande för respektive Kommun vid prövning av detaljplan. 11.3 Respektive Kollektivtrafikobjekt kommer att planläggas enligt gällande lagstiftning. Den slutliga linjedragningen av Kollektivtrafikobjekten ska göras i samråd med berörda Parter inom ramen för planläggningen. 12. Avtalslid och uppsägning 12.1 Ramavtalet och respektive Objektavtal gäller från dess ikraftträdande och intill dess att Projektet genomförts och Parternas övriga åtaganden enligt Ramavtalet och Objektavtalet har fullgjorts. 12.2 Ramavtalet och respektive Objektavtal kan inte sägas upp eller frånträdas av Part med mindre än att samtliga berörda Parter enas därom. 13. Ändring C\ V <wtalet Samtliga ändringar och tillägg till detta Ramavtal eller något av Objektavtalen ska vara skriftliga och godkända av berörda Parters beslutande organ för att gälla. 14. Avtaletsgiltighet Detta Ramavtal träder ikraft när det har undertecknats av samtliga Parter och under förutsättning att nedanstående beslut har fattats och vunnit laga kraft: Stockholms Läns Landstingsfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; Huddinge kommuns kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; Solna stads kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinnerlaga kraft; Stockholms stads kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; Täby kommuns kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut somvinner laga kraft; Vallentuna kommuns kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; Österåkers kommuns kommunfullmäktige godkänner Ramavtalet genom ett beslut som vinner laga kraft; och Regeringen och i förekommande fall Riksdagen godkänner Ramavtalet.
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN 15. Ändrade förutsättningar Om något villkor enligt Punkt 14 inte kan uppfyllas eller om något Bostadsåtagande, Cykelobjekt eller Kollektivtrafikobjekt inte kan genomföras på grund av, t.ex. men inte begränsat till, bristande geotekniska eller geologiska förutsättningar eller att planer, tillstånd eller liknande inte erhålls, kraftigt försenas eller erhålls med innehåll som i viss mån avviker från vad som förutsattes vid detta Ramavtals respektive relevant Objektavtals ingående eller om kostnadsökningar överstigande vad som anges i Punkt 6.2 uppstår under det fortsatta projekteringsarbetet ska endera part till det relevanta Objektavtalet i god anda och med utgå ngspunkt i villkoren i Ramavtalet föra upp frågan till relevant Projektstyrelse (och vid behov styrelsen) och baserat på erforderligt underlag diskutera hur detta ska påverka det berörda Bostadsåtagandet, Cykelobjektet eller Kollektivtrafikobjektet och förutsättningarna för dess uppfyllande. Sådan diskussion kan avse tidplan, funktion och/eller kostnad men ska endast hänföra sig till det Bostadsåtagande, Cykelobjekt eller Kollektivtrafikobjekt vars genomförande har förhindrats. Utgångspunkten för en sådan diskussion ska vara att enas om sådana anpassningar av Ramavtalet och/eller Objektavtalet som krävs för att så långt som möjligt vidmakthålla de principer som legat till grund för ingående av detta Ramavtal (dock med beaktande av de förhållanden/ändrade förutsättningar som föranlett sådan diskussion/justering). Vad som anges i denna Punkt 15 ska gälla Parterna emellan oberoende av om villkoren för ikraftträda nde av Ramavtalet i Punkt 14 är uppfyllda. För det fall en situation som beskrivs ovan uppkommer, efter det att parterna i god anda prövat fråga n och förutsättninga rna för uppfyllandet ändras, kan aktuellt Kollektivt rafikobjekt komma att omprövas på endera parts initiativ. För det fall en situation som beskrivs ovan uppkommer och detta medför att åtgärder som omfattas av ett eller flera Objektavtal inte kan genomföras och Parterna enas att bringa ett eller flera Objektavtal till upphörande, ska berörda Parter i en sådan situation svara för nedlagda kostnader ("förgäveskostnader") base rat på Parternas respektive finansieringsåtagande avseende Projektmede l, oavsett vilken eller vilka Part( er) som faktiskt har tillskjutit medel vid den tidpunkten.
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN Detta Ramavtal är upprättat i 8 exemplar varav Parterna tagit var sitt. stockhol m, 21 april 2017 Stockholms Läns Landsting ~ Solna stad Stockholms stad '2u(}- o 1/)-Z l Täby kommun / CL~~ Österål< rs kommu;=- ()Q \':\- -(') l{ r1~ Staten genom Sve rigeförhandlingen Bilagor: Bilaga 1- Finansieringsplan Bilaga 2 - Specifikation inklusive tidplan
.... SVERIGEFORHAN Dl l NGEN RAMAVTAL 6 - STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 1 - FINANSIERI NGSPLAN
SVERIGEFÖRHANDLINGEN RAMAVTAL6 -STORSTAD STOCKHOLM BILAGA l - FINANSIERINGSPLAN Denna bilaga syftar till att beskriva hur Projektet ska finansieras och betala s. Beloppen i denna Bilaga 1 är angivna i prisnivå januari 2016. Beloppen ska rä knas om med hänsyn till förändringen i KPI från januari 2016 och intill dess att respektive Part ska tillskjuta medel enligt vad som anges i denna Bilaga 1. Till följd av avrundning av be loppen i denna Bilaga 1 kan avvikelser mellan tota l- respektive delsummor förekomma. 1. Finansiering av samt å rlig investeringspla n för Kollektivtrafikobjekten Parternas åtaganden vad gäller finansiering och medfinansiering av respektive Kollektivtrafikobjekt samt respektive Parts ansvar för fördyringar såvitt avser Kollektivtrafikobjekten (riskavsättning) framgår av Tabell 1.1. Riskavsättning redovisas i en separat kolumn i Tabell1.1 och re sterande belopp i Tabell1.1 redovisas så ledes exklusive riskavsättning. Hantering av ansvar för kostn adsförändringar beskrivs i avsnitt 6 i Ramavtalet samt i avsnitt 3 i denna bilaga. Tabell 1.1 Finansiering av Kollekti vtrafikobjekten Miljoner kronor Fridhemsplan Roslagsbanan Spårväg Tunnelbanestation Risk- - Älvsjö till City Syd Hagalund avsättning* s tatlig medfinansiering 3 712 1 435 1 681 200 1 382 Trängselskatt 4 654 2 119 727 o o Summa 8 410 7 500 Kommunal medfinansiering s tockhalm stad 2 056 275 298 o 253 Täby kommun o 836 o o 77 Vallentuna kommun o 394 o o 36 Österåker kommun o 418 o o 39 Huddinge kommun o o 73 1 o 77 Solna stad o o o 650 o Slackholm läns landstinq 1 078 1 023 363 350 236** Summa finansiering 11 500 6 500 3 800 1 200 2100 2 882 913 430 457 808 650 3 050 25100 *Med "riskavsättning" avses i denna bilaga Parts fördyringsansvar enligt punkt 6.2 i Ramavtalet. **Utöver vad som framgår av tabellen ovan bekostar Landstinget eventuella kostnadsökningarför Tunnelbanestation Hagalund upp till ett totalt belopp om S2,5 miljoner kronor och Solna stad bekostar eventuella kostnadsökningar upp Ull ett totalt belopp om 127,5 miljoner kronor. 2
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN Utöver vad som anges i Tabell1.1, dvs. utanför Projektmedlen, svarar Landstinget för finansiering och anskaffning av fordon, depåer och depåanslutningar, till en kostnad om 5,1 miljarder kronor. Utanför Projektmedelligger även Kommunernas Bostadsåtaganden och finansiering av Cykelobjekten. Av Tabell1.2 framgår den årliga projektbudgeten för respektive Kollektivtrafikobjekt. Tabell 1.2 Ärlig projektbudget för respektive Ko llektivtrafikobj ekt Miljoner kronor Summa 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan 11500 o o o o o 183 365 365 548 1095 1369 Spårväg Syd 3800 o o o o o o o 91 181 181 452 Roslagsbanan till City 6500 o o o o o o o o o 92 275 Hagalund 1200 40 60 170 250 250 250 120 60 o o o Summa investering 23000 40 60 170 250 250 433 485 516 729 1368 2096 Miljoner kronor 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan 1369 1369 1369 1095 1004 821 548 o o o Spårväg Syd 452 543 633 543 452 272 o o o o Roslagsbanan till City 275 366 641 824 824 824 732 641 641 365 Hagalund o o o o o o o o o o Summa investering 2096 2278 2643 2462 2280 1917 1280 641 641 365 3
,. SVERIGEFÖRHANDLINGEN Parternas respektive årliga t ill skott (finansiering respektive medfinansiering, exklusive riskavsättningar) till Kollektivtrafikobjekten framgår av Tabe ll 1.3. Kommunerna ko mmer att svara för tillskott av en del av stat ens finansieringsåtagande (" Bostadstillskottet"). Respektive Kommuns Bostadstillskott framgår av Tabell 4 och är inräknade i de belopp so m anges i Tabell 1.3. Bostadstillskotten kommer att återbeta las till respektive Kommun när dess Bostadsåtagande är uppfyllt. Sådan åt erbetalning sker enligt avsnitt 4. Tabell1.3 - Parternas respektive årliga tillskott till Koll ektivtrafikobjekten Miljoner kronor Summa 2017 201 8 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Trängselskatt (inklusive lån) 7500 o o o o o 183 325 325 325 325 325 Nationell plan 5230 o o 25 50 75 o o o o o o Länsplan 1798 o o o o o o o 1 1 1 250 Stockholm stad 2629 o o o o o o 29 93 279 663 878 Täby kommun 836 o o o o o o o o o o 59 Vallentuna kommun 394 o o o o o o o o o o 26 Österåker kommun 41 8 o o o o o o o o o o 29 Huddinge kommun 731 o o o o o o o o 12 95 108 Solna kommun 650 40 60 95 130 105 180 80 10 o o o Stockholm läns landsting 2814 o o 50 70 70 70 51 87 112 284 42 1 Summa 23000 40 60 170 250 250 433 485 516 729 1368 2096 Inklusive Bostadstillskott Miljoner kronor 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035* 2036 2037 Trängselskatt (inklusive lån) 325 325 325 325 536 941 644 1732 325 214 Nationell plan o 888 945 855 905 255 530 313 263 126 Länsplan 250 523 265 162 105 3 106 53 53 25 Stockholm stad 878 108 145 130 61 61 o -696 o o Täby kommun 59 88 176 234 234 229 o -243 o o Vallentuna kommun 26 39 78 104 104 102 o -85 o o Österåker kommun 29 43 85 113 113 111 o -105 o o Huddinge kommun 108 117 336 233 o o o -278 o o Solna kommun o o o o o o o -50 o o Stockholm läns landsting 421 147 288 306 222 215 o o o o Summa 2096 2278 2643 2462 2280 1917 1280 641 641 365 Inklusive Bostadstillskott 4
- SVERIGEFÖRHANDLINGEN 2. Finansiering och medfinansiering fördelat på respektive Ko llektivtrafikobjekt Parternas årliga tillskott (finansiering res pektive med finansiering, exklusive riskavsättninga r) för respektive Kollektivtrafikobjekt f ra mgå r av Ta bell 2.1 till och med 2.4. Fakturering är produktionsbaserad och variat ioner ka n förekomma mellan åren. Kommunerna kommer att sva ra för tillskott av en del av st atens finansieringsåtagande (" Bostadstillskottet" ). Respektive Komm uns Bostadstillskott framgår av Tabel l 4 och är inräknade i de belopp som anges i Tabe llerna 2. 1 till och med 2.4. Bostadstillskotten kommer att återbet alas t ill respektive Kommun när dess Bostadsåt aga nde är uppfyllt. Såda n återbetalning sker enligt avsnitt 4. Tabell 2.1 - Älvsjö - Fridhemsplan Miljoner kronor Summa 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035* Investeringskostnad 11500 183 365 365 548 1095 1369 1369 1369 1369 1095 1004 821 548 o Finansiering Stockholm stad 2056 o 29 93 276 634 831 831 50 o o o o o -688 Stockholms läns landsting 1078 o 11 37 108 249 326 326 21 o o o o o o Nationell plan 3032 o o o o o o o 888 945 722 477 o o o Länsplan 680 o o o o o o o 199 214 162 105 o o o Trängselskatt 4654 183 325 235 164 212 212 212 211 210 211 422 821 548 688 Summa 11500 183 365 365 548 1095 1369 1369 1369 1369 1095 1004 821 548 o * Bostadstillskott Tabell 2.2 - Spårväg syd Miljoner kronor Summa 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2035* Investeringskostnad 3800 91 181 181 452 452 543 633 543 452 272 o Finansiering s tockhalm stad 298 o 3 28 32 32 35 99 69 o o o Huddinge kommun 731 o 12 95 108 108 117 336 233 o o -278 Stockholms läns landsting 363 o 4 34 39 39 42 121 84 o o o Nationell plan 803 o o o o o o o 133 428 242 o Lä nsplan 878 1 1 1 250 250 324 51 o o o o Trängselskatt 727 90 161 23 23 23 25 26 24 24 30 278 Summa 3800 91 181 181 452 452 543 633 543 452 272 o Bostadstillskott s
SVERIG EFÖRHANDLINGEN Tabell 2.3 - Roslagsbanan till City Miljoner kronor Summa 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035* 2036 2037 Investeringskostnad 6500 92 275 275 366 641 824 824 824 732 641 641 365 Finansiering - s tockhalm stad 275 1 15 15 23 46 61 61 61 o -8 o o -Täby kommun 836 o 59 59 88 176 234 234 229 o -243 o o - Vallentuna kommun 394 o 26 26 39 78 104 104 102 o -85 o o - Österåker kommun 418 o 29 29 43 85 113 113 111 o -105 o o s tockhalms läns landsting 1023 1 56 56 84 167 222 222 215 o o o o Nationell plan 1195 o o o o o o o 13 530 263 263 126 Länsplan 240 o o o o o o o 3 106 53 53 25 Trängselskatt (inklusive lån) 2119 90 90 90 89 89 90 90 90 96 766 325 214 Summa 6500 92 275 275 366 641 824 824 824 732 641 641 365 *Inklusive Bostadstillskott Tabell 2.4 - Ilagalund Miljoner kronor Summa 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2035* Investeringskostnad 1200 40 60 170 250 250 250 120 60 o Finansiering: Solna stad 650 40 60 95 130 105 180 80 10-50 Slackholms läns landsting 350 o o 50 70 70 70 40 50 o Nationell plan 200 o o 25 50 75 o o o 50 Summa 1200 40 60 170 250 250 250 120 60 o * Bostadstillskott 3. Parternas ansvar fö r kostnadsförändringar Parternas respektive ansvar för fördyringar fördelat på respektive Kollektivtrafikobjekt framgår av Tabell 3. Eventuella kostnadsminskningar för ett Kollektivtrafikobjekt i förhållande till Projektmedlen ska tillgodoräknas berörda Parter enligt sa mma fördelning (vad gäller Kollektivtrafikobjektet Tunnelbanestation Hagalund, hänvisas till punkt 6.8 i Ramavtalet). 6
" SVERIGEFÖRHANDLIN GEN Tabell3 Parternas respektive ansvar för kostnadsförändringar fördelat på respektive Kollektivtrafikobjekt Miljoner kronor Fridhemsplan Roslagsbanan Spårväg - Älvsjö till City Syd Summa staten 800 72,75% 328 54,66% 254 63,38% 1 382 Stockholm stad 197 17,88% 25 4,23% 31 7,85% 253 Täby kommun o 77 12,87% o 77 Vallentuna kommun o 36 6,07% o 36 Österåker kommun o 39 6,43% o 39 Huddinge kommun o o 77 19,24% 77 Solna stad o o o o Stockholm läns landsting 103 9,37% 94 15,74% 38 9,54% 236. 1 100 600 400 2100 *Utöver vud som framgår av La bellen ovan bekostar LandsLinget eventuella kostnadsökningar för Tunnelbanestation flagalund upp Ull et L totalt belopp om 52,S miljoner kronor och Solna stad bekostar e1 entuella kostnadsökningar upp till elt Lotalt belopp om 127,S miljoner kronor. 4. Reglering av Kommunernas tillskott av den Statliga finansieringen och BostadsMaganden Som anges i avsnitt 1 kommer Kommunerna tillskjuta Bostadstillskott. Omfattningen av Bostad stillskotten framgår av Tabell 4. Bostad stillskotten ska återbetalas av staten till Kommunen år 2035 om Kommunen uppfyllt sitt Bostadsåtagande vid denna tidpunkt. Om Kommunen inte uppfyllt sitt Bostadsåtagande vid denna tidpunkt ska Bostadstillskotten återbetalas så snart respektive Kommuns Bostadsåtagande uppfylls. Bostad stillskotten betalas dock ut av Staten till Kommunerna senast år 2040. Tabell 4 Bostadstillskott Miljoner kronor Roslagsbanan Fridhe"'!~ plan Spårväg Tunnelbanestation till City - Alvsjö Syd Hagalund Summa: Stockholm stad 8 688 o o 696 Täby kommun 243 o o o 243 Vallentuna kommun 85 o o o 85 Österåker kommun 105 o o o 105 Huddinge kommun o o 278 o 278 Solna stad o o o 50 50 Summa 441 688 278 50 1456 7
SVERIGEFÖRHANDLINGEN 5. Finansiering och medfinansiering av Cykelobjekten Som en del i den överenskommelse som träffats genom Ramavtalet har de Kommuner som anges nedan åtagit sig att genomföra de Cykelobjekt som anges nedan. Parternas f inansiering av Cyke lobjekten framgår av Tabell 5.1 och Tabell 5.2. Som framgår nedan finansierar staten 25 procent av investeringsutgiften för nedan angivna Cykelobjekt. För Cykelobjekt med en total investeringsutgift på mer än 50 miljoner kronor betalar staten årligen sin andel under utbyggnaden (Tabell 5.1) för övriga Cykelobjekt betalar staten ut sin andel när Cykelobjektet är färdigställt (Tabell 5.2). Som anges i Ramavtalet utgör finansiering avseende Cyke lobjekt inte en del av ProjektmedeL För det fall merkostnader för Cykelobjekten uppkommer ska respektive Kommun svara för sådan merkostnad. Tabell 5.1 -Finansiering av större Cykelobjekt Miljoner kronor Summa: 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Huddinge kommun Cykelgarage Flemingsberg 90 o o o o 45 45 o o - statlig medfinansiering 22,5 o o o o 11,25 11,25 o o Stockholm stad Cykelbro Gamla stan- Tegelbacken 155 35 o o o o o 50 70 - s tatlig medfinansiering 38,75 8,75 o o o o o 12,5 17,5 Summa investering 245 35 o o o 45 45 50 70 Summa statlig medfinansiering 61,25 8,75 o o o 11,25 11,25 12,5 17,5 Tabell 5.2 -Finansiering av övriga Cykelobjekt Miljoner kronor Investeringskostnad statlig medfinansiering Huddinge 158,5 39,6 - Grupp 1 22,3 5,6 -Grupp 2 45,7 11,4 -Grupp 3 16,6 4,2 -Grupp 4 31,4 7,9 -Grupp 5 42,4 10,6 Stockholm stad 43 10,75 - Liljeholms bron 33 8,25 -Ars ta 10 2,5 Täby 31 7,75 - Cykelbana till station - Arninge-UIIna 13 3,25 - Cykelbana till station Roslags-Näsby 7 1,75 - Snabbcykelbana till station nord-syd 4 1 - Cykelbana till station från öster 7 1,75 Summa 232,4 58,1 8
.. SVERIGEFORHAN Dl l NGEN RAMAVTAL 6 - STORSTAD STOC KH OLM BILAGA 2 - SPECIFIKATIO N INKLUSIVE TIDPLAN
SVERIGEFÖRHANDLINGEN RAMAVTAL 6 - STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 - SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN Denna bi laga syftar till att beskriva Ko llektivtrafikobjektens respektive Cykelobjektens specifikation och tidplan. l Storstad Stockholm 1.1 l Projektet ingår följande Ko llektivtrafikobjekt: Tunnelbanan Älvsjö -Frid hemsplan Roslagsbanan till City Spårväg syd Tunnelbanestation Hagalund Kollektivtrafikobjekten beskrivs närmare i Punkt 2 nedan. Roslagsbanan Universitetet- T Centralen SparvägSYtl Tunnelbana Fridhemsplan- AIYsjö O Ny station Hagalund 1.2 Cykelobjekten beskrivs närmare i Punkt 3 nedan. 2
a SVERIGEFÖRHANDLINGEN 2 B e~ krivning av Kollektivtrafikobjekten 2.1 Tunnelbana Älvsjö- Fridhemsplan Tunnelbanan ska gå från Älvsjö till Fridhemsplan i bergtunnel Vid Aspudden ansluts den nya tunnelbanan till röd linje via tunnel, vilket innebär att tåg från Norsborg/Skärholmen kan nyttja den nya tunneln till Fridhemsplan. Sex nya stationer omfattas: Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östberga och Älvsjö. Tunnelbanestationerna planeras för två uppgångar utom för station Älvsjö som planeras med en uppgång. För stationerna Årsta berg, Liljeholmen och Fridhemsplan planeras för anslutning till befintliga biljetthallar. För stationerna Östberga och Årstafältet ingår i kalkylerna två nya uppgångar. Parterna är medvetna om att det inte är möjligt att i detalj ange den standard som den utbyggda tunnelbanan ska ha. Vid bedömningen av vilken standard som kan förväntas för de sex nya stationerna är Parterna överens om att förutsättningarna för de nya stationerna ska motsvara vad som gä ller för stationsstandarden i 2013 års stockholmsförhandlings utbyggnad. Ett utförande som motsvarar detta ska således inte anses utgöra en standardhöjning. Hela den nya sträckan beräknas bli ca 9,7 km varav 1,7 km utgör anslutningen till befintlig röd linje. storstadsåtgärder Stockholm 1\mnelbana Frldhemsplan-Äivsjll 3
r SVERIGEFÖRHANDLINGEN 2.2 Spårväg syd Spårväg syd planeras gå mellan pendeltågsstationerna i Flemingsberg och Älvsjö via bland annat Masmo, Kungens Kurva, Skärholmen, segeltorp och Fruängen. Spårväg syd blir drygt 17 km lång och omfattar totalt 16 nya hållplatser. Större delen av spårvägen är utformad att gå ovan jord. Undantaget är tunnel under Masmo och tunnel und er Kästa. Detaljutformningen ska samordnas med planeringen av Kommunernas stadsutvecklingsprojekt, Tvärförbindelse södertörn och Förbifart Stockholm samt med regionalt cykelstrå k. Anslutningen till Flemingsberg ska möjliggöra en eventuell kommande förlängning till Flemingsbergsdalen. Parterna är medvetna om att det inte är möjligt att i detalj ange den standard som den utbyggda spårvägen ska ha. Utformningsfrågor längs med tänkt sträckning ska ske med utgångspunkt från Landstingets planeringsstudie från 2016. Ett utförande som motsvarar detta ska således inte anses utgöra en standardhöjning. 2.3 Roslagsbanan till City Befintlig Roslagsbana förlängs från Universitetet till City via Odenplan. Förlängningen blir cirka 4 km och omfattar två nya stationer vid Odenplan och T-centralen (varvid sträckan Universitetet - Östra station inte längre trafikeras). Roslagsbanans nya stationer ska ansluta till de befintliga tunnelbanestationerna vid Odenplan och T-centralen. Befintlig station Universitet et ska fortsatt användas. Parterna är medvetna om att det inte är möjligt att i det alj ange den standard som den utbyggda j ärnvägen ska ha. Vid bedömningen av vilken standard som kan förväntas för de 4
- SVERIGEFÖRHANDLINGEN nya stationerna är Parterna överens om att förutsättningarna för de nya stationerna ska motsvara vad som gäller för stationsstandarden i 2013 års stockholmsförhandlings utbyggnad, med beaktande av justeringar nödvändiga för järnvägsstation. Ett utförande som motsvarar detta ska så ledes inte anses utgöra en standardhöjning... Akers Runö Akersberga ~--) ~dbo Viggbyholm / ' \ ~ /--..Hägernäs lfaloppfältet Täby Centrum storstadsåtgärder Stockholm Roslagsbanan Universitetet-T-Centralen 2.4 Tunnelbanestation Hagalund Tunnelbanestationen Hagalund byggs i Haga lund, Solna kommun, mellan stationerna Arenastaden och Hagastaden längs planerad Gul linje. stationen ska byggas med två uppgångar, varav en ska placeras i Hagalunds arbetsplatsområde och en längs Solnavägen. s
