FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I PAPPERSFORM

FÖRESKRIFTER för PROVEN I REALÄMNENA I PAPPERSFORM 9.2.2017 Föreskrifterna för proven i realämnena i pappersform innehåller text ur lagen om anordnande av studentexamen och förordningen om studentexamen och nämndens allmänna föreskrifter. Paragraftecknen i texten hänvisar till lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) och förordningen om studentexamen (915/2005). Föreskrifterna för proven i realämnena i pappersform är i kraft för sista gången för respektive realämne vid det examenstillfälle då provet i ämnet för sista gången anordnas i pappersform. 1

Innehåll 1 REALÄMNESPROVEN 1 1.1 Ämnen där prov arrangeras 1 1.2 Proven fördelas över två provdagar 1 1.3 Anmälan till proven 2 2 PROVUPPGIFTERNA 2 2.1 Antal uppgifter och maximiantal svar 2 2.2 Jokeruppgifter 2 2.3 Uppgifter som överskrider ämnesgränserna 3 2.4 Uppgifternas art 3 3 PROVTILLBEHÖR 3 3.1 Provpapper 3 3.2 Skrivdon 3 3.3 Hjälpmedel 4 3.3.1 Fickräknare 4 3.3.2 Tabellböcker 4 4 HUR PROVUPPGIFTERNA SKA BESVARAS 5 5 BEDÖMNINGEN 5 5.1 Lärarens markeringar 6 5.2 Poäng 6 5.3 Poängavdrag 6 6 HUR PROVPRESTATIONERNA SKICKAS IN TILL STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 7 7 ATT TA OM ETT PROV I ETT REALÄMNE 7 7.1 Omprov av ett godkänt prov 7 7.2 Omprov av ett underkänt prov 8

8 KOMPLETTERING AV EXAMEN 8 9 BETYG 8 9.1 Anteckning av vitsordet på studentexamensbetyget, om examinanden har tagit om ett realämnesprov före dateringen av betyget 8

1 REALÄMNESPROVEN Realämnesprov ordnas så som studentexamensnämnden bestämmer i religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap (F 915/2005, 2 ). Realämnesproven skall innehålla ämnesövergripande uppgifter (F 915/2005, 2 ). Syftet med ett prov i ett realämne är att klarlägga om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som ingår i grunderna för gymnasiets läroplan och uppnått tillräcklig mognad i sin behärskning av läroämnet enligt målen för gymnasiet. 1.1 Ämnen där prov arrangeras Vart och ett av följande ämnen får sitt eget prov: evangelisk-luthersk religion, ortodox religion, livsåskådningskunskap, psykologi, filosofi, historia, samhällslära, fysik, kemi, biologi, geografi och hälsokunskap. Deltagande i studentexamen förutsätter att den som genomgår gymnasiets lärokurs innan han eller hon deltar i ett prov som hör till examen har läst de obligatoriska kurserna enligt den timfördelning som avses i 10 i gymnasielagen i det ämne som provet gäller. Den som genomgår gymnasiets lärokurs kan delta i ett prov i ett realämne i vilket obligatoriska kurser saknas, efter att ha studerat två gymnasiekurser i detta ämne. (L 672/2005, 4 ) 1.2 Proven fördelas över två provdagar Vid ett och samma examenstillfälle anordnas två provdagar i realämnena. Provdagarna placeras in i examensschemat med cirka en veckas mellanrum. Ordningsföljden mellan provdagarna kan variera. Proven i de enskilda ämnena fördelar sig över de två provdagarna på följande sätt: samma provdag psykologi filosofi historia fysik biologi samma provdag evangelisk-luthersk religion ortodox religion livsåskådningskunskap samhällslära kemi geografi hälsokunskap Under en och samma provdag är det möjligt att skriva prov i bara ett realämne. Vid en och samma examen blir det därmed möjligt att skriva högst två realämnesprov. Genom att sprida examen kan den studerande om den så önskar skriva prov i flera realämnen. 1

