Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandsjöfors skola F - 6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandsjöfors skola F - 6 Grunduppgifter Vår vision På skolan ska vi värna om alla människors lika värde och låta varje människas unika personlighet komma fram. På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Vem vänder man sig till Vid kränkande behandling av något slag kan du prata med din klassföreståndare, någon ur trygghetsrådet eller någon annan på skolan som du har förtroende för. Se kontaktuppgifter till rektorer och elevhälsa i slutet av dokumentet. Ansvariga för planen Rektor ansvarar för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas. Styrdokument: I vårt arbete med likabehandling utgår vi ifrån Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) gäller fr.o.m. 2011-07-01 (Lagen i fulltext sök på www.skolverket.se ) Elevernas delaktighet Elevråd och klassråd går årligen igenom planen. Elever har där möjlighet till synpunkter och idéer på hur den går att förbättra utifrån ett elevperspektiv. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarådet ska årligen gå igenom planen tillsammans med rektor och få möjlighet att ge sina synpunkter. Uppdaterad 2013-09-05 1

Pedagogisk personals delaktighet Under kompetensutvecklingsdagar samt konferenstid ska den årliga utvärderingen gås igenom. Förankring av planen Elever: Klassföreståndare ansvarar för att elever i deras klass får kunskap om planen. Personal: Rektor ansvarar för att all personal kontinuerligt får kunskap om planen. Vårdnadshavare: Klassföreståndarna ansvarar för att årligen påminna om planen. Broschyren delas årligen ut i F-klass. (Årlig plan börjar) Planen gäller från 2014-02-01 Planen gäller till 2015-01-31 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Rektorer har tillsammans med elevhälsan gått igenom utvärderingen och tagit fram frågor som pedagogisk personal går igenom på arbetslagsmöte 15/1 2014. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, elevhälsa och pedagogisk personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Mål för: 2014 1. Att alla elever ska ha kunskap om likabehandlingsplan, diskrimineringsgrunderna, och vad kränkande behandling är. 2. Övrig personal och ny personal ska ha kunskap om likabehandlingsplan, diskrimineringsgrunderna, och vad kränkande behandling är. Utvärdering av målen: Åtgärd för att nå målen 1. Klassföreståndare F-6 ansvarar för att löpande ha samtal enskilt och i grupp för att ge eleverna kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling är. Klassföreståndare ansvarar för att årligen påminna om innehållet i likabehandlingsplanen. Uppdaterad 2013-09-05 2

2. Rektor ansvarar för att övrig personal och ny personal får kunskap om de olika diskrimineringsgrunderna och vad kränkande behandling är. Rektor ansvarar också för att de får kunskap om Likabehandlingsplanen. Åtgärd genomförda senast 2014-12-20 Utvärdering av målen för 2014 F - 1 Utvärdering: Analys: Mål: Åtgärd: Ansvarig: Åk 2-3 Utvärdering: Analys Mål. Åtgärd Ansvarig Utvärdering Analys: Mål: Åtgärd: Ansvarig: Åk 4: Utvärdering: Analys: Mål: Åtgärd Ansvarig: Åk 5 6: Utvärdering: Analys: Mål: Åtgärd Uppdaterad 2013-09-05 3

