INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN

INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1912-1970. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1909/11-1965/1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. Stockholm, 1971-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. (Sveriges officiella statistik). Stockholm, 1999-. Täckningsår: 1998- Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1919-1966. Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm, 1913-1919. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1912-1918. Efterföljare: Kommunala valen. Stockholm, 1920-1967. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1920-1966 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. Stockholm, 1972-1995. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972-1995 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. Stockholm, 1999-. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1998- Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960. S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280) Allmänna valen 1998. Del 2, Landstingsfullmäktige den 20 september 1998. Del 2, Kommunala valen 1998 = General elections 1998. Part 2, Elections in the County Councils in 1998. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-valen a-199802

Allmänna valen 1998 Del 2 Landstingsfullmäktige den 20 september 1998 Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån 1999

General elections in 1998 Part 2 Elections to the County Councils in 1998 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 1999 Tidigare publicering Uppgifter rörande landstingsfullmäktigvalen har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Kommunala valen 1919-1966 samt från 1970 under titeln Allmänna valen, del 2. Delar av resultaten för landstingsfullmäktigvalen 1998 har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden, Me 10 SM 9801. Resultat från riksdagsvalet 1998 har publicerats i Allmänna valen 1998, del 1 och resultat från kommunfullmäktigvalen 1998 har publicerats i Allmänna valen 1998, del 3. Previous publication Reports on the county councils elections have been published within the Official Statistics of Sweden series under the title of The communal elections, 1919-1966, and from 1970 under the title of General elections, Vol. 2. Parts of the results of the elections to the County Councils in 1998 have been published in the Statistical Reports Me 10 SM 9801. The main results of the election to the Riksdag have been published in General elections 1998, Part 1 and results of the elections to the Municipal Councils have been published in General elections 1998, Part 3. Producent Förfrågningar Programmet för Konsumtion, opinion och medborgarinflytande Box 24300 10451 STOCKHOLM Ingrid Dorle Andersson, tel. 08-506 948 80, e-post: dorle.andersson@scb.se Olle Johansson, tel. 08-506 949 40, e-post: olle.johansson@scb.se Omslag: Bodil Hedlund, SCB. ISSN 1404-2509 ISBN 91-618-1002-9 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 1999.10

3 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed den andra delen av redogörelsen för de allmänna valen 1998. Den omfattar statistik över röstberättigade, röstande och mandatfördelning vid landstingsfullmäktigvalen den 20 september 1998. Motsvarande uppgifter för riksdagsvalet har lämnats i en första del och motsvarande uppgifter för kommunfullmäktigvalen har lämnats i en tredje del. En avslutande fjärde del skall innehålla redovisning av specialundersökningar. I dessa redovisningar kommer bl.a. deltagande i valet och väljarbeteende i olika befolkningsgrupper att belysas. Föreliggande rapport har framställts av Gunnel Sundgren, Magdalena Fornstedt, Ingrid Dorle Andersson och Olle Johansson. Statistiska centralbyrån i september 1999 Svante Öberg Birgitta Melin Skeppstedt

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Vem är upptagen i röstlängd? 5 Kvalitet på redovisade uppgifter 5 Varifrån hämtar SCB uppgifterna? 5 Rapportens innehåll 5 Röstberättigade 5 Minskat röstande 6 Partier 6 Partiernas starkaste och svagaste områden 6 Mandatfördelning 6 Personröstning 8 Summary 9 Partibeteckningar 10 Ordlista/List of terms 10 Kartor 11 Tabellförteckning 20 Tabeller 21 Sammanfattning Endast Gotland var en landstingsfri kommun. Göteborg och Malmö ingick i landsting Röstandet minskade med över sex procentenheter jämfört med landstingsfullmäktigvalen 1994 Socialdemokraternas väljarandel minskade med nästan tio procentenheter Kristdemokraterna fick kraftigt ökat väljarstöd och mer än fördubblade sin andel av rösterna Vänsterpartiet ökade från 6,0 procent av rösterna 1994 till 10,2 i 1998 års val Av de omkring 1 650 mandat som tillsattes i landstingsfullmäktige efter valet gick drygt 48 procent till kvinnor Folkpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet uppvisade högre andel kvinnor än män bland sina ledamöter Ett nytt inslag var möjligheten att personrösta, vilket utnyttjades av omkring 30 procent av väljarna i landstingsfullmäktigvalen Mest intresserade av att personrösta var centerpartiets väljare. Omkring 40 procent gjorde detta. Nästan 90 procent av de slutligt valda socialdemokratiska ledamöterna fick sina mandat enbart genom sin placering på valsedeln utan hjälp av personröster.