1.3 Anmälan till proven Till ett prov i ett realämne ska de studerande anmäla sig på förhand på samma sätt som till andra prov i examen. Samtidigt ska de studerande uppge om provet är ett obligatoriskt eller ett extra prov. Anmälan är bindande. Det går alltså inte i efterhand att ändra ett obligatoriskt prov till ett extra prov, och vice versa. Det ämne man valt att skriva går det heller inte att avvika från under själva provet. Anmälan till provet i evangelisk-luthersk religion, ortodox religion eller livsåskådningskunskap är inte bunden till eventuellt medlemskap i religiöst samfund. 2 PROVUPPGIFTERNA Varje realämnesprov har sitt eget uppgiftspapper eller uppgiftshäfte. Provuppgifterna i studentexamen utarbetas i varje enskilt läroämne enligt lärokurserna för de kurser som med stöd av 10 1 mom. i gymnasielagen anges som obligatoriska kurser enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen och som kurser i form av fördjupade studier (F 915/2005, 1 ). Uppgifterna baserar sig på de gällande grunderna för gymnasiets läroplan. 2.1 Antal uppgifter och maximiantal svar Antalet uppgifter i varje realämnesprov är beroende dels av antalet obligatoriska kurser och fördjupade kurser definierade på riksnivå i ett ämne, dels av läroämnets art och uppgifternas art. Antalet uppgifter och maximiantalet svar är följande: antal uppgifter maximiantal svar evangelisk-luthersk religion 10 6 ortodox religion 10 6 livsåskådningskunskap 10 6 psykologi 10 6 filosofi 10 6 historia 10 6 samhällslära 10 6 fysik 13 8 kemi 12 8 biologi 12 8 geografi 10 6 hälsokunskap 10 6 2.2 Jokeruppgifter Varje prov innehåller två så kallade jokeruppgifter som är mer krävande än resten av uppgifterna. Jokeruppgifterna markeras med ett +-tecken före numret på uppgiften och placeras i slutet av serien. Båda uppgifterna får besvaras. 2

2.3 Uppgifter som överskrider ämnesgränserna Proven i realämnena skall innehålla ämnesövergripande uppgifter (F 915/2005, 2 ). Varje realämnesprov innehåller 1 4 uppgifter som överskrider ämnesgränserna. Både vanliga uppgifter och jokeruppgifter kan vara ämnesövergripande. De ämnesövergripande uppgifterna markeras inte på något sätt, men av uppgiftsbeskrivningen framgår att de studerande ska behandla en viss uppgift ur olika aspekter med hänsyn till olika ämnen eller temahelheter i gymnasiet. Ett svar på en ämnesövergripande uppgift bedöms preliminärt av läraren i läroämnet i respektive prov. I provet i biologi till exempel ska svaret på en ämnesövergripande uppgift i skolan bedömas av läraren i biologi. I studentexamensnämnden bedöms detta svar av en censor i biologi. 2.4 Uppgifternas art Uppgifterna kan vara olika beskaffade. Essäer, uppgifter som går ut på tolkning och behandling av ett givet material och uppgifter som går ut på att räkna, identifiera en företeelse och tillämpa relevanta modeller varierar efter ämne. En uppgift kan bestå av deluppgifter som går från ett enkelt till ett mer omfattande resonemang. I naturvetenskaperna beaktas dessutom läroämnenas experimentella karaktär. Det högsta poängtalet för uppgifterna är 6, men för jokeruppgifterna 9. En uppgift kan bestå av flera delar (a, b osv.) med olika värde. I uppgiftsbeskrivningen kan de graderas med hjälp av poängtal. 3 PROVTILLBEHÖR 3.1 Provpapper Som provpapper används helark (A3 vikt) och halvark (A4) samt millimeterpapper. Det är gymnasiets uppgift att förse examinanderna med papper. Provpappret ska ha en marginal på 3 5 rutor. På varje provpapper ska gymnasiets nummer och namn vara tryckta eller stämplade. De ska också vara försedda med examinandens nummer och namnteckning samt namnförtydligande. 3.2 Skrivdon De slutgiltiga prestationerna, de som bildar underlag för bedömningen, ska vara snyggt och tydligt skrivna när de lämnas in. Uppgifterna ska vara skrivna eller tecknade med en blyertspenna vars skrift går att läsa utan svårigheter. Bara i teckningar är det tillåtet att använda färgpennor, dock inte röda. Rödpenna får bara användas 3

