RP 19/2017 rd. Lagen avses träda i kraft under våren 2017.

Relevanta dokument
RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

RP 21/2008 rd. personaluthyrningsföretag anskaffa arbetskraftspolitisk

TEM/2072/ /2017 TEM069:00/2017

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

Ålands lagting BESLUT LTB 51/2015

RP 161/2013 rd. som har arbetat i Finland under sin

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2007 rd 2008.

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

RP 316/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

Lag. om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 95/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 118/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske

RP 256/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i konkurrenslagen

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 100/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om ändring av skjutvapenlagen

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

RP 189/2005 rd. I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. I propositionen föreslås att ikraftträdandebestämmelsen

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

RP 182/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 111/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 220/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

RP 160/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 116/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om elev- och studerandevård

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2012 rd. Det föreslås att lagen om statskontoret ändras. Propositionen hänför sig till budgetproposi-

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

RP 22/2010 rd. I denna proposition föreslås en sådan ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 90/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av II avd. 3 kap. 1 i lagen om transportservice

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

RP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 136/2017 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2014 rd. längre ska meddela uppgifter om sina anställda i myndigheternas verksamhet och en

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 180/2012 rd. utöver närings-, trafik- och miljöcentralerna

RP 120/2015 rd. Propositionen hänför sig till den budgetproposition för 2016 som ska kompletteras och avses bli behandlad i samband med den.

RP 38/2009 rd. permitterats för minst 180 kalenderdagar eller som har varit permitterade under en motsvarande

RP 58/2018 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2018.

Transkript:

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 5 kap. 2 i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras temporärt så att det år 2017 ska vara möjligt att för en enskild kund som redan tidigare avlagt högskoleexamen anskaffa studier som leder till en ny högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning. Propositionens syfte är att främja sysselsättningen och trygga tillgången på kompetent arbetskraft särskilt inom tillväxtbranscherna. Lagen avses träda i kraft under våren 2017. MOTIVERING Nuläge Genom arbetskraftsutbildningen förbättras de vuxnas yrkeskompetens, möjligheter att få arbete eller att behålla jobbet och deras färdigheter att vara företagare. Målet för arbetskraftsutbildningen är att främja tillgången på yrkeskunnig arbetskraft och uppkomsten av ny företagsverksamhet. I 5 kap. 2 i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) finns bestämmelser om anskaffning av studier som leder till högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning. I 2 1 mom. föreskrivs att studier som leder till högskoleexamen kan anskaffas som arbetskraftsutbildning för att en enskild kund ska kunna slutföra högskolestudier som avbrutits. Enligt 2 mom. är ett villkor för att studier som leder till högskoleexamen ska anskaffas att minst ett år förflutit sedan studierna bevisligen avbröts. Dessutom har den maximala längden på de studier som leder till högskoleexamen och som anskaffas som arbetskraftsutbildning begränsats. Villkoret är att slutförande av studierna beräknas kräva heltidsstudier enligt 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) i högst 12 månader för den som antagits för att avlägga en högre yrkeshögskoleexamen eller enbart en högre högskoleexamen, 18 månader för den som antagits för att avlägga en yrkeshögskoleexamen eller enbart en lägre högskoleexamen, eller 24 månader för den som antagits för att avlägga såväl en lägre som en högre högskoleexamen eller en högre högskoleexamen, när utbildningen inte erbjuder möjlighet att avlägga lägre högskoleexamen. I 5 kap. 2 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs att för en enskild kund som har en examen på institutnivå eller en examen på motsvarande nivå som avlagts utomlands kan det i form av arbetskraftsutbildning anskaffas studier som leder till högskoleexamen inom samma bransch. Närings-, trafik- och miljöcentralerna är upphandlande enheter när det gäller anskaffning av arbetskraftsutbildning. I 5 kap. 2 4 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice föreskrivs att innan beslut om anskaffning av studier som leder till högskoleexamen fattas ska närings-, trafik- och miljöcentralen eller arbets- och näringsbyrån begära utlåtande i saken av undervisnings- och kulturministeriet.