SVERIGEFÖRHANDLINGEN rj Hagalund ~" storstadsåtgärder Stockholm 3 Beskrivning av Cykelobjekt för storstad Stockholm Namngiven Kommun neda n åt ar sig att genomföra följande överenskomna Cyke lobjekt : Stockholms stad Nr Namn Cykelobjekt i Stockholm stad 1 Liljeholmsbron, åtgärder för bättre framkomlighet i stråket, cirka 0,45 km 2 Årsta, ny cyke lbana mell an Årstabron och Årst abergsvägen, cirka 0,5 km 3 Cyke lbro Gam la stan- Tegelbacken, breddning förbi Riddarholmen, flytbro vid Central bron, totalt 0,52 km Huddinge kommun Grupp 1 Nr Namn Cykelobjekt i Hudd inge kommun s Björnkullaringen- Regulatorvägen, ny cykelbanaj-länk 1,1 km 25 Huddingevägen- Katrinebergsvägen, cykelbanaj-länk breddas 6,2 km 31 Smista alle - Ryttarhalsvägen, cykelbanaj-länk breddas 1,5 km Grupp 2 6 10 11 18 Björnkullavägen- Alfred Nobels alle, ny cykelbanaf-länk 0,4 km Kat rinebergsvägen- Glömstavägen/Gustav Adolfsvägen, ny cyke lbanaj -länk 2 km Loviseberg - Älggräsvägen (Tullinge), ny cykelbanaj-länk 0,7 km Häradsvägen- Karin Boyes gata, ny cykelbanaj-länk 0,8 km Grupp 3 16 17 23 Förbifart stockholm-kungens kurva leden, ny cykelbanaj -länk 0,4 km Dia loggatan - Mickelsbergsvägen (Stockholm), ny cykelbanaj-länk 2,8 km Ekgårdsvägen- skärholmsvägen kommungräns, ny cykelbanaj -länk 0,3 km Grupp 4 13 Glömstavägen - Kungens kurva leden, ny cykelbanaj -länk 1,9 km 6
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN 14 15 Botkyrkaleden- Skärholmsvägen, cykelbanaj-länk breddas 3,2 km skärholmsvägen - Ryttarhalsvägen, cykelbanaj-länk breddas 2,5 km Grupp 5 7 8 9 12 19 20 21 22 24 Objekt G Hälsovägen- Alfred Nobels alle kommungräns, cykelbanaj-länk breddas 1,1 km Katrinebergsvägen - Tvärförbindelse Södertörn, cykelbanaj-länk breddas 1,4 km Glömstavägen - Katrinbergsvägen kommungräns, cykelbanaj-länk breddas 1,2 km Glömstavägen- Ta lldalsvägen, cykelbanaj-länk breddas 1,4 km Smistavägen-Häradsvägen, cykelbanaj-länk breddas 1,5 km Gamla södertäljevägen - Mickelsbergsvägen, cykelbanaj-länk breddas 3,3 km Smista alle- Juringe åväg 32, ny cykelbanaj-länk 1,5 km Kungens kurvaleden - Ekgårdsvägen, cykelbanaj-länk breddas 0,6 km Smista alle- Skördevägen 39, ny cyke lbanaj-länk 1,1 km Cykelgarage Flemingsberg, underjordiskt cykelgarage för ca 3 500 cyklar och tillhörande cykelservice Täby kommun Nr la Namn Cykelobjekt i Täby kommun Arninge Ullna, cykelväg till station 2,3 km 2a Västra Roslags-Näsby {a), cykelväg till station från väster, 1,1 km samt cykelparkering med 276 platser varav 120 med väderskydd/tak 2b Västra Roslags-Näsby {b), snabbcykelväg till station, nord-sydlig riktning 0,4 km samt cykelparkering med 140 platser varav 80 med väderskydd/tak. 2c Västra Roslags-Näsby {c), cykelväg till Roslagsbanans station från öster, 0,5 km 1 Ansvarsfördelning och genomförande 4.1 Part erna är medvetna om att det är för tidigt att i detalj reglera hur åtgärderna i Kollektivtrafikobjekt en ska genomföras. Parterna är dock överens om att nedanståe nde principer ska gä lla för genomförandet. Åtgärderna i punkterna i-v ska bekostas av ProjektmedeL Åtgärderna i punkterna vi-x ska bekostas på sätt som där anges. i. Landstinget ska planera för, projektera, upphandla och genomföra utbyggnaden av Kollektivtrafikobjekten till avsedd funktion. Detta inkluderar spåranläggning, st ationer, biljetthallar, uppgångar till och inklusive entre i gatuplan, hissar, rulltrappor med mera. ii. Landstinget svarar för avstängningar eller omläggningar av befintlig SL-trafik, inklusive ersättningstrafik. 7
SVERIGEFÖRHANDLINGEN iii. iv. Landstinget ska i utbyggnaden sä kerstä lla möjligheten till omstigning mellan spårbunden SL-trafik. Landstinget svarar för att järnvägsplaner t as fram där så be hövs, vilka ska fast st äll as av Trafikverket v. Landstinget svarar för att erforderliga myndighetstillstånd, inklusive bygglov och miljötillstånd, söks för åtgä rderna. För det fall tillståndsansökninga r kräver medve rkan från annan Part åt ar sig denne att biträda ansökan på läm pl igt sätt. vi. Berörd(a) Kommun( er) ska ta fram erforderliga detaljplaner i nära sa marbete med Landstinget för Kollektivtrafikobjektens sträckningar samt nödvändiga depåer inklusive eventuella markanslutningar till spåranläggninga r och berörda Parter förbinder sig att verka för att planerna antas och vinner laga kraft. Plats för erforderliga schakt- och ovanjordsanläggningar sa mt arbet stunnla r ska beaktas vid planläggning. Detaljplanerna bekosta s av Projektmedel t ill den del det huvudsa klige n påkallas för Kollektivtrafikobjektens ge nomförande. vii. Berörd(a) Kommun( er) och Landstinget ska gemensamt ansva ra för och sinsemellan jämt dela på kostn aden för att möjliggöra omstigning mellan vägburen SL-trafik och Kollektivtrafikobjekten. Detta gä ller dock inte utbyggnad av eventuella bussterminaler. viii. Åtgärder utanför biljetthall, plattformar och/eller bananläggning, t.ex. anpassninga r, anslutningar och ombyggnad av broa r, väga r, gator, gång- och cykelväga r, parkeringar, grönytor samt hårdgj orda yt or ell er andra anläggninga r ingå r inte i Koll ektivtrafikobjekten. Angående bytespunkter se punkt (iii) och (vii) ovan. Åtgärderna enligt denna punkt utförs och bekost as av den Part inom va rs ansvarsområde sådan åtgä rd ligger. ix. Parterna ska, med undantag för vad som anges i Ra mavtal och Objektavta l, inom ramen för Kollektivtrafikobjekten och med beaktande av gällande rätt kostnadsfritt tillhandahålla befintliga och framtagna handlinga r och underlag till varandra. Det kan t.ex. bestå av proj ekteringshandlinga r, relationshandlingar och förvaltningsdata. x. Objektavtalen innehåller regleringar avseende hantering av mark och utrymme som ägs/förfogas av Part och som behövs för ge nomförandet av Projektet. 4.2 Et t Ge nomförand eavtal mellan Land stinget och berörda Kom muner inom respektive Kollektivtrafikobjekt ska tas fram av Landstinget, så snart som det är möjligt för godkännande i respektive Pa rts beslutande orga n. Genomförand eavtalet ska beha ndla principer na för genomförandet och ska precisera tidplan, invest eringskostnader, st andard, kva litetsnivåer, lokalisering av st ationer och uppgånga r etc. Parterna är överens om vikten av att gemensamt sä kerställa Ra mavtalet och respektive Objektavtal sa mt att avsaknaden av underskrivna Ge nomförandeavtal inte påverkar Parts åtagande att proaktivt och prioriterat samverka kring Ko llektivtrafikobjektens genomföra nde. 8
.. SVERIGEFÖRHANDLIN GEN 5 Ticlpl<ln 5.1 Följ ande t idplan ska gälla för Projektet. Tiderna är angivna exklusive tid för överklaga nden. 5.1.1 Tu nnelbana Älvsjö- Fridhemsplan Planering, affärsstrategi upphandling konsulter ut redning och tillåtlighetsprövning systemhandling /projektering - Tillståndsprocesser 1111111111111111 Upphandli.ngar huvudentreprenader Förberedande arbeten samt Produktion 11 1111 11111111111111 Ar 1-2 Ar 3-4 Ar 5-6 Ar 7-8 Ar 9-10 Ar 11-12 Ar 13-14 - Produktion depå respektive fordon Driftsättning Trafikstart Ar 1-2 Ar 3-4 Ar 5-6 Ar 7-8 Ar 9-10 Ar 11-12 Ar 13-14 5.1.2 Spårväg syd Planering, affärsstrat egi upphandling konsulter utredning och tillåtlighetsprövning systemhandling /projektering - Tillståndsprocesser 1111111111111111 Upphandlingar huvudentreprenader Förberedande arbeten samt Produktion 1111111111111111111 Produktion depå respektive fordon Ar 1-2 Ar 3-4 Ar 5-6 Ar 7-8 Ar 9-10 Ar 11-12 Ar 13-14 - Driftsättning Trafikstart Ar 1-2 Ar 3-4 År 5-6 Ar 7-8 År 9-10 Ar 11-12 År 13-14 9
SVERIGEFÖRHANDLINGEN 5.1.3 Roslagsbanan till City Planering, affärsstrategi upphandling konsulter utredning och tillåtlighetsprövning Ar 1-2 Ar 3-4 Ar 5-6 Ar 7-8 Ar 9-10 Ar 11-12 Ar 13-14 Systemhandling /projektering - Tillståndsprocesser 1111111111111111 Upphandlingar huvudentreprenader Förberedande arbeten samt Produktion 1111 1111111111111111 - Produktion depå respektive fordon Driftsättning Trafikstart Ar 1-2 Ar 3-4 Ar 5-6 Ar 7-8 Ar 9-10 Ar 11-12 Ar 13-14 5.1.4 Tunnelbanestation Hagalund Projektet Tunnelbanest ation Hagalund har påbörjats med beräknad trafikstart omkring 2024. 5.2 Kommunerna har upprättat nedanst ående tidplaner för respektive Cykelobjekt 5.1.5 Tidplan för Cykelobjekt i Stockholms stad l Li ljeholmsbron 2 Årsta 3 Cykelbro Gamla stan - Tegelbacken 2019-2020 2020 2019-2026 5.1.6 Tidplan för Cykelobjekt i Huddinge kommun Grupp l Björnkullaringen - Regulatorvägen, Nr 5 Huddingevägen - Katrinebergsvägen, Nr 25 Smista alle - Ryttarhalsvägen, Nr 31 Grupp 2 Björnkullavägen - Alfreds nobels alle, Nr 6 Katrinebergsväge n - Glömst aväge n/g ustav adolfsvägen, Nr 10 Lovisebergsvägen - Älggräsvägen (Tullinge), Nr 11 Häradsvägen - Karin boyes gat a, Nr 18 Grupp 3 Förbifart Stockholm - Kungens kurva leden, Nr 16 Dialoggatan- Mickelbergsvägen (Stockholm), Nr 17 Ekgård svägen - skärholmsvägen kommungräns, Nr 23 Grupp 4 Glömst avägen - Kunge ns kurvaleden, Nr 13 Botkyrkaleden - Skärholmsväge n, Nr 14 Skärholmsvägen - Ryttarhalsväge n, Nr 15 2018 2018 2018 2020 2021 2021 2021 2022 2022 2022 2024 2023 2024 lo
' ~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN Gru pp 5 Hälsovägen -Alfreds nobels alle kommungräns, Nr 7 Katrinebergsvägen - Tvä rförbi ndelse Södertörn, Nr 8 Glömstavägen - Katrinebergsvägen ko mmungräns, Nr 9 Glömst avägen - Talldalsvägen, Nr 12 Smist avägen - Häradsväge n, Nr 19 Grupp 5 Gamla södertäljeväge n - Mickelbergsvägen, Nr 20 Smist a alle - Juringe åväg 32, Nr 21 Kungens kurvaleden - Ekgå rdsvägen, Nr 22 Smista alle- Skördevägen 39, Nr 24 2025 2026 2026 202 6 2026 2025 2027 2026 2027 Objekt Cykelgarage Flemingsberg 2023-2024 5.1.6 Tidplan för Cykelobjekt i Täby kommun l a Arninge Ullna 2a Västra Roslags-Näsby (a ) 2b Västra Roslags-Näsby (b) 2c Västra Roslags-Näsby (c) 2018 2018 2018 2018 11
(>
SVER l G EFOR HAN D L l N G EN l l RAMAVTAL 6 - STORSTAD STOCKHOLM OBJEKTAVTAL - SPÅRVÄG SYD
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN RAMAVTAL 6 - STORSTAD STOCKHOLM OBJEKTAVTALFÖR SPÅRVÄGSVD Innehållsförteckning l. Parter 2. Inledning 3. Objektavtalets omfattning 4. Parternas åtaganden 5. Betalning 6. Mark- och dataåtkomst 7. Organisation och arbetssätt 8. Uppföljning 9. Objektavtalets giltighet 2
. l ~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN 1. Parter Detta objektavtal ("Objektavtalet") är daterat 21 april2017 och har ingåtts mellan: 1. Staten genom Sverigeförhandlingen 2. stockhalms läns landsting 3. stockhalms stad 4. Huddinge kommun vilka i det följande benämns enskilt för "Part" och gemensamt för "Parterna". stockhalms stad och Huddinge kommun benämns i det följande gemensamt för "Kommuner(na)". Staten genom Sverigeförhandlingen benämns i det följande enskilt för "Staten" och stockhalms läns landsting benämns i det följande enskilt för "Landstinget". Objektavtalet fogas till Ramavtal6- storstad Stockholm daterat 21 april2017 ("Ramavtalet") och syftar till att utöver vad som anges i Ramavtalet reglera förutsättningarna för utbyggnaden av Spårväg syd ("Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd") och därtill relaterade Cykelobjekt och Bostadsåtaganden. Om inte annat anges nedan ska definierade begrepp ha samma innebörd som i Ramavtalet. För det fall inte annat framgår av detta Objektavtal ska Ramavtalets villkor äga tillämpning även på Objektavtalet. Vid eventuella motstridigheter mellan detta Objektavtal och Ramavtalet ska Ramavtalet äga företräde. 2. Inledning Parterna i detta Objektavtal har i Ramavtalet kommit överens om de övergripande förutsättningarna för utbyggnaden av Kollektivtrafikobjekten, Cykelobjekten och Bostadsåtagandena. 3. Objektavtalets omfattning 3.1 Utformningen av Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd framgår av Ramavtalets Bi laga 2. 3.2 Frågor om huvudmannaskap och fördelning av ansvar och åtgärder såvitt avser Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd framgår av Ramavtalet. 3.3 Beräknad investeringsutgift för Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd framgår av Ramavtalets Bilaga 1. Finansieringsprinciper för Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd framgår av Ramavtalet. 3.4 Nybyggnation av Kollektivtrafikobjekt Spårväg syd ska bidra till etablering av 18 500 ( artontusen femhundra) bostäder enligt det åtagande som anges i Punkt 4.2 nedan. 3
SVERIGEFÖRHANDLINGEN Kunge ns kurva Flem lngsberg 4. Parternas åtagande n 4.1 Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd ska finansieras av Parterna enligt vad som anges i Ramavtalet och Ramavtalets Bilaga 1. 4.2 Huddinge kommun åtar sig att själv eller ge nom annan markägare/ exploatör utanför Projektmedel och på ege n bekostnad (i förhållande till övriga Parter) uppföra 18 500 bost äder (" Bostadsåtagandet Spårväg syd"). Bostadsbyggandet kommer att följas upp årligen av styrelsen. Antalet gäller bostäder som färdigställs efter Objektavtalets ingående och till och med år 2035. 4.3 Huddinge kommun åtar sig att själv och utanför Projektmedel genomföra följande Cykelobjekt kopplade till Ko llektivtrafikobjektet Spå rväg syd ("Cykelobjekten Spårväg syd" ): Namn Cykelobjekt Grupp 1 Björnkullaringen- Regulatorvägen, Nr 5 Huddingevägen - Katrinebergsvägen, Nr 25 Smista alle - Ryttarhalsvägen, Nr 31 Grupp 2 Björnkullavägen- Alfreds nobels alle, Nr 6 Katrinebergsvägen- Glömstavägen/Gustav adolfsvägen, Nr 10 Lovisebe rgsvägen - Älggräsvägen (Tullinge), Nr 11 Häradsvägen - Karin boyes gata, Nr 18 Grupp 3 Förbifart Stockholm - Kungens kurvaleden, Nr 16 Dia loggatan - Mickelbergsvägen (St ockholm), Nr 17 Ekgårdsvägen - skärholmsvägen kommungräns, Nr 23 Kostnad miljoner kronor 5,35 11,25 5,7 30 10 1,66 4,05 1,8 14,1 0,73 4
- SVERIGEFÖRHANDLINGEN Grupp 4 Glömstavägen - Kungens kurvaleden, Nr 13 9A Botkyrkaleden- Skärholmsvägen, Nr 14 15,8 Skärholmsvägen- Ryttarhalsvägen, Nr 15 6,25 Grupp 5 Hälsovägen-Alfreds nobels alle kommungräns, Nr 7 2,76 Katrinebergsvägen - Tvärförbindelse Södertörn, Nr 8 3,59 Glömstavägen- Katrinebergsvägen kommungräns, Nr 9 3,01 Glömstavägen- Ta lldalsvägen, Nr 12 3,51 Smistavägen- Häradsvägen, Nr 19 3,77 Gamla södertäljevägen - Mickelbergsvägen, Nr 20 12,54 Smista alle- Juringe åväg 32, Nr 21 6,1 Kungens kurva leden- Ekgårdsvägen, Nr 22 1,46 Smista alle- Skördevägen 39, Nr 24 5,7 Objekt Cykelgarage Flemingsberg 90 Summa 248,53 t Cykelåtgärder Cykelstråk Cykelgarage o 5
' SVERIGEFÖRHANDLINGEN 4.4 Huddinge kommun ska finansiera och staten ska bidra med medfinansiering av Cykelobjekten Spårväg syd enligt Ramavtalets Bilaga 1. 4.5 Landstinget och Kommunerna bekostar kostnadsökningar/tilläggslösningar för Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd enligt vad som anges i punkt 6.4 i Ramavtalet. 4.6 Landstinget och Kommunerna ska snarast träffa ett Genomförandeavtal med beaktande av bl.a. det som sägs i detta Objektavtal, Ramavtalet och Ramavtalets Bilaga 2. 5. Betalning Betalningstidpunkter för Parternas åtagande att finansiera Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd och Cykelobjekten Spårväg syd framgår av Ramavtalets Bilaga 1. 6. Mark- och dataåtkomst 6.1 Parterna är medvetna om att markåtkomst behöver säkerställas för depåer och depåanslutningar, såsom förutsättningar för Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd, och berörda Parter ska samråda avseende detta behov i syfte att gemensamt finna lämplig depåmark och underlätta etablering av erforderlig depå och depåanslutningar enligt de principer som följer av denna Punkt 6. 6.2 Mark och utrymmen som ägs av Kommunerna och som behövs för det permanenta markanspråket för kollektivtrafikanläggningar och för tillfälligt markanspråk för etablering av exempelvis arbetstunnlar för Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd ska upplåtas till Landstinget med servituträtt (avseende det permanenta markanspråket) respektive nyttjanderätt (avseende det tillfälliga markanspråket för etablering av exempelvis arbetstunnia r) och i båda fallen utan ersättning. Hänsyn ska tas till Kommunernas stadsbyggnad. Parterna ska gemensamt komma överens om detta i det kommande Genomförandeavtalet. Såvitt gäller fastighet som inte ägs/förfogas över av Kommunerna ansvarar Landstinget för att säkerställa åtkomst till sådan fastighet för genomförande av Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd. 6.3 l den mån fastighet som ägs av Part behövs för Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd ska värdering av sådan fastighet ske gemensamt mellan berörda Parter utifrån förutsättningen att fastigheten ska användas för trafikändamål 6.4 l de fall fastighet ägs av Kommunerna och har upplåtits med tomträtt ska Kommunerna medverka till att Landstinget får utnyttja den rätt som Kommunerna har enligt tomträttsavtalet i den mån det behövs för genomförande av Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd. 6
- SVERIGEFÖRHANDLINGEN 6.5 Parterna är överens om att för genomförande av Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd ska, med Projektmedel, tillgång till geodata säkras och tillhandahållas av Kommunerna till självkostnadspris med sådana rättigheter att genomförande av Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd kan bedrivas skyndsamt. 7. Organisation och arbetssätt 7.1 Utbyggnaden av Kollektivtrafikobjektet Spårväg syd ska organiseras utifrån vad som framgår av punkt 9 i Ramavtalet. 7.2 För att Parternas åtagande en ligt Punkt 4 i detta Objektavtal ska kunna genomföras är det nödvändigt att aktiv samverkan sker kopplat till de åtaganden som avtalats. Erfarenhets- och kompetensutbyte beträffande planarbete, genomförandefrågorj-regler samt upphandlingar och avtal etc. är viktiga frågor att samverka inom för att nå framgång. 8. Uppföljning Parterna är överens om att Staten ansvarar för uppföljning och årlig rapportering till regeringen av Objektavtalets genomförande. Det närmare innehållet i denna uppföljning/ utvärdering framgår av punkt 9.10 i Ramavta let. Utöver denna uppföljning/utvärdering kommer Staten särskilt att följa upp Kommunernas åtagande att bygga bostäder enligt Punkt 4.2 i detta ObjektavtaL 9. Objektavtalets giltighet Punkt 14 i Ramavtalet äger motsvarande tillämpning på detta Objektavtal, varvid referens till Ramavtalet, när så erfordras, ska avse referens även till detta ObjektavtaL Detta Objektavtal är upprättat i 4 exemplar varav Parterna tagit var sitt. 7
~ SVERIGEFÖRHANDLINGEN Stockholm, 21 april 2017 Stockholms läns landsting Huddinge kommun Stockholms stad J- o {")-.-{; 'l - J l Staten genom Sverigeförhandlingen 8
