Riskutredning Riskutredning av en tankstation för tankning av vätgas till fordon uppförd på fastighet Sestaden 4:1. Några risker har noterats och bedömts med avseende på sannolikhet och konsekvens, men alla risker har bedömts vara små. 1 Bakgrund Målet med riskbedömningen är utreda riskpåverkan förknippad med planerad markanvändning. I ovanstående ingår att efter behov ge förslag på förebyggande åtgärder. Denna riskutredning har utförts som en del av säkerhetsarbetet i och med att en ny tankstation för vätgas skall uppföras på nuvarande fastighet, sestaden 4:1 i Sandviken. Stationen kommer att uppföras i ett samarbete mellan Sandvik, Sandvikens Kommun och AGA Gas. AGA kommer att vara ägare av drift och underhåll av stationen, men marken kommer att ägas av Sandvik. Tankstationen kommer att vara obemannad. 2 Omfattning Syftet med riskanalysen är att uppfylla kraven i Plan- och Bygglagen (2010:900) gällande beaktande av risker vid planering av markanvändning. I riskbedömningen belyses risker förknippade med plötsliga skadehändelser som brand, explosioner med livshotande konsekvenser, d.v.s. risker som påverkar personers liv och hälsa. Omfattningen av riskanalysen är nybyggnationen av vätgasstationen i enlighet med gällande norm för biogas och vätgastankstationer, TSA 2010. Tankning av vätgas ingår inte i utredningen så när som på risken för övertryckstättning av ett fordon. 3 Vätgasens egenskaper Säkerhetsdatablad med information om vätgas finns att hämta på www.aga.se. Tabell 1 Fysikaliska egenskaper vätgas Densitet gas, 15 C, 101,2 kpa 0,0852 [kg/m³] Molekylvikt 2,01 [g/mol] Relativ densitet i luft gas, 15 C, 101,2 kpa 0,07 [-]
Explosionsgränser i luft 4-77 [Volyms%] Självantändningstemperatur 101,3 kpa 560 [ C] Temperaturklass Explosionsgrupp T1 IIA Som synes är vätgas en lättantändlig gas, men den är samtidigt så lätt att gas som läcker ut väldigt snabbt diffunderar till icke brännbara blandningar. Gasens låga densitet gör dessutom att den inte får någon utbredning i markplanet. All gas som kommer ut i atmosfären sprider sig kommer att stiga rakt upp och utgör ingen allvarlig risk för den som befinner sig i närheten. Vätgas brinner med en het låga, men den avger samtidigt väldigt lite värmestrålning så risken för sekundär antändning är liten. 4 Teknisk beskrivning Anläggningen börjar vid den pipeline som idag försörjer Sandviks industriområde med vätgas från AGAs fabrik i Sandviken. Trycket i pipelinen är ca 12 bar. Efter pipelinen sitter en begränsning och ett mellanlager, en bufferttank om ca 8 m³, för att kompressorn vid stora uttag inte ska påverka trycket i pipelinen nedströms. Trycket i bufferttanken begränsas till 8 bar. I den efterföljande kompressordelen höjs trycket till ca 900 bar innan gasen lagras i det stationära gaslagret. De stationära gaslager består av tre bankar, låg- mellan- och högtrycksbankar, om 20x50 liter, varifrån tankning sker i olika steg. Tankning påbörjas normalt från lågtrycksbanken för att sedan växla till mellantrycksbanken och sedan till högtrycksbanken för att på så sätt spara komprimeringsenergi. Om behovet finns men inte trycket är tillräckligt stor kan tankning ske direkt ifrån kompressorn. Tankning till fordon sker till ett temperaturkompenserat maximalt tryck som motsvarar 700 bar vid 15 C. Tankning kan ske av både 700 bar, vilket nyttjas i personbilar, och 350 bar, vilket nyttjas av bussar och fordon med hybridlösningar mellan batteri och vätgas. Generellt sett är tankning med gas betydligt säkrare än tankning med vätskor. Anslutningen är utformad så att den bara går att kopplas till ett fordon med rätt trycktankar. I anslutningen finns en jordning som medför att statisk elektricitet inte kan utgöra en risk för antändning. Styrsystemet i kompressorstationen gör först ett läcktest för att kontrollera att kopplingen till fordonet är tät. De flesta fordon har en IR-port i tankmunstycket, vilket möjliggör kommunikation under tankningen med tankstationen för att förmedla fordonets tankstorlek och gasens temperatur. Detta görs för att kompressorstationen ska kunna genomföra tankning på optimalt sätt. Kompressorstationen följer sedan tankningen under tiden som gasen strömmar in i fordonet för att säkerställa att inget läckage uppstår och för att se att tryckhöjningen följer normalt mönster. 5 Beskrivning av omgivningen Anläggningen är placerad intill idrottsanläggningen vid Göransson Arena och det är mycket öppet i omgivningen, vilket innebär god ventilation. Det finns inga nära grannar, närmaste byggnad är en