Arbetskraftsutbildning anskaffas med sysselsättningsanslag i en mängd som motsvarar de kompetens- och arbetskraftsbehov som upptäckts på arbetsmarknaden med beaktande av de resultatmål och andra mål som uppställts för arbets- och näringsförvaltningen. Enligt 5 kap. 7 i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice kan arbetskraftsutbildning genomföras också tillsammans med arbetsgivaren, en uppdragsgivare till den som ämnar bli företagare eller ett företag som överlåter företagarrättigheterna så, att denna deltar i finansieringen av utbildningen (gemensam anskaffning av utbildning). I sådana situationer kan utbildningen skräddarsys så att företagets eller sammanslutningens i fråga behov beaktas. Gemensam anskaffning av utbildning är möjlig när utbildningen ordnas för en viss arbetsgivares blivande arbetstagare eller redan anställda eller hyrda arbetstagare. Det är möjligt att skaffa utbildningen som gemensam anskaffning också när utbildningen ordnas för dem som ämnar bli företagare och som skulle ha ett fåtal uppdragsgivare eller som har för avsikt att bedriva företagsverksamhet genom att skaffa sig företagarrättigheter från ett annat företag. Den gemensamma anskaffningen av utbildning baserar sig alltid på den upphandlande enhetens, dvs. närings-, trafik- och miljöcentralens, prövning från fall till fall. Företagen har inte någon subjektiv rätt till utbildning som skaffas som gemensam anskaffning, men de kan föreslå sådan. Det är frivilligt för företagen att genomföra gemensam anskaffning. Yrkesinriktad arbetskraftsutbildning ordnas årligen för cirka 40 000 i regel arbetslösa eller av arbetslöshet hotade personer. År 2014 deltog drygt 43 800 studerande och år 2015 cirka 38 300 studerande i utbildningarna. Under perioden januari juni 2016 deltog drygt 22 400 studerande i utbildningarna. Cirka 20 procent av studerandena hade högskoleexamen när de inledde sin utbildning. Av dem som deltog i den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen var cirka 60 procent män och cirka 40 procent kvinnor. I praktiken har all den arbetskraftsutbildning som riktas till dem som avlagt högre examen karaktären av vidareutbildning och fortbildning som inte leder till examen. Enligt gällande bestämmelser kan studier som leder till högskoleexamen anskaffas i form av arbetskraftsutbildning i syfte att slutföra oavslutade högskolestudier. Ursprungligen har utgångspunkten varit att personen i fråga har avlagt huvuddelen eller åtminstone en betydande del av studierna innan dem avbröts. Av ovan nämnda skäl har studietiden för sådana studier på högre nivå som ordnats i form av arbetskraftsutbildning begränsats till den maximala tid som anges i lag skilt för varje examensnivå. Således går det inte enligt de nuvarande bestämmelserna i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice att som arbetskraftsutbildning anskaffa sådan utbildning som leder till en helt ny högre examen. Som arbetskraftsutbildning kan inte heller anskaffas studier som leder till högskoleexamen i det fall att personen i fråga har för avsikt att avlägga endast en del av de studier som krävs för examen som arbetskraftsutbildning och slutföra sina studier som frivilliga studier. Om en person har avlagt en examen på institutnivå eller en examen på motsvarande nivå som avlagts utomlands, kan för honom eller henne enligt 5 kap. 2 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice anskaffas studier som leder till högskoleexamen inom samma bransch. Detta har i praktiken betytt att en tidigare examen på institutnivå har omvandlats till en yrkeshögskoleexamen. I lag har inga begränsningar ställts på längden på ovan nämnda studier, men i praktiken har den varit högst 24 månader. De gällande bestämmelserna ger inte möjlighet att använda arbetskraftsutbildningen på snabbt föränderliga arbetsmarknader i sådana situationer där kunnandet hos dem som har examen på högre nivå bör uppdateras och riktas till en ny bransch genom att arbetslösa och av arbetslöshet hotade personer ges möjlighet att avlägga en ny examen på högre nivå. Behovet att ändra bestämmelserna om anskaffning av arbetskraftsutbildning har uppstått i det praktiska arbetslivet, särskilt på grund av de svårigheter att rekrytera personal som uppfyller behörighetsvillkoren för arbetsledaruppgifter vilka konstaterats inom byggbranschen. Rekryteringssvårigheter- 2