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 KS-2017/886.109 1 (4) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Erbjudande om förvärv av aktier i Inera AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun ska förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB av SKL Företag AB för en köpeskilling om 42 500 kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet; se bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande i detta ärende. 2. Huddinge kommun godkänner i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal; se bilagorna 2 och 3 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande i detta ärende. 3. Utgiften enligt ovanstående beslut ska finansieras inom kommunstyrelsens investeringsram 2017 för övriga investeringar. Sammanfattning Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslöt den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB (nedan Inera). Förvärvet trädde i kraft den 16 mars 2017. Inera AB har ansvarat för att koordinera landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Bolagets tjänster har använts av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Vid extra bolagsstämma i Inera har beslut tagits om ändring av bolagsordningen för Inera; se bilaga 4 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande i detta ärende. Ineras verksamhet har tidigare varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom ändringen av bolagsordningen ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden. Föremålet för bolagets verksamhet ska i fortsättningen vara att samordna, tillhandahålla POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 KS-2017/886.109 2 (4) och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Samtliga kommuner i Sverige erbjuds nu att förvärva fem aktier vardera i Inera och på så sätt bli delägare i företaget. Detta gör det enklare för kommunerna att använda sig av Ineras tjänster. Ett särskilt aktieöverlåtelseavtal mellan SKL Företag AB och respektive kommun reglerar villkoren för förvärvet av aktierna; se bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande i detta ärende. Mellan befintliga aktieägare i bolaget gäller ett aktieägaravtal (se bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande i detta ärende) vilket köpare av aktier i bolaget genom särskilt anslutningsavtal förutsätts biträda; se bilaga 3 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande i detta ärende. Köpeskillingen för aktierna uppgår till 42 500 kr. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Huddinge kommun tackar ja till erbjudandet att förvärva fem aktier i Inera. Förslaget innefattar att kommunen godkänner i ärendet redovisat aktieägaravtal och att kommunen inträder som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Beskrivning av ärendet Inera AB har ansvarat för att koordinera landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Bolagets tjänster har använts av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som har ägts av landsting och regioner. Bolaget har letts av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Bolaget har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 uppgick Ineras omsättning drygt 626 mnkr och hade vid årets slut 121 anställda.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 KS-2017/886.109 3 (4) Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (nedan SKL) beslöt den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB. Samtliga landsting och regioner har nu tagit beslut om att sälja merparten av sina aktier i företaget till SKL Företag AB. Förvärvet trädde i kraft den 16 mars 2017. Vid extra bolagsstämma i Inera har beslut tagits om ändring av bolagsordningen för Inera; se bilaga 4 till detta tjänsteutlåtande. Hittills har Ineras verksamhet varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom affären ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden. Samtliga kommuner i Sverige erbjudas nu att förvärva fem aktier vardera i Inera och på så sätt bli delägare i företaget. Detta gör det enklare för kommunerna att använda sig av Ineras tjänster. Ett särskilt aktieöverlåtelseavtal mellan SKL Företag AB och respektive kommun reglerar villkoren för förvärvet av aktierna; se bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande. Mellan befintliga aktieägare i bolaget gäller ett aktieägaravtal (se bilaga 2 till detta tjänsteutlåtande) vilket köpare av aktier i bolaget genom särskilt anslutningsavtal förutsätts biträda; se bilaga 3 till detta tjänsteutlåtande. Köpeskillingen för aktierna uppgår till 42 500 kr. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att Huddinge kommun tackar ja till erbjudandet att förvärva fem aktier i Inera. Förslaget innefattar att kommunen godkänner i ärendet redovisat aktieägaravtal och att kommunen inträder som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Jan Heimdahl Tillförordnad kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilagor 1. Aktieöverlåtelseavtal
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-05 KS-2017/886.109 4 (4) 2. Anslutningsavtal 3. Aktieägaravtal 4. Bolagsordning 5. Ägardirektiv 6. Årsrapport 2015 för Inera AB Beslutet delges Sveriges Kommuner och Landsting SKL Företag AB
Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND...1 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE...1 3. KÖPESKILLING...1 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA...1 5. KÖPARENS GARANTIER...2 6. SÄLJARNAS GARANTIER...2 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR...2 8. ÖVRIGT...2
Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer 556117-7535 ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer 556559-4320 ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till 42 500 kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan.
2 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och
3 detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB
Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB
1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr. 556559-4230, nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga 3. 1.4 Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB
Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB
Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER...1 2. BAKGRUND...1 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget...1 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING...2 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET...2 6. ÄGARRÅD...2 7. BOLAGETS STYRELSE...3 8. STYRELSENS ARBETSFORMER...3 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR...3 10. REVISOR...4 11. VALBEREDNING...4 12. aktiebrev...4 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET...4 14. FÖRKÖP...4 15. MEDDELANDEN...5 16. handlingsoffentlighet...5 17. ÄNDRING av BOLAGSORDNING...5 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET...5 19. AVTALSTID...6 20. ÖVRIGT...6
1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB (556117-7535), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr. 556559--4230, nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade.
2 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga 3. 4.3 SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om 6.1.1 fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; 6.1.2 övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; 6.1.3 val av ledamöter till valberedningen; samt 6.1.4 annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.
3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla. 6.5.1 Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt 6.1.1. 6.6 Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.
4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd. 11.2 Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande. 13.2 Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde. 14.2 SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis. 14.3 Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.
5 14.4 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag. 14.5 Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress. 15.2 Meddelandet ska anses vara motpart till handa: 15.2.1 tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, 15.2.2 den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.
6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB
Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma 170316) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst 3.000.000 och högst 12.000.000 kronor. Sid 1/3
Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst 3 000 och högst 12 000 stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3
Bilaga 4 12. BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3
BILAGA 5 2017-03-24 1(4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd 170421 och bolagsstämma 170607 Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: 08-452 70 00, Fax: 08-452 72 25 www.sklab.skl.se, Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: 67 33 01-8, Bankgiro: 251-7381, Org nr: 556117-7535
2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar.
3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.
4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden 2017-2019 uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.
Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1
Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt 10 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2
Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3
4 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande
STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso- och sjukvården. Allt fler e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under 2015. All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot 2016. JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5
Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över 400 000 personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6
Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten 2016. Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7
Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8
30 000 28 000 26 000 Användare Patienter 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9
1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster 91 1177 Vårdguiden på telefon 84 UMO.se 81 1177.se 80 1177 Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd 55 74 Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren. 1177.se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10
lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt 65 000 nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka. 1177 Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING 2015 1177 Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året. 90 000 000 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet 2015. Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11
Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12
Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär 220 000 kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt 125 000 användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHS-anslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHS-kort och SITHS-certifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13
Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård 14
Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15
Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering. 16
SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17
Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster. 1177 Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården. 1177 Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer. 1177.se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling. 1177 Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka 13 000 samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under 2016. Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18
Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren 2014-2015 uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes www.socialtjänstbiblioteket.se ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud. 19
Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar 660 000 artiklar, varav 260 000 är ISO-klassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av 2016. Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20
Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka 10 000 användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras 2016. Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under 2015. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHS-certifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under 2016. Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under 2016. Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under 2015. All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21
Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa 628 124 0 628 124 Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa -237 477-304 257-84 598-1 648-627 980 Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa 516-240 -162 114 Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro 399 849 7 % 121 3,1 % 22
2014 2013 2012 2011 605 759 305 567 429 790 377 841 158 0 1 000 0 605 917 305 567 430 790 377 841-215 441-118 342-163 008-125 642-325 845-120 737-163 162-158 471-63 987-65 851-105 459-92 153-813 -1 511-672 -1 452-606 086-306 441-432 300-377 718-169 -874-1 511 123 864 1 085 2 709 3 076 0 0-530 -1 020-233 -156-428 -54 631 929 1 750 2 002 462 55 240 2 125 399 735 264 525 211 232 185 785 7 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23
Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24
Crowe Horwath Osborne AB M41mb41r CrOOW9 Hotwach lnlema~l Revisionsberättelse Till årsstä mman i lnera AB Org.nr 556559-4230 Ra pport orn årsredovisningen J ag lw utlhrt en rev i si on av Arsredovisningen fbr In era A B lbr rakcn!ikapsårel 20 l s. Styrelsens och verkst(i/ltliute tiirektören OllSvar for drsredovisninge11 Det ar styrelsen och vcrkstllllandc dircktot'cn som har ansvaret fb.r n1luppr4tta en årsredo\ isning som g~r en ntllv1sandc bild enligt ~rsredo\ i snin ~lagen oeh lbr den imerna kontroll som styrelsen och verkstallande d i rektoren bedomer ar nodv:lndig fbr an upptruta en årsredovisning s~jm inte innehåller \'&entliga fclaktlgheter, vare sig dessa ~or på oc-gentl ighclcr eller på fel. Revisom s OIISWir Min ansvar as~~~ 11ttala mig om årsrcdo, i:mingen på grundval av nain revision. Jag har utlbn revisionen enligt lntemotioil!tl Standards oo Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kntver an j11g lbljcr yrkesetiska krav samt plancrnr odl utlbr revisionen lbr auuppna rimlig sllkcrhct an åmcdovisningcn i alle innemil er vascmligll fclaktigh.ctcr. En revision innefattar au genom olika åtg:!rdcr inmrma n:visiooslxa is om belopp och mman information i årsredovisningen. Revisorn vllljer vilka åtg:trder som ska utlbras. bland annat genom an bcdoma riskerna lbj viis(ntliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn. de delar il\ ' den i nierna kontrohen som nr relevanta lbr hur bolaget upprllnar årsr~dovisningcn lbr att ge en r:!uvisandc bild i syfte att 11tfonna grilal$knialgsatg:trdcr som llr lindamålsenliga med h!lns~ lllill omstandigheterna. men in1c i syfte att gl!l'a ell unalru1de om eitekti\ itcten i bolagets mtema kontroll. En revision innefattar oekså en utvllrdcring av llndamålscnlighctcn i dc r~dovisningsprineip<:r som har am ltnts och av rimligheten i st)relsem oeh \'e(kstllllande direl.'totens uppskallningar i rc-d<l\'i:sningm, liksom en ut vardering av den overgripande prcsenuu.ioncn i ;lrsrcdovisningcn. J ag anse>r au de revisionsbevis j ag hllr inh!lmtat ltr lillrllck l iz~a. ocj1 andarnålsenliga som grund lbr mina uttalanden. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utovcr m in rev is i on m årsredovisningen har j ng aven utfbn en revision B\'!brslagct till dispositionu lj(i~ftiindc bolagets vinst eller fb rlu~l SBmt SL) relsens oeh \ ~rk$111 11 u n dc dircklllrcns lbn altning fbr l n era A 13 lbr r!!ken1kapsåret 20 l S. Styrel ens ocll verkst(j/iallll l! (1/rektiJr ejis ansvar Detlir st)relsen sont har amvaret lbr fbrslaget till dispositioner betraftande bolagets vinst eller lbrlust, oeh detlir Sl)Telsen oeh verkstallande direktören som har ansvarctlbr forvallningen cnhgl ak1 iebota~l iigen, Revlsoms ansvar Mitt ans\'ilt!lr an me<! rimlig s!lkerhet utllalil mig om tb<ssllll;tl till disposiiioner betron-ande bolagels vinst eller lbrlus1 ocl1om lbrvaltningen på grundval av min revlsion. Jng har utfbrt revtsioncn cnhgt god revasionsscd i Sv~rige. Som underlag lbr min uualande ont styrelsens fbrslag till dispositioner bctran andc bolagels vinst eller fbrlust har jag granskat om Rlrslagct ~r filrenligt med aktiebolagslagen. Som underlag lbr 111 ittullalandc om ansvarsfri het hnr jag utovcr min m isioil il\' 6rsrodo\ isningen vanskat väsentliga lj(slul, åtgllrder och fbrhållanden i bolaget fb.r an kunn:t bedöma om rul.g0111 styrelseledamot eller verkstallande direktoren ar ers:ltlni ngsskyldig mol bol14;~t. J ag h!tr lh en granskat om någon si) rclselcdamot eller verkstollande direktören på anna~ s!ln har h!uldhu i strid mc:d a kl iebolagslagen, årmdovisni ngslagen eller bolagsordningen. Jag mtscr au dc rcvisionsbc, is jag har inblimlat ar tillrll<:kliga och andarrn\ll;enliga som grund fbr mina unulimdcn. Uttalande.ll Jag tillstyrker alt åi"s$tamman di.pom;rar vin$1cn enli~t tbrslagct i lbn ahningsbetl!uclsen oeh lj(viljar styrelsens ledamoier oc:.h verksmilande direktoren ansliarsfrihet lbr rllkenskapsåret Uttalall dl!!t Enligt min uppfanning har årsredovisningen upprtutals i enlighet med msrcdo, isningslagen oeh ger m i alla vasentliga avseenden rl!uvisaruje bild av lncra A B s finansiella $tlllln i ng per den 2015-12-31 och av dess finansiella. n:'!öultat oeh kiissa!loden lbr ålet enligt ~redov isn ingslageu. Forval t n i ngsberattelsen lir [l!iren l i g med Arsredovisningens ovriga delar. Jag tillstyrker darlbr att ~ t!lmmrut fastsulller r.:su h a ~ ra kn ing.~n och balansrakningcn. 25
2016-04-1 2 Till årsstämman i lncra AB Organisationsnummer 556559-4230 Granskningsrapport för år 2015 Jag, av årsstämman utsedd lekmannarevisor, har granskat Inera AB:s verksamhet. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gäjlande bolagsordning, ägardirekti v och beslut samt dc lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. l.ekmannarevisom ansvarar for att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt årsstämmans uppdrag och mål amt de lagar och foresk.rifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt utifrån bolagsordning och av årsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomforts med den inriktning och omfattning som behövs for att ge rimlig grund for bedönming och prövning. Jag bedömer sammantaget att bolagets verksamhet bar skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomjsk synpunkt tillfredsställande sätt.. Jag bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Växjö 12 april 2016 ;ZL/~~- Roland Gustbee 26
Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16) 27
Inera AB Box 17703 118 93 Stockholm www.inera.se info@inera.se 28
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-04 KS-2017/883.912 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Revisionsberättelse för Södertörns brandförsvarsförbund avseende verksamhetsåret 2016 - Prövning av ansvarsfrihet Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Förbundsdirektionen för Södertörns brandförsvarsförbund och de enskilda förtroendevalda i direktionen beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under verksamhetsåret 2016. Som motivering för beslutet åberopas innehållet i revisionsberättelsen enligt bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2017. Sammanfattning Förbundsdirektionen för Södertörns brandförsvarsförbund beslöt den 17 mars 2017 att godkänna årsredovisningen och verksamhetsberättelsen för år 2016. Resultatet består i ett överskott om 3 095 tkr (11 213 tkr). Efter att hänsyn tagits till realisationsvinster (187 tkr) blir det justerade resultatet vid avstämning mot balanskravet 2 908 tkr (10 943 tkr). Överskottet anges bero på vakanser bland brandingenjörer och insatsledare som tillsatts under året. Dessutom har förbundet haft föräldraledigheter som inte kunnat ersättas med vikarier. Vidare har omsättningen bland brandmän och styrkeledare bidragit till överskottet. En långtidsfrånvaro i staben har även påverkat resultatet. I resultatet ingår även en jämförelsestörande intäkt på 1,4 mnkr. De vakanser som förbundet haft gör att förbundet överstigit budget både vad det gäller timanställda och övertidsersättning. Årets resultat avsätts för att täcka de ökade pensionsutbetalningar som når sin kulmen 2020. Huddinge kommuns bidrag för år 2016 vad gäller Södertörns brandförsvarsförbund uppgick till 63 042 tkr (61 557 tkr). I revisionsberättelse daterad den 20 mars 2017 tillstyrker revisorerna att förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet. Årsredovisningen bedöms vara upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Enligt revisorerna visar POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX 08-535 300 00 08-535 301 70 E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-04 KS-2017/883.912 2 (5) granskningen att resultatet uppfyller balanskravet samt är förenligt med fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Revisorerna har under år 2016 genomfört en översiktlig granskning av förbundets interna kontroll avseende bisysslor. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningen är att den interna kontrollen inte är helt tillräcklig utan att den behöver stärkas inom ett antal av revisorerna angivna områden. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förbundsdirektionen för Södertörns brandförsvarsförbund och de enskilda förtroendevalda i direktionen beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under verksamhetsåret 2016. Som motivering för beslutet föreslås att innehållet i revisionsberättelsen åberopas. Beskrivning av ärendet Förbundsdirektionen för Södertörns brandförsvarsförbund beslöt den 17 mars 2017 att godkänna årsredovisningen och verksamhetsberättelsen för år 2016. Resultatet består i ett överskott om 3 095 tkr (11 213 tkr). Efter att hänsyn tagits till realisationsvinster (187 tkr) blir det justerade resultatet vid avstämning mot balanskravet 2 908 tkr (10 943 tkr). Överskottet anges bero på vakanser bland brandingenjörer och insatsledare som tillsatts under året. Dessutom har förbundet haft föräldraledigheter som inte kunnat ersättas med vikarier. Vidare har förbundet haft en omsättning bland brandmän och styrkeledare, vilket bidragit till överskottet. En långtidsfrånvaro i staben har även påverkat resultatet. I resultatet ingår även en jämförelsestörande intäkt på 1,4 mnkr. De vakanser som förbundet haft gör att förbundet överstigit budget både vad det gäller timanställda och övertidsersättning. Årets resultat avsätts för att täcka de ökade pensionsutbetalningar som når sin kulmen 2020. Huddinge kommuns bidrag för år 2016 vad gäller Södertörns brandförsvarsförbund uppgick till 63 042 tkr (61 557 tkr). I revisionsberättelse daterad den 20 mars 2017 tillstyrker revisorerna att förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet. Årsredovisningen bedöms vara upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Enligt revisorerna visar granskningen vidare att resultatet uppfyller balanskravet samt är förenligt med fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-04 KS-2017/883.912 3 (5) Förbundets investeringar uppgick till 28 400 tkr för år 2016 (7 900 tkr för år 2015). Vid årsskiftet hade förbundet 359 årsarbetare (siffran för föregående år var 335). När det gäller förbundets pensionsförpliktelser inklusive ansvarsförbindelser så uppgick sammanlagda avsättningarna för pensioner och kortfristig avgiftsbestämd ålderspension till 371 200 tkr (368 853 tkr år 2015). Likviditeten (omsättningstillgångarna i procent av kortfristiga skulder) var för år 2016 241 % mot 246 % för år 2015. Soliditeten (eget kapital i procent av de totala tillgångarna) var samma som för år 2015, d.v.s. 20,9 %. Nedan visas förbundets resultaträkning (beloppen är angivna i tkr). 