Ansvarig: Årets plan ska utvärderas senast 2015-01-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom frågor och gruppsamtal till all pedagogisk personal på kompetensutvecklingsdagar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor är huvudansvarig, men kan delegera uppgifterna. Kartläggning (från HT -13) Kartläggningsmetod F-6: Trygghetsenkät med glada, sura och ledsna munnar för åk f-2. Klassföreståndare har haft samtal med de elever som markerat sura och ledsna munnar. Åk 3-6 använde en trygghetsenkät med frågor som även äldre elever får svara på. Områden som berörs i kartläggningen F-2 har ej anonyma enkäter, frågorna rör många områden i skolan och till och från skolan. Åk 3-6 otrygga platser, kränkande behandling (allmänt ställda frågor som innefattar båda lagarna). Öppna frågor med möjlighet att skriva själv vilken typ av kränkande behandling det kunde röra sig om. Det fanns också möjlighet att bryta sin anonymitet och be vuxna om hjälp eller samtal. Hur eleverna har involverats i kartläggningen De har svarat på enkäter, men varje klassföreståndare fick möjlighet att själv välja sitt sätt att kartlägga läget i sin klass. Eleverna har inte varit delaktiga i analys av resultatet eller med att sätta nya mål. Hur personalen har involverats i kartläggningen Klassföreståndare har fått välja kartläggningsmetod själva, men har fått en enkät som stöd och förslag att använda. De har sedan fått sammanställa och lämna in till rektor. Resultat och analys (riskområden) resultat av enkätfrågor F 1 Ett par elever upplever det negativt att åka skolbuss. Någon mår illa och en säger att det är stökigt på bussen. Ett par elever upplever det negativt att sitta still och lyssna och tycker det tar tid innan det blir tyst. Man får vänta mycket. Flera elever uppger att de tycker idrotten känns negativ. De gillar inte att duscha framför andra, tycker det är jobbigt att vänta på sin tur och byta om. Några elever upplever det negativt att gå till fritidshemmet för att de inte får välja aktiviteter som de vill. Det finns andra barn på fritids som de upplever stökiga. Ett par elever upplever korridoren som stökig och högljudd och att det är jobbigt att ta på sig. Åk 2-3 De flesta skattar med glada munnar på de flesta områden. Någon tycker inte om att sitta still och lyssna i klassrummet. Ett par upplever det negativt att gå till fritidshemmet. Åk 4 Alla har markerat på samtliga frågor att de trivs och känner sig trygga i skolan. Uppdaterad 2013-09-05 4

Åk 5 6 Alla har markerat på samtliga frågor att de trivs och känner sig trygga i skolan. Otrygga platser utvalda riskområden (från enkät): F 1 Duschen, korridoren, skolbussen, fritidshemmet Åk 2-3 fritidshemmet (lämnas till fritids trygghetsplan) Åk 4 - Åk 5 6 - Förebyggande åtgärder (riskområden efter kartläggning) Nya mål F - 1 Analys: Några elever känner olust inför att duscha. De upplever det obehagligt att duscha inför andra klasskamrater samt att behöva sitta och vänta på att få duscha. Mål: Alla elever ska känna trygghet vid omklädnings och duschsituationerna. Åtgärd: Låta några elever gå ner och byta om åt gången från idrottslektionen. Ansvarig: Klasslärare Analys: Ett par elever känner otrygghet vid skolskjutsen. Någon mår illa och någon upplever obehag av att det är stimmigt. Mål: Alla elever ska känna sig trygga och uppleva skolskjutsen positiv. Åtgärd: Samtal med bussbolag samt elever och vårdnadshavare om skolskjutsen och olika individers ansvar. Ansvarig: Rektor samtalar med bussbolaget om vikten av att det är lugn stämning på bussen. Rektor tar upp på elevråd samt föräldraråd vilket ansvar varje elev har under skolskjutsen. Klasslärare tar upp vid elevråd elevens ansvar vid skolskjutsen. Analys: Några tycker det är stökigt och högljutt i korridoren. Några upplever det även jobbigt att klä på sig. Mål: Alla elever ska uppleva det tryggt att vara i korridoren. Åtgärder: En vuxen är alltid närvarande ute i korridoren vid påklädning inför raster och hemgång. Låta några elever åt gången gå ut och ta på sig inför raster och hemgång. Ansvarig: Klasslärare Nya mål åk 2 3 Analys: Samtliga elever upplever att de trivs och känner sig trygga i skolan. Mål: Alla elever fortsätter att vara trygga och trivas i skolan. Åtgärd: Fortsätta verka för ett gott klimat och tidiga insatser om behov uppstår. Ansvarig: Rektor, klasslärare, trygghetsrådet. Uppdaterad 2013-09-05 5

Nya mål åk 4 Analys: Samtliga elever upplever att de trivs och känner sig trygga i skolan. Mål: Alla elever fortsätter att vara trygga och trivas i skolan. Åtgärd: Fortsätta verka för ett gott klimat och tidiga insatser om behov uppstår. Ansvarig: Rektor, klasslärare, trygghetsrådet. Nya mål åk 5 6 Analys: Samtliga elever upplever att de trivs och känner sig trygga i skolan. Mål: Alla elever fortsätter att vara trygga och trivas i skolan. Åtgärd: Fortsätta verka för ett gott klimat och tidiga insatser om behov uppstår. Ansvarig: Rektor, klasslärare, trygghetsrådet. Uppföljning: Enkät genomförd senast (före höstlov) Åtgärd genomförda senast: Åtgärder sker fortlöpande under hela året. Kartläggningsmetoder HT (Årlig plan slutar) Främjande insatser De främjande insatserna ser olika ut i klasserna. Varje enskild pedagog väljer arbetssätt utifrån klassens behov. Här beskrivs i korta drag det som görs på skolan. Kontinuerligt arbete F-6: Det ska finnas vuxna runt eleverna vid situationer som inte är lektion, ex. vid rast, buss, korridor, matsal och sporthall. F-6 Flera pedagoger använder Lions Quest material, några regelbundet andra mer sporadiskt. Några använder etiska samtal, Livet är ett möte, Hej kompis, Gruppen som grogrund, Kompissamtal. Temadagar, pysseldagar mm. Pedagogerna håller IUP-samtal (IUP= Individuell utvecklings plan). Lina Rehn (skolsköterska) håller hälsosamtal i förskoleklass samt åk 4.. Uppdaterad 2013-09-05 6