5 Vem är upptagen i röstlängd? För att vara röstberättigad måste man vara upptagen i en röstlängd. Röstlängd upprättas inför varje val av Riksskatteverket och skattemyndigheterna. Svenska medborgare, som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i Sverige, tas upp i röstlängden för det valdistrikt där de var folkbokförda 30 dagar före valdagen. Svenska medborgare bosatta i utlandet tas med i röstlängden om de varit folkbokförda i Sverige någon gång och utvandrat under de senaste tio åren eller 30 dagar före valdagen anmält att de vill tas upp i röstlängden. Vid valet 1998 togs svenskar som utvandrat efter den 1 juli 1991 automatiskt upp i röstlängden. Vid tidigare val har särskild röstlängd upprättats för utlandssvenskarna. Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt medborgare från Island och Norge tas med i röstlängden om de är folkbokförda här 30 dagar före valdagen. För medborgare från andra stater gäller att de måste vara folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen. Utländska medborgare har ej rösträtt i riksdagsvalet utan endast i de kommunala valen. Kvalitet på redovisade uppgifter Uppgifterna i denna rapport är definitiva. Här redovisade uppgifter om antalet röstande och de giltiga rösternas fördelning på partier överensstämmer med länsstyrelsernas sammanräkningsprotokoll. Mandattabellernas uppgifter om kvinnor och män som blivit valda gäller en bestämd tidpunkt (valdagen) och kan förändras när ersättare av annat kön får ta över. Valdistriktsnamnen har ibland förkortats i tabellen. I resultaten från valdistrikten ingår inte de fåtal poströster som räknats av valnämnderna. Dessa röster ingår däremot i kommunresultaten. Tolkningen av kartor kan vara problematisk, eftersom vissa kommuner har en stor yta men är glesbefolkade, varför deras bidrag till det totala antalet röster är mindre än vad man kan förledas att tro. Varifrån hämtar SCB uppgifterna? Uppgifterna om antal röstberättigade upptagna i röstlängd och antal röstberättigade utländska medborgare får SCB av Riksskatteverket (RSV). RSV lämnar också uppgifter över fasta valkretsmandat samt data över nominerade och valda med uppgifter om antal personröster. Rapportens innehåll Föreliggande rapport redovisar antal röstberättigade, antal röstberättigade utländska medborgare, antal röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier vid landstingsfullmäktigvalen 1998. Redovisningen sker för landsting, landstingsvalkrets, kommun och valdistrikt. Motsvarande statistiska redogörelse för riksdagsvalet 1998 har lämnats i Allmänna valen del 1. Motsvarande uppgifter för kommunfullmäktigvalen har lämnats i Allmänna valen del 3. Mandatfördelningen per parti redovisas för landstingsfullmäktigvalen per landsting och landstingsvalkrets. Övriga partier som erhållit mandat i landstingsfullmäktige ingår i den redovisningen. Valdeltagandet och röstfördelningen mellan olika partier vid landstingsfullmäktigvalen framgår också av några kartor som presenteras i slutet av den inledande texten. Personvalet redovisas per landsting med fördelning av personrösterna på de partier som erhållit mandat dels på kön, dels med fördelning av andelen personröster per kön i procent av totala antalet röster för partiet. Merparten av poströsterna ingår i de preliminära sammanräkningarna i vallokalerna. Dessa poströster ingår i valdistriktsresultaten i Tabell 3. Övriga poströster ingår i resultaten på kommunnivå och består huvudsakligen av röster avgivna under valsöndagen. Delar av resultaten för landstingsfullmäktigvalen 1998 har tidigare publicerats i Statistiska meddelanden Me 10 SM 9801. Allmänna valen 1998. Huvudresultat. Förteckning över koder för valdistrikt kommer att publiceras i Allmänna valen 1998, del 4. Specialundersökningar. Röstberättigade Allmänna val bestående av val till riksdag, landstingsoch kommunfullmäktige hölls den 20 september 1998. I valen till landstingsfullmäktige var drygt 6 800 000 personer röstberättigade vilket var en ökning med över 600 000 personer sedan valet 1994. Ökningen berodde till stor del på att även Göteborg och Malmö nu ingick i landsting. Endast Gotland var en landstingsfri kommun. Av de röstberättigade var omkring fem procent utländska medborgare.