av lärare som bedömer prestationerna. 3.3 Hjälpmedel I proven i fysik, kemi och geografi är det tillåtet att använda fickräknare och tabellböcker, men bara sådana som motsvarar nämndens föreskrifter. I de andra proven är det förbjudet att använda dessa hjälpmedel. De tabellböcker och fickräknare som de studerande kommer att använda i ett prov ska de senast dagen före provet lämna in till granskning, till rektor eller till någon lärare som rektor har utsett att göra granskningen. När provet börjar ska examinanderna få tillbaka sina granskade räknare och tabellböcker. Till provet får examinanderna inte ha med sig några andra hjälpmedel än sådana som är godkända av studentexamensnämnden. Mobiltelefoner och andra medier för kommunikation är det förbjudet att ha med sig till provet. 3.3.1 Fickräknare Det är tillåtet att använda en eller flera fickräknare i proven i fysik, kemi och geografi. Alla funktionsräknare, grafräknare och symbolräknare är tillåtna. Examinanderna måste tömma minnet före provet och i förekommande fall måste de vid en kontroll kunna förklara hur de har tömt minnet. I oklara fall ska en fickräknare inte godkännas. Vid provet får examinanderna inte ha med sig bruksanvisning, extra minnen eller medier för informationsöverföring. Under provet får de inte låna fickräknare av varandra. Skolan får däremot låna ut en fickräknare om en examinands fickräknare slutar fungera. 3.3.2 Tabellböcker I proven i fysik, kemi och geografi är följande tabellböcker tillåtna: - MAOL-taulukot, Otava, och motsvarande svenska version - Ranta Tiilikainen: Lukion taulukot, WSOY Det är tillåtet att använda båda tabellböckerna samtidigt i proven. Om någon önskar använda andra tabeller än dessa måste tillstånd sökas hos nämnden. Ett tillstånd får inte vara äldre än fem år. I tabellerna får det inte finnas några andra anteckningar än de som gäller ägaren. Konstaterade tryckfel får rättas, men tabellerna får inte förses med några skrivna eller duplicerade upplysningar. Understrykningar får inte heller göras. Detta gäller även upplysningar som ingår i andra tillåtna tabeller. 4

4 HUR PROVUPPGIFTERNA SKA BESVARAS Rubriken på ett svar ska bestå av namnet på det realämne som skrivs eller av en bokstavsförkortning och numret på uppgiften, t.ex. GEOGRAFI 3 eller GE 3, men inte av formuleringen av uppgiften. Examinanden ska skriva åtminstone ett svar på ett helark med början på första sidan. De övriga svaren kan skrivas på hel- eller halvark och de ska läggas i nummerföljd inne i helarket. På varje enskilt papper får man bara skriva svaret på en uppgift. Vid behov kan man fortsätta att behandla en uppgift på ett annat tomt papper. Under provet ska examinanderna tydligt och klart stryka över de prestationer som de inte vill ha bedömda. Också de papper som har använts som koncept ska strykas över. Pappren med överstrykningar ska inte skickas in till nämnden, men med tanke på eventuella förfrågningar är det skäl att bevara dem i gymnasiet i ett års tid. 5 BEDÖMNINGEN Provprestationerna granskas och bedöms preliminärt av läraren i ämnet i den läroanstalt som ger gymnasieutbildningen och slutligt av studentexamensnämnden. (L 672/2005, 8 ) Vid bedömningen ska läraren fästa särskilt avseende vid följande aspekter. Tecken på mognad är exempelvis: - svaret är som helhet väldisponerat och logiskt med avseende på innehållet - svaret innehåller tillräckligt med fakta som är väsentliga med hänsyn till uppgiften - orsak och verkan redovisas sakligt ur olika synvinklar - de påståenden som framförs är väl underbyggda - sättet att behandla frågorna visar att skribenten har kunskaper och färdigheter som den behärskar på ett självständigt sätt och även har förmåga att tillämpa - de material som anknyter till uppgifterna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt - givna fakta är insatta i ett större sammanhang - i synnerhet i uppgifter som går ut på resonemang hålls fakta, motiverade ståndpunkter och åsikter isär från varandra. I uppgifter som förutsätter matematisk behandling ska storhetsekvationer och formler vara motiverade på ett sätt som visar att examinanden har tolkat situationen rätt och att examinanden har tillämpat en adekvat princip eller lag på lösningen av uppgifterna. Prestationens värde minskar exempelvis av: - klara sakfel - tankar som är oklart eller inexakt uttryckta - fakta som avslöjar att uppgiften har missförståtts eller som på något annat sätt är oväsentliga med avseende på uppgiften; ett långt svar och riklig detaljinformation innebär inga förtjänster i sig - svaret bygger på personliga åsikter och inte på fakta. 5