na inom byggbranschen har redan bromsat tillväxten inom branschen. Från yrkeshögskolorna utexamineras inte kunnigt yrkesfolk i en tillräcklig mängd för att dessa skulle kunna tillgodose behovet av yrkesmänniskor inom byggbranschen. Behovet av arbetskraft inom branschen ökar i och med att en stor del av personalen inom branschen pensioneras. Investeringarna inom byggbranschen, när det gäller såväl husbyggandet som mark- och vattenbyggandet, har ökat betydligt år 2016 jämfört med det föregående året och tillväxten förväntas fortsätta även år 2017. Om kompetent personal som uppfyller behörighetskraven inte står till buds, kan byggprojekt inte inledas. För närvarande har åtminstone stora företag inom byggbranschen utbildningsbehov, som skulle kunna tillgodoses genom att möjligheten att använda arbetskraftsutbildning utvidgades. Bakom förslaget att ändra bestämmelserna ligger således det problem att rekrytera kompetent personal för arbetsledaruppgifter som uppdagats inom byggbranschen. På grund av de pågående strukturella förändringarna och den spirande ekonomiska tillväxten förutspår arbets- och näringsförvaltningen och utbildningsförvaltningen att motsvarande behov snabbt kan uppstå också inom andra branscher. Eftersom undervisnings- och kulturministeriets finansiering till högskolorna huvudsakligen är bunden, finns det inte något anslag som kunde användas till eventuella oförutsedda tilläggsbehov. Högskolorna har således inte möjlighet att inom ramen för den befintliga finansieringen tillräckligt snabbt genomföra innovativa utbildningsprogram som riktas till arbetslösa och av arbetslöshet hotade personer för att bemöta de snabba förändringarna på arbetsmarknaden och de växande kompetensbehov som följer av dem. Genom utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning skulle man kunna möjliggöra en smidigare och snabbare tillgång på arbetskraft för att tillgodose arbetsmarknadens behov. I en strukturomvandlingssituation med snabba positiva förändringar hindrar eller åtminstone bromsar de randvillkor som den existerande lagstiftningen ställer anskaffning av studier som leder till högskolexamen i form av arbetskraftsutbildning för att akuta arbetskraftsbehov skulle kunna tillgodoses. I syfte att öka flexibiliteten hos utbildningsutbudet bör bestämmelserna ändras så att studier som leder till högskoleexamen ska kunna anskaffas också för sådana som redan tidigare avlagt högskoleexamen i sådana situationer där de tidigare studier som personen avlagt skulle kunna tillgodoräknas vid avläggandet av en ny högskoleexamen. Ändringen skulle möjliggöra sådana program inom arbetskraftsutbildningen där personer med befintlig högre examen kunde erbjudas en möjlighet till utbildning av typ examensinriktad fortbildning vars mål skulle vara att avlägga en ny examen på högre nivå. På grund av de reformer som gäller ordnandet och finansieringen av arbetskraftsutbildningen vilka är under beredning det ändamålsenligt att bestämmelserna om anskaffning av arbetskraftsutbildning ändras endast temporärt med tanke på den nya typen av utbildning. I samband med den reform av yrkesutbildningen på andra stadiet som undervisnings- och kulturministeriet håller på att beredas avses sådan yrkesinriktad utbildning som leder till examen eller en del av examen och som nuförtiden genomförs i form av arbetskraftsutbildning från och med ingången av 2018 i sin helhet bli överförd till undervisnings- och kulturministeriets statsandelssystem. Arrangemanget är dock förenat med en övergångsperiod som sträcker sig till utgången av 2019. Under övergångsperioden kan de inom arbets- och näringsministeriets upphandlingssystem anskaffade arbetskraftsutbildningar som leder till examen eller en del av examen och som påbörjats före utgången av 2017 slutföras. Arrangemanget för övergångsperioden gör det möjligt att genomföra sådan föreslagen arbetskraftsutbildning av ny typ som leder till högre examen. Föreslagna ändringar I propositionen föreslås det att 5 kap. 2 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras temporärt. Bestämmelsen motsvarar i övrigt det gällande 3 mom., men till 3