6 Minskat röstande 78,1 procent av de röstberättigade gick till valurnorna vid landstingsfullmäktigvalen 1998. Jämfört med valdeltagandet i motsvarande val 1994 sjönk deltagandet med 6,2 procentenheter. Skillnaden i röstningsbenägenhet mellan landstingen var inte stor, endast 3,6 procentenheter. I Jönköpings läns landsting röstade 80,5 procent av de röstberättigade, i Skåne läns landsting 76,9 procent. På valdistriktsnivå var skillnaderna mycket större. Högst valdeltagande var det i valdistriktet Hille 2 i Gävle kommun. Där röstade drygt 93 procent av de röstberättigade. I valdistriktet Bergsjön 1 i Göteborg röstade knappt 35 procent av de röstberättigade. Partier I 1998 års val till landstingsfullmäktige gick socialdemokraterna i genomsnitt för samtliga landsting tillbaka med nästan tio procentenheter jämfört med motsvarande valresultat 1994. Två partier gick kraftigt framåt i landstingsfullmäktigvalen. Dels var det vänsterpartiet, som fick 6,0 procent av rösterna 1994 och 10,8 i 1998 års val, dels var det kristdemokraterna som ökade från 3,7 procent 1994 till 10,0 i 1998 års val. Skillnaden mellan andelen röster som de olika partierna fick vid landstingsfullmäktigvalen och vid de två andra allmänna valen var för det mesta inte särskilt stor. Som mest handlade det om en differens på några procentenheter. Andelen röster på "Övriga partier" var däremot högre i valen till landstingsfullmäktige än i riksdagsvalet. I Norrbottens läns landsting hade Norrbottens Sjukvårdsparti stora framgångar liksom partiet Skånes väl i Skåne läns landsting. Partiernas starkaste och svagaste områden Moderaterna fick sitt bästa resultat i Stockholms läns landsting med 32,8 procent av rösterna. Här låg också moderaternas bästa valkrets, Stockholm III, där nästan 50 procent av väljarna röstade på moderaterna i landstingsfullmäktigvalet. Moderaternas sämsta valkrets låg i Norrbottens läns landsting där de fick 6,3 procent i den 1 :a valkretsen. Centerpartiets bästa landsting blev Jämtlands läns landsting. Där fick centerpartiet drygt 17 procent av rösterna. I en valkrets i det landstinget fick centerpartiet nästan 20 procent av rösterna. Centerpartiets sämsta valkrets låg i Skåne läns landsting där de fick drygt en procent av rösterna. I flera valkretsar i Stockholms läns landsting fick centerpartiet under två procent av rösterna. I Stockholms läns landsting fick folkpartiet sitt bästa resultat med 8,4 procent av rösterna. Där låg även två av folkpartiets tre valkretsar med över tio procent av rösterna. Den tredje låg i Uppsala läns landsting. I var sin valkrets i Kalmar respektive Norrbottens läns landsting fick folkpartiet under två procent av rösterna. Kristdemokraterna fick sin största valframgång i Jönköpings läns landsting med ett utfall på över 20 procent av rösterna. I fem av Jönköpings läns landstings sju valkretsar fick kristdemokraterna över 20 procent av rösterna. Även i de två övriga, Nässjö kommun och Gislaved/Gnosjö kommuner, var andelen röster för kristdemokraterna hög - 18,9 respektive 17,4 procent. Kristdemokraternas sämsta valkrets låg i Norrbottens läns landsting. I den 4:e valkretsen fick kristdemokraterna 2,5 procent av rösterna. Miljöpartiet nådde sitt bästa resultat i Jämtlands läns landsting med sex procent av rösterna. Partiets bästa valkretsar låg dock dels i Gävleborgs läns landsting, dels i Stockholms läns landsting. I valkretsen Norra Hälsingland fick miljöpartiet 7,4 procent av rösterna och i Stockholm I fick partiet 7,1 procent. De sämsta valkretsarna med under två procent av rösterna låg i Norrbottens läns landsting. Västerbottens läns landsting var socialdemokraternas bästa landsting med 43,5 procent av rösterna. Här låg även den bästa valkretsen för partiet med över 50 procents utfall. Sämst gick det i två valkretsar i Stockholms läns landsting med under 20 procent av rösterna. I Norrbottens läns landsting fick vänsterpartiet 16,5 procent av rösterna. I en valkrets där och i en i Västmanlands läns landsting fick vänsterpartiet över 20 procent av rösterna. Sämst gick det i Sydvästkretsen II i Skåne läns landsting med under fyra procent. Mandatfördelning Socialdemokraterna och moderaterna blev största partier med 633 respektive 337 mandat i landstingsfullmäktige. Av de 1 646 mandat som tillsattes i landstingsfullmäktige efter valet gick drygt 48 procent till kvinnor. Samtliga partier utom "övriga partier" blev jämställda partier i landstingsfullmäktige. Folkpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet uppvisade högre andel kvinnor än män bland sina ledamöter.