2016 2015 Verksamhetens intäkter 33 313 33 545 Jämförelsestörande intäkter 1 442 2 730 Verksamhetens kostnader -315 384-300 082 Avskrivningar -15 642-15 562 Verksamhetens nettokostnader -296 271-279 369 Kommunbidrag 301 653 294 371 Finansiella intäkter 83 75 Finansiella kostnader -2 370-3 864 Resultat före extraordinära poster 3 095 11 213 Årets resultat 3 095 11 213 I revisionsberättelse tillstyrker revisorerna att förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna anger att deras granskning visar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet och fastställt revisionsreglemente. Granskningen visar vidare att resultatet uppfyller balanskravet samt är förenligt med fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Som biträde i revisionsarbetet har revisorerna haft PwC. Revisorerna har under år 2016 genomfört en översiktlig granskning av förbundets interna kontroll avseende bisysslor.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-04 KS-2017/883.912 4 (5) Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningen är att den interna kontrollen inte är helt tillräcklig utan att den behöver stärkas inom ett antal områden. Mot bakgrund av detta lämnar revisorerna följande rekommendationer: Komplettera reglerna med att även omfatta förbundets förtroendevalda. Förtydliga reglerna med att samtliga förtroendevalda och medarbetare regelmässigt skall lämna uppgift om bisyssla. Genomför en fullständig genomgång av samtliga förtroendevalda och medarbetares bisysslor och dokumentera dessa. Tillse att årlig uppföljning av bisysslor genomförs och dokumenteras. Utarbeta system och rutiner som möjliggör en samlad bild över förbundets samtliga anmälda bisysslor. Upprätta regler/reglemente för om och hur inköp från medarbetares företag skall ske. Dessa regler bör omfatta en dokumenterad riskbedömning och dokumentationskrav på offerter eller dyl. inför det att inköp/beställning sker Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förbundsdirektionen för Södertörns brandförsvarsförbund och de enskilda förtroendevalda i direktionen beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under verksamhetsåret 2016. Som motivering för beslutet åberopas innehållet i revisionsberättelsen med därtill hörande bilagor. Jan Heimdahl Tillförordnad kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2017-04-04 KS-2017/883.912 5 (5) Bilagor 1. Utdrag ur förbundsdirektionens protokoll den 17 mars 2017, 12, innefattande direktionens godkännande av årsredovisningen med verksamhetsberättelse för år 2016 2. Revisionsberättelse för år 2016 med därtill fogad bilaga med rubriken REVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2016 3. Revisionsrapporten Granskning av årsredovisning 2016 4. Årsredovisning för Södertörns brandförsvarförbund för år 2016 Beslutet delges 1. Södertörns brandförsvarsförbund 2. Botkyrka kommun 3. Ekerö kommun 4. Haninge kommun 5. Nacka kommun 6. Nykvarns kommun 7. Nynäshamns kommun 8. Salems kommun 9. Södertälje kommun 10. Tyresö kommun
södertörns ~~ brandf"örsvarsf"örbund Sammanträdesdatum 2017-03-1 7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 4 (1 5) Diarium Medlemskommuner Revisorer 12 Dnr: 2016-000003 Arsbokslut 2016 Sammanfattning Årets resultat blev ett överskott på 3,1 Mkr. Överskottet beror främst på vakanser bland brandingenjörer och insatsledare som vi tillsatt under året dessutom har vi haft föräldraledigheter som vi inte kan ersätt med vikarier. Vi har också haft en omsättning bland brandmän och styrkeledare som bidragit till överskottet. Vidare har vi haft långtidsfrånvaro i staben som påverkat resultatet. Det påverkar även resultatet av pensionsskulden. I resultatet finns ingår även en jämförelsestörande intäkt på 1,4 Mkr. De vakanser vi haft gör att vi överstigit budget både vad det gäller timanställda och övertidsersättning. Årets resultat avsätts för att täcka de ökade pensionsutbetalningar som når sin kulmen 2020. Årets justerade resultat är 2,9 Mkr efter att hänsyn tagits till realisationsvinster på 0,2 Mkr, därmed är det inte möjligt med en avsättning till resultatutjämningsfonden (RUR). Balanskravet är uppfyllt. Beslutsunderlag - Årsredovisning 2016 Förbundsdirektionens beslut l. Förbundsdirektionen beslutar att godkänna årsredovisningen med verksamhetsberättelse för år 2016. 2. Årsredovisningen överlämnas till medlemskommunernas fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet i enlighet med 6 i förbundsordningen. 3. Årets justerade resultat enligt balanskravet avsätts för att täcka de ökade pensionsutbetalningar som når sin kulmen 2020. 4. Omfördelning av investeringsbudgeten till 2017 - Räddningsrobot 1,5 Mkr - Transportfordon 1,35 Mkr Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
~,_.,. södertörns Sammanträdesdatum brandf"örsvarsf"örbund 2017-03-17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida l (15) Plats och tid Direktionsrummet, Lindvreten klockan 09.00-12.00 Beslutande Hanna Svensson (S), ersätter Adam Reuterskiöld (M) Ann-Marie Högberg (S) Kennet Bergh (M), ersätter Anti A v san (M) 11-18 Anneli Sjöberg (S), ersätter Anti Avsan (M) 19-23 Serkan Köse (S), ersätter Christina Zedell (S) Anders Linder (S), ersätter Fredrik Saweståhl (M) Stefan Dayne (KD), ersätter Kia Hjelte (M) Leif Zetterberg (NP) Majvie Swärd (S) Marita Lärnestad (M) Gunnel Trelje (S), ersätter Martina Massberg (M) Mats Röhr (M) Meeri Wasberg (S) Arne Närström (S), ersätter Patrik Isestad (S) Susanne Bergström (S) Tobias Nässen (M) Ersättare Anneli Sjöberg (S), 11-18 Ewa Lofvar Konradsson (MP) Hans Peters (C) Kurt Björkholm (L) Lembit Vilidu (M) Mats Siljebrand (L) Facklig företrädare Övriga närvarande Lars-Göran Uddholm, brandchef Anders Edstam, produktionschef Lena Larsen, ekonomichef Froukje Bouius, jurist Camilla Molinder, personalchef Cecilia Lundfeldt, kommunikatör Susanne Nilsson, administrativ chef Underskrifter sekreterare Paragrafer 11-23 Ordförande Justerare ~~~~... ~..:... : Mats Röhr... _......... BEVIS Organ Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Justeringen har tillkännagivits genom anslag enligt förbundsordningen Södertöms brandförsvarsförbund 2017-03-17 2017-03-21 Datum för anslags nedtagande 2 O l 7-04-12 Södertöms brandförsvarsförbund, Mo gårdsvägen 2, V år by Underskrift Susanne Nilsson Utdragsbestyrkande
Södertörns brandforsvarsförbund Revisionen Medlemskommunernas kommunfullmäktige REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016 Vi har granskat kommunalförbundets verksamhet under år 201 6. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och fastställt revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i redogörelsen och övriga till berättelsen fogade bilagor. Förbundsdirektionen har godkänt årsredovisningen. Vår granskning visar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Granskningen visar vidare att resultatet uppfyller balanskravet samt är forenligt med fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål for god ekonomisk hushållning. Vi tillstyrker att förbundsdirektionen och de enskilda fortroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet. Vårby gård 201 7-03-20 1bwtf v _/)JA_~ Bengt Verlestam Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse (nr l) De sakkunnigas rapporter i olika granskningar (nr 2-5)
Södertörns brandförsvarsförbund Revisionen Bil l l (3) REVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2016 l ALLMÄNT Vi har under året genomfått vår granskning i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt fastställt revisionsreglemente. PwC har biträtt oss i vårt granskningsarbete. Vi har under året diskuterat aktuella frågor med fårbundets tjänstemannaledning. Vår lagreglerade initiativrätt i förbundsdirektionen har däremot inte använts i något granskningsärende under året. 2 INRIKTNING OCH OMFATTNING Målsättningen med revisionsarbetet är att främja ändamålsenlighet, effektivitet, rättvisande räkenskaper och god intern kontroll. Utifrån denna målsättning utarbetas revisionsplanen, som itmehåller granskningsinsatser inom förvaltnings- och redovisningsrevision. Prioritering av revisionsinsatserna sker utifrån väsentlighet och risk. Förvaltningsrevision genomfårs i form av verksamhetsinriktade granskningar inom olika väsentliga områden. Granskningsinsatserna syftar till att ge impulser till en effektivisering av verksamheten samt öka ändamålsenligheten. Redovisningsrevision genomfårs i form av granskning av årsredovisning, delårsrappott och olika redovisningsrutiner. Dessa insatser syftar till att främj a rättvisande räkenskaper och god intern kontroll. 3 RESULTAT 3.1 Allmänt Fastställd revisionsplan för året har genomförts inom den ekonomiska ram som fastställts. 3.2 Årsredovisning och delårsrapport Efter genomförd granskning bedömer vi att årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vidare bedömer vi att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala redovisningslagen (KRL) och god redovisningssed.
Södertörns brandförsvarsförbund Revisionen Bil l 2(3) Granskningen visar även att resultatet uppfyller balanskravet samt är förenligt med fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållnmg. Revisionsrapport över granskning av årsredovisningen har överlämnats för kännedom till förbundsdirektionen. Vi har granskat delårsrapporten och vår bedömning är att rapporten upprättats i enlighet med KRL och i allt väsentligt utifrån god redovisningssed. Med anledning av granskningen har ett utlåtande överlämnats till förbundsdirektionen. 3.4 Fördjupad granskning Enligt fastställd revisionsplan har vi genomfört en fördjupad granskning av intern kontroll i kundfakturering. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen är att den interna kontrollen i huvudsak är tillräcklig, men att det inom ett område behöver vidtas åtgärder i syfte att ytterligare stärka kontrollen. Mot bakgrund av detta lämnar vi följande rekommendation, att: förbundet utarbetar och dokumenterar ett sammanhållet "körschema" över de olika arbets- och kontrollmomenten som ska ske, vem som är ansvarig för att en kontroll eller ett arbetsmoment ska ske samt när i tiden en arbetsuppgift och kontroll ska ske. Revisionsrapporten överlämnades för besvarande till förbundsdirektionen, med en skrivelse daterad 2016-1 2-19. Förbundsdirektionen har besvarat rapporten och vi har diskuterat svaret på slutrevisionen för 2016. 3.5 Översiktlig granskning Enligt reviderad 1 revisionsplan har vi genomfört en översiktlig granskning av förbundets interna kontroll avseende bisysslor. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningen är att den interna kontrollen inte är helt tillräcklig utan att den behöver stärkas och kompletteras inom ett antal områden. Mot bakgrund av detta lämnar vi följande rekommendationer: Komplettera reglerna med att även omfatta förbundets förtroendevalda. 1 På revisionssammanträdet 20 16-12-19 beslutade revisorerna att omprioritera i revisionsplanen för 2016. Den tidigare föreslag na uppfölj ande granskningen av levernatörsfakturering bedömdes ej motiverad mot bakgrund av förbundets vidtagna åtgärder. Istä llet pr ioriterades en översiktlig granskning av förbundets intern kontroll avseende bisysslor.
Södertörns brandförsvarsförbund Revisionen Bil l 3(3) Fättydliga reglerna med att samtliga förtroendevalda och medarbetare regelmässigt skall lämna uppgift om bisyssla. Genomför en fu llständig genomgång av samtliga förtroendevalda och medarbetares bisysslor och dokumentera dessa. Tillse att årlig uppföljning av bisysslor genomförs och dokumenteras. Utarbeta system och rutiner som möjliggör en samlad bild över förbundets samtliga anmälda bisysslor. Upprätta regler/reglemente för om och hur inköp av medarbetares företag skall ske. Dessa regler bör omfatta en dokumenterad riskbedömning och dokumentationskrav på offerter eller dyl. inför det att inköp/beställning sker. Revisionsrapporten har överlämnats för besvarande till förbundsdirektionen, med en skrivelse daterad 2017-03-20. Förbundsdirektionens besvararande av rapporten kommer att behandlas av revisionen i samband med delårsrapporten 2017.
ll l ~ ll i l l
Södertörns brandförsvars16rbund Revisionen Revisionsskrivelse 2017-03-20 Förbundsdirektionen Årsredovisning 2016 På vårt uppdrag har PwC granskat förbundets årsredovisning för 2016. Granskningsresultatet framgår av bifogade revisionsrapport, som överlämnas for kännedom till förbundsdirektionen.
www.pwc.se Revisionsrapport Richard Vahul Jessica Nordahl Mars 2017 p wc
Granskning av årsredovisning 2016 Innehållsforteckning 1. 2. 2.1. 2.2. 3.1.1. 3.1.1.1. 3.1.1.2. 3.1.1.3. 3.1.2. 3 1.3. 3.2. 3.2.1. 3.2.2. Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 2 Revisionsfråga och metod... 2 Revisionskriterier... 3 Granskningsresultat... 4 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 Förvaltningsberättelse... 4 Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 Investeringsredovisning... 5 Driftredovisning... 6 Balanskrav... 6 God ekonomisk hushållning... 7 Rättvisande räkenskaper... 7 Resultaträkning... 7 Balansräkning... 8 Kassaflödesanalys... 8 Tilläggsupplysningar... 9 Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund P wc
1. Santntanfattning Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål direktionen beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Efter genomförd granskning bedömer vi att årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vidare bedömer vi att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi instämmer i förbundets bedömning av att balanskravet för 2016 har uppfyllts. Årets resultat är 3 095 tkr, men efter att hänsyn tas till realisationsvinster på 187 tkr blir det justerade resultatet vid avstämning mot balanskravet 2 go8 tkr. Balanskravet är kommenterat under en särskild rubrik i förvaltningsberättelsen och i not till resultaträkningen. Vidare kan vi konstatera att inga tidigare års negativa resultat finns att reglera. Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen sammantaget är förenligt med förbundets finansiella och verksamhetsmässiga mål kring god ekonomisk hushållning, vilket innebär en ekonomi i balans samt att förbundet under året aktivt arbetat med samtliga mål. Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund P wc 1 av 9
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är förbundsdirektionen som enligt kommunahagen (KL) är ansvarig för årsredovisningens upprättande och godkännande. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bland annat till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3-8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fastställts. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granslmingen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål direktionen beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) Resultaträkning Balansräkning Kassaf1ödesanalys Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund P wc 2 av 9
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har vidare granskats. Vi har även bedömt förbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som direktionen beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed inom kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan :förekomma. Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med förbundets ekonomifunktion. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som PwC Kommunal sektor använder och som är anpassat till gällande normgivning. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Revisionsrapportens innehåll har faktagranskats av ekonomichefen. Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en avstämning mot följande revisionskriterier: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer :från RKR Förbudsdirektionens beslut kring god ekonomisk hushållning 1 Utgångspunkten för detta är bland annat SKYREV (Föreningen Sveriges Kommunala Yrkes revisorer) och deras vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting, som implementeras succesivt. Vägledningen baseras vidare på ISA (International standards on Auditing). Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund P wc 3 av 9
3 Granskningsresultat Granskningsresultatet redovisas utifrån följande delavsnitt: Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomisk ställning Rättvisande räkenskaper 3.1. Verksamhetens utfall,finansiering och ekonomiska s tällning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: Obligatorisk information i enlighet med KRL och KL samt RKR:s rekommendationer Sådana förhållanden, som inte ska redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin Händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Förväntad utveckling Väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron Annat av betydelse för styrning och uppföljning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar överensstämmer med kraven i KRL och KL samt i allt väsentligt är förenligt med övrig normgivning. Analys och rätroisunde bedömning av ekonomi och ställning (inkl obligat01 isk information enligt KRL, KL och RKR:s rekommendationej ). Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen bedöms ge en rättvisande bild. Förutom de uppgifter som redovisas i balans- och resultaträkning, finns kompletterande uppgifter som är viktiga får bedömning av förbundets ekonomi och ställning. Detta bl a i form av finansiella nyckeltal, såsom likviditet och soliditet. Vidare finns information i förvaltningsberättelsen om pensionsmedelsförvaltningen samt en beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper. Sammantaget bedöms en tillfredsställande utvärdering ske av förbundets ekonomiska ställning, kopplat till uppföljning av nyckeltal och det fastställda finansiella målet för god ekonomisk hushållning, som överensstämmer med kommunallagens regler om en ekonomi i balans. Händelse1 av väsentlig betydelse. I förvaltningsberättelsen finns en redovisning av viktiga händelser under året. Utifrån den kunskap vi har om förbundets verksamhet, via direktionsprotokoll m m, bedöms väsentliga händelser under året kommenterade i förvaltningsberättelsen. Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund P wc 4 av 9
För v äntad utveckling (framtidsperspektivet). Av förvaltningsberättelsen framgår den förväntade utvecklingen inom olika områden, bl a under beskrivning i avsnittet om det nya handlingsprogrammet för 2016 til12019. Vidare lyfts även fram att samtliga medlemskommuner växer och flera av dem räknar med att växa ca 50 procent på en 15 årsperiod något som kommer att påverkar förbundets förebyggande arbete kraftigt. Nya vägar såsom Förbifatt Stockholm och södertörnsleden förändl ar kommunikationsmönster och ger förbundet nya möjligheter men ställer samtidigt även stora krav. Även förändringarna i omvärlden gör att Sveriges totala försvarsförmåga behöver stärkas, förbundets bidrag till detta kommer vara att bygga upp en helt ny civilförsvarsförmåga. Väsentliga p e1 sonaljör hållanden. Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter om väsentliga personalförhållanden, bl a i form av personalsammansättning och -försörjning, kompetensutveclding, arbetsmiljö och personalkostnader. Det finns även en beskrivning av utbildningssatsning för nyanställda under året kring jämställdhet och inldudering, chefsprogram och arbetet med kommunikation, dialog och ledarskap lyfts också fram. Vidare redogörs för den nya beslutade och implementerade policyn vid trakasserier och kränkande särbehandling. statistik över sjukfrånvaron redovisas vidare i enlighet med reglerna i KRL. Andraförhållanden som har betydelsefor styrning och uppföljning a v kommunalförbundets verksamhet. Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Information om mål och måluppfyllelse redovisas i förvaltningsberättelsen, utifrån vision och de fastställda inriktningsmålen i handlingsprogrammet samt årliga verksamhetsmål i verksamhetsplanen. Vidare finns en redovisning av förbundets miljöarbete samt uppföljning kring sotning och brandskyddskontroll 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi har granskat att: Investeringsredovisningen visar kommunalförbundets totala investeringsverksamhet Beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring Posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och kassaflödesanalysen Jämförelse med tidigare år görs Avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats Bedömning och iakttagelser Investeringsredovisningen bedöms i allt väsentligt ge en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen är avstämd mot bokföringen. Redovisningen ger en samlad bild av förbundets totala investeringsverksamhet och objektsvis uppdelning sker. Nettoinvesteringarna överensstämmer med motsvarande uppgifter i balansräkning och kassaflödesanalys. Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund P wc 5 av 9