momentet fogas bestämmelser om ett nytt undantag för anskaffning av utbildning som leder till högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning. Det föreslås att utbildning i form av arbetskraftsutbildning som leder till högskoleexamen ska kunna anskaffas för enskilda kunder som redan tidigare avlagt en högskoleexamen för att de ska kunna avlägga en ny högskoleexamen under högst 24 månader. Förslaget handlar om studier som leder till avläggande av en ny högskoleexamen i de fall där personen i fråga på basis av sin tidigare examen kan godkännas för en sådan utbildning som riktas till en specifik målgrupp och i fråga om vilken högskolan har bestämt de sökandes behörighet separat. Den utbildning som anskaffas ska vara av typen examensinriktad fortbildning och med den avses sådana studier som leder till examen på högre nivå och för vilka en del av de högskolestudier som ingår i personens tidigare avlagda examen kan tillgodoräknas. Tillgodoräknandet av tidigare studier innebär att den utbildningstid som krävs för avläggande av en ny högskoleexamen är betydligt kortare än vanligt. Högskolan ska besluta om antagning av studerande till utbildningen. Före anskaffningen av arbetskraftsutbildning ska närings-, trafik- och miljöcentralen eller arbets- och näringsbyrån begära utlåtande i ärendet av undervisnings- och kulturministeriet liksom också i övriga fall där studier som leder till högskoleexamen anskaffas i form av arbetskraftsutbildning. Propositionens målsättning är att främja sysselsättningen samt möjliggöra smidigare och snabbare tillgång på arbetskraft i sådana situationer där arbetsmarknaden snabbt behöver kompetent arbetskraft som uppfyller behörighetsvillkoren. I och med att de som avlagt högskoleexamen får en möjligt att avlägga en ny högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning kan man snabbare än nuförtiden bemöta de föränderliga kraven på arbetsmarknaden. Propositionens syfte är att påverka tillgången på arbetskraft särskilt inom byggbranschen där det råder ett akut behov av byggnadsingenjörer och byggmästare. Ett ytterligare mål är att undanröja hinder för ny sysselsättning av högutbildade arbetslösa och av arbetslöshet hotade personer. Exempelvis kunde man för högutbildade arbetslösa eller av arbetslöshet hotade personer inom teknikens område ordna utbildning av typ examensinriktad fortbildning i form av arbetskraftsutbildning som innebär att de avlägger en yrkeshögskoleexamen inom byggbranschen. Bestämmelsen avses träda i kraft på våren 2017 och vara i kraft till utgången av 2017. De studier som leder till en ny högskoleexamen och anskaffas för personer som avlagt högskoleexamen ska påbörjas före utgången av 2017 och de ska slutföras före utgången av 2019. Propositionens konsekvenser Syftet med propositionen är att främja tillgången på yrkeskunnig arbetskraft. Propositionen har positiva effekter särskilt på tidtabellerna och framskridandet av stora byggföretags byggprojekt, eftersom det blir möjligt för personer med högskoleutbildning att genom en kortare fortbildning skaffa kompetens för arbetsledaruppgifter inom byggbranschen. Den föreslagna ändringen kan bidra till tryggandet av tillgången på arbetskraft också inom andra branscher, både vid företag och inom den offentliga sektorn, om det plötsligt uppstår ytterligare behov av kompetent arbetskraft. Det är svårt att uppskatta hur många företag eller andra sammanslutningar som skulle använda sig av möjligheten att få högutbildad arbetskraft med hjälp av den nya modellen för arbetskraftsutbildning enligt propositionen. Saken påverkas också av högskolornas beredskap att delta i sådana "pilotprojekt" som föreslås i propositionen. Eftersom den föreslagna lagen ska vara i kraft till utgången av 2017 och förutsättningen är att utbildningen inleds senast den 31 december 2017, kan det antas att man för dem som avlagt högskoleexamen endast hinner genomföra uppskattningsvis några få arbetskraftsutbildningsprogram för avläggande av ny högskoleexamen. Propositionens konsekvenser i fråga om sysselsättningen är enligt en övergripande bedömning små. Någon exakt uppskattning av för hur många högutbildade arbetslösa eller av arbetslöshet hotade högutbildade personer man skulle anskaffa studier som leder till högskoleexamen i 4