7 Tablå 1 Antalet röstberättigade, antalet röstande och andelen röstande vid landstingsfullmäktigvalen 1991, 1994 och 1998 Elections to the County Councils in 1991, 1994, and 1998. Number of people entitled to vote and number and percentage voters Tablå 2 Giltiga valsedlars procentuella fördelning efter parti vid landstingsfullmäktigvalen 1982, 1985, 1988, 1991, 1994 och 1998 Valid ballots by party in 1982, 1985, 1988, 1991, 1994 and 1998 Tablå 3 Mandatfördelning efter kön och typ av val 1998 Distribution of seats by sex and type of election. Numbers and percentages

8 Tablå 4 Partiernas starkaste fästen vid landstingsfullmäktigvalen 1998. Valkretsar Strongest electoral support for different parties. Constituencies Tablå 5 Partiernas starkaste fästen vid landstingsfullmäktigvalen 1998. Valdistrikt Strongest electoral support for different parties. Electoral districts Personröstning Genom ändring i vallagen infördes möjligheten att personrösta i 1998 års val. Det går till så att väljaren markerar (kryssar för) högst en kandidat på valsedeln. Det är antalet personröster som kan avgöra vilka kandidater som ska ta plats för sitt parti. För att bli vald till landstingsfullmäktige på grundval av personröster måste en kandidat ha fått det antal personröster som motsvarar minst fem procent av partiets röster i valkretsen, dock lägst 100 röster. Om ingen eller inte tillräckligt många kandidater har nått personröster över spärren tillsätts partiets platser med kandidater i den ordning som de står på valsedeln. Endast personröster för partier som erhållit mandat har redovisats. Omkring 30 procent av de avgivna rösterna i landstingsfullmäktigvalen lämnades som personröster. Av dessa tillföll 53 procent manliga kandidater och 47 kvinnliga kandidater. Omkring 40 procent av centerpartiets väljare utnyttjade möjligheten att personrösta. Även kristdemokraternas väljare personröstade i stor omfattning. Minst intresserade av den nya reformen var miljöpartiets väljare. Av dessa personröstade drygt 20 procent (Tabell 7). Nästan 90 procent av de slutligt valda socialdemokratiska ledamöterna i landstingsfullmäktige fick sina mandat enbart genom sin placering på valsedeln utan hjälp av personröster. Förhållandet var det omvända för de slutligt valda centerpartistiska ledamöterna. Tablå 6 Landstingsfullmäktigvalen 1998 partivis. Andel slutligt valda inom olika partier efter valgrund County Councils elections in 1998 by party. Distribution of the number of seats by reasons for election - comparative support figures or personal votes