I investeringsredovisningen görs jämförelser med tidigare år. Övergripande kommentarer till investeringsutfallet finns vidare i förvaltningsberättelsen. Investeringarna redovisas direkt i balansräkningen, vilket innebär att kodning av kostnadsslag inte sker, vilket påverkar t ex statistikuttag 2 Ett alternativ är en renodlad investeringsredovisning. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi har granskat att: Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning Redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen Jämförelse med tidigare år görs Driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål samt överensstämmer med resultaträkningen Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till direktionens fastställda budget. Budgeterade och redovisade kostnader redovisas i sammandrag och har överförts riktigt från den systematiska bokföringen. Driftredovisningen överensstämmer vidare med resultaträkningen. I driftredovisningen görsjämförelser med tidigare år. Övergripande kommentarer till utfallet på aggregerad nivå finns i förvaltningsberättelsen, vilket även gäller arbetet utifrån fastställda mål. Analysen av större avvikelser i driftredovisningen är dock ett utvecklingsområde. 3.1.2. Balanskrav Vi har granskat att: Förbundets bedömning av om balanskravet har uppfyllts, dvs att det finns en balanskravsutredning i enlighet med KRL och KL Om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i KL föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas Om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats Om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall direktionen har beslutat att en sådan reglering inte ska ske Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i förbundets bedömning av att balanskravet för 2016 har uppfyllts. Årets resultat är 3 095 tkr, men efter att hänsyn tas till realisationsvinster på 187 tkr 2 Eftersom det räkenskapssammandrag som kommunalförbund lämnar till SCB är betydligt mindre detaljerat än för en kommun har frågan om kodning på kostnadsslag mindre betydelse. Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund P wc 6 av 9
blir det justerade resultatet vid avstämning mot balanskravet 2 908 tkr. Formellt ställningstagande kring avsättning till resultatutjämningsreserv (RUR) sker i samband med direktionens behandling av årsredovisningen. Balanskravet är kommenterat under en särskild rubrik i förvaltningsberättelsen och redovisat i särskild not till resultaträkningen. Vidare kan vi konstatera att inga tidigare års negativa resultat finns att reglera. God ekonomisk hushållning Vi har granskat måluppfyllelsen för av direktionen fastställda finansiella3 och verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen beslutades av direktionens 2013-12-06 i form av riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. De verksamhetsmässiga målen och prioriterade områden framgår av handlingsprogrammet 2016-2019 samt av aktuell verksamhetsplan. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen sammantaget är förenligt med förbundets finansiella och verksamhetsmässiga mål kring god ekonomisk hushållning, vilket innebär en ekonomi i balans samt att förbundet under året aktivt arbetat med samtliga verksamhetsmål Detta i form av inriktningsmål i handlingsprogrammet och prioriterade områden i verksamhetsplanen. Rättvisande räkenskaper Resultaträlening Vi har granskat att: Resultaträkningen är uppställd enligt KRL Resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader Noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet Resultaträkningens innehå11 är rätt periodiserat Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rät tvisande bild över årets resultat. Resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL (vissa poster enligt lagens uppställning är ej tillämpligt för kommunalförbund). Noter finns i tillräcklig omfattning och resultaträkningens innehåll är i allt väsentligt rätt periodiserat, utifrån en urvalsmässig granskning av verifikationsmaterialet, när det gäller vad som är bokfört i december 2016 och januari 2017. 3 Direktionens beslut 2013-12-06 kring riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultahltjämningsreserv. Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund P wc 7 av 9
3.2.2. Balansräkning Vi har granskat att: Balansräkningen är uppställd enligt KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör förbundet och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL Föregående års utgående balanser har överfötts rätt som årets ingående balanser Specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning Årets resultat överensstämmer med resultaträkningen Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Balansräkningen är i tillämpliga delar uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer till huvudboken finns i tillräcklig omfattning. Föregående års utgående balanser på aggregerad nivå har överförts rätt som årets ingående balanser. Vi bedömer att tillgångarna, avsättningarna och skulderna i allt väsentligt existerar, är fullständigt redovisade och rätt värderade samt i allt väsentligt rätt periodiserade. Kassajlödesa n a lys Vi har granskat att: Kassaflödesanalysen uppfyller kravet enligt gällande normgivning Noter finns i tillräcklig omfattning Kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i delar av årsredovisningen Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunalförbundets finansiering och investeringar samt att noter finns i tillräcklig omfattning. Förbundet följer RKR:s rekommendation 16.2 för kassaflödesanalys, som ställer krav på att analysen ska redovisa betalningsflöden uppdelat på sektorerna: Löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Kassaflödesanalysen utmynnar vidare i förändringen av likvida medel. Överensstämmelse finns mellan kassaflödesanalysen och motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund PwC 8 av 9
Tilläggsupplysningar Vi har granskat om årsredovisningen lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper samt lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning. Bedömning och iakttagelser Informationen om tillämpade redovisningsprinciper samt hantering av krav på tilläggsupplysningar bedöms i huvudsak vara tillräckliga för att kunna bedöma och analysera resultat och ställning. I RKR:s rekommendation om materiella anläggningstillgångar (11-4), som gäller fr o m 2014, har förtydligande gjorts bland annat kring kravet på komponentavskrivning. Rådet har även gett ut en information kring övergången till komponentavskrivning. Förbundet har från 2015 successivt anpassat sig till den nya normgivningen inom området bl. a. genom att införa komponentavskrivning på nyinvesteringar i byggnader samt fordon. Ingen genomgång och komponentuppdelning skett av historiska anläggningar. 2017-03-20 Richard Vahul Projektledare/ uppdragsansvarig Certifierad kommunal revisor Mars 2017 Södertörns brandförsvarsförbund PwC 9 av 9
ÅRS REDOVIS NING16 Södertörns brandförsvarsförbund
Året i korthet Samverkan med våra medlemskommuner och andra aktörer har varit en stor del av vårt arbete det gångna året. Vi har besökt trossamfund i samband med deras fredagsbön och gudstjänster på söndagar, i flera av våra kommuner är vi en viktig part i deras plan- och byggprocesser och tillsammans med grannsamverkan har vi informerat om brandsäkerhet i bostaden. Vi har också utbildat för att stärka den enskildes förmåga att hantera en olycka och i en av våra kommuner bjöd vi in elever i årskurs 6 för en heldag på vår station. Om detta och mycket mer kan du läsa i avsnittet Hänt i våra kommuner. Vi har under året förlängt eller tecknat ny samverkansöverenskommelse med tre av våra medlemskommuner vilket innebär att räddningstjänst, polis och kommunen samarbetar för ett tryggare samhälle, minskad brottslighet och ett ökat lokalt engagemang. Inom ramen för detta är vi även en aktiv part i de så kallade Medborgarlöften som polisen utfärdar gentemot kommuninvånarna. Vi deltar också aktivt i Samverkan Stockholmsregionen tillsammans med regionens övriga myndigheter och andra aktörer. För att hämta kunskap och inspiration har direktionen tillsammans med tjänstemän rest iväg på två studieresor under året. I april åkte vi till Västmanland för att besöka delar av området som drabbades av skogsbranden 2014. Under hösten åkte vi till Malmö för att utbyta erfarenheter med Rädd ningstjänsten Syd för att därefter åka vidare till Oslo i syfte att få ökad kunskap om de norska regionaliseringsprocesserna. Under året har vi haft äran att ta emot flera externa besök. Efter sommaren besökte inrikesminister Anders Ygeman Södertörns brandförsvarsförbund för att diskutera frågor om förbundets uppdrag och samarbete med våra medlemskommuner samt vår förmåga att leda och samverka vid stora och komplexa räddningsinsatser. Vi har också haft besök från Kina och Nanjing Forest Police Institute (NFPI). Deras besök syftade till att få veta mer om räddningstjänsten i Sverige och lära mer om våra rutiner vid bekämpning av större händelser som exempelvis skogsbränder. Vi fortsätter ständigt att utmana och utveckla oss själva så att vi på ett effektivt och kvalitativt sätt kan leverera den bästa servicen gentemot våra medlemskommuner, kommuninvånare och andra aktörer. Vi blickar tillbaka på året som gått och tar med oss nya erfarenheter in i vårt fortsatta arbete som Sveriges ledande räddningstjänst. Förbundets medlemskommuner Södertörns brandförsvarsförbund bedriver räddningstjänst i följande tio kommuner: Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Våra medlemskommuner har 607 196 invånare och vårt uppdrag är att bidra till att dessa känner sig trygga och säkra i sin kommun. Kommun Antal inv. 16-12-31 Inv./km 2 Land/km 2 Botkyrka 90 675 467 194 Ekerö 27 406 126 217 Haninge 85 693 187 458 Huddinge 107 538 821 131 Nacka 99 359 1 045 95 Nykvarn 10 424 68 153 Nynäshamn 27 752 77 359 Salem 16 615 307 54 Södertälje 94 631 180 525 Tyresö 47 103 680 69 Totalt: 607 196 269 2 256 Vår vision: skapa säkerhet, trygghet och förtroende I ett tryggt och säkert samhälle inträffar inga olyckor. Ingen kvinna, man, flicka eller pojke skadas och miljön är oförstörd. Vi ska identifiera risker, förhindra olyckor och medverka till att skapa en miljö där kvinnor, män, flickor och pojkar känner sig trygga. 2 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
16 INNEHÅLL Vår förbundsdirektion 4 Ordförande har ordet 5 Ett utmanade och utvecklande år 6 Hänt i våra kommuner 8 13 Händelser under året 14 19 Internationella kunskaper och erfarenheter 19 Våra medarbetare 20 21 Personalstatistik 22 Brandchefen har ordet 23 Insatser och statistik 24 25 Vårt miljöarbete 25 Sotning och brandskyddskontroll 26 Måluppföljning 27 Förvaltningsberättelse 28 Resultat- och balansräkning 29 Kassaflödesanalys och investeringsredovisning 30 Noter 31 32 Redovisningsprinciper och driftsredovisning 33 Revisionsberättelse 34 Karta och organisation 35 Södertörns brandförsvarsförbund 2016 3
Vår förbundsdirektion 2016 Bakre raden från vänster: Tobias Hammarberg, Arne Närström, Kennet Bergh, Anders Linder, Leif Zetterberg, Harry Bouveng, Stefan Dayne, Meeri Wasberg, Tobias Nässén. Mellersta raden från vänster: Mats Siljebrand, Christina Zedell, Lembit Vilidu, Hans Peters, Kia Hjelte, Martina Mossberg, Patrik Isestad, Serkan Köse. Främre raden från vänster: Majvie Swärd, Kurt Björkholm, Marita Lärnestad, Susanne Bergström, Gunnel Trelje, Ann-Marie Högberg. BOTKYRKA KOMMUN Christina Zedell (S) ordförande Kia Hjelte (M) Serkan Köse (S) ersättare Stefan Dayne (KD) ersättare EKERÖ KOMMUN Adam Reuterskiöld (M) Hanna Svensson (S) ersättare HANINGE KOMMUN Meeri Wasberg (S) Martina Mossberg (M) Gunnel Trelje (S) ersättare Tobias Hammarberg (L) ersättare HUDDINGE KOMMUN Anti Avsan (M) Ann-Marie Högberg (S) Kennet Bergh (M) ersättare Anneli Sjöberg (S) ersättare NACKA KOMMUN Tobias Nässén (M) Majvie Swärd (S) Kurt Björkholm (L) ersättare Hans Peters (C) ersättare NYKVARN KOMMUN Leif Zetterberg (NP) 1:e vice ordförande Lembit Vilidu (M) ersättare NYNÄSHAMN KOMMUN Patrik Isestad (S) Harry Bouveng (M) ersättare SALEM KOMMUN Mats Röhr (M) 3:e vice ordförande Arne Närström (S) ersättare SÖDERTÄLJE KOMMUN Susanne Bergström (S) 2:e vice ordförande Marita Lärnestad (M) Ewa Lofvar Konradsson (MP) ersättare Mats Siljebrand (L) ersättare TYRESÖ KOMMUN Fredrik Saweståhl (M) Anders Linder (S) ersättare 4 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Ordförande har ordet: Dialog och samverkan skapar goda förutsättningar Jag har som ledamot i direktionen, och i år som ordförande, haft förmånen att under en längre tid följa utvecklingen av Södertörns brandförsvarsförbund och min uppfattning är att vi i dag har ett modernt brandförsvar som vi ska vara mycket stolta över. För varje år som går står vi starkare och mer kompetenta att möta morgondagens utmaningar. En viktig förutsättning och framgångsfaktor för förbundets utveckling är en närvarande och engagerad politisk direktion. Tack vare målmedvetna och kunniga kollegor i direktionen är det möjligt att fatta konsekventa beslut som bidrar till att skapa ett ledande brandförsvar inom svensk räddningstjänst. Att därtill ha förmånen att samarbeta med en kompetent tjänstemannaledning som ständigt utmanar och utvecklar organisationen för att på bästa sätt utföra det breda uppdraget som tydligt finns beskrivet i vårt Handlingsprogram är en fröjd. En öppen och nära dialog med alla medarbetare leder till konstruktiva samtal som skapar en gemensam målbild och därmed ökar chansen till goda resultat. Vikten av en god dialog och inflytande för all personal kan inte nog understrykas för att vi även fortsättningsvis ska vara ett brandförsvar som ligger i framkant. STUDIERESA Förbundsdirektionen gjorde under året dels en tvådagars studieresa till Västmanland, dels en längre resa till Malmö och Oslo. Resorna gav nya infallsvinklar som kan användas för att utveckla Södertörns brandförsvarsförbund både inom det förebyggande området och den operativa delen. Vi fick också möjlighet att studera och lära mer om kris- och beredskapsarbete samt ökad kunskap och förståelse om regionalisering. Det är oerhört viktigt att lyfta blicken och ta del av andras lärdomar och utmaningar, både inom landet och utanför Sveriges gränser, för att på bästa sätt utveckla och förbättra den egna organisationen. EN ARBETSPLATS FÖR ALLA I början av året beslutade direktionen om en ny policy En arbetsplats för alla gällande diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Policyn är till för när det förebyggande arbetet inte räcker till och ett stöd för såväl den drabbade, som den anklagande och ansvariga chefer. Det är viktigt att organisationen och direktionen tydligt visar sitt ställningstagande i dessa frågor och att arbetet med jämställdhet och mångfald fortlöper för att skapa en välmående organisation. DET BREDA UPPDRAGET Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska räddningstjänstens uppdrag omfattas av såväl en skadeavhjälpande del som en förebyggande del. Södertörns brandförsvarsförbund arbetar sedan länge med båda delarna, detta i nära samarbete med oss som medlemskommuner men också tillsammans med andra viktiga aktörer i samhället. I samverkan har vi de bästa förutsättningarna att skapa ett tryggt och säkert samhälle för de som bor och vistas i våra kommuner. De inriktningar som vi enats om och som beskriver hur förbundet ska arbeta de kommande åren kräver en bredd av kunskap och kompetens. Därför är det viktigt att organisationen har medarbetare som kan arbeta både skadeavhjälpande och förebyggande, inte antingen eller. Vid rekrytering ska man därför se till kompetenser som tillför förbundet kunskap inom områden som behöver utvecklas och förstärkas. Rekryteringen av brandmän i Södertörns brandförsvarsförbund är ett framgångskoncept. Avslutningsvis vill jag uttrycka min stolthet och tack till alla professionella och kompetenta medarbetare som tillsammans bygger en stabil och stark organisation, och som alltid i alla lägen levererar med hög kvalitet. Det är med varm hand jag överlämnar ordförandeskapet samtidigt som jag gläds åt att få fortsätta vara en del av Sveriges ledande räddningstjänst. Christina Zedell Ordförande Södertörns brandförsvarsförbund 2016 5
Ett utmanande och utvecklande år Vi gick in i 2016 med ett alldeles nytt beslutat handlingsprogram för vår verksamhet. Efter samråd med våra medlemskommuner fanns det ett tydligt politiskt ställningstagande som ställer krav på ett brett engagemang i samhället parallellt med vårt lagstadgade ansvar för förebyggande och skadeavhjälpande olycksarbete. I handlingsprogrammet anges sex inriktningar: 1. Alla inom vårt område ska leva i en trygg och säker hemmiljö med avseende på brand och andra olyckor 2. Vi ska minimera samhällsstörningen vid olyckor och kriser 3. Vi ska minimera miljöpåverkan inom vår verksamhet 4. Vi ska aktivt påverka arbetet mot andra olyckor än brand 5. Vi ska bidra till ett socialt hållbart samhälle 6. Vi ska förbättra förutsättningarna för effektiva räddningsinsatser För att kunna uppfylla dessa inriktningar krävs en dynamisk och flexibel organisation där alla medarbetare bidrar till att nå målen. Med tanke på att vi verkar i en snabbt växande region som innehåller nya risker och hot samtidigt som vi just nu är inne i en stor generationsväxling ställer mycket stora krav på vårt arbete. FORTSATT KOMPETENSUTVECKLING För att säkerställa att vi har tillräcklig kompetens och bevakar alla våra sakfrågor har vi etablerat en organisation med samordnare för olika kompetensområden, vars uppgift bland annat är att identifiera vilket utbildningsbehov som finns i organisationen. För att kunna nyttja organisationens samlade kapacitet fullt ut krävs bra planeringsverktyg vilket vi också utvecklat under året. plus en förebyggandekurs. För all personal är fortsatt kompetensutveckling viktig och vi har under 2016 lagt mest fokus på olyckstypen brand i byggnad med omfattande utbildningsinsatser såväl teoretiskt som praktiskt. I det förebyggande arbetet mot bostadsbränder har vi fortsatt vårt tidigare arbete med information till olika grupper och tillsyn i olika former. Uppsökande hembesök är nästa verktyg vi kommer att använda för att nå ännu fler med våra budskap och förhindra onödiga bostadsbränder. SÄKRARE ARBETSMILJÖ I SAMBAND MED ARBETE PÅ VÄG Inom ämnet trafikolycka drabbades räddningstjänst-sverige tragiskt av tre dödsfall i samband med arbete på väg. Här står dock olika intressen emot varandra. En helt avstängd väg i samband med trafikolycka ger en säkrare arbetsmiljö, men också stora samhällskonsekvenser i form av omfattande köer och i synnerhet i den ansträngda Stockholmstrafiken. Vi har därför gjort satsningar på fartdämpande verktyg och ny uppmärkning av våra räddningsfordon för att kunna bedriva räddningsinsats utan att behöva stänga av helt, och samtidigt skapa en säkrare arbetsmiljö. EN SJÄLVKLAR DEL AV SAMHÄLLET Inom alla våra inriktningar är det viktigt att vara en del av samhället för att kunna påverka i rätt riktning. Det gäller allt från att brandpersonal tar sig tid att prata med ungdomar i samband med en insats till mycket mer omfattande och organiserade aktiviteter som till exempel Räddningscupen i Södertälje där vi träffar nästan alla niondeklassare i kommunen under en heldag. Det gäller också lokal samverkan med våra medlemskommuner och polis, samt ett fortsatt aktivt deltagande i Samverkan Stockholmsregionen tillsammans med regionens övriga myndigheter. En annan nyckel till framgång är vilka vi rekryterar. Med rätt kompetens och erfarenhet får vi en stabil och stark organisation. Ett ökat genomflöde av nyanställda ställer krav på ett effektivt utbildningssystem där vi idag har en utbildningsstege för brandmän i tre nivåer Vi ska bidra till ett socialt hållbart samhälle. 6 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Södertörns brandförsvarsförbund 2016 7