form av arbetskraftsutbildning kan inte presenteras. Med beaktande av den föreslagna lagens temporära karaktär och de praktiska detaljerna kring ordnandet av arbetskraftsutbildning bedöms det att år 2017 kan ovan nämnda studier ordnas för högst cirka 100 högutbildade för att på detta sätt främja deras sysselsättning. Inom byggbranschen skulle tillgången på yrkeskunniga arbetsledare som uppfyller behörighetsvillkoren kunna sätta fart på genomförandet av byggprojekt och därigenom bidra till en positiv sysselsättningsutveckling inom branschen. Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Nyland och Birkaland samt Byggnadsindustrin RT rf har tillsammans med två läroanstalter utrett möjligheter att genomföra arbetskraftsutbildning med tanke på byggbranschens behov av arbetsledare. Om propositionen med förslaget om avläggande av ny högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning godkändes, skulle upphandlingsenheterna och läroanstalterna ha beredskap att omedelbart inleda två utbildningsprogram inom byggnadsbranschen. Antalet studerande inom var och en av utbildningarna skulle vara uppskattningsvis 20, så att den föreslagna arbetskraftsutbildningen för byggbranschens del skulle beröra direkt cirka 40 arbetslösa eller av arbetslöshet hotade personer. De föreslagna ändringarna har inga konsekvenser för den offentliga ekonomin. De studier som leder till högskoleexamen och som ordnas i form av arbetskraftsutbildning ska anskaffas med tillbudsstående sysselsättningsanslag på moment 32.30.51 under huvudtiteln för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i statsbudgeten för 2017. Den föreslagna ändringen medför inga nya kostnader för företagen. Om arbetskraftsutbildningen skaffas i form av gemensam anskaffning, beror de kostnader som medförs för företag på utbildningens natur och mål samt på att utbildningen skräddarsys företagsvis, och kostnaderna beror inte till några delar på den lagändring som föreslås i denna proposition. Propositionen har inga könsrelaterade konsekvenser. Sådan arbetskraftsutbildning för personer med högskoleexamen som föreslås i propositionen skulle kunna anskaffas för att tillgodose akuta arbetskraftsbehov inom alla branscher. Eftersom över hälften av dem som deltar i arbetskraftsutbildning i praktiken är män, bedöms den föreslagna ändringen beröra arbetslösa eller av arbetslöshet hotade män i större utsträckning än kvinnor. Inom mansdominerade branscher, såsom byggbranschen, skulle den föreslagna ändringen påverka särskilt sysselsättningen av män. Propositionen har inga konsekvenser för de upphandlande enheternas, dvs. närings-, trafikoch miljöcentralernas, uppgifter eller förfaranden. Den föreslagna modellen är ett nytt sätt att genomföra arbetskraftsutbildning så att upphandlingsprocesserna motsvarar nuvarande praxis och är förenliga med den gällande lagen om offentlig upphandling. Ett utlåtande över studier som leder till ny högskoleexamen och som anskaffas för personer med avlagd högskoleexamen ska begäras av undervisnings- och kulturministeriet, vilket innebär en liten ökning av det administrativa arbetet vid såväl närings-, trafik- och miljöcentralerna som undervisnings- och kulturministeriet. Den utvidgning av arbetskraftsutbildningens ändamål som föreslås i propositionen ger erfarenhet av nya sorters utbildningsmodeller och -innehåll, som i framtiden, eventuellt efter behövlig anpassning, skulle kunna användas också inom många olika utbildningssektorer. Beredningen av propositionen Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet. I samband med beredningen har undervisnings- och kulturministeriet och Byggnadsindustrin RT rf samt närings-, trafik- och miljöcentralerna i Nyland och Birkaland hörts. De övriga närings-, trafikoch miljöcentralerna har informerats om saken. 5

Utlåtande över propositionsutkastet har begärts av undervisnings- och kulturministeriet, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Akava ry, Finlands Näringsliv EK, Finlands Fackförbunds Centralorganisation r.f. (FFC), Tjänstemannacentralorganisationen (FTFC), Företagarna i Finland, Finlands Kommunförbund och Byggbranschens arbetslöshetskassa. Utlåtande har dessutom begärts av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Remisstiden var 3.2 16.2.2017. Remisstiden var kortare än vanligt eftersom den ändring som föreslås är liten och temporär. Dessutom har en del av de parter som hördes varit med redan i det skede då regeringspropositionen bereddes. Eftersom utbildningsbehovet inom byggbranschen är stort är det ändamålsenligt att utbildningarna startar redan på våren 2017. Arbets- och näringsministeriet erhöll sammanlagt 12 remissyttranden. I samtliga remissyttranden understöddes den föreslagna lagändringen. I remissyttrandena togs det dessutom upp att trots att incitamentet till lagändringen har varit det utbildningsbehov som uppdagats inom byggbranschen är det viktigt att utbildningar enligt behov kan ordnas också inom andra branscher. I ett remissyttrande framfördes en önskan om att modellen inte skulle vara temporär utan att en modell av den typ som nu föreslås skulle göras till en permanent del av de arbetskraftspolitiska instrumenten. I ett remissyttrande ansågs dessutom att lagändringens bestämda giltighetstid som begränsar sig endast till år 2017 är alltför kort. Slutligen lyftes i ett remissyttrande upp behovet att med tanke på det kommande utvecklingsarbetet producera uppföljningsdata om den modell som ska införas på försök. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft under våren 2017. Den föreslagna lagen är temporär och ska vara i kraft till utgången av 2017. Lagen ska tillämpas på sådana i 5 kap. 2 3 mom. avsedda studier som anskaffas för enskilda kunder med avlagd högskoleexamen och som påbörjas senast den 31 december 2017 och slutförs senast den 31 december 2019. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 6

