Introduktionskurs Hallsberg 2008-11-27 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP
Bakgrund! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap
Modul 13A Foto, Magnus Sandström, SJV tar helhetsgreppet för vattenskydd! Modul 13B, 13C Modul 13B Foto, Johan Yngwe, SBU Foto, Stina Olofsson, SJV
Disposition: Fynd av växtskyddsmedel i vatten, gränsvärde och riktvärde Punktkällor och Hantering Diffusa förluster
TOTEX STRÖ Totalbekämpningsmedel för hårdgjorda ytor förbjudet 1990. Innehöll: Atrazin Diklobenil Halv.tid 0,5-2 mån. Halv.tid 1-6 mån. Liten urlakning DEA DIPA HA Desetylatrazin Desisopropylatrazin Hydroxyatrazin Större urlakningsrisk, längre nedbrytningstid BAM 2,6-diklorbensamid Större urlakningsrisk Längre nedbrytningstid
Dricksvattenproduktion i Sverige Grundvattenverk 1700 st Ytvattenverk 200 st Ytvatteninfiltration 100 st Enkät från drygt 1000 vattenverk 1999/2000 Fynd av växtskyddsmedelsrester hos knappt 10% av vattenverken. Vad hittades? BAM 54%, Atrazin 19%, DEA 17%, Bentazon 8%, Övrigt 2% Halter över 0,1 µg/l hos knappt 5% av vattenverken.
Fyndfrekvens av växtskyddsmedelsrester i vatten Grundvatten 1985-2004: BAM /Totex Strö 35% 3884 prov. Atrazin/Totex Strö 12% 3764 prov. DEA /Totex Strö 12% 3417 prov. Bentazon/Basagran 11% 3370 prov. HA /Totex Strö 11% 179 prov Diklorprop 2% 3287 prov Mekoprop 2% 3349 prov Glyfosat/Roundup 2% 709 prov. AMPA 2% 679 prov. Källa: SLU, Teknisk rapport 102, 2006
Fyndfrekvens av växtskyddsmedelsrester i vatten Ytvatten 1985-2004: Glyfosat/Roundup 59% 322 prov. AMPA 34% 312 prov. Bentazon/Basagran 29% 2461 prov. MCPA 25% 2598 prov. DETA/Totex Strö 19% 176 prov. Diklorprop 17% 2590 prov. Azoxystrobin/Amistar 17% 175 prov. Mekoprop 16% 2597 prov BAM/Totex Strö 14% 1206 prov Källa: SLU, teknisk rapport 102, 2006
Gränsvärde och Riktvärde Gränsvärde för dricksvatten enligt SLVFS 2001:30 gäller nu även grundvatten enligt dotterdirektiv till WFD Dricksvatten betraktas som otjänligt: > 0,1 µg/l av enskilt bekämpningsmedel > 0,5 µg/l totalt av bekämpningsmedel Riktvärde för ytvatten enligt KemI 2008 För skydd av vattenlevande organismer. Olika för olika bekämpningsmedel, ex: Glyfosat i Roundup 100 µg/l ( det.gräns 0,02 µg/l ) Bentazon i Basagran 30 µg/l ( det.gräns 0,003 µg/l ) Tribenuronmetyl i Express 0,1 µg/l ( det.gräns 0,01 µg/l ) Esfenvalerat i Sumi-alpha 0,0001 µg/l ( det.gräns 0,001 µg/l )
SAMMANFATTNING FYND - RIKTVÄRDE: Fynden i grundvatten är mindre än i ytvatten och består huvudsakligen av nedbrytningsprodukter från Totex Strö. I ytvatten är fynden vanligare och består huvudsakligen av jordbruksrelaterade växtskyddsmedel. Det finns stor samstämmighet i fyndfrekvens mellan olika undersökningar. Fyndfrekvensen beror på växtskyddsmedlens egenskaper såsom läckagebenägenhet mm. Växtskyddsmedel som är läckagebenägna har ofta högre riktvärde ( annars hade dom inte blivit godkända ).