9 Summary Sweden has 20 county council districts. Only the municipality of Gotland did not belong to a county council district. The elections to the County Councils take place on the same day as the elections to the Riksdag and the Municipal Councils. All Swedish citizens aged 18 or over on the day of the election and whose names are entered in the electoral register are entitled to vote. Swedes living abroad are permitted to vote if it is less than 10 years since they left Sweden or, by application, if they have earlier been resident in Sweden at some time and otherwise fulfil the conditions for voting. Citizens of the European Union and of Iceland and of Norway are included in the electoral register if they are resident in Sweden 30 days before the election day. Other foreign nationals are entitled to vote if they have been resident in Sweden for a period of three years before the election day. Foreign citizens are not allowed to vote in the Riksdag elections but only in the municipal elections. Elections to the County Councils took place on 20 September 1998. This report gives detailed information about the number of persons entitled to vote, the number of votes cast and their distribution between political parties. The number of seats won by each party is also shown. At the end of the report there are tables showing the results of personal voting. In the elections to the County Councils about seven million people were entitled to vote. Of these about five per cent were foreign citizens. Since 1994 the number of voters in every type of election has decreased. 78.1 per cent of the people entitled to vote went to the polls in the elections to the County Councils in 1998. Two parties, the Christian Democrats and the Left Party, doubled or nearly doubled their share of the votes in the elections to the County Councils in 1998. The Christian Democrats received ten per cent of the votes and the Left Party more than ten per cent. The Social Democrats declined considerably to about 36 per cent, a loss of nearly ten percentage points. The Conservative Party, the second largest party, was supported by more than one fifth of the voters. Support to the remaining parties (the Centre Party, the Liberal Party and the Green Party) fell. The percentage of votes for Other parties was much higher in the County Council elections than in the election to the Riksdag. Over four per cent voted for Other parties in the elections to the County Councils. Figures for the elections to the County Councils are presented by constituency and electoral district. Of the approximately 1 650 seats in the County Councils that were filled after the elections, nearly 50 per cent went to female candidates. Following a change in the law, from the election in 1998 personal votes may be cast for nominated candidates. The voter is entitled to mark one - but only one - person on the list. Candidates in the County Council elections who receive personal votes amounting to at least five per cent of their party's total votes in that constituency have priority over those who have not reached the required five per cent when the seats won by the party in the constituency are filled. Such candidates are ranked according to the number of votes they have received. About 30 per cent of the voters made use of thenright to cast personal votes. 53 per cent of the personal votes were given to male candidates and 47 per cent to female candidates.

10 Partibeteckningar Party names m Moderata Samlingspartiet The Conservative Party c Centerpartiet The Centre Party fp Folkpartiet liberalerna The Liberal Party kd Kristdemokraterna The Christian Democrats mp Miljöpartiet De Gröna The Green Party s Arbetarepartiet Socialdemokraterna The Social Democrats v Vänsterpartiet The Left Party övr Övriga partier Other Parties Ordlista List of terms allmänna val annat än antal därav erhållna mandat fasta mandat fler än fördelade församling förstagångsväljare förändring från giltig giltiga valsedlars fördelning efter partier hela riket ingenting kommun kommunfullmäktige landsting landstingsfullmäktige mandat ogiltig olika parti partibeteckning personröst poströster general elections other than number of which seats received regular constituency seats more than distributed parish entitled to vote for the first time change from valid distribution of valid ballot papers by party the whole country nothing municipality Municipal Council county council district County Council seats invalid different party party name personal vote postal votes procent per cent procentuell fördelning percentage distribution riksdagsval election to the Riksdag riksdagsledamöter Members of the Riksdag räknade counted röstande voters röstberättigade entitled to vote röster votes rösträttsålder voting age samtliga total summa total tillhöra belong to totalt total typ av val type of elections utjämningsmandat extra seats' val election valda elected valdistrikt electoral district valgrund reason for election valkrets constituency vallokal poll valkretsvis by constituency valsedlar ballot papers övriga partier other parties ' Awarded to compensate imbalance in distribution of regular seats.