Lagförslag Lag om temporär ändring av 5 kap. 2 i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice I enlighet med riksdagens beslut ändras temporärt 5 kap. 2 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) som följer: 5 kap. Arbetskraftsutbildning 2 Att anskaffa studier som leder till högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning Oberoende av bestämmelserna i 1 och 2 mom. kan det för en enskild kund som har en examen på institutnivå eller en examen på motsvarande nivå som avlagts utomlands anskaffas studier som leder till högskoleexamen inom samma bransch. Dessutom kan det för en enskild kund som har en högskoleexamen anskaffas studier som leder till en ny högskoleexamen, om högskolan på basis av kundens tidigare examen godkänner denne för en sådan utbildning som riktas till en specifik målgrupp och i fråga om vilken högskolan har bestämt de sökandes behörighet separat, och om högskolan uppskattar att avläggandet av examen tar högst 24 månader. Denna lag träder i kraft den 2017 och gäller till utgången av 2017. Denna lag tillämpas på sådana för en enskild kund med en högskoleexamen anskaffade studier som leder till en ny högskoleexamen och som påbörjas senast den 31 december 2017 och slutförs senast den 31 december 2019. Helsingfors den 9 mars 2017 Statsminister Juha Sipilä Justitie- och arbetsminister Jari Lindström 7

Bilaga Parallelltext Lag temporär ändring av 5 kap. 2 i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice I enlighet med riksdagens beslut ändras temporärt 5 kap. 2 3 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. Arbetskraftsutbildning 2 Att anskaffa studier som leder till högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning 5 kap. Arbetskraftsutbildning 2 Att anskaffa studier som leder till högskoleexamen i form av arbetskraftsutbildning Studier som leder till högskoleexamen kan anskaffas som arbetskraftsutbildning för att en enskild kund ska kunna slutföra högskolestudier som avbrutits. Ett villkor för att studier som leder till högskoleexamen ska anskaffas är att minst ett år förflutit sedan studierna bevisligen avbröts. Dessutom är det ett villkor att slutförande av studierna beräknas kräva heltidsstudier enligt 2 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i högst 1) 12 månader för den som antagits för att avlägga en högre yrkeshögskoleexamen eller enbart en högre högskoleexamen, 2) 18 månader för den som antagits för att avlägga en yrkeshögskoleexamen eller enbart en lägre högskoleexamen, 3) 24 månader för den som antagits för att avlägga såväl en lägre som en högre högskoleexamen eller en högre högskoleexamen, när utbildningen inte erbjuder möjlighet att avlägga lägre högskoleexamen. Oberoende av bestämmelserna i 1 och 2 mom. kan det för en enskild kund som har en examen på institutnivå eller en examen på motsvarande nivå som avlagts utomlands anskaffas studier som leder till högskoleexamen inom samma bransch. 8 Oberoende av bestämmelserna i 1 och 2 mom. kan det för en enskild kund som har en examen på institutnivå eller en examen på motsvarande nivå som avlagts utomlands anskaffas studier som leder till högskoleexamen inom samma bransch. Dessutom kan det för en enskild kund som har en högskoleexamen anskaffas studier som leder till en ny högsko-

Gällande lydelse Innan beslut om anskaffning av studier som leder till högskoleexamen fattas ska närings-, trafik- och miljöcentralen eller arbets- och näringsbyrån begära utlåtande i saken av undervisnings- och kulturministeriet. Föreslagen lydelse leexamen, om högskolan på basis av kundens tidigare examen godkänner denne för en sådan utbildning som riktas till en specifik målgrupp och i fråga om vilken högskolan har bestämt de sökandes behörighet separat, och om högskolan uppskattar att avläggandet av examen tar högst 24 månader. Denna lag träder i kraft 2017 och är i kraft till utgången av 2017. Lagen tilllämpas på sådana studier som har anskaffats för en enskild kund med en högskoleexamen vilka leder till en ny högskoleexamen och vilka påbörjas senast den 31 december 2017 och slutförs senast den 31 december 2019. 9