Växtskyddsmedelsanvändningen 2006 är betydligt större i södra Sverige, beroende på stor odling av sockerbetor, potatis och ett större skördevärde. Kg a.s / ha total åkerareal 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N
Var fylls sprutan? Resultat från användarundersökning 2006, SCB MI 31 SM 0701. Platta med uppsamling: 51 % (33 % -98). Fält/aktiv mark: 26 % (10 % -98) Biobädd: 14 % (4 % -98) På gårdsplanen: 16 % (30 % -98) Andel, % gårdar 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Påfyllning på gårdsplan Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N
Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04. Förråd: 5 gårdar hade inte invallning. Det var vanligt att det var långt mellan påfyllningsplats och förråd. På 12 gårdar användes tillfällig förvaring. Dokumentation: 12 sprutförare hade fullständig sprutjournal. Påfyllningsplats: 10 platta med uppsamling, 6 biobäddar, övriga biologisk aktiv mark? 8 gårdar hade för kort avstånd till vattentäkter eller dagvattenbrunnar. 5 av 6 biobäddar var i behov av underhåll. Ingen biobädd var tillräckligt stor för traktor och spruta. Påfyllning av preparat: 12 av 15 använde preparatsluss. På Hardi mfl. satt reglage till preparatslussen under tratten = trattens öppning i ansiktshöjd. Spill från preparatslussen yrde upp. Sköljning av förpackningar: 8 av 15 använde sköljutrustningen på preparatslussen. 4 sköljde dunkarna med sprutvätska. 1 sköljde manuellt utan lock!
Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04. Personlig skyddsutrustning: 17 förare använde handskar. 4 förare använde andningsskydd. 2 förare hade gummistövlar. Inre rengöring spruta: Spolvattentank fanns på 17 sprutor. 9 gårdar sköljde mindre än 3 ggr. Yttre rengöring spruta: 3 uppgav att rengöring bara skedde en gång per år. 5 hade utrustning för tvätt i fält. 2 tvättade i fält. Missöde med sprutvätska i slangen hade skett för flera förare. Förararnas synpunkter vid nyinvestering: 1. Lätt hantering och manövrering. 2. Ökad kapacitet och fler spruttimmar. 3. Bra service och enkelt underhåll. 4. Förbättrad arbetsmiljö. 5. Uppfyllda regler och bestämmelser.
Vemmenhög utveckling en 90% minskning av pesticidhalterna Medelhalt summa pesticider maj-sept 1992-2006 40 1600 Medelhalt (µg/l) 35 30 25 20 15 10 5 START RÅDGIVNING REKO STÖD och MILJÖLEDNING BETODLING (MBO) 800 400 )Använd analyserbar mängd (kg/år 1200 0 1992 1993* 1994 1995 1996 * Endast maj-juni 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 0 2007 Källa; Jenny Kreuger
SAMMANFATTNING HANTERING/PUNKTKÄLLOR: Det finns fortfarande stora brister när det gäller säker hantering. Det gäller att ha de rätta rutinerna och utrustningen för att eliminera olyckshändelser när man är stressad eller trött. Det är vanligt att man tar för lätt på det personliga skyddet!
MACRO_GV-simulering på måttligt mullhaltig mellanlera. Bekämpningstidpunktens betydelse för läckagerisken av aktiv substans vid ogräsbekämpning i höstsäd. Relativtal läckage 100 Arelon 3 l/ha, Isoproturon 80 60 40 20 0 Duplosan Meko 1,2 l/ha Mekoprop P Event Super 1 l/ha Fenoxaprop-P 12-22- 12-27- 11-30- 15-30- 22- sep sep okt okt nov mar apr apr maj