11 Landstingsfullmäktigvalen 1998 County Council elections in 1998 Valdeltagande valkretsvis På valkretsnivå var skillnaden i valdeltagandet drygt 20 procentenheter. Högst valdeltagande var det i valkretsen Habo, Mullsjö och delar av Jönköpings kommun med 83,7 procent. Stockholms stad hade två valkretsar med drygt 80 procents valdeltagande men också tre valkretsar med mycket lågt deltagande. Voters in per cent The difference between the constituencies was about 20 percentage points. Landstingsval 1998 Andel Valdeltagande

12 Landstingsfullmäktigvalen 1998 County Council elections in 1998 Andelen röster för moderaterna (m) Moderaternas starkaste landstingsvalkretsar låg alla i Stockholms län. I valkrets in i Stockholms stad hade moderaterna nästan hälften av rösterna. Många av moderaternas sämsta valkretsar låg i Norrland eller i Kalmar län. Votes for the Conservative Party (m) in per cent Conservative Party voters are most likely to bee found in constituencies in the Stock- { holm area. ( Landstingsval 1998 Andel M

13 Landstingsfullmäktigvalen 1998 County Council elections in 1998 Andelen röster för centerpartiet (c) Centerpartiets bästa landstingsvalkrets var Jämtlands läns västra med stöd av nästan 20 procent av väljarna. I storstadsregionerna, framför allt i Stockholm, hade partiet en till två procents stöd av väljarna. Votes for the Centre Party (c) in per cent The best constituency for the Centre Party was Jämtland. In the metropolitan areas the support was low. Landstingsval 1998 Andel C

14 Landstingsfullmäktigvalen 1998 County Council elections in 1998 Andelen röster för folkpartiet (fp) Stockholm II och III var folkpartiets bästa landstingsvalkretsar. Där liksom i Uppsala läns mellersta valkrets var stödet över 10 procent. I flera valkretsar i Kalmar och Norrbottens län hade folkpartiet enbart en till två procent av väljarna. Votes for the Liberal Party (fp) in per cent In two constituencies in Stockholm and one in Uppland the Liberal Party had support of ten per cent or more. Landstingsval 1998 Andel Fp

15 Landstingsfullmäktigvalen 1998 County Council elections in 1998 Andelen röster för kristdemokraterna (kd) I sex landstingsvalkretsar hade kristdemokraterna drygt 20 procent av rösterna. Fem låg i Jönköpings län, en i Kalmar län. I Norrbottens och Jämtlands län var stödet för kristdemokraterna svagt. Votes for the Christian Democrats (kd) in per cent The best constituencies for the Christian Democrats were situated in the counties of Jönköping and Kalmar. In the counties of Norrbotten and Jämtland the support was very low. Landstingsval 1998 Andel Kd

16 Landstingsfullmäktigvalen 1998 County Council elections in 1998 Andelen röster för miljöpartiet (mp) Norra Hälsingland och Stockholm I var miljöpartiets bästa landstingsvalkretsar. Där fick partiet över sju procent av rösterna. I två valkretsar i Norrbottens län fick miljöpartiet under två procent av rösterna Votes for the Green Party (mp) in per cent The Green Party became over seven per cent of the votes in one constituency in Hälsingland and one in Stockholm, In two constituencies in Norrbotten the party got Landstingsval 1998 Andel Mp

17 Landstingsfullmäktigvalen 1998 County Council elections in 1998 Andelen röster för socialdemokraterna (s) I en landstingsvalkrets i Västerbottens län och i en i Norrbottens län hade socialdemokraterna runt hälften av rösterna. Socialdemokraternas sämsta valkretsar låg i Stockholms kommun. Votes for the Social Democrats (s) in per cent In one constituency in Västerbotten and in one in Norrbotten the Social Democrats had about haft of the votes, Their worst constituencies were in Stockholm. Landstingsval 1998 Andel S