Hänt i våra kommuner Botkyrka besök hos trossamfund Under året har vi startat upp ett arbete tillsammans med polisen, där vi besöker trossamfund i samband med deras fredagsbön samt gudstjänster på söndagar. Syftet med arbetet är att hitta ytterligare sätt att bygga relationer och förtroende tillsammans med kommuninvånarna i Botkyrka. Vid dessa tillfällen har vi informerat om det arbete som bedrivs inom Södertörns brandförsvarsförbund och de utmaningar som vi ser i delar av kommunen. Vi har även informerat om brandskydd i hemmet. Under året har vi besökt Fittja moskén, Syrianska ortodoxa kyrkan, S:t Georgis syrianska kyrka och Assyriska församlingen. Vid varje tillfälle har vi nått ut till 500 800 personer och besöken har varit uppskattade av såväl vår egen personal som av de vi besöker. En positiv följdeffekt av detta arbete är att det har stärkt vårt samarbete med kommun, polis och ambulans kring dessa frågor. Det goda samarbetet har lett till att vi inför år 2017 tillsammans har startat upp projektet PAR (Polis, Ambulans och Räddningstjänst). PAR innebär att alla i årskurs 8 i Botkyrka kommun kommer att besöka brandstationen och under en förmiddag träffa personal från polis, ambulans och räddningstjänst. I och med besöken hos trossamfunden har vi nått ut till ett stort antal medborgare. När vi under 2017 dessutom kommer igång ordentligt med PAR kommer vi få en bättre helhet och nå ut till ännu fler av Botkyrkas kommuninvånare. Ekerö satsning på att stärka förmågan i samhället Under året har vi fortsatt arbetet med att stärka förmågan i samhället att på olika sätt minska riskerna för att en olycka ska inträffa samt möjligheten att påbörja livräddande och skadebegränsande åtgärder innan räddningstjänsten har kommit till platsen. Sedan tidigare finns Första Insatsperson, FIP och Civil Insatsperson, CIP inom kommunen och vi har fortsatt på den inslagna vägen. På Ekerö brandstation genomför vi löpande utbildning för samtliga kommunväktare som åker FIP inom förbundet. Väktarna utbildas bland annat i hjärt- lungräddning, lägesrapportering och att vidta skadebegränsande åtgärder när de är först på plats. Vi har också fortsatt implementeringen av CIP genom att knyta till oss nya personer och genomföra utbildningsinsatser. För att minska risken för att en olycka ska inträffa har vi också genomfört utbildningsinsatser för kommunens hemtjänstpersonal. Genom att hemtjänsten uppmärksammar brandskyddet hemma hos sina brukare hoppas vi kunna minska risken för att någon skadas vid en brand eller annan händelse. 8 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Haninge det goda samarbetet fort sätter i en positiv utveckling Vi fortsätter att integrera oss som en naturlig del av Haninge kommun och det redan goda samarbetet har fortsatt i en positiv utveckling. Bland annat deltar vi vid regelbundna fokusgruppsmöten för lokal lägesbild där polis, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen är representerade. Vi är även en del i det fortsatta arbetet med att minska samhällsstörning vid större oväder. Under året har vi också gjort ett antal informationsinsatser om räddningstjänstens plats i samhället för ensamkommande barn/ungdomar boende på HVB-hem. Huddinge en heldag med kommunens elever i åk 6 I år bjöd Huddinge brandstation in kommunens elever i årskurs 6. Totalt fick vi besök av cirka 1 100 elever från 16 olika skolor under två veckor. Under en heldag fick eleverna genomföra olika moment med allt från en rundvandring på stationen, genomgång av brandbilen, teori i brandkunskap till teori och praktik i sjukvård, övning i handbrandsläckning, brand i kläder och en förevisning av brand i olja. Det var mycket givande dagar som uppskattades av alla inblandande. Under året har vi, kommunen och polisen arbetat fram ett nytt samverkansavtal för perioden 2017-2018. Nytt för i år är att samverkansparterna även tagit fram Medborgarlöf ten för 2017. Mer om detta kan du läsa på sidan 18. Södertörns brandförsvarsförbund 2016 9
Nacka samarbete med kommunen inom flera områden I samband med att Nacka bygger stad deltar och följer Södertörns brandförsvarsförbund aktivt utformningen av tunnelbanans utbyggnad, infrastrukturprojekt och förtätning av bostadsområden. Vi har ett bra samarbete med och är ett stöd till plan- och bygghandläggarna. I detta arbete ingår även ett flertal besök av utryckande personal i nyetablerade bostadsområden. Under året har vi fortsatt att utveckla och förbättra samarbetet med hemtjänstens 28 utförare. Bland annat har vi följt upp och kvalitetssäkrat de checklistor som används samt utökat materialet med brandsäkerhetsinformation till de boende. Sedan en lång tid tillbaka har vi ett nära samarbete med de lokala trygghetsråden, vilket ger oss ett stort kontaktnät ut i samhället och möjlighet till riktad brandskyddsinformation. Vi har också arbetat för att Nacka kommun under 2017 ska kunna certifieras som vattensäker kommun. Vidare har vi utvecklat nya informationskanaler för att stärka individens förmåga att förebygga och agera om det börjar brinna i hemmet. Som exempel kan nämnas hemtjänstutförarna men även informationsblad på flera språk på kommunens bibliotek och andra offentliga miljöer. Foto: Johan Eklund Nykvarn samverkan för ökad trygghet och säkerhet Under året har kommunen upprättat en samverkansöverenskommelse med oss och polisen. I överenskommelsen ingår bland annat att vi deltar i trygghetsvandringar och utbildar grannsamverkan i brandskydd. Även en överenskommelse om chefssamråd har upprättats. Nykvarns kommun har anställt en ny säkerhetschef som vi löpande har en dialog med gällande brand- och säkerhetsfrågor i kommunen. Alla inom vårt område ska leva i en trygg och säker hemmiljö med avseende på brand och andra olyckor. 10 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Nynäshamn regelbundna möten och forum kring nya Norvikshamnen I Nynäshamn finns en riskhanteringsgrupp som träffats flera gånger under året. Gruppen består av räddningstjänst, kommun, polis samt ett flertal företag som är etablerade i Nynäshamn. Syftet med gruppen är att diskutera riskfrågor varav en viktig fråga är alla aktiviteter som sker i hamnområdet med både persontrafik, godstrafik samt tung industri. Målet med arbetet under året, som kommer fortlöpa under 2017, är att gemensamt ta fram en fungerande plan för att hantera oväntade situationer i Nynäshamn och i synnerhet i hamnområdet. en funktionell insatsplanering och att våra arbetsgrupper är bekanta med området. En stor fråga som lyfts under året med anledning av detta är hur vägnätet runt Nynäshamn kommer att påverkas av utbyggnaden av hamnen och då främst med tanke på väg 225 samt väg 73. I förlängningen av detta arbete har vi tagit initiativ till att föra en dialog med de olika aktörerna som anlöper hamnen, både de större kryssningsfartygen såväl som den befintliga gods- och passagerartrafiken. Frågor som behandlats är hur vi ska samverka vid en händelse som påverkar deras verksamhet samt räddningstjänstens förmåga och ledning. En annan viktig händelse i Nynäshamn under året är att om- och tillbyggnationen av Norvikshamnen har påbörjats. Norvik kommer att bli en stor modern godshamn som ska avlasta godstrafiken till centrala Stockholm. Den nya hamnen kommer att innebära en högre belastning av tung trafik samt farligt gods på vägarna från Nynäshamn. Vi har under året påbörjat regelbundna möten och forum med representanter från Norvik för att säkerställa att det finns Salem en del i grannsamverkan Grannsamverkan är ett koncept som går ut på att de boende i ett område gemensamt arbetar för att göra bostadsområdet mindre attraktivt för inbrott. I Salems kommun har man tagit ett större grepp om grannsamverkans koncept och utökat det med information om hur man skyddar sig mot och hanterar en eventuell brand i bostaden. Brandförsvaret deltog på en utbildningskväll, där vi mötte nyfikna grannsamverkare. Deltagandet av brandförsvaret var mycket uppskattat och kommer fortsätta som en fast punkt på grannsamverkansutbildningarna, som sker i samarbete med kommunen och polisen. Södertörns brandförsvarsförbund 2016 11
Vi ska förbättra förutsättningarna för effektiva räddningsinsatser. 12 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Södertälje från SFI utbildning till samarbete med näringslivet Under året som gått har vi haft ett väl utvecklat samarbete med Vuxenskolan i Södertälje. Vid 26 tillfällen har vi undervisat omkring 550 av vuxenskolans SFI-elever i svensk räddningstjänst och brandkunskap i vardagen. Vi har tillsammans med Södertälje kommun medverkat för att återskapa kommunens krishanteringsråd. Detta tillsammans med representanter för Södertälje sjukhus, Scania, Astra Zeneca, Södertälje hamn, Kustbevakningen, Polisen, Sjöfartsverket och Trafikverket. Bakgrunden till detta arbete är att varje kommun skall ha en plan för kris enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I Södertälje arbetar vi också med att utveckla vårt samarbete med näringslivet i kommunen. Storövningar har hållits i samarbete med bland annat ST1 och Scania CV AB. Scanias personal utbildar vi dessutom för att i en nödsituation kunna verka tillsammans med oss på en olyckplats i en så kallad vägvisarroll. Tyresö en viktig part i planoch byggprocesser Tyresö kommun har under året inlett planering av ett stort antal nya bostäder i tätorten Bollmora. Samtidigt pågår omvandling av tidigare fritidsområden till permanentboende på Brevikhalvön. I samband med detta har vi ett nära samarbete med kommunens stadsbyggnadsförvaltning vid såväl upprättande av detaljplaner som utfärdande av bygglov. I ett tidigt skede har vi även möjlighet att påverka utformningen av byggnader så att det finns bra förutsättningar för oss att genomföra en räddningsinsats samt att de boende är tillräckligt skyddade vid händelse av brand. Under året har personal inom Tyresö kommun utbildats i grundläggande brandskydd och brandsäkerhet. Utbildningarna är årligen återkommande och planeras även ske kommande år. Vi har också ett fortlöpande samarbete med Tyresö kommuns säkerhetsenhet. Södertörns brandförsvarsförbunds kommunrepresentant genomför månatliga avstämningar med säkerhetsenheten i kommunen för att på så sätt samordna våra arbetsinsatser för att uppnå mesta möjliga effekt vad avser skydd mot olyckor. Vi är även en del av Tyresö kommuns riskhanteringsgrupp samt brottsförebyggande råd. Södertörns brandförsvarsförbund 2016 13
Händelser under året Studieresa Västmanland I april åkte direktionen tillsammans med ett antal tjänstemän på en tvådagars studieresa till Västmanland. Temat för resan var skogsbranden 2014 som med ett brandområde på nästan 1,5 kvadratmil och begränsningslinje på dryga 6 mil är den i särklass största skogsbranden i modern tid. Under besöket berättade Lena Oderstad-Andersson, ägare av Ramnäs Hotell & Konferens, om sin upplevelse av att få konferensanläggningen konfiskerad under en stor av del av brandens händelseförlopp och Åsa Eriksson, kommunalråd i Norberg, delade med sig av sin erfarenhet av att förbereda evakuering av en hel stad. Resan berörde även tiden efter att vår brandchef Lars-Göran Uddholm lämnade rollen som räddningsledare. Vi lyssnade också till inspirerande och lärorika föreläsningar av bland annat Aud Sjökvist, regeringens särskilda utredare, Ingemar Skogö, landshövding i Västmanland och representanter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det var mycket intressanta och givande dagar som avslutades med en visning av Besökscenter Elden & Skogen och en rundtur i delar av området som drabbades av skogsbranden. Utlandsbesök från Kina Under året har vi haft äran att ta emot besök från Kina och Nanjing Forest Police Institute (NFPI). Institutet har i uppdrag att utbilda framtida skogspoliser i Kina och erbjuda professionell fortbildning av nuvarande medlemmar. NFPI deltar aktivt i inhemska och utländska akademiska utbyten och samarbeten för att öppna upp för forskning och attrahera fler sökande till institutet. Deras besök syftade till att få veta mer om räddningstjänsten i Sverige och lära mer om våra rutiner vid bekämpning av större händelser som exempelvis skogsbränder. Verksamhetsbesök av inrikesminister Anders Ygeman Efter sommaren besökte inrikesminister Anders Ygeman Södertörns brandförsvarsförbund och station Lindvreten i Vårby Gård. Under besöket diskuterades frågor om förbundets uppdrag och samarbete med våra medlemskommuner samt vår förmåga att leda och samverka vid stora och komplexa räddningsinsatser. Besöket avslutades med en visning av förbundets Räddningscentral där Anders Ygeman fick en presentation av den teknik och utlarmningsmetod som används samt diskuterades bredden av våra tjänster gentemot kommunerna. 14 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Fyrverkeritillsynerna 2016 är historisk Vi ska aktivt påverka arbetet mot andra olyckor än brand. Södertörns brandförsvarsförbund kontrollerar samtliga butiker som har tillstånd att sälja fyrverkerier inför nyår. För andra året i rad genomfördes 100 procent av de planerade tillsynerna och resultatet har aldrig varit bättre. Bristerna har minskat och kunskaperna bland före ståndarna och försäljningspersonalen har ökat. Den allmänna ordningen har också blivit bättre. Förutom att samtliga planerade tillsyner genomfördes gjordes det också sex efterkontroller i butiker där brister upptäckts och som ansågs vara i behov av en uppföljning. Resultatet från fyrverkeritillsynerna visar att i princip alla butiker sköter sig bra. Av de 84 butiker som hade tillstånd till att få sälja fyrverkerier var det 9 butiker som av olika anledningar valde att inte sälja. FÄRRE BRISTER Resultatet från tillsynerna visar att brister avseende hantering och förvaring är de lägsta sedan vi började med tillsyn av fyrverkerier 2011. Vissa brister har minskat medan andra har ökat, medan ett par är oförändrade från föregående år. Den största förändringen är att inga brister upptäcktes avseende släckutrustning som detta år fanns i samtliga butiker. Den brist som fortfarande sticker ut är att grossisterna fortfarande levererar större mängder fyrverkerier till butikerna än vad som enligt tillståndet är tillåtet. ÖKAD KUNSKAP Föreståndarna och försäljningspersonalens kunskaper har ökat och årets resultat är det bästa som vi någonsin haft. Två förklaringar till att kunskapsnivåerna generellt har ökat är dels krav på bättre utbildning från grossisterna, dels att försäljarna är medvetna om att vi i samband med tillsyn kontrollerar vilken kunskap personalen har. BUTIKERNAS BETYG Butikernas betyg som bedöms subjektivt det vill säga hur helheten upplevdes i butiken har också ökat från 2015. Medelvärdet har ökat från 8,5 till 8,8 vilket också går i linje med antalet minskade brister och ökad ordning. ANTAL TILLSTÅND Antal butiker som hade ett giltigt hanteringstillstånd var ungefär detsamma år 2016 (84 stycken) som år 2015 (85 stycken). Det som kan kommenteras är att antalet i Huddinge minskar igen medan Södertälje står för största ökningen och nu är tillbaka på ungefär samma antal som tidigare år. Vissa butiker slutar med försäljning medan nya tillkommer. Fyrverkeritillsynerna bidrar till en ökad säkerhet och trygghet i våra medlemskommuner. Södertörns brandförsvarsförbund 2016 15
Direktionsresa En gång per mandatperiod genomför direktionen en mer omfattande studieresa i syfte att inhämta kunskap och inspiration från andra organisationer och länder. Denna gång gick resan till Malmö och Norge. I Malmö besökte vi Räddningstjänsten Syd som berättade om sitt arbete inom mångfald och jämställdhet, sitt förebyggande arbete med ungdomar och implementeringen av hembesök i utvalda bostadsområden. Det gavs också tillfälle att utbyta erfarenheter med representanter från direktion i Räddningstjänsten Syd. Resan gick sedan vidare till Norge och Oslo där syftet med besöket var att direktionen, genom ökad kunskap om det norska krisberedskap- och totalförsvarssystemet skulle få nya ingångsvärden som kan användas för att utveckla Södertörns brandförsvarsförbunds arbete med kontinuitetsplanering och övrigt beredskapsarbete. Studieresan syftade också till att direktionen skulle få ökad kunskap om regionalisering genom att studera och lära av de norska regionaliseringsprocesserna. Under resan till Oslo kom direktionen att besöka och lyssna till 22 juli-kommissionen Justis- og beredskapsdepartementet Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap Bergensalliansen Rådigt ingripande I november uppmärksammades Wilda Lundkvist för sitt rådiga ingripande när lillebror Måns föll i vattnet. Det var i början av sommaren som Wilda anade oro när hennes lillebror helt plötsligt var borta då hennes pappa och syskon hämtade henne hos en kompis. Hon sprang till den pool som finns på tomten där kompisens familj bor och hittade sin lillebror liggandes i vattnet. Med kraft och stort mod lyckades hon rädda sin lillebror från att drunkna. Ceremonin hölls på Ekerö brandstation tillsammans med styrkan som åkte på larmet. På plats var också Adam Reuterskiöld, kommunstyrelsens ordförande Ekerö, och representant från Svenska livräddningssällskapet som också uppmärksammade Wilda med en bragdmedalj. 16 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Skogsbranden på Gotland Fredagen den 6 maj startade en gräsbrand i Vänge på mellersta Gotland som sedermera kom att utvecklades till en omfattande skogsbrand. Ett par dagar senare fick vi en förfrågan av Räddningstjänsten Gotland och den 10 maj skickade vi en styrka till det drabbade området för att assistera i det pågående släckningsarbetet och eftersläckningsarbetet. Vår personal ansvarade för en av tre sektorer som uppskattades till cirka 1x4 kilometer. Väl på plats hade helikoptrar redan satts in för att bekämpa branden genom vattenbombning och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hade försett Räddningstjänsten Gotland med släckutrustning. Vårt uppdrag bestod till största del av eftersläckning. Till vårt förfogande hade vi fem hemvärnssoldater med bandvagn och över hela området patrullerade även ett tiotal skogsbrandmän från en privat aktör. Under förmiddagen den 11 maj tilltog vinden och en brand blossade upp inom vår sektor. Tack vare snabb upptäckt och bra samarbete kunde branden släckas fort. Kvarvarande tid innan hemresa ägnades åt att släcka småpyrande bränder. Samtliga i gruppen visade prov på hög arbetsvilja och samarbetsförmåga, och lämnade ön med flera erfarenheter rikare. Isdubbar Vi tycker att din säkerhet är viktig. Att aldrig ge sig iväg ensam ut på isen är den bästa livförsäkringen. Men oavsett om du är ensam eller i sällskap på isen bör du ha med dig rätt utrustning. Nytt för i år är möjligheten att låna isdubbar av oss. De förvaras på våra stationer i Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö. Utlämning och återlämnande av utrustning kan ske alla veckodagar. Unikt fordon i drift Södertörns brandförsvarsförbund har tillsammans med Vicky Teknik AB, Br. Hofmans karosseri och AgAria släcksystem tagit fram ett unikt räddningsfordon med MaxiSign, Verdegro TMA och belysningsmast. Det innebär att fordonet bland annat har ett påkörningsskydd som fälls ned vid olycksplats och informationstavlor med anpassade budskap. Hårt trafikerade vägar är en riskfylld arbetsmiljö och under året har det tyvärr inträffat dödsolyckor inom räddningstjänsten i samband med arbete på väg. Med detta avspärrningsfordon får vi en säkrare arbetsmiljö ute på vägarna samtidigt som vi höjer säkerheten för våra medtrafikanter. I dagsläget finns endast ett exemplar av fordonet i Sverige. Räddningsfordonet utgår från förbundets brandstation i Botkyrka kommun. Södertörns brandförsvarsförbund 2016 17