Utöver de allmänna bedömningsprinciperna ska vikt fästas vid ett framställningssätt som är anpassat till respektive realämnes art och vid ett exakt språkbruk. 5.1 Lärarens markeringar Läraren ska markera fel genom understrykning med rödpenna. Vid längre avsnitt som innehåller direkta fel eller fakta som är irrelevanta för uppgiften ska markeringarna göras i marginalen. Läraren får inte korrigera en text som är skriven av en examinand, men i slutet av ett svar kan läraren göra påpekanden om omständigheter av allmän natur som anknyter till bedömningen, såsom brister och förtjänster, kunskapskällor som avviker från de vanliga eller faktorer som har med undervisningen att göra. Markeringarna ska göras med en rödpenna som lämnar tydliga, bestående spår. Röda kulspetspennor kan användas, men inte vanliga färgpennor av trä. Den röda färgen är reserverad för lärarnas markeringar; nämndens censorer använder andra färger. På så sätt går det i efterhand lätt att påvisa vem som har gjort vilken markering. 5.2 Poäng För varje svar ska det ges poängtal uttryckta i hela siffror från 0 till 6, för jokeruppgifterna från 0 till 9. Också svar som bedöms med 0 poäng ska noteras och räknas in i antalet givna svar. Poängtalet för ett svar ska antecknas både i provprestationen (med rödpenna) och på bedömningsblanketten. Poängtalet antecknas i slutet av svaret. Om läraren antecknar delpoäng, måste det klart och tydligt framgå att de inte är det totala poängtalet. Vid de uppgifter som en examinand inte har gett något svar på ska rutan lämnas tom på bedömningsblanketten. Om poängtal saknas för någon examinand på grund av jäv för läraren, ska detta anmälas särskilt. 5.3 Poängavdrag För prestationer som är otydliga eller påfallande osnygga kan poängtalet sänkas. Orsaken till sänkningen ska då antecknas på prestationen. Om en examinand till bedömning lämnar ett antal svar som överskrider maximiantalet svar för ämnet i fråga, anses provet bestå av de 6/8 svar som har lägst poängtal. Läraren ska preliminärt bedöma alla svar och anteckna poängtalet för dem på bedömningsblanketten. Nämnden väljer ut de uppgifter som kommer att bilda själva provet. Om en examinand ger fler än ett svar på en och samma uppgift, kommer uppgiften att bedömas enligt det svar som ger lägst poängtal. 6