lagerlokal 65 m från högtryckslagret, vilket inte i TSA 2010 bedöms som en svårutrymd byggnad. Närmaste boendehus är ca 150 m från högtryckslagret. Kapitel 5.3 "Avstånd mellan tankstation och verksamhet utanför anläggningen" anger säkerhetsavstånden till 25 m för "Byggnader i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet", 50 m för "Stor brandbelastning" och 100 m för "Utgången för svårutrymda lokaler" Det enda avstånd som skulle kunna vara aktuellt är alltså "utgången för svårutrymda lokaler", men dit räknas inte lagerlokalen på andra sidan Sätragatan. Jervallens lokaler räknas som svårutrymda eftersom de är avsedda att inrymma publik, men avståndet är mer än 150 meter till närmaste hörn och närmaste utgång är mer än 200 m från tankstationen. All gashanteringsutrustning förutom själva dispensern kommer att vara instängslad. Dispensern kommer att vara placerad på en tankstationsö tillsammans med en kortbetalningsstolpe. 6 Riskbedömning
Tankstationen är i nästan alla avseenden mycket lik en tankstation för biogas varför tankstationsanvisningar, TSA 2010, har använts som utgångspunkt. De huvudsakliga skillnaderna mot en anläggning för biogas är det högre trycket på vätgasstationen och att klassningsplanerna inte är desamma. När det gäller det högre trycket på vätgasanläggningen så är det bara högre efter kompressorn, in till kompressorn är det precis samma utrustning som på en biogasstation. Vätgaskompressorn är placerad i en färdig kompressorcontainer med all styrning och reglering inbyggd och är en CE-märkt maskin från Linde Gas GmbH i Österrike. Den är provkörd och testad i sin helhet innan leverans. Vätgasdispensern är också från Linde Gas och är en CE-märkt apparat. Kompressorcontainer och vätgasdispenser är förbundna med ett söm- och skarvlöst rör som med god marginal klarar det höga trycket, särskilda anslutningar används till kompressorcontainern och till dispensern. Kompressorstationer av den här typen finns i ett 50-tal ute i världen, framför allt i Japan där de används relativt mycket. Både vätgaskompressorn och vätgasdispensern är som sagt CE-märkt utrustning och har genomgått separata djupgående riskanalyser, varför de inte heller särskilt behöver utredas här. 7 Resultat Några punkter för hela anläggningen beaktas särskilt i det här projektet, trots att de mycket väl uppfyller kraven från TSA 2010. 7.1 Scenario 1 - utrustning skadas av påkörande fordon Endast buffertlager, dispenser och kompressorcontainer är placerade ovan mark, rör ligger under markytan. Dispensern är placerad på en dispenser-ö med kanter för skydd mot påkörning, i enlighet med TSA 2010 och reglerna för en biogasdispenser. Kompressorcontainern och bufferttanken skyddas av extra påkörningsskydd och är dessutom placerade bakom stängsel så att trafik aldrig ska komma i närheten. Totalt sett anses risken för skada från påkörande fordon som låg men inte obefintlig. Om en skada på utrustningen inträffar så ett läckage uppstår finns ett automatiskt nödavstängningssystem som stoppar anläggningen och försätter den i felsäkert läge. 7.2 Scenario 2 - Gasläckage Gasen är mycket lättare än luft och stiger därför mycket snabbt uppåt och blandas ut till en ofarlig nivå Läckage utomhus kan vara mycket svårdetekterade i och med att gasen försvinner uppåt så snabbt men sådana läckage kan detekteras via tryckövervakning i systemet. I och med de särskilda vätsgaskopplingarna som används som klarar mycket höga tryck och har mycket högt täthet anses risken för läckage vara låg. Vid dispensern kan endast mycket begränsade gasläckage ske eftersom styrsystemet alltid trycktestar kopplingen mot fordonet för att detektera om läckage finns. Även under tankningen följer styrsystemet tankningsprocessen. Skulle ett oväntat läckage ske stängs tillförseln till dispensern av. 7.3 Scenario 3 - Tankning av vätgas med högt tryck till fel fordon Vätgasdispensern har särskilda munstycken av samma typ som tankningsmunstyckena för biogas
men med geometriskillnader som omöjliggör anslutning till ett biogasfordon. Tydlig skyltning och uppmärkning med Hydrogen, Vätgas och adapter förbjuden gör att risken för övertrycksättning av fordon avsett för annat bränsle anses vara liten. 7.4 Scenario 4 - Skadegörelse Gashanteringsutrustningen kommer att stå inom inhängnat område. Om skadegörelse ändå sker på utrustningen så ett läckage uppstår finns ett automatiskt nödavstängningssystem som stoppar anläggningen och försätter den i felsäkert läge.