Samverkansöverenskommelse med flera medlemskommuner I Södertälje undertecknade vi, kommunen och polisen en ny samverkansöverenskommelse, vilket är en fortsättning på ett redan etablerat samarbete. Syftet är att reglera villkoren för det fortsatta samarbetet för ett tryggare samhälle, minskad brottslighet och ett ökat lokalt engagemang. Samarbetet sker genom dialog i flera samverkansformer. I Nykvarn har kommunen och polisen sedan 2015 samarbetat kring gemensamma medborgarlöften, som är resultatet av dialoger med medborgare och medarbetare. Nu har arbetet formaliserats genom att en samverkansöverenskommelse har tagits fram där även vi är med. I samverkansöverenskommelsen har ett antal konkreta områden identifierats såsom tryggheten i centrum med närområden, trafiksituationen i kommunen samt ungdomsproblematik med narkotika, alkohol och tobak. Samverkansområdena utgår från den lokala lägesbilden som gemensamt har tagits fram. I Huddinge har kommunen, polisen och vi arbetat fram ett nytt samverkansavtal för perioden 2017-2018. Syftet med samverkansavtalet är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet kring prioriterade områden i kommunen. Den lokala lägesbilden visar på ett ökat behov av samarbete kring trygghet i den offentliga miljön, ungdomsbrottslighet och ungas brottsutsatthet, trafiksäkerhet, bostadsinbrott samt trygghet och säkerhet för nyanlända. Utifrån den lokala lägesbilden har även några prioriterade områden tagits fram i kommunen. Nytt för i år är att samverkansparterna även tillsammans tagit fram Medborgarlöften för 2017. Efter att ha lyssnat på de som bor och verkar i Huddinge samt utifrån tillgänglig statistik har Huddinge kommun, polisen och Södertörns brandförsvarsförbund kommit fram till att utfärda medborgarlöften inom områdena trygghet i offentlig miljö samt trafiksäkerhet. 18 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Värdshuset på Torekällberget totalförstört i brand Den populära 1800-talsveckan hade precis avslutats på Torekällberget i Södertälje när larmet om brand i det historiska värdshuset kom in till räddningscentralen. Det var på söndagskvällen den 3 juli som värdshuset började brinna och den kraftiga röken syntes över stora delar av centrala Södertälje. Ett stort område spärrades omedelbart av och personal från fem brandstationer var på plats för att bekämpa branden. Det konstaterades tyvärr att den anrika restaurangen inte gick att rädda och insatsen inriktades till att hindra branden från att sprida sig till närliggande byggnader som bland annat Nora kvarn som flyttades till friluftsmuseet 1929. I närområdet fanns även flera djur i något som beskrivs som ett mini-skansen vilka evakuerades för att undvika att nås av lågorna. Ingen människa eller djur skadades vid branden. Internationella kunskaper och erfarenheter Vi ska minimera samhällsstörningen vid olyckor och kriser. EU-projekt INACHUS med fokus på att hitta människor i rasmassor Sedan 2015 är Södertörns brandförsvarsförbund involverat i ett stort EU-projekt med fokus på att ta fram teknik och metodik för att snabbare kunna hitta människor i rasmassor, till exempel efter jordbävningar, bombdåd eller jordskred. Under 2016 stod vi värd för den första workshopen av de tekniska innovationer som forskats fram inom projektet såhär långt. Till workshopen var personal från räddningsstyrkor i Holland och Frankrike inbjudna tillsammans med vår egen räddningspersonal, personal från Storstockholms brandförsvar och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Workshopen fokuserade på sensorer som kommer att ingå i färdiga system längre fram i projektet. Exempel på sensorer som demonstrerades var en radar som kan detektera små rörelser bakom sten eller betongväggar, en elektronisk näsa som kan känna av ytterst små förändringar i koldioxidhalten i luften, vilket i sig kan vara ett tecken på att en levande människa finns i närheten. En annan teknik som demonstrerades är en 3D scanner som kan avbilda stora byggnader i fin upplösning. Bilderna kan sedan analyseras för att få ut användbar data för att planera och genomföra en effektiv och säker insats. Södertörns brandförsvarsförbund 2016 19
Våra medarbetare Chefsprogram Under året har vi haft flera deltagare som genomfört det ledarskapsprogram som vi gör tillsammans med Södertälje och Huddinge kommun. Det innebär tio utbildningsdagar samt projekt- och grupparbete. Chefsprogramsdeltagarna har även gått utbildning i arbetsrätt och svåra samtal. Rekrytering Rekrytering är en strategisk fråga för Södertörns brandförsvarsförbund. Det handlar om att säkra kompetensen utifrån organisationens breddade uppdrag. Vi vill vara en modern och attraktiv arbetsgivare och vi ska säkerställa att vi i alla lägen har kompetenta, engagerade och motiverade medarbetare. Vi har fortsatt utvecklingen av flera av våra rekryteringsprocesser. Under året har vi rekryterat brandmän för sommarvikariat, brandmän med erfarenhet, personal till räddningscentralen samt chefer till vårt chefsförsörjningsprogram. En arbetsplats för alla Under året har vi arbetat med att besluta och implementera en ny policy vid trakasserier och kränkande särbehandling. Policyn är utformad utifrån de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Samtliga chefer har genomgått en utbildningsdag på temat. 20 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Utbildning, jämställdhet och inkludering De som fått anställning under året har gått en två dagars utbildning i jämställdhet och inkludering under ledning av Marco Helles, konsult inom mångfald, icke-diskriminering, mänskliga rättig heter, värdegrund och ledarskap. Arbetet med kommunikation, dialog och ledarskap Vi har arbetat vidare med resultatet av de fokusgrupper vi genomförde under hösten 2015. Under året har projektet LOK ledarskap och kommunikation startat upp. En projektgrupp har arbetat fram en plan för hur vårt arbete med kommunikation, dialog och ledarskap ska fortsätta. Arbetet kommer framförallt att ske under 2017. Södertörns brandförsvarsförbund 2016 21
Personalstatistik ANTAL ANSTÄLLDA 2016 2015 2014 2013 2012 Anställda den 31/12 379 365 375 379 370 i staben 15 16 17 18 15 i produktionen 364 349 358 361 355 kvinnor 52 46 45 41 34 män 327 319 330 338 336 Antal årsarbetare 378 364 374 375 369 Vikarier 11 12 8 8 7 Tjänstlediga -10-11 -11-10 -2 Föräldralediga -9-13 -14-9 -11 Långtidssjuka -11-17 -9-6 -9 Netto årsarbetare 359 335 349 359 355 Budgeterade tjänster 369 368 365 359 358 Deltidsbrandmän 88 80 78 83 77 Räddningsvärnsmän 156 151 152 146 153 Motsvarande årsarbetare 11 10 10 10 8 PERSONALOMSÄTTNING Slutade under året 25 35 20 12 15 pensionärer 11 20 15 9 7 övriga 14 15 5 3 8 Nyanställda 39 25 16 21 11 Personalomsättning i procent 6,6 6,8 4,3 3,1 3,0 Turbulens i procent 6,6 9,5 5,3 3,1 4,0 Personalomsättning: lägst av antalet anställda som börjat/slutat/antalet anställda Turbulens: antalet avgångar/antalet anställningar SJUKFRÅNVARO I PROCENT 2016 2015 2014 2013 2012 Kvinnor 4,2 5,6 3,3 5,3 2,5 Män 3,4 4,0 3,0 3,5 2,9 Yngre än 29 år 2,4 2,6 1,7 4,3 1,2 30 49 år 2,7 4,1 1,9 2,7 2,0 50 år och äldre 5,5 4,8 4,9 5,0 4,5 Total sjukfrånvaro 3,5 4,2 3,0 3,7 2,9 Varav långtidssjuka 44,5 44,7 42,6 57,1 50,6 PERSONALKOSTNADER (TKR) 2016 2015 Förändring 2014 2013 2012 2011 Totala personalkostnader 258 696 245 223 5,5 % 244 708 255 435 228 743 229 767 I förhållande till totala kostnader 77,6 % 76,7 % 5,5 % 77,0 % 79,4 % 77,2 % 78,0 % Löner 163 753 156 578 4,4 % 154 308 151 566 147 848 141 932 Arvoden 1 141 1 043 9,4 % 1 201 1 192 1 090 1 010 Sociala avgifter 51 808 49 324 3,8 % 47 637 47 258 46 146 45 323 Pensionskostnader 36 957 33 980 8,2 % 36 825 50 886 29 501 37 404 Övertidsersättning (ingår i löner) 3 153 2 677 17,8 % 2 020 1 811 1 446 1 366 Personalsociala kostnader 5 037 4 298 17,2 % 4 737 4 533 4 158 4 098 22 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Brandchefen har ordet: Med Södertörns brandförsvarsförbund in i framtiden ATT FORTSÄTTA UTVECKLAS SOM ORGANISATION ÄR EN NÖDVÄNDIGHET Jag har haft förmånen att arbeta i och leda Södertörns brandförsvarsförbund ända sedan förbundet bildades 1993. Resan från då till nu har alltid präglats av utveckling. Vissa steg har varit utmanande både för oss själva och för vår bransch när vi ifrågasatt tidigare sanningar och ersatt dem med något nytt som i delar fått många efterföljare i landet. Jag är stolt över vad vi har lyckats åstadkomma, och jag anser att vi idag har en av Sveriges absolut bästa och effektivaste räddningstjänstorganisationer. Att fortsätta att utvecklas som en organisation är en nödvändighet, förändringen i samhället är ständigt pågående och vår ambition är att fortsätta matcha den. Vi har lyckats effektivisera oss väsentligt under den gångna tiden genom att bli större som organisation, men jag ser nu allt tydligare att bättre är det mål som måste eftersträvas för att vi även fortsatt ska kunna vara en effektiv samhällsaktör. UTMANINGARNA ÄR MÅNGA En organisation i förändring är extra beroende av personer med stort engagemang och hög kompetens. Just nu är vi mitt i en generationsväxling där mycken kunskap och erfarenhet försvinner med medarbetare som avslutar sina karriärer och går i pension. Att locka till oss nya som ska ta deras platser och ge dem rätt förutsättningar för att ta oss vidare på den fortsatta resan in i framtiden är just nu en sporrande uppgift. Men utmaningarna är många fler. Alla våra medlemskommuner växer och flera av dem räknar med att växa med cirka 50 procent under den kommande 15-årsperioden vilket betyder att vårt förebyggande uppdrag kommer öka kraftigt, fler människor som ska utbildas och informeras om brandskydd, fler tillsynsobjekt som ska kontrolleras men också ett ökande antal olyckor. Nya vägar såsom Förbifart Stockholm och Södertörnsleden förändrar kommunikationsmönster och ger oss nya möjligheter men ställer samtidigt även stora krav på oss. För att uppnå ett socialt hållbart samhälle måste vi som samhällsaktör ta ansvar och bidra med vår del. FÖRÄNDRINGAR I VÅR OMVÄRLD Vi ser också förändringar i vår omvärld som gör att Sveriges totala försvarsförmåga behöver stärkas, vårt bidrag till detta kommer vara att bygga upp en helt ny civilförsvarsförmåga. Jag tror det förväntas av oss att vi tar ansvar för att skapa ett robust samhälle som kan stå emot störningar av olika slag och så långt möjligt fortsätter fungera på det sätt vi är vana vid. VI ÄR EN DEL AV SAMHÄLLET När jag läser utredningsdirektivet för den kommande statliga utredningen En effektivare kommunal räddningstjänst känner jag att vi redan är en bra bit på väg i det som regeringen vill uppnå för framtidens räddningstjänst, dock saknas fortfarande exakta svar på hur vi bäst ska lösa våra uppgifter inom både inom förebyggande och skadeavhjälpande insatser. Några saker står dock säkra. Det är helt nödvändigt att aldrig glömma att vi är en del av samhället och i synnerhet våra medlemskommuner. Ett samarbete med både den akademiska världen och industrin är nödvändig för att skynda på utvecklingen av metoder och strategier. Sist men inte minst krävs det mod från oss som organisation. Mod för att stå upp för våra ideologier men också mod för att återigen våga utmana oss själva och sjösätta nya verksamhetsidéer för vårt och samhällets bästa. Tack alla för ännu ett fantastiskt år, jag ser med spänning fram mot nästa. Lars-Göran Uddholm, brandchef Södertörns brandförsvarsförbund 2016 23
TISTIK INSATSER OCH STATISTIK INSATSER OCH STATISTIK INSATSER OCH STATISTIK INSATSER OCH STATISTIK OLYCKOR HÄNDELSER UTAN RISK FÖR SKADA ÖVRIGA UPPDRAG 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Insatser och statistik 2016 2015 Förändring 2014 2013 2012 HÄNDELSETYP antal % Annan olycka/tillbud 237 300-63 -21 % 264 199 203 Vattenskada 85 69 16 23 % 55 56 102 Ras 9 3 6 200 % 7 3 7 Brand i byggnad 584 475 109 23 % 413 423 491 Brand ej i byggnad 1 943 1 155 788 68 % 1 161 1 092 1 054 Drunkning/tillbud 43 37 6 16 % 24 19 15 Nödställd person 304 145 159 110% 95 80 73 Nödställt djur 53 37 16 43 % 26 35 41 Stormskada 2 86-84 -98 % 37 11 29 Trafikolycka 1 252 965 287 30 % 815 744 834 Utsläpp av farligt ämne 189 133 56 42 % 165 106 106 Automatlarm, ej brand 1 847 1 441 406 28 % 1 340 1 283 1 440 Händelse utan risk för skada 520 779-259 -33 % 795 797 676 Ingen händelsetyp angiven Återkallades före framkomst 271 500-229 -46 % 639 557 340 Annat uppdrag 191 174 17 10 % 242 223 196 Dykuppdrag 0 2-2 -100 % 0 1 0 Felindikering automatlarm 0 0 0 0 % 4 7 1 Hiss, ej nödläge 2 35-33 -94 % 28 35 29 Annan hjälp till ambulans 131 259-128 -49 % 281 321 344 Hjälp till polis 8 33-25 -76 % 42 33 38 Annat sjukvårdslarm/i väntan på ambulans 64 393-329 -84 % 271 269 294 Inbrottslarm 0 2-2 -100 % 0 0 0 Hjärtstoppslarm 505 Trygghetslarm 0 5-5 -100 % 1 5 3 Hinder på väg 12 Totalt 8 252 7 028 1 224 17% 6 705 6 299 6 316 ANTAL INSATSER PER KOMMUN 2012 2016 2016 2015 2014 2013 2012 Botkyrka Ekerö Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 24 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Insatser och statistik TILLSYNER 2016 2015 2014 2013 2012 Antal objekt 2 936 3 022 3 285 3 046 2 909 Planerade tillsyner 1 133 826 992 1 000 1 112 Genomförda tillsyner 838 670 827 879 969 Utförda tillsyner i % av planerade 74,0 81,1 83,4 87,9 87,1 Benämning Totalsumma Tillstånd brandfarlig vara 137 Tillstånd explosiv vara 96 Tillsyn LBE 52 Yttrande alkohol 84 Yttrande användande av offentlig plats 18 Yttrande bygglov 129 Yttrande detaljplan 107 Yttrande miljötillstånd länsstyrelsen 4 Yttrande offentlig tillställning 66 Yttrande sakkunnigutlåtande 55 Yttrande SEVESO 23 Yttrande övrigt 45 Tillsyn LSO 786 Totalsumma 1 602 PERSONSKADOR VID OLYCKOR 2016 (2015) Händelsetyp Omkomna Svårt skadade Lätt skadade Bränder 6 (6) 6 (13) 51 (58) Drunkningsolyckor 6 (3) 5 (8) 15 (2) Trafikolyckor 6 (14) 163 (176) 460 (307) Övriga olyckor 7 (3) 10 (8) 30 (16) Totalt 25 (26) 184 (205) 556 (383) Vårt miljöarbete VI SKA MINIMERA MILJÖPÅVERKAN INOM VÅR VERKSAMHET Räddnings tjänsten är en verksamhet som påverkar miljön i stor utsträckning. Miljön kan påverkas av olyckorna i sig, genom till exempel utsläpp av farligt ämne eller rök, men även räddningsinsatserna kan påverka miljön då vissa kemikalier som kan användas i släckningsarbetet är miljöskadliga. Även det vardagliga arbetet påverkar miljön och vi måste därför se över våra miljörisker för att kunna minimera dem. Det har resulterat i att vi har startat upp arbetet med miljöcertifiering enligt ISO 14001:2015. Syftet är att på ett systematiskt sätt arbeta med ett ramverk för att skydda miljön och arbeta förebyggande eller mildrande av negativ miljöpåverkan. Det gäller även att förstärka positiv miljöpåverkan, i synnerhet sådan som har strategiska och konkurrensmässiga effekter. Miljöcertifieringen kommer att underlätta för Södertörns brandförsvarsförbund att uppfylla bindande krav. NYTT VENTILATIONSSYSTEM Installation av ett nytt ventilationssystem påbörjades på Haninge brandstation under året. Under arbetets gång har en ständig miljöinventering genomförts och på så sätt har en del farliga produkter kunnat undvikas. MÅL I VÅR VERKSAMHETSPLAN För att öka medvetenheten och kompetensen om miljöpåverkan inom organisationen ska miljöcertifiering enligt ISO 14001 påbörjas. Vi ska aktivt påverka större aktörer, så som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen att ta ett större ansvar för att utreda miljöpåverkan vid räddningsinsatser. En inventering av skyddsvärda miljöer i förbundet ska göras och sårbarhetskartorna ska kontinuerligt uppdateras. Sårbarhetskartorna ska vara ett aktivt och reellt hjälpmedel vid räddningsinsats. SAMVERKAN MELLAN MILJÖKONTOR OCH RÄDDNINGSTJÄNST Under 2016 har vi deltagit i Miljösamverkan Stockholms län, som har fokus på att utveckla samarbetet mellan räddningstjänst och miljökontoren i ett förebyggande miljöarbete vid olyckor. En rekommendation för hur användningen av brandsläckningsskum kan minska har presenterats av Lars Lindkvist, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Räddningstjänsten i Östergötland har presenterat ett projekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med syfte att skapa ett insatsplaneringsstöd för att minska skadorna på miljökänsliga områden. Denna samverkan har inspirerat oss till ett uppstartsmöte med alla våra medlemskommuners miljökontor. Vi har haft ett första möte under 2016 där vi presenterade vår räddningscentral och berättade hur vår personal som arbetar där hanterar miljöfrågor. Vi har pratat om släckvatten, skum och dagvattenbrunnar. Diskussion har funnits kring vilka kartor vi förfogar över och vad som finns hos miljökontoren. Detta möte har resulterat i ett arbete att ta fram information om: var finns våra vattenskyddsområden. hur hanterar vi en brand i byggnad eller fordon i ett vattenskyddsområde. våra vägar har täta diken eller inte. var dagvattenbrunnarna mynnar ut eller hur vi får tag i den informationen. Till vår glädje har våra solelpaneler på station Lindvreten producerat 74 244 kwh sedan installationen 2014. Södertörns brandförsvarsförbund 2016 25 TISTIK INSATSER OCH STATISTIK INSATSER OCH STATISTIK INSATSER OCH STATISTIK INSATSER OCH STATISTIK
ONTROLL SOTNING OCH BRANDSKYDDSKONTROLL VÅRT MILJÖARBETE VÅRT MILJÖARBETE VÅRT MILJÖARB Sotning och brandskyddskontroll LÄNSSTYRELSENS BESLUT EFTER ÖVERKLAGANDE AV FÖRELÄGGANDE OM TAKSKYDD ENLIGT LSO (2003:778) Bristen enligt föreläggandet var att takskyddsanordningar och glidskydd saknades. Länsstyrelsens motiv till beslutet var att brandskyddskontroll och sotning ej kunde utföras via taket vilket medförde en brandrisk och att kontrollerna inte kunde genomföras på ett arbetsmiljöbetryggande sätt. Att tidigare utförare av sotning och brandskyddskontroll felaktigt har godtagit brister på en fastighet, utgör inget skäl för att nu göra avkall på säkerhetskraven. Länsstyrelsens beslut styrker oss i att kunna förelägga med motivering enligt 2 kap. 2 LSO (2003:778) att ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. LÄNSSTYRELSENS TILLSYN ÖVER VÅRA SKYLDIGHETER ENLIGT 3 KAP. LSO; RENGÖRING OCH BRANDSKYDDS KONTROLL Länsstyrelsen har utfört tillsyn och bedömt att rengöring och brandskyddskontroll enligt 3 kap. LSO bedrivs i huvudsak med god kvalitet och att vi trots vakanser har erforderlig kompetens. Vår hemsida beskriver på ett tydligt och bra sätt sotningsverksamheten. Länsstyrelsen rekommenderar att verksamheten kan utvecklas genom att tydliggöra verksamhetens krav mot utförare och entreprenörer. REVISON AV VÅRA 6 SOTNINGSDISTRIKT Varje år genomför vi revision av våra sotningsdistrikt. Utifrån en bra dialog kan vi tillsammans diskutera problemlösning och förändringar. Det är viktigt att förstå hur mycket arbete det är på sotningsdistrikten med aviseringar och kundbemötande. För kunderna är det också viktigt att ha kännedom om att vi har ett bra samarbete och löser problem tillsammans. I år har vi granskat: Sotning och brandskyddskontroll av grundskolor Fakturering av sotning och brandskyddskontroll Är alla brandskyddskontrollanter delegerade Öppettider i somras Administrativa rutiner Det pågår mycket aktivitet i våra kommuner vad gäller skolor. Vissa skolor har lagts ned, någon ska rivas och många rustas upp. Det innebär naturligtvis att fristerna inte kan hållas men att det finns naturliga skäl till detta. En trend vi ser är att man har börjat laga mat i skolorna igen och att det innebär mer rengöring. I ett sotningsdistrikt så har man dock missat att rengöra enligt frist. Efter ett extra möte med skorstensfejarmästaren så har en åtgärdsplan tagits fram och personal kommer att hyras in från andra distrikt för att rengöra och brandskyddskontrollera grundskolorna i sotningsdistriktet. Fakturering har redovisats och det som skulle kunna förbättras är redovisningen av tiden man varit på plats. Material till rengöringen av imkanalen redovisas separat vilket är tydligt. Alla brandskyddskontrollanter är delegerade och sotnings distrikten är mycket noga med att anmäla när anställda går ut teknikerutbildningen och blivit brandskyddskontrollanter. Administrativa rutiner gås alltid igenom för att underlätta för bägge parter och för att få fram bättre lösningar. 26 Södertörns brandförsvarsförbund 2016 Skorstensfejarmästaren i Huddinge Kommun har sagt upp sitt normalavtal i förtid. Avtalet skulle avslutas 2020 men en upphandling kommer att ske under 2017. Resultatet av revisionen redovisas alltid till direktionen. Därefter träffas brandchefen och skorstensfejarmästarna för att diskutera revisonen och andra ämnen. I dagsläget så kommer våra sotningsdistrikt att klara av att ha infört kontrollfrister som är 3 år till den 1 januari 2018 och kontrollfrister som är 6 år senast den 1 januari 2021 (MSBFS 2014:6). REGIONAL SAMVERKAN SOTNING En ny samverkan för aktuella sotnings- och brandskyddskontrollfrågor har startats upp mellan Storstockholms brandförsvar, Brandkåren Attunda, Uppsala brandförsvar, Räddningstjänsten Gotland, Räddningstjänsten Norrtälje och Södertörns brandförsvarsförbund. Ett flertal möten har redan skett och det är mycket berikande att kunna diskutera ett lagstadgat krav enligt LSO och dess myndighetsutövning. Ett urplock av frågorna har varit: vad är kvalité, hur vi hanterar nyttjandeförbud, gemensam text, utförande, rutiner och säkerställande av att förelägganden efterlevs, framtagande av informationsbroschyr, taxor och upphandlingar. BRANDSKYDDSKONTROLL I EGEN REGI Under 2016 har vi börjat arbeta med ett nytt IT-stöd och redovisning av våra brandskyddskontroller ute på fält sker numera genom surfplatta. Mycket arbetstid har lagts ner på kontrollböckerna för Ekerö, Haninge, Nykvarn och Södertälje och dess integrering i vårt IT-stöd. Vi har nu fått ett beslut i våra medlemskommuner att vi ska indexuppräkna våra taxor för sotning- och brandskyddskontroll enligt sotningsindex. Nytt för året är att vi kommer att följa upp förelägganden för imkanaler med vitesföreläggande om åtgärd ej sker i tid. Bedömningsmöten anordnas varje år för att vidare utveckla rutiner och metoder för att likrikta bedömningar i förbundsområdet oavsett om det är en entreprenör eller vi som genomför brandskyddskontrollen. STATISTIK Utförda brandskyddskontroller ökar stadigt i våra kommuner. Från 13.441 (2015) till 16.748 (2016). Södertörns brandförsvarsförbund har bättre förmåga att utföra sina brandskyddskontroller och Botkyrka/Salem sotningsdistrikt har kunnat kontrollera fler lokaleldstäder i villor. Haninge sotningsdistrikt har hjälpt oss med brandskyddskontroller på Ornö och Årsta havsbad där man har god kännedom över fastigheterna. Ökningen av antalet utförda brandskyddskontroller har inneburit att förelägganden ökat med 3096 under 2016. Nyttjandeförbud som läggs på icke åtgärdade förelägganden kommer att öka stadigt. Vi har i dagsläget 4139 egensotningdispenser. Dock så har vi börjat ge avslag eftersom det endast är fastighetsägaren som kan söka egensotning och ett flertal som hyr eller arrenderar har ansökt om dispens. Vi har 92 475 värmekällor i våra 10 kommuner. Av dessa är 1839 imkanaler och 86 239 lokaleldstäder. Botkyrka/ Ekerö Haninge Huddinge Nynäshamn Södertälje/ Nacka/ SOTNINGSDISTRIKT Salem Nykvarn Tyresö Summa Beviljad dispens sota själv 2 3 19 11 2 18 9 64 Beviljad dispens annan behörig sotare 9 185 11 28 0 156 1 390 Utförd sotning enligt frist 100 % 90 % 100 % 98 % 90 % 90 % 100 % 95 % Utförda brandskyddskontroller 735 885 4 161 2 036 1 994 1 155 5 782 16 748 Förelägganden 114 99 1 166 1 272 302 1 142 3 096 Antal brandskyddskontrollanter 4 1 5,5 3,5 3 2,5 7 26,5 Nyttjandeförbud 0 1 1 90 6 3 409 510