6 HUR PROVPRESTATIONERNA SKICKAS IN TILL STUDENTEXAMENSNÄMNDEN På bedömningsblanketten ska läraren omsorgsfullt föra in de poäng han gett vid rätt examinand och rätt uppgift. Det totala antalet svar samt poängsumman ska noteras i de kolumner som reserverats för detta. Om en examinand har uteblivit från ett prov eller inte lämnat upp någon prestation till bedömning, ska detta anges med ett K (= avbrutit) i den ruta som är reserverad för antalet svar. På en bilagesida till bedömningsblanketten ska läraren meddela hur proven fördelar sig på olika lärare. Den bilagda sidan ska också dateras och förses med varje lärares namnteckning och namnförtydligande. Prestationerna i varje enskilt ämne packas in i ett eget kuvert, som ska vara lagom stort och hållbart. Kuvertet får inte klistras eller tejpas fast. På kuvertet ska gymnasiets nummer och namn samt namnet på ämnet i fråga skrivas ner med stor och tydlig handstil. Om det behövs fler än ett kuvert för prestationerna i ett ämne, måste det av varje kuvert framgå hur många kuvert det finns sammanlagt. Också tomma bedömningsblanketter ska skickas tillbaka till nämnden. I kuvertet ska bedömningsblanketten ligga överst och därefter prestationerna i alfabetisk ordning enligt bedömningsblanketten. Om prestationer från ett och samma prov läggs in i flera kuvert, ska bedömningsblanketten läggas i det första kuvertet. Ett kuvert med prestationer får inte innehålla några andra papper, såsom läkarintyg, intyg över läs- och skrivsvårigheter, intyg över ett främmande språk som modersmål eller andra förordanden. Nämnden har utfärdat separata föreskrifter som gäller frågan hur läkarintyg, intyg över läs- och skrivsvårigheter, utredningar över främmande språk som modersmål och andra förordanden beaktas i studentexamen. Provprestationerna ska vara preliminärt bedömda när de skickas in till nämnden. Detta ska ske inom en vecka efter det att provet i fråga har ägt rum. Om en lärare har 21 eller fler examinanders prestationer att bedöma, ska prestationerna vara nämnden till handa senast två veckor efter det att provet ägt rum. Alla prestationer i ett visst läroämne ska skickas in på en och samma gång. 7 ATT TA OM ETT PROV I ETT REALÄMNE 7.1 Omprov av ett godkänt prov Ett godkänt prov får tas om en gång. (F 915/2005, 4 ) Det finns ingen tidsfrist för omprov av ett godkänt prov. Ett godkänt realprov av gammal typ får en examinand ta om ytterligare en gång, om examinanden har tagit om det bara en gång före slutet av år 2005. Tillfället till omprov kan utnyttjas genom deltagande en gång i ett prov i ett realämne. 7

Också ett prov som bedömts med vitsordet laudatur får tas om. 7.2 Omprov av ett underkänt prov Ett underkänt obligatoriskt prov får tas om två gånger. (F 915/2005, 4 ) De två tillfällena till omprov av ett underkänt prov får användas under nästa tre examenstillfällen omedelbart efter att examinanden blivit underkänd. (F 915/2005, 5 ) Ett underkänt extra prov får tas om två gånger utan tidsfrist. (F 915/2005, 4 ) 8 KOMPLETTERING AV EXAMEN Den som har blivit godkänd i studentexamen får komplettera examen med prov i ämnen som inte ingår i den avlagda examen och med prov på en annan nivå än de prov i samma ämnen som ingår i den avlagda examen. (L 672/2005, 9 ) Att komplettera en examen är möjligt efter det att examen är avlagd. Inga andra tidsfrister gäller för komplettering av en examen. En person som har avlagt ett realprov av gammal typ, kan efter avlagd studentexamen komplettera sin examen också med prov i realämnena. 9 BETYG I betyget skriver nämnden in namnet på det godkända provet i ett realämne samt vitsordet för provet. 9.1 Anteckning av vitsordet på studentexamensbetyget, om examinanden har tagit om ett realämnesprov före dateringen av betyget Om examinanden har tagit om ett prov innan examensbetyget har daterats enligt 7 i förordningen om studentexamen, antecknas i betyget det bättre av de erhållna vitsorden. Om det utifrån bedömningen inte kan konstateras vilken prestation som är bäst, antecknas vitsordet i det senast avlagda provet i examensbetyget. (F 915/2005, 8 ) 8

STUDENTEXAMENSNÄMNDEN 2017 9