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling F - 6 Hälsosamtal i förskoleklass, skolsköterska genomför. Enskilda samtal med elever/klassföreståndare Fortsätt att fylla i vilka rutiner som finns för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Daglig avstämning mellan personal efter ex. raster. Trygghetsråd som gör tidiga insatser Rutiner för akuta situationer Rutiner för att utreda och åtgärda då elev kränks av annan elev/elever. Elevhälsa och rektor är vid behov med som råd och stöd under processen. 1. Den som får kännedom om att en elev upplever sig kränkt anmäler detta till rektor som skyndsamt ska inleda en utredning. Alla samtal med de inblandade förs av 2 vuxna, en som för samtalet och en som dokumenterar. 2. Tillsammans bedömer de vuxna i ärendet om och när vårdnadshavare ska kontaktas. I bedömningen tas hänsyn till dignitet på situationen och barnets ålder. 3. När utredningen är klar väljer den som är ansvarig för ärendet om de vill kontakta elevhälsan. Elevhälsan kan ge stöd vid analys och beslut om åtgärder. 4. Om det bedöms vara trakasserier eller kränkande behandling vidtas åtgärder. Vid konflikt eller liknande lämnas ärendet till klassföreståndare som väljer åtgärd efter situation. 5. Uppföljningssamtal med samtliga inblandade elever sker efter överenskommelse tills situationen känns stabil (minst 1 månad). Släpper man taget för tidigt kan man förvärra situationen för den utsatte. 6. Om åtgärderna inte får önskad effekt och trakasserierna eller kränkningarna inte upphör tar ansvarig för ärendet kontakt med rektor på nytt. Vårdnadshavare informeras omgående. Rektor och berörd personal gör tillsammans med vårdnadshavare ett åtgärdsprogram om hur kränkningarna skall stoppas. Berätta för elev och vårdnadshavare vilka andra åtgärder som kan bli aktuella om kränkningarna inte upphör. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal eller personal kränks av elev Uppdaterad 2013-09-05 7

1. Den som får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling mellan elev och personal anmäler till rektor omedelbart. Hämta blankett på expeditionen. 2. Rektor samtalar med samtliga berörda och gör en utredning. Vårdnadshavare informeras. 3. Rektor analyserar utredning och vidtar specifika åtgärder. 4. Rektor genomför uppföljningssamtal efter överenskommelse. 5. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphör får rektor vidta ytterligare åtgärder. (Lämna ärendet vidare till BU-förvaltningens chef). Rutiner för uppföljning Senast (studiedagen efter jullov när all personal är samlad) utvärderas om vårt arbetssätt med att utreda och åtgärda trakasserier och kränkande behandling är bra eller om vi behöver göra på något annat sätt. Rutiner för dokumentation Allt arbetsmaterial är sekretess. Åtgärder är offentlig handling, ska finnas på separat blad. Allt dokumenteras löpande och arkiveras efter avslutat ärende på rektorsexpeditionen. Ansvarsförhållande All personal har ett ansvar för att dessa rutiner följs. Rektor gör en årlig uppföljning av rutinerna. Kontaktuppgifter Rektor F-6 Helena Petersson 0380-51 84 57,Helena.Petersson@nassjo.se Skolsköterska Lina Rehn 0380-518424, lina.rehn@nassjo.se Skolkurator Jennie Bergstrand 0380-51 76 60, Jennie.Bergstrand@nassjo.se Diskrimineringsgrunderna Uppdaterad 2013-09-05 8

Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Uppdaterad 2013-09-05 9

En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan Uppdaterad 2013-09-05 10

skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Uppdaterad 2013-09-05 11