Förbundets verksamhet styrs av en årlig verksamhetsplan baserad på de sex inriktningar som fastställdes för handlingsprogrammet 2016-2019. Nedan redovisas en sammanfattande bedömning av måluppfyllelse och effekt som vi uppnått under 2016 års verksamhet. ALLA INOM VÅRT OMRÅDE SKA LEVA I EN TRYGG OCH SÄKER HEMMILJÖ MED AVSEENDE PÅ BRAND OCH ANDRA OLYCKOR Antalet registrerade bränder i byggnader har ökat under 2016. Cirka två tredjedelar av de 584 bränderna inträffade i en bostad. Bara i hälften av fallen fanns det en fungerande brandvarnare. I var tionde brand skadas en person och i två tredjedelar uppstår egendomsskador. Det totala antalet skadade och döda har dock minskat något jämfört med 2015. Ett antal informationsinsatser har genomförts under året, bland annat efter att bränder inträffat i ett bostadsområde. Här ser vi ett större intresse för brandskyddsfrågor än i andra sammanhang. Vi har även riktat tillsyn mot och ställt krav på förbättrat brandskydd i olika boendemiljöer där flera farliga situationer har kunnat lösas. Avseende brandskyddskontroll har vi fortsatt att utveckla vårt arbete. Ett mycket stort antal förelägganden har hanterats, de flesta avseende bristfälliga takskyddsanordningar som nu åtgärdats. VI SKA MINIMERA SAMHÄLLSSTÖRNINGEN VID OLYCKOR OCH KRISER Södertörns brandförsvarsförbund har ett professionellt bemötande där drabbade vid olyckor alltid sätts i centrum även om de inte är fysiskt skadade. Genom både lokalt och regionalt samarbete, bland annat genom aktivt arbete i samverkansfunktionen i Stockholmsregionen bidrar vi till att samhällets samlade behov iakttas och att berörda aktörer får möjlighet att agera. Måluppföljning Ingen kvinna, man, flicka eller pojke ska dö eller skadas allvarligt till följd av brand. VI SKA MINIMERA MILJÖPÅVERKAN INOM VÅR VERKSAMHET Miljökrav har beaktats såväl i investeringar i våra fastigheter som fordon. Ett förberedande arbete för framtida miljöcertifiering har genomförts under året. Nyttjande av skum för släckinsatser har begränsats för att minimera miljöpåverkan. Vi har lagt in särskilt skyddsvärda områden i form av vattentäkter i vårt utlarmningssystem för att säkerställa att vi alltid känner till om en olycka inträffat i en särskilt känslig miljö där särskilda val av taktik och metod kan vara aktuellt. VI SKA AKTIVT PÅVERKA ARBETET MOT ANDRA OLYCKOR ÄN BRAND Vi har stöttat kommuner i kontroll av badplatser under badsäsong. Vi har tillgängliggjort isdubbar till allmänheten i enlighet med konceptet Vattensäker kommun. VI SKA BIDRA TILL ETT SOCIALT HÅLLBART SAMHÄLLE Vår del i detta breda samhällsåtagande spänner från den enkla kontakten med medborgare i ett lokalsamhälle i samband med en räddningsinsats till stora evenemang som Räddningscupen i Södertälje där vi skapar en gemensam dag med ett mycket stort antal ungdomar. Nya samarbeten etableras tillsammans med kommun, lokal polis och andra aktörer runt om i våra kommuner. VI SKA FÖRBÄTTRA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR EFFEK TIVA RÄDDNINGSINSATSER Ett fortsatt effektivt tillsynsarbete med ökande kvalitet har genomförts. Internt har vi utarbetat en komplett utbildnings- och fortbildningsstrategi som täcker hela vårt verksamhetsområde från förebyggande till skadeavhjälpande arbete i olika nivåer. Prioriterat område för vår interna fortbildning har varit brand i byggnad där en mycket stor utbildningsinsats genomförts. Södertörns brandförsvarsförbund 2016 27 MÅLUPPFÖLJNING MÅLUPPFÖLJNING MÅLUPPFÖLJNING MÅLUPPFÖLJNING MÅLUPPFÖLJNING MÅLUPPFÖ
TTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNING Förvaltningsberättelse EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat blev ett överskott på 3,1 Mkr. Överskottet beror främst på vakanser bland brandingenjörer och insatsledare som vi tillsatt under året dessutom har vi haft föräldraledigheter som vi inte kan ersätt med vikarier. Vi har också haft en omsättning bland brandmän och styrkeledare som bidragit till överskottet. Vidare har vi haft långtidsfrånvaro i staben som påverkat resultatet. Det påverkar även resultatet av pensionsskulden. I resultatet finns ingår även en jämförelsestörande intäkt på 1,4 Mkr. De vakanser vi haft gör att vi överstigit budget både vad det gäller timanställda och övertidsersättning. Årets resultat avsätts för att täcka de ökade pensionsutbetalningar som når sin kulmen 2020. BALANSKRAVET Årets justerade resultat är 2,9 Mkr efter att hänsyn tagits till realisationsvinster på 0,2 Mkr, därmed är det inte möjligt med en avsättning till resultatutjämningsfonden (RUR). Balanskravet är uppfyllt. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Förbundets finansiella mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning överensstämmer med kommunallagens regler om en ekonomi i balans. Förbundsdirektionen har 2013-12-06 beslutat anta riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av RUR. De verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning motsvaras av inriktningsmålen i budget. God ekonomisk hushållning har uppnåtts för år 2016 då vi uppfyllt balanskravet och aktivt arbetat utifrån de fastställda inriktningsmålen i handlingsplanen samt årliga verksamhetsmål i verksamhetsplanen. Vidare bedöms förbundets ekonomiska ställning vara stabil utifrån likviditets- och soliditetssynpunkt, det vill säga betalningsberedskap på kort sikt och storleken på eget kapital. VERKSAMHET I förbundets område finns drygt 600 000 invånare och förbundet har tio medlemskommuner. Under året genomförde vi cirka 8000 räddningsinsatser i medlemskommunerna vilket var en kraftig ökning i förhållande till 2015. Av dessa var ungefär en tredjedel till akuta uppdrag med nödläge. Vi har också utfört drygt 800 tillsyner och haft LIKVIDITET 2016 2015 2014 2013 2012 241 % 246 % 221% 210 % 210 % Omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder eller betalningsberedskapen på kort sikt. 28 Södertörns brandförsvarsförbund 2016 lika många övriga ärenden där tillstånd för brandfarlig vara och yttrande angående detaljplaner och byggärenden är de vanligaste typerna. Under året har förbundet utbildat 13 000 personer i brandskydd. INVESTERINGAR Investeringarna uppgick till 28,4 Mkr (2015 7,9 Mkr). De största posterna är byte av ventilation på Haninge brandstation som uppgick till 5,9 Mkr. Släckbilar belastas av utfallet från 2015 och 2016 samt 2017. Höjdfordons utfall på 8,8 Mkr beror på ett köp av en demobil som är utöver årets planerade inköp för 3,5 Mkr. Utfallet för transportbilar på 1,7 Mkr beror på försenade leveranser och resterande del på 1,3 Mkr kommer att belasta 2017. Vidare flyttas posten för den budgeterade räddningsroboten 1,5 Mkr fram till 2017. PERSONAL Vid årsskiftet var vi netto 359 årsarbetare (föregående år 335). Utöver dessa tillkommer 88 deltidsbrandmän (80) och 156 räddningsvärnsmän (151) motsvarande 11 årsarbetare (10). Utbetalda löner har uppgått till 157,6 Mkr (155,5) och arvoden till förtroendevalda till 1,1 Mkr (1,0). Siffrorna är en ögonblicksbild av antalet anställda just den 31/12 2016 och inom parenteserna 2015 vilket gör att siffrorna kan variera mycket. PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING Pensionsförpliktelserna inklusive ansvarsförbindelse, avsättningar för pensioner och kortfristig avgiftsbestämd ålderspension uppgår till 371,2 Mkr (368,9 Mkr), vilket är en ökning från föregående år med 2,3 Mkr (ökning 2015 med 7,5 Mkr). Likviditetsöverskottet förvaltas i egen regi och används till investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier samt till framtida tillfälliga kostnadsökningar eller intäktsminskningar. FRAMTIDEN Med det nya handlingsprogrammet fastslår vi prioriteringarna för verksamheten de kommande fyra åren och placerar Södertörns brandförsvarsförbund på samhällskartan i räddningstjänst Sverige på ett tydligare sätt. SOLIDITET 2016 2015 2014 2013 2012 20,9 % 20,9 % 19,3% 19,6 % 23,2% Eget kapital i procent av de totala tillgångarna eller graden av egenfinansierade tillgångar.
Resultaträkning Tkr Not 2016 2015 Verksamhetens intäkter not 1 33 313 33 545 Jämförelsestörande intäkter not 1 1 442 2 730 Verksamhetens kostnader not 2-315 384-300 082 Avskrivningar not 5-15 642-15 562 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -296 271-279 369 Kommunbidrag not 3 301 653 294 371 Finansiella intäkter 83 75 Finansiella kostnader -2 370-3 864 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 3 095 11 213 ÅRETS RESULTAT not 4 3 095 11 213 Tkr Not 2016 2015 Anläggningstillgångar 139 876 127 162 Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar not 5 mark, byggnader och tekniska anläggningar 73 896 69 605 maskiner och inventarier 65 980 57 557 övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 284 102 281 149 Förråd 0 0 Fordringar not 7 68 168 74 757 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 215 934 206 392 SUMMA TILLGÅNGAR 423 978 408 311 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Balansräkning Eget kapital not 8 88 463 85 368 årets resultat 3 095 11 213 RUR 10 359 10 359 Övrigt eget kapital 75 009 63 796 Avsättningar not 9 217 767 208 592 Avsättningar för pensioner 217 767 208 592 Andra avsättningar Skulder 117 748 114 351 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder not 10 117 748 114 351 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 423 978 408 311 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar not 9 142 890 150 423 Övriga ansvarsförbindelser not 11 19 093 6 646 Södertörns brandförsvarsförbund 2016 29 IFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR S
IFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR SIFFROR S Kassaflödesanalys Tkr Not 2016 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 3 095 11 213 Justering för realisationsvinster not 6-187 -270 Justering för avskrivningar 15 642 15 562 Justering för avsättningar till pensioner not 9 9 175 11 342 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 27 725 37 847 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 6 589-6 094 Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder not 10 3 397 1 385 Medel från den löpande verksamheten 37 711 33 138 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -28 360-7 880 Försäljning av materiella anläggningstillgångar not 6 191 270 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -28 169-7 610 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 9 542 25 528 Likvida medel vid årets början 206 392 180 864 Likvida medel vid årets slut 215 934 206 392 Investeringsredovisning Tkr Investeringsanslag Utfall Differens INVESTERINGSPROJEKT 2016 Ombudgetering 2016 2015 2016 2016 Utbyggnad Lindvreten* 1 939 Periodiskt underhåll fastigheter 436 679-679 Ventilation Haninge* 5 918-5 918 Summa fastigheter 0 0 2 375 6 597-6 597 Släckbilar 3 800 3 500 7 300 410 9 219-1 919 Lastväxlare/lastväxlartank Höjdfordon 6 000 6 000 8 794-2 794 Ledningsfordon Transportfordon 2 600 400 3 000 2 180 1 665 1 335 Räddningsrobot 1 500 1 500 Rakel 18 Verksamhetssystem 474 24-24 Övriga inventarier 3 500 3 500 2 423 2 061 1 439 Summa maskiner o inventarier 17 400 3 900 21 300 5 505 21 763-1 963 Totalsumma 17 400 3 900 21 300 7 880 28 360-7 060 * Investeringar, vilka behandlas som särskilt ärende i direktionen 30 Södertörns brandförsvarsförbund 2016
Noter Tkr 2016 2015 NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER I posten övrigt ingår realisationsvinster enligt not 6. Realisationsförluster ingår i posten övrigt i not 2. Vårt jämställdhetsprojekt som varit finasierat av statliga bidrag har under 2015 fortsatt i egen regi. Kommunal beredskapsplanering 828 889 Övriga intäkter kommuner, landsting och staten 535 5 555 Statliga bidrag 467 193 Taxor och avgifter 25 547 21 175 Utbildning och konsulttjänster 2 166 1 860 Externa hyror 3 581 3 600 Övrigt 189 273 Summa externa intäkter 33 313 33 545 Återbetalning Huge hyra 2013-2015 Jämförelsestörande intäkter 1 442 Återbetalning Foraavgifter 2004. Jämförelsestörande intäkter 2 730 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER NOT 3 KOMMUNBIDRAG KOMMUN ANDEL Kommunbidraget består av tre delar. Grundavgiften fördelas enligt andelen. Pensionskostnader intjänade före 1998 betalar kommunerna Botkyrka, Ekerö och Salem direkt till KPA medan övriga kommuner betalar via kommunbidraget. Hyreskostnader för brand stationer ingår i kommunbidraget för Huddinge, Nykvarn och delvis Tyresö medan övriga kommuner står för dessa kostnader själva. NOT 4 ÅRETS RESULTAT NOT 5 AVSKRIVNINGAR/MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Utgifter för material, entreprenader och 12 091 12 663 konsulter Löner, arvoden och kostnadsersättningar 164 894 157 622 Sociala avgifter och pensioner 88 765 83 129 Personalsociala kostnader 5 037 4 297 Hyra, leasing, fastighetsservice och energi 15 122 14 827 Förbrukningsmaterial m m 10 662 10 893 Reparation och underhåll 5 564 4 834 Övrigt 13 249 11 817 Summa externa kostnader 315 384 300 082 Botkyrka 11,59% 32 113 31 334 Ekerö 7,55% 20 919 20 412 Haninge 16,72% 53 035 51 763 Huddinge 18,97% 63 042 61 557 Nacka 11,59% 32 113 31 334 Nykvarn 1,48% 5 342 5 218 Nynäshamn 6,29% 18 685 18 224 Salem 2,48% 6 871 6 705 Södertälje 14,25% 42 331 41 289 Tyresö 9,08% 27 202 26 535 Summa 100,00% 301 653 294 371 Årets resultat enligt resultaträkningen 3 095 11 213 Avgår samtliga realisationsvinster -187-270 Justerat resultat enligt balanskravet 2 908 10 943 Möjlig avsättning till RUR 0 7 968 Ackumulerat anskaffningsvärde 314 523 287 244 Ackumulerade avskrivningar -174 647-160 082 Netto 139 876 127 162 Mark och byggnader 73 896 69 605 Maskiner o mikrovågslänkar 960 1 075 Inventarier 3 539 3 916 Transportmedel 56 513 46 861 Förbättringsutgifter ej ägda fastigheter 39 67 Övriga maskiner och inventarier 4 929 5 638 Summa 139 876 127 162 Södertörns brandförsvarsförbund 2016 31 TER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER
TER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER NOTER Noter Tkr 2016 2015 NOT 6 SÅLDA OCH UTRANGERADE ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Försäljning avser huvudsakligen transportmedel. NOT 7 FORDRINGAR NOT 8 EGET KAPITAL NOT 9 PENSIONSFÖRPLIKTELSER Pensionsförpliktelserna beräknas av KPA enligt RIPS 07. Likviditetsöverskottet förvaltas i egen regi och används till investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier. NOT 10 KORTFRISTIGA SKULDER NOT 11 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER 32 Södertörns brandförsvarsförbund 2016 Anskaffningsvärde 1 081 653 Ackumulerade avskrivningar -1 077-653 Nettovärde 4 0 Försäljningspris 191 270 Realisationsvinst 187 270 Realisationsförlust 0 0 Nettovinst 187 270 Kundfordringar 58 368 62 548 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 1 217 4 936 Övriga kortfristiga fordringar 8 583 7 272 Summa 68 168 74 756 Ingående eget kapital 85 368 74 155 Årets resultat 3 095 11 213 Utgående eget kapital 88 463 85 368 varav avsatt till framtida pensionskostnader 53 100 53 100 varav avsatt till RUR 10 359 10 359 Avgiftsbestämd ålderspension 8 489 7 917 Särskild löneskatt på pensionskostnader 24,26% 2 059 1 921 Summa kortfristig pensionsskuld 10 548 9 838 Avsättning för pensionsskuld intjänad efter 1997 175 251 167 867 Särskild löneskatt 42 516 40 725 Summa avsättning för pensioner 217 767 208 592 Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 114 993 121 055 Särskild löneskatt 27 897 29 368 Summa ansvarsförbindelse pensioner 142 890 150 423 Totala pensionsförpliktelser 371 205 368 853 Skuld till kreditinstitut och kunder Leverantörer 15 019 17 498 Skatteavräkning 10 871 9 701 Upplupna personalkostnader 34 934 32 322 Övriga uppl kostnader och förutb intäkter 56 924 54 830 Summa 117 748 114 351 Hyra fastigheter inom ett år 6 060 6 059 Hyra fastigheter inom 2-5 år 12 119 0 Leasing inventarier inom ett år 258 176 Leasing inventarier inom 2-5 år 656 411 Summa hyres- och leasingavtals resterande värde 19 093 6 646 Årets avgift 6 318 6 276
Förbundet redovisar enligt lagen om kommunal redovisning och följer god redovisningssed samt anvisningar lämnade av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och gjorda avskrivningar. Avskrivningar följer i princip rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting om avskrivningstider och startar den månad anskaffning sker eller, vid större projekt, den månad vi tar anläggningen i drift. Upplupna räntor skuldförs. Leverantörs- och kundfakturor med väsentliga kostnads- och intäktsposter periodiseras. Redovisningsprinciper och driftsredovisning Löner, semester och okompenserad övertid periodiseras. Upplupna löner, outtagen semester och okompenserad övertid, inklusive sociala avgifter skuldbokförs. Pensionsskuld. Avgiftsbestämd ålderspension redovisas som kortfristig skuld. Avsättning för pensioner intjänade från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen. Särskild löneskatt ingår i beloppen för pensioner under kortfristiga skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser. Hyres- och leasingavtals restskulder under återstående löptid redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. RKRs rekommendation nr 13.1 tillämpas. Tkr Utfall 2016 Budget 2016 Diff % Utfall 2015 Diff % LEDNING OCH STÖD intäkter 400 880 55 729-45 personalkostnader -15 871-16 225 2-15 263-4 övriga kostnader -6 091-6 261 3-4 606-32 netto -21 562-21 606 0-19 140-13 PRODUKTION intäkter 29 316 31 887-8 29 350 0 personalkostnader -206 056-211 186 2-195 980-5 övriga kostnader -49 679-45 787-9 -49 298-1 netto -226 419-225 086-1 -215 928-5 FASTIGHETER intäkter 5 015 3 649-2 3 466 3 lokalhyra -5 857-6 156 2-6 057 0 övriga kostnader -10 711-11 347 20-10 638 15 netto -11 553-13 854 17-13 229 13 FINANSIERING medlemsavgifter 301 677 301 653 0 294 371 2 eget kapital avsatt till pensioner 1 515 extraordinära intäkter 2 730 utbetalda pensioner* -29 945-31 058 4-25 884-16 förändring pensionsskuld* -6 824-8 258 17-7 921 14 räntenetto -2 279-3 106 27-3 786 40 netto 262 629 260 746 1 259 510 1 Summa intäkter 334 966 339 584-1 330 646 1 Summa personalkostnader -258 696-266 727 3-245 048-6 Summa övriga kostnader -73 175-72 657-1 -74 385 2 Netto 3 095 200 11 213-72 Ackumulerat eget kapital 88 463 85 568 85 368 * Löneskatt på pensioner 5 955 5 633 4 811 Pensionsutbetalningar 15 239 5 730 13 020 Individuell del 8 726 7 851 Förvaltningsavgifter 191 5 740 203 Summa utbetalda pensioner 30 111 25 885 Förändr pensionsskuld enl KPA:s beräkn 9 174 11 342 Varav ränta ink säskild löneskatt 2 350 8 530 3 421 Summa förändring pensionsskuld 6 824 7 921 Södertörns brandförsvarsförbund 2016 33 OVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER OCH DRIFTREDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER OCH DRIFTREDO
ELSE REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE REVISIO Södertörns brandförsvarsförbund Revisionen 34 Södertörns brandförsvarsförbund 2016 Medlemskommunernas kommunfullmäktige REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016 Vi har granskat kommunalförbundets verksamhet under år 2016. Granskningen har utfö1ts enligt kommunallagen, god revisionssed i konummal verksamhet och fastställt revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i redogörelsen och övriga till berättelsen fogade bilagor. Förbundsdirektionen har godkänt årsredovisningen. Vår granskning visar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med kornnttmala redovisningslagen och god redovisningssed. Granskningen visar vidare att resultatet uppfyller balanskravet samt är förenligt med fastställda finansiella och vcrksamhctsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Vi tillstyrker att förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsti ihet. Till revisionsbertilte/sen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse (nr l) De sakkunnigas rapperter i olika granskningar {nr 2-5)
Karta och organisation Södertörns brandförsvarsförbund 2016 35 GANISATION KARTA OCH ORGANISATION KARTA OCH ORGANISATION KARTA OCH ORGANISATION KARTA OC