Arealförluster (g/ha behandlad areal) i 4 typområde 2002-2006 orsakat av hanteringsspill, läckage och ytavrinning från fälten. Röda pilar markerar substanser som finns på den sk Lättrörliglistan för vattenskyddsområde. Förlust g/ha 10,000 1,000 alfacypermetrin Fastac 50 532 ha betacyflutrin Beta-Baythroid SC 025 mfl. 222 ha cyazofamid Ranman 91 ha cypermetrin Cyperb 475 ha deltametrin Decis 648 ha dikvat Reglone 158 ha florasulam Primus mfl.1263 ha klormekvatklorid Cycocel Plus 68 ha lambda-cyhalotrin Karate 2,5 WG 94 ha mankozeb i Tattoo mfl.125 ha propamokarb i Tattoo mfl. 101 ha protiokonazol Proline 776 ha pyraklostrobin i Comet mfl. 1584 ha tau-fluvalinat Mavrik 252 ha karfentrazonsyra Platform mfl. 348 ha fluazinam i Shirlan mfl. 188 ha esfenvalerat Sumi-alpha 5 FW 3195 ha fenitrotion Sumithion NA 50E 261 ha metsulfuronmetyl Ally -prep. 835 ha tribenuronmetyl Express 50 T mfl. 5623 ha tifensulfuronmetyl Harmony-prep. 2637 ha triflusulfuronmetyl Safari 50 DF 619 ha amidosulfuron Gratil 75 WG mfl. 720 ha jodsulfuronmetylnatrium Hussar mfl. 406 ha fenpropimorf Forbel 750 EC mfl. 2307 ha propikonazol Tilt 250 EC 3800 ha sulfosulfuron Monitor 2089 ha fenoxaprop-p Event Super 256 ha azoxystrobin Amistar 3886 ha flurtamon i Bacara 216 ha pirimikarb Pirimor 1174 ha aklonifen Fenix 1266 ha diflufenikan i Cougar mfl. 1327 ha rimsulfuron Titus 25 DF 400 ha cyprodinil Unix mfl. 842 ha fluroxipyr Starane 180 mfl. 6051 ha etofumesat Tramat 50 SC mfl.1156 ha klopyralid Matrigon mfl. 2525 ha fenmedifam Betanal SC mfl. 1191 ha prosulfokarb Boxer 193 ha prokloraz Sportak 118 ha metalaxyl-m i Ridomil Gold mfl. 611 ha metazaklor i Butisan Top 480 ha metribuzin Sencor 964 ha MCPA Hormotex 750 mfl. 3812 ha dimetoat Roxion 40 EC mfl. 80 ha glyfosat Roundup Bio mfl. 2899 ha kloridazon Pyramin DF 215 ha mekoprop-p Duplosan Meko mfl. 697 ha isoproturon i Cougar 1193 ha metamitron Goltix WG mfl. 1196 ha kvinmerak i Butisan Top mfl. 216 ha bentazon Basagran-prep. 1107 ha diklorprop-p Duplosan DP mfl. 227 ha 0,100 0,010 0,001
Pesticide Leaching Assessment Program, PLAP, i Danmark. Mäter diffust läckage Ej påverkat av punktkällor! www.pesticidvarsling.dk GEUS
Principskiss tänkbart scenario: Risk för läckage av växtskyddsmedel på olika jordarter. De gula pilarnas bredd illustrerar mängden växtskyddssmedel som transporteras. Lättare jordarter Lerjord Grundvatten Infiltration Ytvatten Tätande lerskikt Grundvatten ÖF 05
Ytvattenerosion - ett underskattat problem Fosforförluster Våra mätningar visar att 90 % av fosforförlusterna kan härstamma från 10 % av arealen och ske under 1 % av tiden. Förlusterna sker både som ytvattenerosion och inre erosion ner igenom jorden. På lerjordar kan de fina partiklarna transporteras mycket lång väg. Docent Barbro Ulén, SLU Förluster av växtskyddsmedel Kraftiga åskregn under försommaren ökar alltid risken för höjda halter av växtskyddsmedel i våra vattendrag. Vi har sett att ytavrinning till bla dräneringsbrunnar är en av orsakerna till dessa förluster. Agr Dr Jenny Kreuger, SLU
Kraftig erosion i sockerbetsfält trots ganska svag lutning Foto: Anders Adholm HIR Malmöhus
Otillräcklig skyddszon Gör skyddszonen bredare eller förebygg genom vårplöjning eller avskärande dike längre upp Foto: Örjan Folkesson SJV
SAMMANFATTNING DIFFUSA FÖRLUSTER: I takt med att hanteringen förbättras ökar de diffusa förlusterna i betydelse Diffust läckage kan påverkas genom bekämpningstidpunkt, val av preparat mm. Läckagerisken från lerjordar till ytvatten har underskattats Läckagerisken till grundvatten är oftast högst på lättare jordar Åtgärder mot ytvattenerosion är viktiga mot såväl förluster av fosfor som växtskyddsmedel och för bördigheten.