18 Landstingsfullmäktigvalen 1998 County Council elections in 1998 Andelen röster för vänsterpartiet (v) I 4:e valkretsen i Norrbottens län och i Mellersta valkretsen i Västmanlands län hade vänsterpartiet över 20 procent av rösterna. I Sydvästkretsen II i Skåne län nådde partiet inte upp till fyra procent Votes for the Left Party (v) in per cent In two constituencies in the counties of Norrbotten and Västmanland the Left Party had good 20 per cent of the, votes. In one constituency in Skåne the party did not reach four per cent. Landstingsval 1998 Andel V

19 Landstingsfullmäktigvalen 1998 County Council elections in 1998 Andelen röster för övriga partier (övr) Stor skillnad rådde mellan olika landstingsvalkretsar i fråga om röster på övriga partier. I alla fem valkretsarna i Norrbotten, där Norrbottens sjukvårdsparti fick mandat i landstingsfullmäktige, hade övriga partier höga andelar av rösterna. Så även i Skånes sex valkretsar, där partiet Skånes väl fick mandat. Votes for other parties (övr) in per cent It was difference between the constituencies if people voted on other parties or not. Landstingsval 1998 Andel Övr

20 Tabellförteckning List of tables Sida/page Tabeller 21 1 Landstingsfullmäktigvalen 1998 per landsting. Röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier 23 2 Landstingsfullmäktigvalen 1998 valkrets- och kommunvis. Procentuell fördelning 41 3 Landsingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis 279 4 Landstingsfullmäktigvalen 1998 per landsting. Mandatfördelning efter partier 280 5 Landstingsfullmäktigvalen 1998 valkretsvis. Mandatfördelning efter partier och kön 284 6 Landstingsfullmäktigvalen 1998 per landsting. Antal/andel personröster per kön för partier som fått mandat 285 7 Landstingsfullmäktigvalen 1998 per län/kommun. Andel personröster per kön i procent av totala antalet röster per parti 286 8 Landstingsfullmäktigvalen 1998 per landsting. Antal personröster för partier som fått mandat 287 9 Landstingsfullmäktigvalen 1998 per landsting. Antal nominerade inom varje parti som klarat 5% spärren för partiet fördelat på parti och kön Tables 1 County Council elections in 1998 by county council district. Those entitled to vote, votes and distribution of valid ballot papers by party 2 County Council elections in 1998 by constituency and municipality. Percentage distribution 3 County Council elections in 1998 by electoral district 4 County Council elections in 1998 by county council district. Distribution of seats by party 5 County Council elections in 1998 by constituency. Distribution of seats by party and sex 6 County Council elections in 1998 by county council district. Number/per/ centage of personal votes by sex, for parties that have received seats 7 County Council elections in 1998 by county council district. Ditribution of personal votes by sex as per cent of the total number of votes per party 8 County Council elections in 1998 by county council district. Number of personal votes 9 County Council elections in 1998 by county council district. Nominated that have passed the 5% rule in the parties, distribution by party and sex

Tabell 1 Landstingsfullmäktigvalen 1998 per landsting. Röstberättigade, röstande och giltiga valsedlars fördelning efter partier County Council elections in 1998 by county council district. Those entitled to vote, voters and distribution of valid ballot papers by party 21

Tabell 1 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 per landsting. 22

Tabell 2 Landstingsfullmäktigvalen 1998 valkrets- och kommunvis. Procentuell fördelning County Council elections in 1998 by constituency and municipality. Percentage distribution 23

Tabell 2 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valkrets- och kommunvis. Procentuell fördelning 24

Tabell 3 Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Stockholms läns landsting County Councils in 1998 by electoral districts 41

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Stockholms läns landsting 42

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Uppsala läns landsting 79

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Södermanlands läns landsting 86

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Östergötlands läns landsting 93

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Jönköpings läns landsting 104

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Kronobergs läns landsting 114

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Kalmar läns landsting 120

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Blekinge läns landsting 128

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Skåne läns landsting 133

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Hallands läns landsting 161

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Västra Götalands läns landsting 168

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Värmlands läns landsting 207

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Örebro läns landsting 216

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Västmanlands läns landsting 224

Tabell 3 (forts) Landstingsfullmäktigvalen 1998 valdistriktsvis. Dalarnas läns landsting 231